You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
38<br />
En fråga om heder – Om värdekonfl ikter i det<br />
fl erkulturella samhället<br />
Unni Wikan, professor<br />
Sosialantropologisk institutt, Universitetet i Oslo<br />
E<br />
n del forskare trodde att hedern var<br />
på väg att bli föråldrad, men den har<br />
tvärtom blivit allt viktigare i det mångkulturella<br />
Europa. Skilda uppfattningar<br />
om privatlivets helgd kolliderar nu. En trend är att<br />
visa allt för att bli känd, en annan hederskulturens<br />
strävan att hålla privatlivet dolt.<br />
”JAG TRODDE JAG SKULLE BLI EN FRI<br />
MAN.” Det var Nasruddin Shamsis ord till tingsrätten<br />
i Molde, när han i maj 2003 stod åtalad för<br />
mordet på sin hustru Anooshe. Shamsi berättade<br />
för rätten att han hade varit fl ykting i Iran och<br />
Ryssland innan han kom till Norge. Där hade ingen<br />
blandat sig i hans privatliv. Men i Norge grep socialtjänsten<br />
in, efter det att Anooshe klagat till dem<br />
över att Shamsi slog henne och barnen. De satte<br />
henne upp mot Shamsi. De hjälpte henne att ta ut<br />
skilsmässa och att ansöka om att få vårdnaden om<br />
barnen. Shamsi sköt henne utanför rätten i Kristiansund<br />
i maj 2002, alldeles innan vårdnadsfrågan<br />
skulle behandlas. Hade någon varnat honom för att<br />
Norge var ett sådant land, så skulle han valt att åka<br />
någon annanstans. Drömmen om att bli en fri man<br />
hade vänts till en mardröm.<br />
Shamsi dömdes till 18 års fängelse. Domen slog<br />
fast att mordet var att likna vid ett hedersmord.<br />
Han förlorade också vårdnaden av sina barn – två<br />
små pojkar. De är fosterhemsplacerade på hemlig<br />
ort och har under lång tid haft polisbeskydd, eftersom<br />
det fanns en oro för att de kunde kidnappas av<br />
Shamsis släkt, en framstående klan i Afghanistans<br />
beryktade Nordallians.<br />
Jag var sakkunnig i Anooshe-målet och följde<br />
det därför noga under de tjugo dagar rättegången<br />
pågick. Det väckte stor uppmärksamhet i Norge,<br />
inte minst på grund av att Anooshe, som känt sig<br />
hotad till livet, hade kontaktat den framstående<br />
hjälporganisationen Human Rights Service. I brev<br />
efter brev – de offentliggjordes i norsk press efter<br />
hennes död – beskriver hon sin förtvivlan och<br />
rädsla.<br />
Anooshe, som blev 22 år, var av en helt annan<br />
kaliber än sin man. Hon var välutbildad, kunde<br />
engelska och var utåtvänd. Hon lärde sig norska<br />
snabbt och knöt goda kontakter inom fl yktinghjälpen<br />
i Kristiansand, där familjen hade bosatt sig.<br />
Hennes man Shamsi var däremot i det närmaste<br />
analfabet, osäker och inåtvänd. Han hade visserligen<br />
varit armége<strong>ner</strong>al i Afghanistan, men såg inte<br />
mycket ut för världen. Han var obetydlig och liten<br />
och kunde varken engelska eller norska. Kanske<br />
inträffade tragedin för att han var helt bortkommen<br />
i den norska verklighet som hans hustru Anooshe<br />
lyckades så väl i.<br />
En fri man – Shamsi måste värna om sin heder.<br />
Han hade vuxit upp i ett samhälle där hedern<br />
betyder allt och där det är männen som har ansvaret.<br />
I denna uppgift ingår kontrollen och rätten<br />
att bestämma över kvinnor och barn. Ingen annan<br />
har att göra med vad en man tar sig för, med vissa<br />
undantag. Äldre människor i ens egen släkt kan ingripa,<br />
därför att ålder ger auktoritet. En kvinna kan<br />
också vända sig till sin släkt för att få hjälp. Men<br />
främlingar har ingenting med saken att göra, och<br />
det var detta som blev Shamsis och Anooshes öde<br />
i Norden. Den nordiska välfärdsmodellen innebär<br />
att staten har ansvar för medborgarna och därför
Change language