You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
40 EN FRÅGA OM HEDER – OM VÄRDEKONFLIKTER I DET FLERKULTURELLA SAMHÄLLET<br />
per år sedan mitten av 1980-talet. I Jordanien, vars<br />
befolkning bara är hälften så stor som Sveriges,<br />
räknar man med minst 25 hedersmord varje år.<br />
Ser vi till hela världen handlar det enligt Amnesty<br />
troligen om cirka 4 000–5 000 mord per år.<br />
Ytterligare ett skäl till att särskilt intressera sig<br />
för hedersmord är själva begreppet, som är motsägelsefullt.<br />
Enligt gängse västerländska föreställningar<br />
hör inte heder och mord samman. Men det<br />
är just detta som är fallet i många samhällen, där<br />
det sociala livet bygger på föreställningar om heder.<br />
Att mörda för hederns skull är en ädel handling,<br />
en handling som är värd aktning. Ett hedersmord<br />
ger status, men mer än så. Det gör mördaren till<br />
ett slags helgon, det ger honom gloria. Eftersom<br />
hedern är kollektiv i dessa samhällen, kan ett mord<br />
i hederns namn höja anseendet hos dem det berör.<br />
Släkten eller klanen förvärvar socialt och kulturellt<br />
kapital, och medlemmarna blir politiskt och ekonomiskt<br />
attraktiva när de demonstrerar att de inte<br />
på något sätt accepterar att få sin heder anfrätt.<br />
De har i handling visat att de, för att upprätthålla<br />
hedern, är kapabla att döda en syster, dotter, hustru<br />
eller kvinnlig kusin som har vanärat släktens<br />
renommé och ansikte utåt. I enstaka fall kan det<br />
också gälla för en son eller manlig kusin.<br />
HEDER HANDLAR OM att bevara ansiktet och<br />
värdigheten. Det fi nns västerländska forskare som<br />
sökt dra en gräns mellan traditionella samhällen<br />
som bygger på en heder–skam-logik och moderna<br />
liberala samhällen, där individens värdighet är viktigare.<br />
Den distinktionen är emellertid inte särskilt<br />
klar. Värdighet är grundläggande också i samhällen<br />
som fokuserar hedern. Att ha heder betyder att<br />
man kan gå med höjt huvud, därför att man har ett<br />
”vitt” ansikte. Ett svart ansikte däremot är en metafor<br />
för vanära. Fadime uttryckte det på följande<br />
sätt: ”Jag är deras (släktens) ansikte utåt. I allt jag<br />
gör måste jag tänka på männen i min familj, därför<br />
att allt jag gör påverkar deras heder.” Hon sade<br />
också: ”Nu vill ingen gifta sig med tjejerna i min<br />
släkt. Alla är horor.” Med detta refererade hon till<br />
hur hennes eget dåliga rykte – hon hade en svenskiransk<br />
pojkvän – hade smittat <strong>ner</strong> och vanärat hela<br />
släkten.<br />
För den som vill förstå en hedersbaserad ideologi<br />
fi nns nyckeln här: kollektivet tar strupgrepp<br />
på individen. Ryktet, vad folk säger, betyder allt. I<br />
Jordanien, som förmodligen har en bättre utbyggd<br />
praxis än något annat land när det gäller obduktion<br />
av kvinnor där det fi nns misstanke om mord, visar<br />
det sig att cirka 80 procent, fyra av fem, är ”rena”,<br />
alltså oskulder. De har mördats på grund av ett<br />
rykte om lösaktigt beteende, några bevis har inte<br />
behövts. Och de är mördade av bröder, fäder, sina<br />
män eller kusi<strong>ner</strong> – i nu nämnd ordning. Samma<br />
tendenser visar statistik från till exempel Pakistan<br />
och Israel. Hur det är i Sverige vet jag inte, eftersom<br />
sådan statistik inte förs här.<br />
I samhällen där hedersmord är förhållandevis<br />
vanliga, och där mördaren får sitt straff reducerat<br />
om han är minderårig, händer det att släkten ger en<br />
ung bror till uppgift att genomföra mordet – det är<br />
exempelvis inte ovanligt i Turkiet. Men egentligen<br />
spelar det liten roll vem som får rollen som mördare.<br />
Den ene är så god som den andre. Det är inte<br />
heller alltid så avgörande vem som får sona brottet.<br />
I Sverige försökte en av Fadimes kusi<strong>ner</strong> övertyga<br />
polisen om att det var han och inte Fadimes far<br />
som hade mördat henne. När det gällde mordet<br />
på Pela anmälde sig Pelas far till polisen i irakiska<br />
Kurdistan. Han tog på sig ansvaret för det mord<br />
som två av hans bröder hade begått. I Jemen kan<br />
unga pojkar sättas i fängelse som ersättare för en<br />
far eller farbror. Hedern är kollektiv. Ansvaret är<br />
kollektivt.<br />
Och glorian är kollektiv. Sammanfattningsvis är<br />
ett hedersmord ett mord som genomförts som ett<br />
uppdrag från släktgruppen, som ett återtagande av<br />
hedern efter det att släkten blivit vanärad. I regel är<br />
grundorsaken ryktet om att en kvinnlig familjemedlem<br />
betett sig lösaktigt.<br />
UTAN GLORIA, och utan applåder, inget hedersmord.<br />
Det är främst detta som skiljer hedersmord<br />
från så kallade svartsjukemord. Det förekommer<br />
som bekant också att svenska män (liksom norska)<br />
mördar sina kvinnor. Men de får vanligen varken<br />
applåder eller gloria. Deras släkt och familj får inte<br />
sin status höjd. Mördaren är en individ och agerar<br />
inte på andras vägnar. Normalt är han en äkta man<br />
eller sambo, alternativt en före detta äkta man eller<br />
sambo. När det gäller hedersmord är mördaren<br />
däremot oftast en bror eller far. Det händer också,<br />
även om det inte är regel, att kvinnans släkt tar del<br />
i mordets planläggning.<br />
Det fi nns fl era skäl för mig att i diskussionen<br />
om heder och diaspora fokusera just hedersmord.<br />
Ett är att jag länge bedrivit forskning inom detta<br />
område. Ett annat att jag, när detta skrivs, just deltagit<br />
i det svenska regeringskansliets internationella<br />
expertkonferens om hedersrelaterat våld (i Stockholm<br />
7–8 december 2004). För tre år sedan, före
Change language