Ladda ner - Fas

FELIPE ESTRADA
viktigt att uppmärksamma och det är den tydliga
ökning som skett av kvinnor som uppger att de
utsatts för våld i arbetet. Forskning visar att denna
ökning framför allt gäller kvinnor som arbetar
inom vård, omsorg och skola. Offerundersökningarna
visar också att det grövre våld som medfört
att den utsatte behövt söka någon form av vård inte
har ökat.
Den mycket kraftiga ökningen av polisanmälda
misshandelsbrott som redovisats i detta kapitel bör
lämpligen förklaras av andra faktorer än att allt fl er
medborgare drabbats av våld. Ökningen av misshandelsanmälningar
kan, istället för att ses som ett
mått på en ständigt ökande omfattning av våld, betraktas
som en indikation på att samhället tar våld
på allt större allvar och att det våld som sker i allt
mindre utsträckning går oupptäckt. Den svenska
misshandelsutvecklingen liknar därmed den som
fi nns i våra nordiska grannländer.
Under de senaste 25 åren har våldsbrottsligheten
varit ett av de mest prioriterade brottsområdena
inom svensk kriminalpolitik. Ett stort antal kampanjer
har syftat till att öka vår medvetenhet om
problemens förekomst, ändra attityder samt minska
omfattningen av våldet. Lagar har också ändrats
och nya har tillkommit. Utöver kampanjer och
lagändringar har självfallet också rättsväsendets
myndigheter fokuserat på våldsbekämpning. Vidare
har en rad andra insatser skett i samhället. Viktiga
att lyfta fram är de våldsförebyggande insatser som
skett genom olika frivilligorganisationers arbete
och då kanske främst kvinnojourernas utbredning.
Trots allt ovanstående arbete är det emellertid
uppenbart att detta underlag inte kunnat påvisa att
allmänhetens utsatthet för våld minskat under de
senaste decennierna. Betyder detta att allt kriminalpolitiskt
arbete under de senaste 20 åren varit missriktat
eller förgäves? Och vad säger i så fall detta
om de insatser som kan krävas för att i framtiden
minska medborgarnas utsatthet för våld?
Innan en alltför pessimistisk slutsats dras bör
det emellertid konstateras att utvecklingen under de
senaste decennierna också innefattar andra trender
i samhället som sannolikt påverkat omfattningen
av våld på ett mer negativt sätt. Forskning visar att
alkoholkonsumtionens utveckling är nära kopplat
till våld. I Sverige har det funnits ett tydligt historiskt
samband där ökat berusningsdrickande följts
av ökat våld. Med tanke på att den svenska alkoholkonsumtionen
inte minskat under de senaste 20
åren utan snarare ökat fi nns det alltså här en tydlig
motverkande faktor som uppenbarligen försvårat
23
en utveckling mot minskande våld.
En annan förklaring som tidigare forskning lyft
fram är ojämlikhetens betydelse för våldets omfattning.
Det fi nns ett tydligt samband där ojämlika
samhällen kännetecknas av väsentligt mer våld än
jämlika. Inom ett land vet vi också att de grupper
som oftast drabbas av våld är de socialt och
ekonomiskt mest utsatta. En samhällsutveckling
där skillnaderna ökar mellan olika samhällsgrupper
utgör därför en grogrund för ökat våld och då inte
minst för de svagaste grupperna i samhället. Fram
till början av 1990-talet minskade skillnaderna mellan
samhällsgrupper för att efter den ekonomiska
krisen vid 1990-talets början öka. Sammantaget
visar forskning att segregation och ojämlikhet i
Sverige inte minskat utan snarare ökat något under
senare år. Även detta är alltså ett förhållande som
bör vägas in i en tolkning av varför våldet inte minskar
trots samhällets olika insatser.
Det fi nns sammantaget såväl ett uppenbart
behov som potential att framledes lyckas minska
misshandelsbrottslighetens omfattning i Sverige.
Det handlar då om ett fortsatt arbete med att
synliggöra olika former av våld genom attitydkampanjer
och samhällsdebatt, att gå vidare i översynen
av relevanta lagars utformning samt att ytterligare
intensifi era rättsväsendets arbete med våldsförebyggande
insatser. Men det står också klart att det
hittillsvarande arbetet inte räcker för att minska
misshandelsbrottsligheten om inte också andra
viktiga samhällsförhållanden påverkas. Ett minskat
berusningsdrickande, en minskad ojämlikhet
och en ökad delaktighet i samhället för speciellt de
mest utsatta grupperna är tre faktorer som utifrån
tidigare forskning kan anses ha en klar potential att
minska våldet i vårt samhälle.
Referenser i urval:
Boman, U. Hradilova Selin, K. Ramstedt, M. & Svensson,
J. (2007): Alkoholkonsumtionen i Sverige fram
till år 2006. Stockholm: Stockholms universitet,
SoRAD
Brå (2006): Ungdomar och brott åren 1995–2005. Brårapport
2006:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Brå (2008): Nationella Trygghetsundersökningen 2007.
Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport
2008:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Estrada, F.(1997), ”Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem.
Ungdomsbrottslighet i svensk dagspress
1950–1994”, Sociologisk Forskning, 34: 51–72.
Estrada, F. (2005): Våldsutvecklingen i Sverige – en presentation
och analys av sjukvårdsdata. Arbetsrapport
2005:4. Institutet för Framtidsstudier.