You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
14<br />
öga mot öga med fi enden.<br />
Men jag skall nu framför allt sätta det direkta<br />
våldet – fysisk brutalitet som mord, rån, slagsmål,<br />
misshandel – i fokus, i ett historiskt perspektiv. Varför<br />
då detta med historien? Jo, därför att utblicken<br />
i tid precis som utblicken i rummet, mot andra tider<br />
likaväl som andra länder, hjälper oss att få perspektiv<br />
på oss själva och på vår egen tid.<br />
Perspektiv på det moderna<br />
Våldet ökar i samhället, skriver tidningarna då och<br />
då. Är det så? Många av oss kän<strong>ner</strong> ångest när vi<br />
läser om brott som bryter mot sådana värderingar<br />
som vi vill förknippa med ett humant samhälle. En<br />
grupp unga män våldtar en knappt vuxen fl icka,<br />
invandrare blir förföljda bara för att de ser annorlunda<br />
ut, vettlösa nynazister jagar färgade och<br />
homosexuella, eller små barn utsätts för sexuella<br />
övergrepp. Ett svart hål öppnar sig i vår verklighet.<br />
En spricka i vår tro på det goda.<br />
Skräcken sätter lätt i gång någonting som kan<br />
kallas en diskurs om ”det onda”. Men den är ofta<br />
famlande och hjälplös. Eller också färgas den av<br />
det som forskningen kallar moralisk panik. Reaktionen<br />
sker då plötsligt, häftigt och utan sakligare<br />
analys. Moralisk panik har ofta styrt straffpolitiken<br />
i modern tid. En vild oro över brottsligheten i samhället<br />
fl ammar upp inom fl era grupper samtidigt,<br />
bl.a. ordningsmakterna, massmedia och politiker.<br />
Resultatet kan bli en hektisk moralisk debatt som<br />
ofta leder till strängare straff. Motsvarigheter fi nns<br />
också i förgången tid. Vi behöver bara tänka på den<br />
upptrissade fruktan för folklig magi och vidskepelse<br />
som fi ck både kyrka, stat och vanligt folk att under<br />
en tid på 1660- och 1670-talen tappa huvudet,<br />
gripas av moralpanik och sätta i gång de fruktansvärda<br />
häxprocesserna.<br />
Men kanske vore det bättre att istället anlägga<br />
djupare perspektiv på etiska koder och värdeförändringar.<br />
De långa linjernas strategi, distanseringen<br />
i tid, skärper vårt sinne för proportio<strong>ner</strong><br />
och hjälper oss i bästa fall att urskilja vad som<br />
verkligen är nytt och annorlunda med vår egen tid.<br />
”Var och en kän<strong>ner</strong> igen vårt omdömes notoriska<br />
vanmakt, när inte tidernas avstånd anförtrott oss<br />
säkrare måttstockar”, som fi losofen Gadamer formulerat<br />
det.<br />
Brott och straff har i själva verket blivit ett<br />
kraftfält i forskningen, där åsikterna bryts om det<br />
moderna som gott eller ont. Har det moderna samhällets<br />
framväxt inneburit att människors relatio<strong>ner</strong><br />
och normer blivit mer civiliserade och humana eller<br />
VÅLDET GENOM ÅRHUNDRADENA<br />
tvärtom brutaliserade och ociviliserade – om man<br />
ser på mänskliga beteenden och rättspraxis? Så har<br />
många formulerat dilemmat.<br />
Människorna har trots allt blivit mer sansade<br />
och mindre benägna för våld i det dagliga livet i det<br />
långa loppet, det menade den store civilisationstänkaren<br />
Norbert Elias. Straffpolitiken måste också<br />
uppfattas som humanare när ingen längre blir<br />
dömd till döden eller till spöslitning, utan istället<br />
till fängelsestraff, psykiatrisk vård eller böter.<br />
Men Michel Foucault och många andra med<br />
honom har varit mer pessimistiska. Det moderna<br />
samhällets ondska är inte mindre än äldre tiders,<br />
menar man då, den ser bara annorlunda ut. Den<br />
har blivit till en känslokall massproduktion av<br />
förintelseläger – som under andra världskriget eller<br />
stalintidens terror. Eller också utövar ett modernt<br />
samhälle en kylig övervakning av avvikare, som visserligen<br />
är regelstyrd och mindre fysisk än tidigare<br />
men i grunden lika förödande som äldre tiders<br />
prygelstraff. Fängelser kan se ut som välbyggda<br />
maski<strong>ner</strong>, menade skalden H C Andersen på resa<br />
i Skandinavien under 1800-talet, men de är ”en<br />
mardröm för själen”.<br />
Så kan man snabbt skissera två olika synsätt: ett<br />
som betonar modernitetens goda sidor (civilisering)<br />
och ett annat som framhäver dess onda sidor (discipli<strong>ner</strong>ing,<br />
kontroll, nya makttekniker). Brott och<br />
straff har hamnat i centrum när synsätten bryts.<br />
Men vad vet vi då om detta i Sverige i ett historiskt<br />
perspektiv? Hur har brottsmönstren sett ut i vårt<br />
land från senmedeltiden till idag? Vilka är de stora<br />
förändringarna i tid?<br />
Brott och straff från medeltid till nu<br />
Låt oss börja med en kontrast mellan 1550-talets<br />
domstol och dagens. Inför ett häradsting i Småland<br />
på 1550-talet stod fl era drängar, en skomakare och<br />
en bonde anklagade för slagsmål; där stod också en<br />
piga som stulit säd av sin husbonde, och en ogift<br />
man som påstods ha legat med en gift kvinna. Vad<br />
värre var, i trakten fanns dessutom en notorisk<br />
bråkmakare som både våldtagit, stulit, slagit och<br />
hädat.<br />
Vad som utspelats var alltså bland annat våld,<br />
stölder, sexualförbrytelser. Straffen blev i regel<br />
böter, ibland i kombination med att de skyldiga<br />
skulle piskas eller slita ris. Någon gång var brotten<br />
så grova eller så många, att dödsstraffet utdömdes<br />
och verkställdes utan pardon. Så gick det för den<br />
notoriske bråkmakaren.<br />
Fyra hundra år senare, på 1900-talet, har rättvi-
Change language