You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UNNI WIKAN<br />
plikten att hjälpa och gripa in när det är uppenbart<br />
att det förekommer övergrepp.<br />
Detta är givetvis mer ideologi än praxis.<br />
Fadime Sahindal fi ck inte den hjälp hon behövde<br />
från polisen när hon ursprungligen ville ha den i<br />
februari 1998, efter att ha blivit hotad till livet av<br />
sin far och sin bror. Sara – eller Maisam Abed Ali,<br />
som hon egentligen hette – fi ck inte heller hjälp<br />
från barnavårdsmyndigheterna när hon bad om att<br />
få vara i sitt fosterhem i stället för att bli placerad<br />
hos den farbror som hon var mycket rädd för. Hon<br />
mördades i Umeå i december 1996 av sin bror och<br />
kusin, farbroderns son. Många etniskt svenska och<br />
norska medborgare blir också gång på gång svikna<br />
av myndigheterna när de svävar i livsfara och behöver<br />
hjälp. Med andra ord: välfärdsstaten överlåter<br />
ständigt till medborgarna att ensamma eller tillsammans<br />
med sina närmaste lösa sina problem, trots<br />
att de anhåller om hjälp.<br />
MÄNNISKOR I NORDEN är i stor utsträckning<br />
utlämnade att lida ensamma eller tillsammans med<br />
sin livskamrat, men de har inte rätt att ta liv. Här<br />
skiljer sig ett samhälle som baseras på lag och rätt<br />
från ett samhälle som baseras på heder. När jag<br />
skriver samhälle (norska = samfund), så menar jag<br />
inte stater eller natio<strong>ner</strong>. Det som staten uppfattar<br />
som lag och rätt är inte alltid det centrala: det<br />
handlar om de regler och normer som släkten,<br />
klanen, stammen och närmiljön ställer upp.<br />
Det paradoxala är att livet troligen hade blivit<br />
bättre för Anooshe och hennes barn om familjen<br />
hade rest någon annanstans än till ett nordiskt<br />
land. Att hjälpa familjer som kommer från en<br />
”hederskultur” är ett arbete med en svårighetsgrad<br />
som nordiska fl yktingmottagare och sociala<br />
myndigheter inte förrän sent börjat förstå. Det fi nns<br />
nu en vilja att tillägna sig djupare kunskap om vad<br />
en hederskodex innebär i form av värderingar och<br />
regler.<br />
”DETTA SVERIGE ÄR ETT FRITT LAND! Jag<br />
har rätt att besöka den plats där min käraste ligger<br />
begravd.” Så skrek Fadime Sahindal till sin far,<br />
Rahmi, efter det att släkten hade förbjudit henne<br />
att besöka Uppsala och hotat med att döda henne<br />
om hon gjorde det. Hennes älskade Patrik låg<br />
begravd på Gamla Kyrkogården i Uppsala. ”Detta<br />
Sverige är ett fritt land också för mig! Jag kommer<br />
och dödar dig!” skrek hennes far.<br />
Vi kän<strong>ner</strong> slutet på historien. Fadime blev verkligen<br />
dödad av sin far när hon i hemlighet besökte<br />
39<br />
Uppsala den 21 januari 2002. Den händelsen skall<br />
inte berättas om en gång till här. Men det är värt<br />
att påminna om den när vi diskuterar vad heder i<br />
diasporan mer allmänt innebär.<br />
Ett fritt land, en fri man, heder och frihet är begrepp<br />
som är tätt sammanvävda. Från ett perspektiv<br />
är heder – och värdighet – något som det liberala<br />
demokratiska samhället har skyldighet att värna<br />
om. Uppfattningen att individen har integritet och<br />
är okränkbar är grundläggande bland de mänskliga<br />
rättigheterna. Med ett annat perspektiv är heder<br />
antitesen till människors frihet. Heder begränsar sig<br />
därvid till frihet för männen. Pluralbeteckningen<br />
är viktig, eftersom hedern i sådana samhällen är<br />
kollektiv. Det handlar inte om individens integritet<br />
eller frihet från övergrepp och kränkningar utan<br />
om kollektivets totala makt över individen.<br />
Fadime uttryckte det med följande ord: ”Det<br />
synsätt som mina föräldrar hade, var att familjen<br />
och släkten skulle stå i centrum. Därför måste jag<br />
sätta familjens bästa framför mitt eget välbefi nnande.<br />
Det är bättre att en person lider än att en<br />
hel familj och släkt lider.”<br />
Just detta är fundamentet i en hedersbaserad<br />
ideologi. Lidandet är fördelat på ett sådant sätt<br />
att det uppbärs av individen och då särskilt av<br />
kvinnan. Hedern baseras på hennes kyskhet och<br />
sexuella renhet och det är ryktet, inte det som<br />
faktiskt inträffat, som är det avgörande. Ryktet om<br />
kvinnans kyskhet och renhet är alfa och omega i<br />
hederssammanhang.<br />
Men hedersideologin kan också förstöra männens<br />
liv. Fadimes yngre bror utsågs till att bli<br />
hennes mördare, enligt vad hon själv berättade.<br />
Han försökte döda henne men misslyckades. Det<br />
blev i stället hennes far som måste ingripa och<br />
göra jobbet. Andra fäder, som svensk-kurdiska<br />
Pela Atrushis far, förmådde inte genomföra dådet.<br />
Det blev två av hennes farbröder som dödade<br />
henne, vilket skedde på ett besök i Irak i juni 1999.<br />
Åter andra, som pappan till den brittisk-kurdiska<br />
Heshnu, försökte begå självmord efter att ha dödat<br />
sin femtonåriga dotter i London i oktober 2003.<br />
DESSA EXEMPEL ÄR EXTREMA; det handlar<br />
om mord i hederns namn. De är också exceptionella;<br />
bara undantagsvis blir kvinnor, och ännu mera<br />
sällan män, mördade i hederns namn. Men undantagen<br />
förtjänar att uppmärksammas, därför att det<br />
fi nns ett mönster. Enligt kriminalinspektör Kickis<br />
Åhré Älgamo, som specialiserat sig på hedersmord,<br />
har enbart i Sverige ett till två hedersmord begåtts
Change language