23.09.2013 Views

Ladda ner - Fas

Ladda ner - Fas

Ladda ner - Fas

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

44<br />

Hatbrott i vardag & arbetsliv.<br />

Frågor, fält & fi lter<br />

Eva Tiby, docent och Lena Roxell, fi l.dr<br />

Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet<br />

V<br />

ilka tankar eller bilder uppkommer<br />

när begreppet homofobiska hatbrott<br />

aktualiseras? Vid fl era föreläsningar har<br />

den frågan besvarats av åhörarna med<br />

”Nedslagen bög i storstadsnattens nöjesliv.” Om<br />

informationen om hatbrott primärt kommer från<br />

media handlar det ju oftast om våld, överfall och<br />

främlingar, man mot man eller snarare män mot<br />

man, på allmän plats, ofta ”nöjes”relaterat.<br />

Men hämtar man information från internationella<br />

eller nationella studier om hatbrott, blir<br />

bilderna annorlunda:<br />

Skola: ”I skolan fi ck ett par av ’bråkstakarna’<br />

reda på min läggning, jag var inte öppen då, och<br />

kastade kränkande kommentarer och ’knuffades’.<br />

Men det värsta var de återkommande kommentarerna.”<br />

(Nr 1560, man 20 år)<br />

Arbetsplats: ”På min första arbetsplats var min<br />

chef den som utsatte mig för verbal mobbning. På<br />

min andra arbetsplats var det en del arbetskamrater<br />

som inte kunde hantera en person som mig. Jag har<br />

levt som öppen homosexuell kvinna sedan 98, som<br />

öppen kvinna till man transsexuell...” (Nr 1732,<br />

kvinna-man 35 år)<br />

Arbetsplats: ”Utsatt för sexuella trakasserier på<br />

mitt förra jobb av manliga kollegor. Det var muntligt<br />

men även fysiska närmanden...visste att jag var<br />

tillsammans med en tjej och defi nierade mig som<br />

fl ata. Anmälde till chefen.. fanns ingen handlingsplan...slutade<br />

med att männen fi ck var sin varning<br />

och jag valde att säga upp mig.” (Nr 2004, kvinna,<br />

28 år)<br />

Fältet skola/arbetsplats ligger högt på listan över<br />

brottsplatser när det gäller homofobiska hatbrott.<br />

Detta gäller både offerstudier och registerstudier. I<br />

Forum för Levande Historias studie från 2006 stod<br />

skola och arbetsliv för 17 procent av brottsplatserna.<br />

1 Brå:s mätningar visar att dessa vardagsarenor<br />

står för nästan en femtedel av de anmälda homofobiska<br />

hatbrotten. 2 Kriminologiska institutionens<br />

offerstudier visar att dessa fält stod för 13 procent<br />

av anmälningarna 1996 för att åtta år senare vara<br />

uppe i 25 procent. 3<br />

Frågor<br />

Formulerandet av en fråga hör ihop med förförståelse,<br />

tidigare forskning på fältet, forskningsklimat/<br />

-trender, fi nansiering m.m. Men det hör kanske<br />

ännu mer ihop med förväntningar, dvs. vad forskaren<br />

tror att svaret kommer att bli. I syn<strong>ner</strong>het gäller<br />

detta hypotesstyrda frågor. Detta gör att forskaren<br />

och hennes fi nansiärer har en påtaglig maktposition,<br />

som avgör vilka frågor som ställs och vilka<br />

”bilder” eller sanningar om hatbrott som skapas.<br />

Vad och hur är en forskningsmässigt ”bra<br />

fråga”? Vem avgör vad som är ”bra”, för vem är<br />

den bra, hur länge kvarstår kvaliteten och inom<br />

vilka kretsar? Flera av dessa frågor rör maktperspektiv,<br />

dvs. vem som har resurser och fi nanser att<br />

formulera och besvara frågor. Exempel på frågor<br />

är ”Hur mycket ökade de homofobiska hatbrot-<br />

1 Tiby (2006 s 16, tabell 3).<br />

2 Brå (2007 s 74, tabell 19), tillsammans med Allmän plats,<br />

19%.<br />

3 Tiby (2005 S 48 .)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!