Ladda ned som PDF - Inspektionen för socialförsäkringen

8.1 Valfrihet kontra bra förvalsalternativ
I det svenska pensionssystemet finns det en komplexitet på flera plan.
För det första ställer ett avgiftsbaserat pensionssystem större krav på
informationsgivaren än ett förmånsbaserat system. För det andra utgörs
pensionen av flera delar som behöver kommuniceras både i sin
helhet och i sina enskilda delar. För det tredje har varje pensionsslag
en konstruktion med unika egenskaper och regler. Därutöver finns det
i varje del av pensionspyramiden möjlighet för individen att själv
välja var pensionsmedlen ska placeras och vem som ska förvalta dem.
Rapportens undersökningsresultat tyder på att de allra flesta förstår att
förvärvsfrekvensen och lönenivån har stor betydelse för pensionens
utfall. Men det är de valbara alternativen i de olika systemen som
mest engagerar fokusgruppsdeltagarna i denna undersökning. Pensionsspararna
känner att de ställs inför ett mycket svårt val. Det finns
en oro, en känsla av svek och en uppfattning om att det spekuleras
med pensionen. Kanske gäller det främst premiepensionen. Dessa
stämningar samt resultat från andra undersökningar indikerar att förekomsten
av många valbara alternativ i de olika pensionssystemen
orsakar en oro som är svår att komma till rätta med. Enligt ISF:s uppfattning
är det inte så att mer information per automatik löser problemet.
Icke desto mindre måste det i befintliga pensionssystem erbjudas
bra förvalsalternativ och bra information om dem. Pensionsspararna
och pensionärerna behöver således förstå om det finns några konsekvenser
av att inte välja aktivt. När premiepensionssystemet introducerades
var syftet med den massiva informationskampanjen som
föregick det första fondvalet bland annat att få pensionsspararna att
aktivt placera sina pensionsmedel. 77
Under följande år trycktes det
inte lika hårt på att göra ett aktivt val, utan det som snarare betonades
då, var vikten av att välja medvetet. Utifrån intervjuerna med aktörerna
verkar det som om budskapet numera är att det finns bra förvalsalternativ
och att man kan låta bli att välja aktivt, om man inte vill
engagera sig. Av fokusgruppsintervjuerna framgick att pensionsspararna
är medvetna om vad det ursprungliga budskapet gick ut på.
Men de har också sett att det med facit i hand inte gett så bra resultat.
En slutsats som kan dras av detta är att det är viktigt att förmedla ett
konsekvent budskap till dem.
Aktörernas budskap om att det räcker med att informera om förvalsalternativen
är enligt ISF:s uppfattning inte helt oproblematiskt. För
det första är förvalsalternativen i de olika systemen konstruerade på
77 Se Riksrevisionen 2004.
80