Ladda ner - Fas
Share Embed Flag
Download ePaper

Ladda ner - Fas

Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas

forte.se
23.09.2013 Views

28 FYSISK BARNMISSHANDEL. FÅR BARN DEN HJÄLP SOM DE BEHÖVER? presenterades i december 2007 att hon som socialminister saknade information om hur många barn som under ett år anmäls till Sveriges socialförvaltningar pga. att de far illa. Utan en total överblick över de kända fallen, mörkertalet är betydande, så är det omöjligt att alokera behövliga medel eller följa utvecklingen över tid. En socialtjänststatistik på detta område behöver prioriteras. Lokalt–regionalt På kommunal nivå saknas det enligt min bedömning framför allt en professionell arbetsledning inom Socialtjänsten som handleder och utvecklar sin personal i dessa extremt svåra ärenden. Att såväl kräva som tillhandahålla en professionell handledning borde vara ett minimikrav. Att arbeta med barn och att göra utredningar inom Socialtjänsten kräver ett engagemang, erfarenhet och vidareutbildning. Det kräver också instrument för systematiserade utredningar. För att systematisera arbetet med handläggning och dokumentation i utredningar, planering och uppföljning av insatser har Socialstyrelsen utvecklat ett en hetligt system för dokumentation och uppföljning – Barns be hov i centrum (BBIC). Flertalet kommuner har infört eller är i färd med att införa BBIC. Då det gäller att utreda fysisk misshandel och sexuella övergrepp så behöver BBIC modulen kompletteras med kunskap om just dynamiken och konsekvenserna av dessa övergrepp. Jag ser på de stora internationella konferenserna med få undantag svensk socialtjänst representerad i form av socialsekreterare, arbetsledare eller chefer. Hur tror man att man utvecklar arbetet, varifrån kommer nya idéer om nya arbetsmodeller och interventioner att hjälpa barn som far illa? När jag handleder socialarbetare så slås jag av hur lite dessa läst sedan de lämnade socialhögskolorna. När man rekommenderar läsning av litteratur, artiklar etc. blir ofta svaret att det är för svårt – de är ju på engelska! Den ovannämnda utredningen ”översyn av bestämmelserna till skydd för barn och unga” har också till uppgift ta ställning till om det behövs särskild reglering av kom petenskraven och till om det kan ske genom att ge Social styrelsen ett bemyndigande att utfärda föreskrifter, en legitimation har t.ex. tidigare diskuterats. Det förefaller nästan som cirkeln är sluten efter 25 år och att de gamla kommunala barnavårdsnämnderna kan i ny skepnad se dagens ljus igen. Vi behöver en barnorienterad behovsstyrd och evidensbaserad socialtjänst. För att nå dit och inte svika fysiskt misshandlade barn behöver man också utveckla nya interventionsmodeller. Idag fi nns ett antal metoder med evidens såsom t.ex. Parent Child Interaction Therapy (PCIT), Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT). Dessa och fl er behöver tas till Sverige, översättas och anpassas för svenska förhållanden samt utprövas. Här fi nns ytterligare ett område där tid och resurser saknas. Optimism – framtid Tillkomsten av Barnahus, vars uppgift är erbjuda en barnvänlig utredning i samband med avslöjandet av sexuella övergrepp och fysisk barnmisshandel, är mycket positivt. Barnahusen kan också innebära embryon till kunskapscentra på sitt område i sin region. För att förverkliga detta behövs dock mer personal för att erbjuda utsatta barn det stöd, den krisbearbetning som behövs samt för de barn som behöver en längre tids trauma-fokuserad behandling. Förhoppningsvis kan detta också skynda på ett beslut om ett nationellt kunskapscentrum som stötts och blötts sedan 1997. Avslutningsvis vill jag nämna ett utvecklingsprojektet KIBB, som drivs av fyra team: Barnkriscentrum i Malmö, Socialförvaltningen i Kristianstad, Socialförvaltningen i Jönköping samt BUP-Elefanten i Linköping och där Allmänna Barnhuset är koordinatorer för genomförandet av behandlingsprojektet. KIBB står för Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel och är en behandlingsmetod med evidensstöd som utformats och prövas vid New Jersey Child Abuse Research Education and Service (CARES) Institute som är en del av University of Medicine and Dentistry of New Jersey (UMDNJ). Modellen som utvecklats av Melissa K Runyon, Esther Deblinger, Erika Ryan och Reena Thakkar-Kolar kan beskrivas som en integrerad föräldra–barn terapi baserad på en kognitiv beteendeterapeutisk modell (Runyon, Deblinger, Ryan, Thakkar-Kolar, 2004). Behandlingsmodellen bygger på att fyra familjer gemensamt får behandling i barn- respektive föräldragrupper vid 16 tillfällen, med en veckas intervall. Fyra familjebehandlare ansvarar för behandlingen. Varje behandlingstillfälle har ett eller fl era teman. Behandlingsteman för föräldragrupperna är bl.a. effekter av våld, hur våld påverkar barn, föräldrastrategier att hantera ilska, aktivt lyssnande och trygghetsplan. Teman för barngruppen är bl.a. hur våld påverkar barn, att identifi era sina känslor, att kontrollera sin ilska, trygghetsplan, problem-

CARL GÖRAN SVEDIN lösning, avslappning och bearbetning av våldsupplevelser. Varje session avslutas med att man samlas familjevis med en behandlare, för integrering och praktik av nya färdigheter och strategier. De fyra teamen genomför pilotärenden under våren 2008 för att starta det egentliga projektet efter sommaren 2008. 29

CARL GÖRAN SVEDIN<br />

lösning, avslappning och bearbetning av våldsupplevelser.<br />

Varje session avslutas med att man samlas<br />

familjevis med en behandlare, för integrering och<br />

praktik av nya färdigheter och strategier.<br />

De fyra teamen genomför pilotärenden under<br />

våren 2008 för att starta det egentliga projektet<br />

efter sommaren 2008.<br />

29

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!