Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UNNI WIKAN<br />
Fadimes död, skulle jag haft mycket svårt att tro att<br />
just Sverige kunde stå värd för en sådan konferens.<br />
Begrepp som hedersmord och hedersrelaterat våld<br />
var suspekta. En vanlig uppfattning var att sådana<br />
begrepp stigmatiserade redan utsatta invandrargrupper.<br />
Vissa forskare hävdade att hedersmord<br />
helt enkelt inte fanns. Patriarkaliskt våld var enligt<br />
dem ett bättre begrepp. Nu är bilden mer nyanserad.<br />
Fadime visade vägen. I Sverige är det i dag<br />
många som gör en insiktsfull och viktig insats för<br />
att föra hennes arbete vidare.<br />
I rollen som arrangör av konferensen strävade<br />
regeringskansliet att tillfredsställa båda synsätten.<br />
Konferensens titel var “Combating patriarchal violence<br />
against women – focusing on violence in the<br />
name of honour”. Den rymde alltså båda grundperspektiven,<br />
men i realiteten kom hedersbaserat våld<br />
att stå i fokus, detta inte minst därför att många av<br />
deltagarna, liksom fl era av de mest framträdande<br />
föreläsarna, kom från stater – Pakistan, Jordanien,<br />
Turkiet, Algeriet, Irak, Palestina och Afghanistan<br />
– där kvinnor i årtionden, för att inte säga århundraden,<br />
har känt problemet inpå bara huden. Det är<br />
också samhällen där heder antingen betraktas som<br />
en förmildrande omständighet vid mord, eller också<br />
är på väg mot ett sådant synsätt. I några stater är<br />
”våld i hederns namn” till och med konfi rmerat i<br />
lagstiftningen. Därutöver har frågan också förts<br />
upp på den internationella politiska agendan efter<br />
resolutio<strong>ner</strong> i FN, stödda av i syn<strong>ner</strong>het Storbritannien<br />
och Turkiet. Det som civila organisatio<strong>ner</strong><br />
(NGO:s) och människorättsorganisatio<strong>ner</strong> gjort för<br />
att dra fram frågan i ljuset har haft stor betydelse.<br />
Sammantaget har dessa aktio<strong>ner</strong> resulterat i<br />
att hedersrelaterat våld i dag uppfattas som ett<br />
transnationellt problem och inte enbart en fråga<br />
som begränsar sig till Bortväckistan, ”den tredje<br />
världen”. Hedersrelaterat våld är en del också av<br />
den svenska, den norska, den brittiska och den<br />
tyska verkligheten. Det angår oss alla. Våld är våld.<br />
Mord är mord.<br />
Följer vi svensk lagstiftning blir ett mord inte<br />
mer eller mindre ursäktat för att det begås för att<br />
upprätta hedern. Heder är varken en förmildrande<br />
eller försvårande omständighet. Så varför ägna<br />
detta särskild uppmärksamhet? Varför inte bara<br />
föra hedersmorden samman med alla andra mord –<br />
en kvinna mördas varannan vecka i Sverige, det blir<br />
ungefär 25 mord om året, totalt sett.<br />
Skälet till att visa hedersmord, liksom hedersrelaterat<br />
våld, särskild uppmärksamhet är att detta<br />
våld baseras på systematiskt förtryck. Femtonåriga<br />
41<br />
Sara, som mördades i Umeå, vanärade sin familj genom<br />
att gå på diskotek. Nittonåriga Pela vanärade<br />
familjen genom att ha en pojkvän, på samma sätt<br />
förhöll det sig med Fadime. De var svenska fl ickor<br />
som miste livet därför att de valde frihetens väg.<br />
Det handlar om en grundläggande frihet, som deras<br />
bröder självklart har rätt till. Fadimes bror bodde<br />
tillsammans med en svensk fl ickvän. Hon till och<br />
med bodde hemma i hans familj under en tid.<br />
I samhällen som likt Sverige och Norge baseras<br />
på mänskliga rättigheter borde det inte vara<br />
möjligt att neka fl ickor med invandrarbakgrund<br />
samma rättigheter som tillkommer andra medborgare.<br />
Tack vare internationellt solidaritetsarbete<br />
och människorättsaktivism, där Sverige befi n<strong>ner</strong><br />
sig i frontlinjen, ökar utsikterna för att kunna<br />
komma till rätta med det hedersrelaterade våldet.<br />
Konferensen i Stockholm var ett viktigt steg. Den<br />
öppnades av integrationsministern och avslutades<br />
av utrikesministern, vilket var en värdig markering<br />
av att arbetet med att bekämpa det hedersrelaterade<br />
våldet var såväl en inrikes- som utrikespolitisk<br />
fråga av första rangen. Insatser krävs på båda<br />
fälten eftersom, som tidigare nämnts, problemet är<br />
transnationellt.<br />
”HEDER” SOM STRUKTURERANDE PRINCIP<br />
har kommit till norra Europa för att stanna. Inte<br />
så att heder var oviktigt dessförinnan. Begrepp rörande<br />
heder, skam och vanära – förutom värdighet<br />
och respekt som besläktade fenomen – har existerat<br />
och praktiserats i århundraden i Europa. Vad som<br />
är hedersamt i vissa samhällen under vissa tider har<br />
varierat (se till exempel Stewart 1994 och Wikan<br />
2003). Men alltifrån upplysningstiden och franska<br />
revolutionen har heder i Väst- och Nordeuropa<br />
ge<strong>ner</strong>ellt sett varit en fråga om personlig integritet.<br />
Det har handlat om individen och tanken att vara<br />
sann mot sig själv (”to thine own self be true”).<br />
Dessförinnan gällde hedern i första hand en persons<br />
offentliga roll. Dessa två grundperspektiv fi nns i<br />
alla samhällen: det handlar om den enskilda personens<br />
självbild och om offentlig renommé. Bilderna<br />
var hårt knutna till varandra.<br />
I Väst- och Nordeuropa kom emellertid den<br />
personliga integriteten att kopplas loss från den offentliga<br />
rollen. Viktigast blev därvid den personliga<br />
integriteten. I samhällen som bejakar en hederskodex<br />
var förhållandet det motsatta. Individen är<br />
vad han eller hon är, i kraft av sitt rykte, eller mer<br />
precist: i kraft av släktens eller familjens rykte.<br />
Det privata i förhållande till det offentliga är en
Change language