Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
12 Till vår Vuxentelefon om barn ringer också vuxna som är oroliga för att den andre föräldern, partnern slår barnen. Även föräldrar ringer och berättat att de inte kan hantera sig själva och slår sina barn. Och att dom behöver prata med någon. Detta är så svårt och förbjudet att man som förälder inte vågar prata öppet. Då är en anonym telefon ett oerhört viktigt första steg att få den hjälp man behöver. BRIS har också fått uppdrag av regeringen att bygga upp en föräldrainformation på nätet. Hur kan vi utveckla och skärpa barnpolitiken? Barnfattigdom, barn i riskmiljöer, barn utsatta för våld och mobbning och annan kränkande behandling både i den egna familjen och av andra, är utmanande och kräver både generella och riktade insatser. 1999 antog en enhällig riksdag strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Då fi ck vi en struktur för barnpolitiken, men den räcker inte som styrmedel idag. Vi måste dessutom ha instrument för att få reda på om och hur förändringar sker. Barnkonsekvensanalyser och återkommande uppföljning indikatorer system för att kunna följa hur barnperspektivet förs in i beslutsfattandet I regeringens barnskrivelse som lades nu i vår lyfts frågan om att bekämpa våld mot barn. Regeringen föreslår ett program för nationell samordning. Regeringen pekar också på behovet av en samordnad utbildning och planerar att ge Barnrättsakademin vid Örebro universitet i uppdrag att ta fram ett lämpligt utbildningsprogram. Regeringen lyfter också frågan om Baby Shaken Syndrome. Karolinska Institutet ska i samarbete med Stockholms läns landsting, driva ett projekt för att förebygga våld mot spädbarn. Den förra regeringen gav uppdrag att bygga ut Barnahus i landet och detta kommer nu att permanentas som stöd för särskilt utsatta barn. Jag tycker att detta är en bra inriktning. Men analysen bakom de familjepolitiska insatserna är inte bra. Det som saknas är en samlad syn mot barnfattigdom och barn i riskmiljö. I barns verklighet fi nns för mycket som drar åt fel håll. Barn med särskilda behov hamnar i skuggan i valfrihetens skola, trots rekommendationer om att det inte skall förekomma, tas avgifter för kultur, fritids- BARNPERSPEKTIVET OCH BARNS EGNA BERÄTTELSER aktiviteter och annat ut i skolan. Och det är alldeles för höga kostnader för kultur och fritid riktad till barn. Vi har också en otillräcklig elevhälsa. När föräldrar av olika anledningar inte klarar av sitt föräldraansvar behöver barnen andra vuxna och kompenserande insatser som hjälper dem. Vuxna som kan ta emot ett förtroende och ansvara för det. I de fall samhället omhändertar barn bör varje socialförvaltning se till att barnet har ett eget ombud/kontakt. Redan nu pågår skärpt granskning av HVB (Hem för vård eller boende) och familjehem. Men det krävs fl er bra familjehem och stödfamiljer och ökat stöd och kompetensutveckling till dem som fi nns. Att t.ex. garantera placerade barn hälsoundersökning och skolmognadstest inför omplacering i nya skolor borde vara ren rutin, men är inte det. Men i de fl esta fall lever barn och föräldrar tillsammans. Och det är också oftast från dessa barn samtalen kommer. Vad gör man då? Till exempel utvecklar Familjecentralerna, erbjuder föräldrastöd och gruppverksamhet, och en bra förskoleverksamhet och elevhälsa i skolan. Ser till att barn får daglig fritidsverksamhet och kontakt med vuxna inom kulturområdet. Detta kan erbjuda ett mera generellt stöd till barn. Men de 2 procent som verkligen slår sina barn t.ex. med tillhyggen, behöver riktade insatser från hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Här räcker det inte med gruppverksamhet. De 23 procent som ruskar m.m. skulle förmodligen kunna vara hjälpta med bred föräldrautbildning enligt någon av de modeller som vi arbetar med idag. Många som sviktar undrar ”vad skall jag göra istället” för att i ilskan skaka mitt barn. En uppväxtmiljö med god tillgång på kultur och fritidsaktiviteter för alla barn minskar stressen och gör vardagslivet lugnare för både barn och deras föräldrar. BRIS erbjuder en anonym, lugn stund att berätta om det som barnet inte vill säga till någon annan. Men det är naturligtvis inte den enda insats som barnet mest behöver. Det är ett gemensamt vuxenansvar att på olika vis erbjuda barnet en lugn och trygg uppväxtmiljö. Vi har alla varit barn – men dagens barn har sin barndom just nu. Det är en utmaning som inte kan vänta till sedan. Tack och all framgång med en spännande konferens.
Våldet genom århundradena Eva Österberg, professor Historiska institutionen, Lunds universitet Vad är våld – ingen självklarhet? T iteln på mitt föredrag aktualiserar ett par defi nitionsfrågor som är intressanta i sig. Vad är våld, vad signalerar ordet för moderna människor och vad betydde det i äldre tid? Och varför skall vi se på detta över århundrandena? Våld är i själva verket ett mångtydigt begrepp om man ser på det i ett längre perspektiv. I medeltidssvenskan hade det två betydelser och denna dubbelhet fanns kvar långt in i senare tid. Ännu i Gustav Vasas samhälle på 1500-talet betydde våld framför allt kraft, styrka, auktoritet (latin potestas, potentia). Men det hade också samtidigt innebörden övervåld och brutalitet (latin violentia). Denna ambivalens är viktig att ha klar för sig. Den pekar på hur det ansetts självklart att det fi nns en form av våld som är tillåten, d.v.s. att sätta kraft bakom orden, att utöva makt. Så kunde äldre tiders monarker ”ha våld”, auktoritet, att straffa med döden. Så ansågs husbonden ännu på 1800-talet ha rätt att utöva husaga mot tjänstefolk och familj därför att det låg i hans uppgift att hålla rimlig ordning på dem. Å andra sidan har det alltid funnits våld i bemärkelsen övervåld, brutalitet, som uppfattats som orätt, illegitimt, rentav brottsligt. Det är denna sistnämnda aspekt av ordet våld som vi idag i allmänhet tänker på. Det våld som av samhället defi nieras som brott, som olagligt och orimligt. Men det är viktigt att komma ihåg att det fi nns fl era olika typer av våld och att inte alla med samma självklarhet alltid uppfattats som brott: fysiskt, verbalt, symboliskt. 13 Freds- och konfl iktforskaren Johan Galtung har försökt att skilja på tre olika typer av våld: Direkt våld, ansikte mot ansikte. Det kan sedan vara mer eller mindre organiserat och psykiskt eller fysiskt. Poängen är att det i princip är möjligt att identifi era en aktör bakom våldshandlingen, antingen det varit en man som slår sin hustru eller en grupp män som misshandlar en för dem okänd person. Strukturellt våld: sådana maktövergrepp som är inbakade i sociala institutioner och strukturer men som man inte så lätt urskiljer exakt vem som är skyldig till. Om ett samhälle bryter mot det vi ser som mänskliga rättigheter och t.ex. diskriminerar etniska minoriteter kan det defi - nieras som strukturellt våld. Kulturellt våld: sådana ideologier, symboler, vetenskapliga eller religiösa uttalanden eller liknande som legitimerar, blåser under eller till och med uppmuntrar till våld. Om en infl ytelserik predikant eller politiker t.ex. hävdar att judar eller homosexuella skulle vara kräftsvulster i samhället, kan detta benämnas att utöva kulturellt våld. Tar vi ett exempel ur den svenska historien, var det naturligtvis med våra ögon sett ett oerhört strukturellt våld som utövades mot svenska bondpojkar på 1600-talet, då de tvingades att dra ut i krig som initierades av en enväldig kung. Våldet legitimerades kulturellt bl.a. genom kyrkan som ramade in krigen i en retorik som handlade om rättfärdiga krig och ”Gud är med oss” mot ”de andra”. Direkt våld mötte sedan de stackars gossesoldaterna i kriget,
- Page 1: Socialtjänstforum - ett möte mell
- Page 4 and 5: Konferensen arrangerades av: Centra
- Page 6 and 7: I den arbetsgrupp som planerat konf
- Page 8 and 9: 8 Barnperspektivet och barns egna b
- Page 10 and 11: 10 Graden av brutalitet varierar be
- Page 14 and 15: 14 öga mot öga med fi enden. Men
- Page 16 and 17: 16 VÅLDET GENOM ÅRHUNDRADENA karr
- Page 18 and 19: 18 Våldet i dagens Sverige - vilka
- Page 20 and 21: 20 VÅLDET I DAGENS SVERIGE - VILKA
- Page 22 and 23: 22 VÅLDET I DAGENS SVERIGE - VILKA
- Page 24 and 25: 24 VÅLDET I DAGENS SVERIGE - VILKA
- Page 26 and 27: 26 FYSISK BARNMISSHANDEL. FÅR BARN
- Page 28 and 29: 28 FYSISK BARNMISSHANDEL. FÅR BARN
- Page 30 and 31: 30 Våld innanför hemmets väggar
- Page 32 and 33: 32 VÅLD INNANFÖR HEMMETS VÄGGAR
- Page 34 and 35: 34 VÅLD INNANFÖR HEMMETS VÄGGAR
- Page 36 and 37: 36 VÅLD INNANFÖR HEMMETS VÄGGAR
- Page 38 and 39: 38 En fråga om heder - Om värdeko
- Page 40 and 41: 40 EN FRÅGA OM HEDER - OM VÄRDEKO
- Page 42 and 43: 42 EN FRÅGA OM HEDER - OM VÄRDEKO
- Page 44 and 45: 44 Hatbrott i vardag & arbetsliv. F
- Page 46 and 47: 46 HATBROTT I VARDAG & ARBETSLIV. F
- Page 48 and 49: 48 HATBROTT I VARDAG & ARBETSLIV. F
- Page 50 and 51: 50 ATT KÖPA FRIHET PÅ FLASKA: OM
- Page 52 and 53: 52 ATT KÖPA FRIHET PÅ FLASKA: OM
- Page 54 and 55: 54 ATT KÖPA FRIHET PÅ FLASKA: OM
- Page 56 and 57: 56 ATT KÖPA FRIHET PÅ FLASKA: OM
- Page 58 and 59: 58 MISSFÖRHÅLLANDEN INOM ÄLDREOM
- Page 60 and 61: 60 MISSFÖRHÅLLANDEN INOM ÄLDREOM
Våldet genom århundradena<br />
Eva Österberg, professor<br />
Historiska institutionen, Lunds universitet<br />
Vad är våld – ingen självklarhet?<br />
T<br />
iteln på mitt föredrag aktualiserar ett<br />
par defi nitionsfrågor som är intressanta<br />
i sig. Vad är våld, vad signalerar ordet<br />
för moderna människor och vad betydde<br />
det i äldre tid? Och varför skall vi se på detta<br />
över århundrandena?<br />
Våld är i själva verket ett mångtydigt begrepp<br />
om man ser på det i ett längre perspektiv. I medeltidssvenskan<br />
hade det två betydelser och denna<br />
dubbelhet fanns kvar långt in i senare tid. Ännu i<br />
Gustav Vasas samhälle på 1500-talet betydde våld<br />
framför allt kraft, styrka, auktoritet (latin potestas,<br />
potentia). Men det hade också samtidigt innebörden<br />
övervåld och brutalitet (latin violentia). Denna<br />
ambivalens är viktig att ha klar för sig. Den pekar<br />
på hur det ansetts självklart att det fi nns en form<br />
av våld som är tillåten, d.v.s. att sätta kraft bakom<br />
orden, att utöva makt. Så kunde äldre tiders monarker<br />
”ha våld”, auktoritet, att straffa med döden.<br />
Så ansågs husbonden ännu på 1800-talet ha rätt<br />
att utöva husaga mot tjänstefolk och familj därför<br />
att det låg i hans uppgift att hålla rimlig ordning på<br />
dem. Å andra sidan har det alltid funnits våld i bemärkelsen<br />
övervåld, brutalitet, som uppfattats som<br />
orätt, illegitimt, rentav brottsligt. Det är denna sistnämnda<br />
aspekt av ordet våld som vi idag i allmänhet<br />
tänker på. Det våld som av samhället defi nieras<br />
som brott, som olagligt och orimligt. Men det är<br />
viktigt att komma ihåg att det fi nns fl era olika typer<br />
av våld och att inte alla med samma självklarhet<br />
alltid uppfattats som brott: fysiskt, verbalt, symboliskt.<br />
13<br />
Freds- och konfl iktforskaren Johan Galtung har<br />
försökt att skilja på tre olika typer av våld:<br />
Direkt våld, ansikte mot ansikte. Det kan sedan<br />
vara mer eller mindre organiserat och psykiskt<br />
eller fysiskt. Poängen är att det i princip är<br />
möjligt att identifi era en aktör bakom våldshandlingen,<br />
antingen det varit en man som slår<br />
sin hustru eller en grupp män som misshandlar<br />
en för dem okänd person.<br />
Strukturellt våld: sådana maktövergrepp som är<br />
inbakade i sociala institutio<strong>ner</strong> och strukturer<br />
men som man inte så lätt urskiljer exakt vem<br />
som är skyldig till. Om ett samhälle bryter mot<br />
det vi ser som mänskliga rättigheter och t.ex.<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ar etniska minoriteter kan det defi -<br />
nieras som strukturellt våld.<br />
Kulturellt våld: sådana ideologier, symboler,<br />
vetenskapliga eller religiösa uttalanden eller<br />
liknande som legitimerar, blåser under eller till<br />
och med uppmuntrar till våld. Om en infl ytelserik<br />
predikant eller politiker t.ex. hävdar att<br />
judar eller homosexuella skulle vara kräftsvulster<br />
i samhället, kan detta benämnas att utöva<br />
kulturellt våld.<br />
Tar vi ett exempel ur den svenska historien, var det<br />
naturligtvis med våra ögon sett ett oerhört strukturellt<br />
våld som utövades mot svenska bondpojkar på<br />
1600-talet, då de tvingades att dra ut i krig som initierades<br />
av en enväldig kung. Våldet legitimerades<br />
kulturellt bl.a. genom kyrkan som ramade in krigen<br />
i en retorik som handlade om rättfärdiga krig och<br />
”Gud är med oss” mot ”de andra”. Direkt våld<br />
mötte sedan de stackars gossesoldaterna i kriget,
Change language