Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
18<br />
Våldet i dagens Sverige – vilka är förövarna<br />
och sammanhangen<br />
Felipe Estrada, docent i kriminologi<br />
Brottsförebyggande rådet<br />
U<br />
nder de senaste decennierna har<br />
våldsbrott varit en central fråga i den<br />
offentliga debatten. Uppmärksamheten<br />
kring våldsutvecklingen kännetecknas<br />
sedan lång tid tillbaka i alla nordiska länder av<br />
beskrivningar om en kraftigt ökande våldsbrottslighet.<br />
Forskningens analyser av våldsutvecklingen<br />
antyder dock att bilden är långt mer mångfasetterad.<br />
Omfattningen av våldsbrott i Sverige är<br />
nämligen inte helt lätt att avgöra. Om en händelse<br />
i ett visst läge ska uppfattas som våld är något som<br />
skiljer sig mellan olika situatio<strong>ner</strong> och grupper.<br />
Poliser, sjukvårdare, hemtjänstpersonal råkar ofta<br />
ut för händelser som i ett annat sammanhang skulle<br />
betraktas som misshandel men som istället ses som<br />
incidenter som har med ens arbete att göra. Vi vet<br />
utifrån frågeundersökningar att de fl esta våldshändelser<br />
som inträffar i Sverige inte polisanmäls.<br />
Vad som uppfattas som våld förändras också<br />
över tid. Detta manifesteras inte minst i lagstiftningen<br />
där en rad våldshandlingar som tidigare inte<br />
var lagstridiga nu blivit det. År 1965 kriminaliserades<br />
våldtäkt inom äktenskapet, 1979 kriminaliserades<br />
barnaga, 1989 utvidgades vad som skulle<br />
innefattas i grov misshandel. En ökning av exempelvis<br />
antalet anmälda misshandelsbrott där offret<br />
är 7–14 år gammalt kan därför vara uttryck för<br />
att fl er barn blir utsatta för våld men också för en<br />
utveckling där fl er händelser som tidigare inträffat<br />
i skolan och inte polisanmälts kommer till rättsväsendets<br />
kännedom. Likaså kan fl er polisanmälda<br />
misshandelsbrott mot kvinnor i nära relatio<strong>ner</strong>, eller<br />
mot män i det offentliga rummet, vara ett utryck<br />
för att fl er perso<strong>ner</strong> blir utsatta vilket är negativt,<br />
men också för att fl er våldshändelser kommer till<br />
rättsväsendets kännedom, vilket är positivt.<br />
Misshandelbrottens mörkertal<br />
Enligt Brå:s Nationella trygghetsundersökning<br />
(NTU) var det omkring 175 000 perso<strong>ner</strong> som<br />
utsattes för misshandel år 2006. NTU visar att<br />
omkring en tredjedel av misshandelsfallen polisanmäldes.<br />
Det fi nns dock skillnader i anmälningsbenägenheten.<br />
Allvarliga våldshändelser polisanmäls<br />
i större utsträckning, äldre anmäler något oftare än<br />
yngre och våld mellan obekanta tenderar att oftare<br />
komma till polisens kännedom än våld mellan<br />
bekanta eller bland närstående. Klart är emellertid<br />
att de allra fl esta våldshändelser som sker i Sverige<br />
fortfarande inte polisanmäls. Den stora fördelen<br />
med NTU är att fl er utsatta för misshandel synliggörs<br />
jämfört med om analysen begränsas till enbart<br />
de fall som fi nns i kriminalstatistiken.<br />
Samtidigt som det är uppenbart att offerundersökningar<br />
är en viktig kunskapskälla är det viktigt<br />
att också uppmärksamma att de inte är ett perfekt<br />
mått på våldets omfattning och utveckling. En förändrad<br />
syn i samhället på vad som är att betrakta<br />
som misshandel kan självfallet också ha återverkningar<br />
på intervjuperso<strong>ner</strong>s benägenhet att uppge<br />
sådan utsatthet. Offerundersökningarna har också<br />
andra begränsningar. Det rör sig om bortfall, svårigheter<br />
att studera vissa typer av brott samt under-<br />
och överrapportering. I syn<strong>ner</strong>het mäns våld mot<br />
kvinnor i hemmet och sexualbrott är händelser som<br />
kan antas bli underrapporterade. Barns utsatthet<br />
för brott beskrivs inte alls eftersom offerundersökningarna<br />
inte intervjuar perso<strong>ner</strong> under 16 år.
Change language