Ladda ner - Fas

10
Graden av brutalitet varierar betydligt, från
enstaka hårda slag som man ångrar direkt och ber
om förlåtelse för. Ex. ”Pappan har slagit en gång
på låret och bett om ursäkt.” över till grovt och
livshotande fysiskt och psykiskt. ”Mamman hade
knuffat henne nedför trappan, sparkat henne på
smalbenet, och slagit henne i ansiktet så att hon
blödde näsblod”
Merparten ligger någonstans mitt emellan.
Varför slår man?
Inte heller denna frågan besvaras särskilt ofta i det
material vi har från BHT. Det kan tolkas som att
barnet faktiskt inte förstår varför eller att de inte
tycker att det är så angeläget när man berättar.
Men vissa skäl anges, en del tydligt och direkt,
annat indirekt genom de omständigheter som
nämns.
Ur en fördjupad studie kan vi se följande:
Skäl som anges i mer än hundra texter;
Våld är ett straff eller
ett sätt att förmå barnet att lyda.
Är en effekt av känslor som inte kan kontrolleras
–
eller ett sätt att fostra oavsett vad barnet än har
gjort eller gör.
Man får stryk för att man kommer för sent hem,
har gjort något som är dumt eller att man inte har
levt upp till förhoppningar/förväntningar
Enligt ”Våld mot barn”-enkäten tycker barnen
att föräldrar kan slå om man förargar dem eller gör
dem ledsna. Om barnen själva skall föreslå straff är
det indragen veckopeng.
Till exempel:
Han har snott pengar av mamman för att köpa
ett spel för att imponera på kompisarna. Är nu
jätterädd för att han vet att han kommer att få
stryk, han har fått det förr. ”Mamma slår mig
ibland, och när jag gjort något slår hon mig jättemycket.”
En 10-årig pojke och hans syskon får stryk av
sin mamma t.ex. om de spiller lite mjölk. Hon
dricker mer och mer sedan föräldrarna skildes,
och slår barnen allt oftare. Barnen vågar inte
berätta för pappan, för då slår hon för det.
En 9-åring berättar att mamman ”slåss för att
jag slänger saker”. ”Jag slänger saker för att jag
blir ledsen när hon slåss.”
En pojke blir slagen av sin mamma när de bråkar
om att han glömt att slå av ett TV-spel. Det
BARNPERSPEKTIVET OCH BARNS EGNA BERÄTTELSER
har hänt förr att han fått stryk, men han tycker
om sin mamma och har skuldkänslor över vad
han gjort.
Barn uppfattar ilska som skäl, men när
Far och mor slår i fostringssyfte. Då blir det
inte ett straff som barnet kan ta argumenten för,
utan en ren förminskning.
Pojkens slutsats är ”Det spelar ingen roll vad jag
gör, det blir aldrig bra nog. Jag ska alltid vara
perfekt. Jag är ingenting”.
Alkohol dominerande anledning
Den mest dominerande anledningen till varför – är
alkoholmissbruk. (Anges som skäl i mer än 150
texter.)
Pappa, mamma eller pojkvän slår när dom är
fulla. Det kan tolkas som att – vore dom inte fulla –
skulle misshandeln inte äga rum.
Pappan slår och drar i håret då han druckit öl.
Mamman har börjat slå henne på sista tiden när
hon är full. Pappa och mamma är skilda. Undrar
om hon ska prata med pappan eller storasystern
eller om hon i stället ska bli mer ”lydig”
mot mamman, så att hon slutar slå henne.
Religiös eller ”kulturell” bakgrund antyder att
orsaken fi nns i ett normsystem som tillåter eller
rentav tillråder aga i uppfostran. Detta fi nns men
förekommer i ett fåtal texter (summa 6 texter).
16-årig fl icka i en invandrarfamilj blir slagen
nästan dagligen av sin pappa. Han har hotat
henne med kniv och tvingar henne att bära täckande
kläder. Han misstänker att hon har haft
sex.
När vi noga granskar det barnen säger så blir det
uppenbart att barnets beteende i sig, mera sällan är
anledningen.
Barn kan få stryk när de har gjort något som de
inte får, men framför allt får dom stryk när föräldrar
är fulla, stressade och – troligen – olyckliga av
någon anledning som inte har med barnet att göra.
Vrede och ilska förekommer oftast när man beskriver
mammas–pappas känslor
En fl icka kommer hem för sent. Hennes pappa
har misshandlat mamman, och mamman skyller
misshandeln på fl ickans försening. Flickan får
då ”en snyting”. Det händer ofta att hon får
det.
En 8-åring svär och får stryk av pappan på bara
rumpan. Han har inte blivit slagen förut, och