Ladda ned som PDF - Inspektionen för socialförsäkringen
Ladda ned som PDF - Inspektionen för socialförsäkringen
Ladda ned som PDF - Inspektionen för socialförsäkringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rapport 2012:14<br />
Enkel, detaljerad<br />
och samlad<br />
pensionsinformation<br />
Är det möjligt?
En rapport från <strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen<br />
Stockholm 2012<br />
Rapport 2012:14<br />
Enkel, detaljerad<br />
och samlad<br />
pensionsinformation<br />
Är det möjligt?
Rapporten kan beställas från <strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen.<br />
Beställningsadress:<br />
<strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen<br />
Box 202<br />
101 24 Stockholm<br />
Telefon: 08-58 00 15 00<br />
E-post: registrator@inspsf.se<br />
Rapporten kan laddas ner från<br />
www.inspsf.se<br />
© <strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen<br />
Tryckt av E-print<br />
Stockholm 2012
Innehåll<br />
Innehåll ............................................................................................................ 3<br />
Generaldirektörens <strong>för</strong>ord ............................................................................... 5<br />
Sammanfattning .............................................................................................. 7<br />
Summary ....................................................................................................... 11<br />
1 Inledning .................................................................................................. 15<br />
1.1 Bakgrund ........................................................................................... 15<br />
1.2 ISF:s uppdrag .................................................................................... 18<br />
1.3 Rapportens disposition ...................................................................... 19<br />
2 Regelverk <strong>som</strong> styr pensionsinformationen ............................................. 21<br />
2.1 Pensionsmyndighetens informationsuppdrag ................................... 21<br />
2.2 Regelverk styr informationsgivningen i branschen ........................... 22<br />
3 Metodbeskrivning .................................................................................... 25<br />
3.1 Intervjuer med aktörer ....................................................................... 25<br />
3.2 Fokusgruppsintervjuer ...................................................................... 26<br />
3.3 Webbaserad omnibusundersökning .................................................. 28<br />
3.4 Internationella jäm<strong>för</strong>elser ................................................................ 28<br />
4 Forsknings- och utredningsöversikt ......................................................... 29<br />
4.1 Räknefärdighet, finansiell <strong>för</strong>måga och information ........................ 29<br />
5 Internationella erfarenheter ...................................................................... 39<br />
5.1 Pensionssystem liknande det svenska ............................................... 39<br />
5.2 Information om pension i olika länder .............................................. 43<br />
6 Pensionssparares och pensionärers behov enligt aktörer i<br />
pensionsbranschen .................................................................................... 49
6.1 Aktörernas syn på mottagarna av information .................................. 49<br />
6.2 Hur ska informationen utformas och organiseras? ........................... 58<br />
7 Pensionssparares och pensionärers uppfattning om sitt eget behov ......... 65<br />
7.1 Kunskap och grundsyn på pensionen ................................................ 65<br />
7.2 Hur uppfattas informationsgivarna? .................................................. 67<br />
7.3 Vilket är informationsbehovet? ......................................................... 70<br />
7.4 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen ........................ 71<br />
8 Diskussion och slutsatser ......................................................................... 79<br />
8.1 Valfrihet kontra bra <strong>för</strong>valsalternativ ................................................ 80<br />
8.2 Individanpassad information är ett måste ......................................... 82<br />
8.3 Oberoende rådgivning behövs .......................................................... 83<br />
8.4 Ett splittrat pensionssystem fordrar en samlad och enhetlig<br />
information ........................................................................................ 85<br />
8.5 Bristande kunskaper – ett olösligt problem? ..................................... 87<br />
8.6 Slutkommentar .................................................................................. 89<br />
Referenser ..................................................................................................... 91<br />
Bilaga 1 – Intervjuguide och lista på intervjuade aktörer .............................. 97<br />
Bilaga 2 – Rekryteringsformulär och intervjuguide <strong>för</strong> fokusgrupper ........ 101<br />
Bilaga 3 – Frågor <strong>för</strong> omnibusundersökning ............................................... 107<br />
Bilaga 4 - Webbsidor med pensionsinformation i andra länder .................. 111
Generaldirektörens <strong>för</strong>ord<br />
<strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen (ISF) har till uppgift att genom<br />
systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och<br />
effektiviteten inom social<strong>för</strong>säkring<strong>som</strong>rådet. Med systemtillsyn<br />
avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt.<br />
Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet<br />
fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet.<br />
<strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen har av regeringen fått i uppdrag<br />
att beskriva vilken kunskap och information <strong>som</strong> pensionsspararna<br />
och pensionärerna behöver <strong>för</strong> att ta till vara sina intressen inom<br />
pension<strong>som</strong>rådet och stärka sin ställning <strong>som</strong> konsumenter. I uppdraget<br />
har också ingått att beskriva informationsgivningen till<br />
pensionssparare och pensionärer i länder med liknande pensionssystem.<br />
Föreliggande rapport redovisar uppdraget.<br />
Det kan konstateras att många, trots att det finns mycket information<br />
om pensioner, upplever att de saknar den information och den kunskap<br />
<strong>som</strong> de behöver <strong>för</strong> att kunna fatta välgrundade finansiella beslut<br />
kring pensionen. Pensionssparare önskar få en enkel och lättbegriplig<br />
information <strong>som</strong> på samma gång är detaljerad, vilket kan vara svårt<br />
att kombinera. Informationen behöver anpassas efter bland annat<br />
ålder, livsfas och engagemang <strong>för</strong> pensionsfrågor. I allmänhet <strong>för</strong>efaller<br />
pensionssparare och pensionärer dock <strong>för</strong>stå hur <strong>för</strong>värvsfrekvens,<br />
lönenivå och längden på arbetslivet påverkar pensionen.<br />
Förekomsten av många alternativ gör att pensionsspararna upplever<br />
sig ställas in<strong>för</strong> svåra val. Det skapar en oro <strong>som</strong> är svår att hantera,<br />
men mer information löser inte automatiskt problemet. Pensionsspararna<br />
önskar information från en neutral och oberoende aktör.<br />
Pensionsmyndigheten och Min Pension uppfattas <strong>som</strong> sådana. Det<br />
finns också ett behov av oberoende pensionsrådgivning; de flesta<br />
aktörer upplevs agera på uppdrag eller utifrån eget vinstintresse.<br />
Kunskaperna om tjänstepensionen är bristfälliga.<br />
5
Utvecklingen av Min Pension och en gemensam standard <strong>för</strong><br />
prognoser är betydelsefulla investeringar. Rapporten visar att det<br />
finns goda exempel i andra länders hantering av problemen kring<br />
pensionsinformation <strong>som</strong> Sverige kan lära av och bygga vidare på.<br />
Rapporten har skrivits av Marcela Cohen Birman (projektledare) och<br />
Helena Höög.<br />
Stockholm i juni 2012<br />
Per Molander<br />
6
Sammanfattning<br />
Reformer inom pension<strong>som</strong>rådet har lett till att en allt större del av<br />
den ekonomiska risken har över<strong>för</strong>ts från det kollektiva (staten,<br />
arbetsgivarna och fack<strong>för</strong>eningarna) till individen. I dagens pensionssystem<br />
har individens beteende under <strong>för</strong>värvslivet större betydelse<br />
än tidigare, efter<strong>som</strong> det i princip är hela livsinkomsten <strong>som</strong> räknas.<br />
Dessutom har valfrihet in<strong>för</strong>ts i såväl det allmänna pensionssystemet<br />
<strong>som</strong> tjänstepensionssystemen. Numera ställs det större krav på individens<br />
egen <strong>för</strong>måga att fatta välgrundade finansiella beslut. Regelverken<br />
<strong>som</strong> styr innehållet i informationen har blivit mer omfattande,<br />
vilket innebär att även informationsgivarna har fått större krav på sig.<br />
Många aktörer är verksamma inom pension<strong>som</strong>rådet, vilket med<strong>för</strong><br />
att informationen om pensionen dels kommer från många håll, dels är<br />
av blandad karaktär. Att kommunicera och informera om pensionen<br />
är således en utmaning <strong>för</strong> informationsgivarna. För mottagarna är<br />
utmaningen att <strong>för</strong>stå och värdera informationen och att utifrån detta<br />
fatta olika beslut kring pensionen.<br />
Fokus i denna rapport ligger på den information <strong>som</strong> finns, hur<br />
aktörer inom pension<strong>som</strong>rådet uppfattar informationsbehovet hos<br />
pensionssparare och pensionärer, hur mottagarna själva uppfattar sitt<br />
behov samt vilka lärdomar <strong>som</strong> kan dras av andra länders erfarenheter<br />
av informationsgivning.<br />
Resultaten visar att <strong>för</strong>ekomsten av många valbara alternativ gör att<br />
pensionsspararna upplever att de ställs in<strong>för</strong> svåra val. Det skapar en<br />
oro <strong>som</strong> är svår att hantera, men mer information löser inte automatiskt<br />
problemet. Ett system med många valmöjligheter, så<strong>som</strong> i<br />
premiepensionssystemet, kräver bra och tydliga <strong>för</strong>valsalternativ.<br />
Pensionsspararna och pensionärerna behöver <strong>för</strong>stå konsekvenserna<br />
av att välja aktivt eller att inte välja. Men det räcker inte med information<br />
om <strong>för</strong>valsalternativen, efter<strong>som</strong> det så länge det finns ett<br />
omfattande utbud av valbara alternativ också kommer att behövas<br />
7
detaljerad information om de faktorer <strong>som</strong> påverkar pensionssparandet.<br />
Det är vidare tydligt att informationen behöver individ- eller gruppanpassas<br />
utifrån ålder, livsfas och engagemang <strong>för</strong> pensionsfrågor.<br />
Pensionssparare önskar få en enkel och lättbegriplig information <strong>som</strong><br />
på samma gång är detaljerad, vilket kan vara svårt att kombinera. I<br />
detta sammanhang kan Sverige dra lärdomar av andra länder. I<br />
Danmark får individen tillgång till både översiktlig och <strong>för</strong>djupad<br />
information genom Pensionsportalen, i Nederländerna informeras<br />
pensionsspararna vid särskilda tillfällen om sina pensioner, <strong>som</strong> till<br />
exempel vid byte av jobb, och i Tyskland tillämpas ett ”varningssystem”<br />
in<strong>för</strong> kommande reformer <strong>som</strong> påverkar pensionen. De <strong>som</strong><br />
riskerar att få en pension under en viss miniminivå varnas också.<br />
En annan möjlighet <strong>som</strong> man kan peka på i sammanhanget är att<br />
informera individen om pensionen eller pensionsavsättningarna i<br />
lönebeskedet eller i samband med skattedeklarationen.<br />
Rapporten visar att de allra flesta pensionssparare önskar att pensionsinformationen<br />
ges av en neutral och oberoende aktör. Pensionsmyndigheten<br />
och Min Pension (minpension.se) uppfattas <strong>som</strong> de mest<br />
neutrala och oberoende informationsgivarna inom pension<strong>som</strong>rådet.<br />
Det finns också ett behov av oberoende pensionsrådgivning. De flesta<br />
aktörer upplevs dock inte <strong>som</strong> oberoende utan <strong>som</strong> aktörer <strong>som</strong><br />
agerar på uppdrag eller utifrån eget vinstintresse. I det här sammanhanget<br />
skulle Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå kunna få en utvidgad<br />
roll <strong>som</strong> oberoende pensionsrådgivare.<br />
Ett pensionssystem med flera komponenter fordrar en samlad och<br />
enhetlig information. Ett sätt att underlätta <strong>för</strong> pensionssparare och<br />
pensionärer vore om pensionsaktörerna enades om ett harmoniserat<br />
informationsflöde. Pensionsspararna har i dag svårt att hitta den information<br />
<strong>som</strong> erbjuds på exempelvis olika webbsidor. De behöver där<strong>för</strong><br />
få hjälp att söka i den information <strong>som</strong> finns tillgänglig. Det<br />
behövs en samlad pensionsprognos <strong>som</strong> bygger på en gemensam<br />
prognosstandard. Det pågår redan ett standardiseringsarbete, men<br />
Sverige skulle kunna dra ytterligare lärdom av det arbete <strong>som</strong> bedrivs<br />
i exempelvis Finland, Polen och Danmark <strong>för</strong> att skapa en gemensam<br />
standard <strong>för</strong> bland annat pensionsterminologi.<br />
Det kommer troligen även fortsättningsvis att finnas grupper med<br />
relativt dåliga <strong>för</strong>utsättningar att fatta välgrundade finansiella beslut.<br />
Medan vissa studier pekar på att utbildningsinsatser kan minska dessa<br />
8
klyftor, visar andra studier att det är osäkert om sådana metoder är<br />
effektiva. Svårigheten att få en överblick, när det finns en stor mängd<br />
valbara alternativ, är ett större problem. Ytterligare resultat tyder<br />
dock på att pensionssparare och pensionärer <strong>för</strong>står att <strong>för</strong>värvs-<br />
frekvens 1<br />
, lönenivå och längden på arbetslivet är viktiga faktorer <strong>som</strong><br />
påverkar pensionen. Resultaten indikerar dock att det (främst bland<br />
yngre) finns kunskapsbrister om tjänstepensionen, och att vissa grupper<br />
(till exempel de <strong>som</strong> har haft många arbetsgivare) har ett särskilt<br />
behov av att få sin tjänstepensionsinformation samlad. Även blivande<br />
pensionärer behöver få en tydligare information om tjänstepensionens<br />
utbetalningsplaner.<br />
Avslutningsvis kan det konstateras att många – trots att det finns<br />
mycket information om pensioner – upplever att de saknar den<br />
information och den kunskap <strong>som</strong> de behöver <strong>för</strong> att kunna fatta<br />
välgrundade finansiella beslut kring pensionen. Den fortsatta satsningen<br />
på Min Pension och på en gemensam standard <strong>för</strong> prognoser<br />
är bra investeringar, men det är vikigt att också komma ihåg att<br />
behovet inte enbart gäller pensionsprognoser. Förutom helheten och<br />
de övergripande faktorer <strong>som</strong> påverkar hur stor pensionen blir behövs<br />
också <strong>för</strong>ståelse och tolkning av en mängd andra detaljer i den information<br />
<strong>som</strong> ges. Rapporten visar att det finns gott om exempel på hur<br />
andra länder hanterar problemen kring pensionsinformation, vilka<br />
Sverige kan lära av.<br />
1 Till exempel deltidsarbete under en längre tid.<br />
9
Summary<br />
The Swedish Social Insurance Inspectorate (<strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong><br />
Social<strong>för</strong>säkringen or ISF) is an independent supervisory agency for<br />
the Swedish social insurance system. Its objectives are to strengthen<br />
compliance with legislation and other statutes, and to improve the<br />
efficiency of the system through supervision, efficiency analysis and<br />
evaluation.<br />
The ISF’s work is mainly conducted on a project basis and is<br />
commissio<strong>ned</strong> by the Government or initiated by the agency. This<br />
report has been commissio<strong>ned</strong> by the Government.<br />
Background<br />
In the late 1990s the Swedish pension system shifted from being a<br />
defi<strong>ned</strong> benefit system to a system that combines pay-as-you-go<br />
notional defi<strong>ned</strong> contributions (NDC) with a privately managed<br />
financial account scheme (FDC).<br />
The reforms within the pension sector meant that there was a transfer<br />
of risk from society (the state, the employers and the trade unions) to<br />
the individual. Under the new system, the pension is based on lifetime<br />
earnings, hence making individual choices during the working years<br />
more important. As individual choices are key elements in the new<br />
system, there is now more pressure on individuals to make wellfounded<br />
financial decisions. The regulatory framework for the<br />
content of pension information has expanded, i.e. there are higher<br />
demands on providers of services and products in the pension market.<br />
As the number of stakeholders - such as pension agencies and<br />
authorities, trade unions, employers, non-governmental organizations<br />
and the financial services industry – increases, so does the variety of<br />
information available. Communicating information about pensions is<br />
a challenge for the providers of information. The challenge for the<br />
11
eneficiaries is to be able to evaluate and understand the information<br />
in order to make choices about their pensions.<br />
Objectives<br />
The report focuses on the available information about pensions. This<br />
includes examining ways in which stakeholders within the pensions<br />
sector perceive the beneficiaries’ needs for information, how the<br />
beneficiaries themselves perceive their needs for information and<br />
what lessons can be lear<strong>ned</strong> from the experience of how information<br />
on pensions is being communicated in other countries.<br />
Method<br />
The report is based on interviews with various stakeholders in the<br />
pension sector, in order to account for different interests and points of<br />
view on the distribution of information within the pensions sector.<br />
The stakeholders include agencies and authorities, trade unions,<br />
providers of pension administration, interest groups and independent<br />
bodies within the pensions sector. Interviews with beneficiaries were<br />
conducted, using focus groups and questionnaires.<br />
Findings and conclusions<br />
The report shows that beneficiaries face difficult financial decisions<br />
due to the existence of many options within the pensions sector. This<br />
can cause anxiety. However, it is not certain that more information is<br />
the appropriate solution to the problem. A system based on many<br />
options, as is the case with the Swedish Premium Pension, has to have<br />
a transparent default option. The beneficiaries need to understand the<br />
consequences of making active choices. However, merely supplying<br />
information about the default options would not be sufficient to meet<br />
the beneficiaries’ needs. As long as the system entails an extensive<br />
amount of options, it will be necessary to supply detailed information<br />
about the many different factors that have an impact on the process<br />
saving for pensions.<br />
The report concludes that the information provided needs to<br />
accommodate the needs of different individuals or groups of<br />
individuals, with respect to age, circumstances of life or interest in<br />
pensions. The beneficiaries would like to see simpler, but more<br />
detailed and more comprehensive information on pensions; a<br />
12
combination that can be difficult to achieve. In Denmark the<br />
beneficiaries can get access to both concise and detailed information<br />
on the website PensionsInfo. In the Netherlands the beneficiaries are<br />
informed about their pensions in specific situations (e.g. when<br />
changing jobs), and in Germany the information includes warnings<br />
about upcoming changes in the regulations and indicates when the<br />
hypothetical pension falls below a set minimum. Sweden can learn<br />
from their experiences.<br />
The results of this report indicate that most of the beneficiaries would<br />
like to see information on pensions being delivered by an independent<br />
body, and both The Swedish Pensions Agency and the independent<br />
website Min Pension are mentio<strong>ned</strong> as possibilities. There is also a<br />
need for independent consultation on pensions. However, most<br />
stakeholders are not perceived as being independent but as being<br />
primarily interested in making a profit. The Swedish Consumers'<br />
Banking & Finance Bureau and The Swedish Consumers Insurance<br />
Bureau may be suitable organisations for taking on the role of<br />
independent bodies that can offers consultations on pensions.<br />
A pension system consisting of several elements requires coherent<br />
and uniform information. One way to simplify this for the<br />
beneficiaries would be if the stakeholders agreed on a harmonised<br />
flow of information. At present the beneficiaries find it difficult to<br />
locate the information offered on various websites. For that reason<br />
they often need assistance with looking for the available information.<br />
An overall pension forecast, based on standardized assumptions, is<br />
required. Standardization in the Swedish pension sector is already on<br />
its way. However, lessons could be lear<strong>ned</strong> from the examples of<br />
Finland, Poland and Denmark, where the terminology of pensions is<br />
also in the process of standardization.<br />
Finally, it is clear that– even though there is a lot of information on<br />
pensions – many beneficiaries are lacking in the information and<br />
knowledge that is needed in order to make well-founded financial<br />
choices about their pensions. Continued investments in Min Pension<br />
and the standardized pension forecasts are useful, but it is also<br />
important to bear in mind that the need is not only for forecasts.<br />
Besides overall information and knowledge of the main factors that<br />
have an effect on pensions, an element of interpretation and<br />
evaluation of a large amount of minor details within pension<br />
information is needed. The report shows that several examples exist<br />
13
of how other countries have solved issues related to information<br />
about pensions and that Sweden can learn from them.<br />
14
1 Inledning<br />
1.1 Bakgrund<br />
Reformeringen av det allmänna pensionssystemet och delar av<br />
tjänstepensionssystemen har till stor del inneburit en övergång från<br />
<strong>för</strong>månsbestämda till avgiftsbestämda pensionssystem. I ett <strong>för</strong>månsbestämt<br />
system beräknas pensions<strong>för</strong>månen <strong>som</strong> en viss procent av<br />
slutlönen. (Förmånen kan också beräknas <strong>som</strong> i det gamla ATPsystemet,<br />
det vill säga <strong>som</strong> ett genomsnitt av de 15 bästa intjänade<br />
åren av sammanlagt 30 <strong>för</strong>värvsaktiva år.) I ett <strong>för</strong>månsbestämt<br />
system är det lättare <strong>för</strong> individen att veta vad pensionen blir. I ett<br />
avgiftsbestämt pensionssystem är det däremot svårare <strong>för</strong> individen<br />
att veta hur stor pensionen blir, efter<strong>som</strong> det är många faktorer <strong>som</strong><br />
påverkar utfallet. I ett avgiftsbestämt pensionssystem betalar arbetsgivaren<br />
eller den enskilda in en bestämd premie till den framtida pensionen,<br />
och det belopp <strong>som</strong> så småningom betalas ut i pension beror<br />
bland annat på hur ekonomin har utvecklats och vad avkastningen på<br />
pensionsmedlen varit. I ett avgiftsbestämt system är det alltså summan<br />
av alla inbetalda avgifter eller hela livsinkomsten <strong>som</strong> ligger till<br />
grund <strong>för</strong> pensionen. Inom ett avgiftsbestämt pensionssystem är det<br />
därtill vanligt att delar av pensionsavsättningen placeras i fonder.<br />
Inom såväl premiepensionen <strong>som</strong> flera av tjänstepensionssystemen,<br />
har individen möjlighet att välja vilka fonder <strong>som</strong> avsättningarna ska<br />
placeras i. Om individen inte gör något val, hamnar medlen i ett <strong>för</strong>valsalternativ<br />
<strong>som</strong> består av ett antal redan utvalda fonder.<br />
Sundén (2006) diskuterar vad individer vet och behöver veta om sin<br />
pension. Hon resonerar om att olika pensionssystem kräver olika<br />
typer av information och att olika system har olika typer av risk.<br />
Medan <strong>för</strong>delningssystem 2<br />
och delvis fonderade <strong>för</strong>månsbestämda<br />
system är speciellt känsliga <strong>för</strong> demografiska <strong>för</strong>ändringar, är<br />
2 System där de <strong>för</strong>värvsaktiva finansierar pensionärernas pensioner via inbetalda avgifter eller<br />
skatter. Inkomstpension i den allmänna pensionen är ett <strong>för</strong>delningssystem.<br />
15
avgiftsbestämda system behäftade med finansiella risker, efter<strong>som</strong> de<br />
är beroende av kapitalavkastningen. I vissa <strong>för</strong>månsbestämda system<br />
placeras pensionsavsättningarna kollektivt, vilket innebär att individen<br />
själv inte behöver fatta några finansiella beslut. Även avgiftsbestämda<br />
system kan placeras kollektivt, men det vanliga är att individen<br />
behöver hantera placeringen och allokeringen över olika fonder<br />
på egen hand. Individen bär således själv hela risken <strong>för</strong> sin investering.<br />
Generellt konstateras att avgiftsbestämda system ställer högre<br />
krav på individen än <strong>för</strong>månsbestämda system, där individen behöver<br />
fatta färre placeringsbeslut eller inga alls. Där<strong>för</strong> är det av stor vikt att<br />
de <strong>som</strong> administrerar pensionen finner sätt att kommunicera det avgiftsbestämda<br />
systemets egenskaper och <strong>för</strong>medlar utfallet av olika<br />
val.<br />
Den senaste tidens reformer inom pension<strong>som</strong>rådet har lett till att en<br />
allt större del av den ekonomiska risken och investeringsbeslutet har<br />
över<strong>för</strong>ts från det kollektiva (staten, arbetsgivarna och fack<strong>för</strong>eningarna)<br />
till individen. Dessa <strong>för</strong>ändringar innebär att det numera ställs<br />
större krav på enskilda individers <strong>för</strong>måga att fatta välgrundade finansiella<br />
beslut. Från att över huvud taget inte ha behövt fundera på pensionen,<br />
har valfrihet in<strong>för</strong>ts i såväl den allmänna pensionen <strong>som</strong> inom<br />
samtliga tjänstepensionsavtal. Individer ställs in<strong>för</strong> val av sparande<br />
inom premiepensionen, delar av tjänstepensionen och inom ett eventuellt<br />
privat pensionssparande.<br />
Kunskap om pensionssystemets konstruktion och egenskaper kräver<br />
en viss grad av abstraktions<strong>för</strong>måga och ekonomisk kunskap. Det är<br />
dock inte säkert att pensionssparare och pensionärer behöver just den<br />
sortens kunskap <strong>för</strong> att kunna tillvarata sina intressen <strong>som</strong> konsumenter.<br />
Det är däremot rimligt att anta att pensionsspararna och pensionärerna<br />
till exempel behöver grundläggande kunskap om att pensionssystemet<br />
består av flera delar, det vill säga att sparandet sker hos flera<br />
olika aktörer, att det finns olika sparformer och att utbetalningen av<br />
pension kommer från flera olika håll. Att veta var pensionssparandet<br />
sker och vem <strong>som</strong> ansvarar <strong>för</strong> pensionssparandet, är troligtvis en viktig<br />
komponent <strong>för</strong> att stärka pensionssparares möjligheter att påverka<br />
sin framtida pension. Att kunna orientera sig i privatekonomiska frågor<br />
är också centralt <strong>för</strong> <strong>för</strong>mågan att tillgodogöra sig pensionsinformation.<br />
De valbara delarna i pensionssystemen fordrar en <strong>för</strong>ståelse<br />
<strong>för</strong> vad avgifter, risk och avkastning betyder <strong>för</strong> det långsiktiga<br />
sparandet. Pensionsspararen behöver dessutom <strong>för</strong>stå vad <strong>som</strong> påverkar<br />
avkastningen och även hur olika livslängdsantaganden och<br />
prognosräntor påverkar pensionen. Som nämnts, kan de <strong>som</strong> varken<br />
16
vill eller är intresserade av att välja aktivt i stället använda sig av<br />
<strong>för</strong>valsalternativ. Cronqvist och Thaler (2004) diskuterar utformningen<br />
av <strong>för</strong>valsalternativ i social<strong>för</strong>säkringssystem (se även Palme<br />
och Sundén, 2004). Cronqvist och Thaler (2004) menar att det finns<br />
en finansiell tröghet hos individer och en benägenhet att <strong>för</strong>hala svåra<br />
och komplicerade ekonomiska beslut, vilket de menar är några av<br />
anledningarna till att en relativt stor andel av pensionsspararna hamnar<br />
i det erbjudna <strong>för</strong>valsalternativet. 3<br />
I premiepensionssystemet kan<br />
det stora antalet alternativ framstå <strong>som</strong> övermäktigt <strong>för</strong> genomsnittsindividen.<br />
Det är inte självklart att fler valmöjligheter är bättre, efter<strong>som</strong><br />
individer då kan bli mer osäkra på ”det rätta valet” (se referenser<br />
i Palme och Sundén, 2004). Enligt Cronqvist och Thaler är det där<strong>för</strong><br />
viktigt med utformningen av bra <strong>för</strong>valsalternativ, i synnerhet när det<br />
finns många valbara alternativ <strong>som</strong> exempelvis inom premiepensionen.<br />
De allra flesta kommer att få pension från såväl det allmänna pensionssystemet<br />
<strong>som</strong> från ett eller flera tjänstepensionssystem. En av<br />
konsekvenserna av detta är att individen får information från flera<br />
olika aktörer och att informationen ofta är utformad på olika sätt.<br />
Detta kan göra det svårare <strong>för</strong> individen att skaffa sig en sammanhållen<br />
bild av sitt pensionssparande och sin framtida pension. Många<br />
aktörer producerar pensionsinformation <strong>som</strong> är till <strong>för</strong> att underlätta<br />
alla val <strong>som</strong> individen ställs in<strong>för</strong>. Informationen kan vara detaljerad<br />
eller översiktlig. Pensionsmyndigheten har till exempel en detaljerad<br />
information om fonderna i form av faktablad samt en detaljerad fondvalsguide<br />
<strong>som</strong> syftar till att underlätta fondvalet i premiepensionssystemet.<br />
Med hjälp av guiden ska pensionsspararen kunna få grepp<br />
om bland annat avgiftens betydelse och vad risken i premiepensionen<br />
innebär i relation till den sammanlagda risken i den totala pensionen.<br />
Försäkringsadministratörer inom de olika tjänstepension<strong>som</strong>rådena<br />
informerar också sina kunder på olika sätt. Genom det gemensamma<br />
4<br />
prognosverktyget <strong>som</strong> tillhandhålls av Min Pension (minpension.se) ,<br />
och <strong>som</strong> samlar individens pensionsbehållning från många håll, kan<br />
pensionsspararen få fram en pensionsprognos. För de allra flesta innehåller<br />
Min Pension numera information om hela pensionen.<br />
3<br />
Se referenser i Cronqvist och Thaler (2004).<br />
4<br />
På Min Pension samlas individuell pensionsinformation från den allmänna pensionen,<br />
tjänstepensionen och privat pensionssparandet. Min Pension är en oberoende aktör <strong>som</strong> drivs<br />
med stöd av staten och de flesta aktörerna inom pension<strong>som</strong>rådet. För att Min Pension ska<br />
kunna inhämta uppgifterna om intjänandet krävs att den enskilda loggar in på minpension.se.<br />
17
Andra aktörer arbetar bland annat med konsumentupplysning om<br />
pensioner. Ett exempel är Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå <strong>som</strong> ger<br />
ut detaljerade jäm<strong>för</strong>elser av olika valbara fondalternativ inom de<br />
olika tjänstepensionsavtalen. Där visas bland annat en sammanställning<br />
av fondernas och <strong>för</strong>säkringarnas olika avgifter, livslängdsantaganden,<br />
flytträttmöjligheter med mera. 5 Vidare har enskilda bolag<br />
inom pensionsbranschen egna beräkningssnurror, <strong>som</strong> konsumenten<br />
kan använda. Liknande information har också valcentralerna 6<br />
<strong>för</strong><br />
tjänstepensionen. Även fack<strong>för</strong>eningarna och arbetsgivarna informerar<br />
om de olika tjänstepensionsplanerna. Vidare kommunicerar<br />
banker och <strong>för</strong>säkringsbolag med sina kunder eller framtida kunder<br />
genom personlig rådgivning eller annan riktad information om pensionssparande.<br />
Det finns alltså många givare av pensionsinformation och informationen<br />
är av blandad karaktär. Efter<strong>som</strong> pensionen består av olika<br />
delar är det följaktligen en utmaning att kommunicera och informera<br />
om pensioner. För mottagarna är utmaningen att <strong>för</strong>stå och värdera<br />
den information de får och agera därefter.<br />
1.2 ISF:s uppdrag<br />
<strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen har i regleringsbrevet <strong>för</strong> år 2012<br />
fått i uppdrag att beskriva vilken kunskap och information <strong>som</strong><br />
pensionsspararna och pensionärerna behöver <strong>för</strong> att ta till vara sina<br />
intressen inom pension<strong>som</strong>rådet och stärka sin ställning <strong>som</strong> konsumenter.<br />
I uppdraget ingår också att beskriva informationsgivningen<br />
till pensionssparare och pensionärer i länder med liknande pensionssystem.<br />
Syftet med denna rapport är att beskriva dels den syn <strong>som</strong> aktörer<br />
inom pensionsbranschen har på pensionsspararnas och pensionärernas<br />
behov av information, dels mottagarnas egen uppfattning om sitt informationsbehov.<br />
I beskrivningen inkluderas också resultat från<br />
internationell forskning och undersökningar om pensionsspararnas<br />
kunskap och intresse inom pension<strong>som</strong>rådet samt deras <strong>för</strong>måga att ta<br />
hand om sitt sparande. ISF:s bidrag i sammanhanget är att studera<br />
både mottagare och givare av information. Huvudfrågan är att redogöra<br />
<strong>för</strong> behovet av information, inte att mäta kunskapsnivån på pen-<br />
5 http://bankforsakring.konsumenternas.se/.<br />
6 Centraler <strong>som</strong> sköter administrationen av de individuella valen av tjänstepensionen.<br />
18
sion<strong>som</strong>rådet. Därutöver är ett delsyfte att beskriva informationsgivningen<br />
i andra länder och relatera den till svenska <strong>för</strong>hållanden.<br />
Rapporten betonar följande frågor:<br />
− Vilken information finns och vad tar pensionssparare och<br />
pensionärer del av?<br />
− Hur uppfattar aktörer inom pension<strong>som</strong>rådet<br />
informationsbehovet hos pensionssparare och pensionärer?<br />
− Hur uppfattar mottagarna av pensionsinformationen, det vill<br />
säga pensionssparare och pensionärer, sitt behov av pensionsinformation?<br />
− Vilka lärdomar kan man dra av andra länder?<br />
I rapporten görs ingen avgränsning till den allmänna pensionen, utan i<br />
beskrivningen ingår även tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.<br />
Denna rapport innehåller inte någon analys av informationens<br />
utformning och innehåll eller av det regelverk <strong>som</strong> styr informationsgivningen.<br />
Rapporten berör inte närmare de behov <strong>som</strong> vissa<br />
grupper eventuellt kan ha, till exempel egna <strong>för</strong>etagare eller individer<br />
med ett annat modersmål än svenska. Ingen uppdelning görs heller på<br />
män och kvinnor.<br />
1.3 Rapportens disposition<br />
Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel 2 görs en kort beskrivning<br />
av de regelverk <strong>som</strong> styr informationsgivningen. I kapitel 3<br />
beskrivs metodvalen. Kapitel 4 består av en sammanställning av<br />
forskningsresultat och undersökningar inom det privatekonomiska<br />
området respektive pension<strong>som</strong>rådet. I kapitel 5 redogörs <strong>för</strong> hur<br />
pensionsinformationen ges ut i andra länder i jäm<strong>för</strong>else med Sverige.<br />
Kapitel 6 beskriver de intervjuade aktörernas syn på pensionsspararnas<br />
och pensionärernas behov av kunskap och information. Där<br />
beskrivs också hur aktörerna anser att informationen ska organiseras.<br />
I kapitel 7 redovisas pensionsspararnas och pensionärernas beskrivning<br />
av sina behov. ISF:s analys och slutsatser presenteras i kapitel 8.<br />
19
2 Regelverk <strong>som</strong> styr<br />
pensionsinformationen<br />
I detta kapitel ges en kort beskrivning av de regelverk <strong>som</strong> styr informationsgivningen.<br />
Först beskrivs Pensionsmyndighetens informationsuppdrag.<br />
Därefter beskrivs flera regelverk <strong>som</strong> olika aktörer<br />
inom pension<strong>som</strong>rådet måste följa.<br />
2.1 Pensionsmyndighetens<br />
informationsuppdrag<br />
Enligt <strong>för</strong>ordningen om instruktion till Pensionsmyndigheten ska<br />
Pensionsmyndigheten ge allmänheten information om pensioner och<br />
andra <strong>för</strong>måner <strong>som</strong> administreras av myndigheten och se till att<br />
denna ges utifrån den enskildas behov. Vidare ska myndigheten även<br />
ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen<br />
samt informera om vilka faktorer <strong>som</strong> påverkar pensionens storlek,<br />
hur stor pensionen antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika<br />
val kan få <strong>för</strong> pensionen. 7 Pensionsmyndigheten ska även skicka ut<br />
pensionsbesked och information om den pensionsrätt <strong>som</strong> har fastställts,<br />
beslut om pensionsgrundande belopp och även tillgodoräknade<br />
pensionspoäng <strong>för</strong> allmän tilläggspension. Pensionsmyndigheten ska<br />
dessutom informera om den samlade pensionsbehållningen avseende<br />
inkomstpension och premiepension <strong>för</strong> den enskilda. En prognos till<br />
den enskilda över de framtida pensionernas storlek ska också redovisas.<br />
8 Informationsgivningen ska ge pensionsspararna goda möjligheter<br />
att bedöma sin samlade framtida pension och vad <strong>som</strong> påverkar<br />
den. 9<br />
7<br />
2 § <strong>för</strong>sta och andra punkten, <strong>för</strong>ordningen (2009:1173) med instruktion <strong>för</strong><br />
Pensionsmyndigheten.<br />
8<br />
Pensionsmyndigheten (2010a).<br />
9<br />
Pensionsmyndighetens regleringsbrev <strong>för</strong> år 2012.<br />
21
I regleringsbrevet <strong>för</strong> budgetåret 2012 har Pensionsmyndigheten fått i<br />
uppdrag att lämna <strong>för</strong>slag på hur myndighetens ansvar, <strong>som</strong> opartisk<br />
aktör, kan se ut <strong>för</strong> frågor om pensionsspararnas och pensionärernas<br />
behov av kunskap och information <strong>för</strong> att de ska kunna ta till vara<br />
sina intressen inom pension<strong>som</strong>rådet och stärka sin ställning <strong>som</strong><br />
konsumenter. Förslagen ska tas fram i samråd med Konsumentverket<br />
och Finansinspektionen samt med kommittéutredningen Framtidens<br />
stöd till konsumenter, Ju 2011:06. Pensionsmyndigheten ska även<br />
lämna en redovisning av utvecklingen av branschens och Pensionsmyndighetens<br />
arbete med att samla all information på Min Pensions<br />
webbplats. Myndigheten ska dessutom redovisa en strategi <strong>för</strong> hur<br />
den ska nå de pensionssparare <strong>som</strong> inte hittar till webbplatsen.<br />
2.2 Regelverk styr informationsgivningen i<br />
branschen<br />
Även andra aktörer i <strong>för</strong>säkrings- och pensionsbranschen måste<br />
anpassa sig till de regelverk <strong>som</strong> styr informationsgivningen. Fondbolag<br />
ska lämna information och faktablad enligt en reglering <strong>som</strong><br />
bygger på ett EU-direktiv. 10 Direktivet har in<strong>för</strong>livats i lagen<br />
(2004:46) om investeringsfonder. Enligt lagen ska faktabladet på ett<br />
lättbegripligt sätt ge den grundläggande information <strong>som</strong> behövs <strong>för</strong><br />
att den enskilda ska kunna bedöma fonden och den risk <strong>som</strong> är<br />
<strong>för</strong>enad med att investera i den. 11 I den senaste versionen av EUdirektivet<br />
har man lagt till nya krav på information i det sammanfattande<br />
faktabladet och på vilket sätt informationen ska lämnas. Som<br />
ett komplement till direktivet har en EU-<strong>för</strong>ordning 12 utfärdats. Förordningen<br />
är direkt tillämplig <strong>som</strong> svensk lag och gäller även i de<br />
övriga EU-länderna. I lagen om investeringsfonder görs en hänvisning<br />
till <strong>för</strong>ordningen. 13 Syftet med <strong>för</strong>ordningen är att faktabladen<br />
ska bli enhetliga, vilket underlättar jäm<strong>för</strong>elser mellan fondbolag i<br />
olika länder. Faktabladen ska innehålla uppgifter om grundläggande<br />
principer och strukturer, mål och placeringsinriktning, risk och avkastningsprofil,<br />
avgifter, tidigare resultat och praktisk information.<br />
Faktablad med basfakta ska finnas <strong>för</strong> varje fond från och med den<br />
1 juli 2012. 14<br />
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 85/611/EG.<br />
11 4 kap. 15, 17 och 18 §§ lag (2004:46) om investeringsfonder.<br />
12 Europeiska kommissionens <strong>för</strong>ordning nr 583/2010/EG.<br />
13 4 kap. 16 a § lagen om investeringsfonder.<br />
14 Prop. 2010/11:135 s. 135 f och s. 276.<br />
22
Informationsskyldigheten <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringsbolag respektive tjänstepensionsinstitut<br />
regleras i två EU-direktiv. 15 Direktiven har implementerats<br />
i svensk rätt, bland annat i <strong>för</strong>säkringsrörelselagen<br />
(2010:2043). Där står det att information till <strong>för</strong>säkringstagare och<br />
dem <strong>som</strong> erbjuds att teckna en <strong>för</strong>säkring ska vara anpassad efter<br />
<strong>för</strong>säkringens art och tydligt visa <strong>för</strong>säkringens villkor och värdeutveckling.<br />
I fråga om tjänstepensions<strong>för</strong>säkringar ska informationen<br />
även innehålla uppgifter om <strong>för</strong>säkringsbolaget och dess verksamhet<br />
samt uppgifter om de eventuella överenskommelser <strong>som</strong> ligger till<br />
grund <strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringarna. Ett <strong>för</strong>säkringsbrev ska innehålla uppgifter<br />
både om de allmänna <strong>för</strong>säkringsvillkoren och om de särskilda villkoren<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>säkringen. 16<br />
Informationskraven i EU-direktiven är omfattande, och Finansinspektionen<br />
har utfärdat <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd om informationen<br />
17<br />
<strong>som</strong> ska ges till <strong>för</strong>säkringstagarna. Det avser krav på information<br />
<strong>som</strong> ska ges innan <strong>för</strong>säkringsavtalet tecknas, under sparandetiden<br />
och under utbetalningstiden. Innan en liv<strong>för</strong>säkring eller tjänstepensions<strong>för</strong>säkring<br />
meddelas, ska bolaget bland annat informera om<br />
<strong>för</strong>etaget, <strong>för</strong>säkringsavtalet, avtalets löptid och hur avtalet kan sägas<br />
upp. Det ska också finnas information om premiebetalning, uttag av<br />
avgifter och disposition av överskott samt ekonomiska uppgifter om<br />
<strong>för</strong>säkringsbolaget. Utöver detta ska bolagen lämna särskilda uppgifter<br />
om <strong>för</strong>säkringar, där <strong>för</strong>säkringstagaren väljer fonder <strong>för</strong> placering<br />
av premierna. I dessa fall ska <strong>för</strong>säkringstagaren få information om<br />
hur ett fondbyte går till och hur stora avgifter <strong>som</strong> tas ut vid fondbyte.<br />
Under sparandetiden och fram till utbetalningen ska <strong>för</strong>säkringsbolaget<br />
också informera om ändringar <strong>som</strong> är av väsentlig betydelse <strong>för</strong><br />
tillämpningen av avtalet. Försäkringstagaren ska årligen informeras<br />
om inbetalda premier och uttagna avgifter <strong>för</strong> den gångna perioden.<br />
När pensionen betalas ut ska bolagen informera om ändringar i avtalet,<br />
och årligen lämna uppgifter <strong>för</strong> den aktuella perioden om <strong>för</strong>säkringsbelopp,<br />
avkastning och om ersättningen kommer att upphöra<br />
inom de närmaste tolv månaderna. Försäkringstagare och ersättningsberättigade<br />
ska även få tillräcklig information om de <strong>för</strong>måner de har<br />
rätt till, och de utbetalningsalternativ <strong>som</strong> finns när pension eller<br />
andra <strong>för</strong>måner ska börja betalas ut. De ska också ges ut<strong>för</strong>lig information<br />
om hur pensions<strong>för</strong>månerna bestäms och vad <strong>som</strong> gäller<br />
15<br />
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG om liv<strong>för</strong>säkring. Direktiv 2003/41/EG<br />
om tjänstepensionsinstitut.<br />
16<br />
4 kap. 2 § <strong>för</strong>säkringsrörelselagen (2010:2043).<br />
17<br />
Finansinspektionens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:39) om information <strong>som</strong> gäller<br />
<strong>för</strong>säkrings och tjänstepension, bilaga 2 och 3.<br />
23
pensions<strong>för</strong>månernas storlek om anställningen upphör. De ska också<br />
informeras om villkoren <strong>som</strong> gäller vid över<strong>för</strong>ing av pensionsrättigheter,<br />
när en anställning upphör.<br />
Svensk Försäkring 18<br />
har under år 2011 tagit fram en rekommendation<br />
om vilken information <strong>som</strong> livbolagen ska ha i sina faktablad <strong>för</strong><br />
traditionella liv<strong>för</strong>säkringsprodukter och fond<strong>för</strong>säkringsprodukter.<br />
Avsikten är att den ska komplettera Finansinspektionens <strong>för</strong>eskrifter<br />
och allmänna råd, och syftet är att den ska bidra till en tydligare och<br />
enklare information <strong>för</strong> konsumenterna.<br />
18 Försäkrings<strong>för</strong>etagens branschorganisation.<br />
24
3 Metodbeskrivning<br />
Denna rapport bygger dels på en sammanställning av den kunskap<br />
<strong>som</strong> forskning och undersökningar har genererat inom området, dels<br />
på intervjuer med myndigheter och aktörer inom branschen. Rapporten<br />
bygger även på fokusgruppsintervjuer med pensionssparare och<br />
pensionärer samt på frågor <strong>som</strong> ISF har ställt till målgrupperna<br />
genom en webbaserad enkätundersökning, en så kallad omnibusundersökning.<br />
Fokusgruppsintervjuerna och den webbaserade enkätundersökningen<br />
har genom<strong>för</strong>ts av Novus på uppdrag av ISF, medan<br />
aktörsintervjuerna har genom<strong>för</strong>ts av ISF. Uppgifter <strong>för</strong> den internationella<br />
jäm<strong>för</strong>elsen inhämtades hos myndigheter och aktörer i de länder<br />
<strong>som</strong> bedömdes vara relevanta i sammanhanget. 19<br />
3.1 Intervjuer med aktörer<br />
Ett syfte med aktörsintervjuerna är bland annat att få en bild av hur<br />
organisationer, <strong>som</strong> har en expertroll eller annan roll inom pensions-<br />
och konsumentområdet, ser på mottagare av pensionsinformation. Ett<br />
annat syfte är att fånga upp vad expertisen anser är viktigt att informera<br />
pensionssparare och pensionärer om. Kriteriet <strong>för</strong> att ingå i<br />
aktörsintervjuerna är att organisationerna, <strong>som</strong> de tillfrågade representerar,<br />
har en direkt eller en indirekt roll inom pension<strong>som</strong>rådet.<br />
Syftet är att de intervjuade aktörerna ska täcka branschens olika<br />
intressenter så brett <strong>som</strong> möjligt. Sammanlagt intervjuades 22 personer<br />
från 14 organisationer. Huvudteman <strong>för</strong> intervjuerna är aktörernas<br />
syn på pensionssparares och pensionärers kunskap och intresse<br />
<strong>för</strong> området, aktörernas syn på mottagarnas behov av kunskap och<br />
information samt aktörernas uppfattning om hur pensionsinformationen<br />
bör organiseras eller utformas <strong>för</strong> att pensionssparare och<br />
pensionärer på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig informationen<br />
19 Se en närmare beskrivning i avsnitten 3.1, 3.2, 3.3 och 3.4.<br />
25
och använda den <strong>som</strong> grund <strong>för</strong> sina beslut. Intervjuerna är relativt<br />
strukturerade och följer en frågeguide, <strong>som</strong> i viss mån är anpassad till<br />
varje aktör. 20<br />
3.2 Fokusgruppsintervjuer<br />
Det finns redan ett flertal tidigare genom<strong>för</strong>da undersökningar <strong>som</strong><br />
fokuserar på pensionsspararnas kunskapsnivå, spararbeteende och<br />
planer in<strong>för</strong> pensionering, och <strong>som</strong> till viss del även berör informationsfrågor.<br />
För att komplettera bilden har pensionssparare och<br />
pensionärer tillfrågats om sitt behov av kunskap och information<br />
inom området. Fokusgruppsintervjuer är en lämplig metod <strong>för</strong> att i<br />
grova drag fånga upp hur individernas behov ser ut i kvalitativ<br />
bemärkelse. Sammanlagt har 39 individer i åldrarna 30–70 år deltagit.<br />
Individer under 30 år har bedömts vara mindre intresserade av pensioner<br />
och har där<strong>för</strong> inte ingått i fokusgrupperna.<br />
Fokusgruppsintervjuerna leds av en moderator <strong>som</strong> uppmuntrar deltagarna<br />
att lyfta fram sina synpunkter och att motivera dessa. Moderatorn<br />
är inte expert i ämnet, utan leder diskussionen utifrån en färdigställd<br />
frågeguide. Under intervjun ska moderatorn kunna fånga upp<br />
stämningar, dolda uppfattningar och känslor. Det <strong>som</strong> kännetecknar<br />
fokusgruppsintervjuer är att diskussionerna är semistrukturerade eller<br />
ostrukturerade, att interaktionen mellan deltagarna är omfattande, att<br />
olika argument <strong>för</strong>s fram i samtalet samt att olika stimulusmaterial<br />
kan användas. Uppdragsgivaren har ofta möjlighet att följa diskussionen<br />
via en videolänk eller spegelfönster. 21<br />
Varje diskussion tar en och<br />
en halv till två timmar och antalet deltagare per grupp brukar vara<br />
mellan sex till åtta personer.<br />
Resultaten från fokusgruppsintervjuer kan inte användas <strong>för</strong> att<br />
kvantifiera det <strong>som</strong> är av intresse, efter<strong>som</strong> deltagarna inte nödvändigtvis<br />
utgör ett representativt urval av målpopulationen. Dessutom<br />
kan utfallet vara situationsberoende. Resultaten kan däremot användas<br />
<strong>för</strong> att utveckla och generera nya idéer inom ämnet eller <strong>för</strong> att<br />
formulera enkätfrågor, <strong>som</strong> kan testas på en större population i en<br />
kvantitativ undersökning. Resultaten kan också utgöra en indikation<br />
på åt vilket håll åsikterna lutar i en större population.<br />
20 Bilaga 1 innehåller intervjuguiden samt en lista på de intervjuade aktörerna.<br />
21 ISF har följt diskussionerna och gjort egna anteckningar.<br />
26
In<strong>för</strong> rekryteringen av fokusgrupperna i denna studie diskuterades<br />
aspekter <strong>som</strong> kan skilja olika grupper åt, när det gäller behov av<br />
pensionsinformation. Pensionsmyndighetens uppföljning av det<br />
orange kuvertet till pensionsspararna (Pensionsmyndigheten 2011a)<br />
visar till exempel att andelen <strong>som</strong> upplever att de känner till den allmänna<br />
pensionen ökar med ålder, utbildningsnivå och inkomst. Uppföljningen<br />
visar också att äldre öppnar kuvertet i större utsträckning<br />
än yngre och att andelen <strong>som</strong> läst innehållet bland dem <strong>som</strong> har<br />
öppnat kuvertet är minst hos individer <strong>som</strong> är yngre än 30 år. Det är<br />
således rimligt att anta ett livscykelperspektiv i samband med sammansättningen<br />
av fokusgrupperna. Därutöver varierar kunskapen om<br />
och intresset <strong>för</strong> pensionen mellan olika individer, oavsett i vilken<br />
livsfas de befinner sig.<br />
En avvägning av dessa faktorer resulterade i en gruppindelning,<br />
baserad på ålder och delvis på självskattad kunskapsnivå samt<br />
intresse <strong>för</strong> pension<strong>som</strong>rådet. Åldersgruppen 30–45 år bedömdes<br />
generellt sett ha lågt intresse. I rekryteringen av denna åldersgrupp<br />
eftersträvades att fånga in individer med medelhög kunskap och<br />
medelhögt intresse. Kategorin med låg kunskap fångar där<strong>för</strong> troligtvis<br />
inte in individer med de allra lägsta kunskapsnivåerna i befolkningen.<br />
Sammantaget genom<strong>för</strong>des intervjuer med fem fokusgrupper.<br />
Tabell 1 visar gruppernas sammansättning. 22<br />
Tabell 1. Fokusgrupper per kunskap och intressenivå samt åldersgrupp<br />
Målgrupp Ålder Ganska<br />
låg<br />
27<br />
Medelhög -<br />
hög<br />
Ganska<br />
hög<br />
Yngre yrkesverksamma 30–45 1<br />
Äldre yrkesverksamma 46–59 1 1<br />
Yrkesverksamma,<br />
”nära<br />
pensioneringsålder”<br />
60–65 1<br />
Pensionärer (1 blandad<br />
grupp)<br />
65–70 x x x<br />
Anmärkning: 1 står <strong>för</strong> en enskild grupp och x står <strong>för</strong> sammanslagen grupp.<br />
22 Se rekryteringsformulär och intervjuguide i bilaga 2.
3.3 Webbaserad omnibusundersökning<br />
För att kvantifiera vissa iakttagelser från fokusgruppsintervjuerna<br />
ställdes ett antal frågor till individer i åldrarna 18–79 år i en webbbaserad<br />
enkätundersökning, <strong>som</strong> 1 000 individer genom<strong>för</strong>de.<br />
En omnibusundersökning kännetecknas av att den ofta genom<strong>för</strong>s<br />
varje vecka och att flera beställare kan delta med egna undersökningsfrågor<br />
med kort varsel. Samtidigt delar beställarna på bakgrundsinformation<br />
om de intervjuade, till exempel kön, ålder,<br />
boendeort, inkomst, utbildning och sysselsättning. En nackdel med<br />
omnibusundersökningar är att antalet frågor <strong>som</strong> varje uppdragsgivare<br />
kan ställa är begränsat. Dessutom har beställaren mindre kontroll<br />
på urvalet och ingen tillgång till någon bortfallsanalys, vilket<br />
potentiellt kan vara ett problem. Omnibusundersökningar genom<strong>för</strong>s<br />
oftast <strong>som</strong> telefonintervjuer eller webbenkäter. Novus använder sig av<br />
en slumpmässig rekrytering till sin panel på cirka 27 000 individer.<br />
Det innebär att initiativet kommer från Novus och inte från enskilda,<br />
<strong>som</strong> önskar vara med i webbpanelen. Rekryteringen sker fram<strong>för</strong> allt<br />
genom telefonintervjuer. Det betyder att risken <strong>för</strong> underrepresentation<br />
av individer med lågt engagemang eller intresse <strong>för</strong> pensionsfrågor<br />
är mindre än vid till exempel självrekryterade webbpaneler. En<br />
omnibusundersökning via webb är ett bra och kostnadseffektivt alternativ<br />
i denna undersökning. Utöver bakgrundsvariabler har ISF ställt<br />
sju frågor. 23<br />
3.4 Internationella jäm<strong>för</strong>elser<br />
Det finns inget utländskt pensionssystem <strong>som</strong> i alla avseenden motsvarar<br />
det svenska. Beskrivningen av informationsgivningen i andra<br />
länder kommer där<strong>för</strong> att <strong>för</strong>egås av en genomgång och kartläggning<br />
av länder med pensionsordningar, <strong>som</strong> bedöms <strong>som</strong> mest lämpliga att<br />
jäm<strong>för</strong>a med det svenska pensionssystemet. För att jäm<strong>för</strong>a pensionssystemen<br />
har sammanställningar i Social Security Programs<br />
Throughout the World samt publikationer inom pension<strong>som</strong>rådet<br />
från OECD varit utgångspunkter.<br />
23 Se enkätfrågor i bilaga 3.<br />
28
4 Forsknings- och utredningsöversikt<br />
I detta kapitel redogörs <strong>för</strong> internationell forskning, <strong>som</strong> tar upp betydelsen<br />
av finansiell kunskap (”financial literacy”) <strong>för</strong> individers <strong>för</strong>måga<br />
att <strong>för</strong>stå information och kunna ta välgrundade finansiella<br />
beslut inom det privatekonomiska området. Studierna berör också<br />
<strong>för</strong>mågan att planera <strong>för</strong> pensionen. 24<br />
Därutöver redogörs <strong>för</strong> resultat<br />
från ett antal undersökningar <strong>som</strong> har genom<strong>för</strong>ts i Sverige <strong>för</strong> att<br />
mäta pensionsspararnas kunskap om pensionssystemet samt deras<br />
intresse <strong>för</strong> och attityder till pension<strong>som</strong>rådet.<br />
4.1 Räknefärdighet, finansiell <strong>för</strong>måga och<br />
information<br />
”Financial literacy” är ett forskning<strong>som</strong>råde <strong>som</strong> är relevant när det<br />
handlar om att studera individers möjlighet och <strong>för</strong>måga att fatta välgrundade<br />
ekonomiska och finansiella beslut. Denna forskning har<br />
visat att bristande finansiell <strong>för</strong>måga är vanligt <strong>för</strong>kommande i ett<br />
antal utvecklade länder och att det finns stora skillnader mellan olika<br />
grupper i befolkningen. 25<br />
Individer med brister i dessa <strong>för</strong>mågor tycks<br />
spara mindre, planera mindre in<strong>för</strong> ålderdomen, betala högre avgifter<br />
<strong>för</strong> finansiella transaktioner och även oftare få svårigheter med att<br />
24<br />
Andra relevanta forskning<strong>som</strong>råden <strong>som</strong> har koppling till individers informationsbehov är till<br />
exempel forskningen inom så kallad behavioral economics och det närliggande området<br />
behavioral finance (se till exempel Diamond och Vartiainen, 2007, och Shleifer, 2000). Den<br />
forskningen behandlar bland annat sociala, kognitiva och emotionella faktorers betydelse <strong>för</strong><br />
individers ekonomiska eller finansiella beslut och dess konsekvenser <strong>för</strong> exempelvis resursallokeringen.<br />
En grundläggande tanke är att individers beteende är begränsat rationellt<br />
(bounded rationality), till skillnad från fullt rationellt <strong>som</strong> antas inom traditionell nationalekonomisk<br />
teori. Individers rationalitet begränsas av den typ och mängd av information de har<br />
tillgång till, deras kognitiva <strong>för</strong>måga och den begränsade tid de har till <strong>för</strong>fogande när de<br />
gäller att fatta ekonomiska beslut. Man tänker sig att detta inte utjämnas i genomsnitt, utan att<br />
det får utslag på marknadsnivå och alltså kan påverka priser etcetera.<br />
25<br />
Se referenser i Almenberg och Finocchiaro (2011).<br />
29
hantera bolån. Finansiell <strong>för</strong>måga har en stor betydelse <strong>för</strong> alla typer<br />
av ekonomiskt beslutsfattande.<br />
En generell utgångspunkt är att räknefärdighet är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong><br />
att man ska kunna <strong>för</strong>stå grundläggande finansiella begrepp. Det är i<br />
sin tur en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> individers möjlighet att fatta genomtänkta<br />
privatekonomiska beslut. Med räknefärdighet menas till exempel <strong>för</strong>mågan<br />
att kunna göra enkla beräkningar eller <strong>för</strong>stå effekten av ränta<br />
på ränta. Med finansiell <strong>för</strong>måga menas till exempel att individen är<br />
bekant med grundläggande finansiella koncept, så<strong>som</strong> risk och avkastning,<br />
samt har kän<strong>ned</strong>om om finansiella produkter.<br />
4.1.1 Finansiell <strong>för</strong>måga och räknefärdighet<br />
Lusardi (2008a) har funnit att den finansiella o<strong>för</strong>mågan är omfattande<br />
bland den amerikanska befolkningen, främst bland lågutbildade,<br />
kvinnor och vissa etniska grupper. Även Agarwal m.fl. (2010) har<br />
funnit att konsumenter saknar finansiell <strong>för</strong>måga och kan ha svårt att<br />
uppnå finansiella mål. I en annan studie bland personer 55 år och<br />
äldre har Lusardi m.fl. (2009a) visat att dessa saknar grundläggande<br />
finansiella kunskaper. I ytterligare en studie av Lusardi m.fl. (2010)<br />
framgår det att många ungdomar i åldrarna 23–28 år saknar grundläggande<br />
kunskaper om enkla ränteberäkningar, inflation och diversifiering<br />
av risk. Hos de unga finns en stark korrelation mellan finansiell<br />
<strong>för</strong>måga och socioekonomiska faktorer samt med hur avancerad och<br />
djup den finansiella kunskapen är i den egna familjen. Dessutom<br />
verkar okunskapen bestå över hela livscykeln. De äldre saknar elementär<br />
kunskap om aktier och räntor, riskdiversifiering, tillgångsallokering<br />
samt investeringsavgifter.<br />
En slutsats <strong>som</strong> Lusardi m.fl. (2009a) drar är att det behövs mer<br />
information och utbildning om vad <strong>som</strong> reducerar kostnader, hur<br />
riskerna <strong>för</strong>delas och vad <strong>som</strong> gör pensionssparande mer effektivt.<br />
Lusardi m.fl. (2010) konstaterar vidare att gruppen unga vuxna inte är<br />
en homogen konsumentgrupp, vilket man bör ta hänsyn till vid initiativ<br />
till <strong>för</strong>bättringar av den finansiella kunskapen. Författarna <strong>för</strong>ordar<br />
finansiell utbildning i skolan, i synnerhet på grund av att okunskap<br />
hos <strong>för</strong>äldrarna ofta <strong>för</strong>s över till barnen. Samtidigt visar studier, där<br />
man har utvärderat utbildningssatsningar <strong>som</strong> rör finansiella frågor,<br />
blandade resultat. 26<br />
Clark, B.d'Ambrosio m.fl. (2003) har visat att individers<br />
beteende påverkas efter en finansiell utbildning om<br />
26 Se referenser i Almenberg och Finocchiaro (2011).<br />
30
pensionssparande. Deltagarna tenderar att omvärdera arbetslivet,<br />
pensioneringen, sparandet och konsumtionen. En större <strong>för</strong>ståelse<br />
uppmuntrar till högre sparande och nya pensioneringsmål. Enligt<br />
Agarwal m.fl. (2010) verkar finansiell utbildning <strong>för</strong>bättra den finansiella<br />
<strong>för</strong>mågan och beteendet hos vissa, främst hos dem <strong>som</strong> har<br />
minst finansiell kunskap, inkomst och sparande, men att det är ändå<br />
oklart hur effektiva dessa utbildningar är.<br />
I en studie om svenska <strong>för</strong>hållanden visar Almenberg och Widmark<br />
(2011a) att både räknefärdighet och finansiell <strong>för</strong>måga är låg bland<br />
vuxna svenskar och att det finns stora skillnader mellan olika grupper<br />
(kvinnor, låginkomsttagare, äldre och lågutbildade har lägre kunskaper).<br />
Studien visar att räknefärdighet och finansiell <strong>för</strong>måga är positivt<br />
korrelerade med deltagande på aktiemarknaden och fastighetsmarknaden.<br />
Resultatet bekräftar en tidigare studie av Calvet m.fl.<br />
(2007), <strong>som</strong> visar att individer <strong>som</strong> är sämre rustade att ta välinformerade<br />
finansiella beslut är mindre aktiva på finansiella marknader.<br />
Almenberg och Widmark (2011b) konstaterar att om man <strong>för</strong>utsätter<br />
god räknefärdighet när information meddelas, blir den i praktiken inte<br />
särskilt informativ om konsumenterna faktiskt visar sig sakna tillräckliga<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att ta till sig informationen. Forskarma understryker<br />
vikten av att inse att kvantitativ information kan uppfattas<br />
olika av olika konsumenter.<br />
4.1.2 Finansiell <strong>för</strong>måga och planering <strong>för</strong> pension<br />
Lusardi och Mitchell (2005) har undersökt hur individer fattar sina<br />
beslut om sparande och varifrån de hämtar information <strong>för</strong> beslutsfattandet.<br />
De har också undersökt om individer har den finansiella<br />
kunskap <strong>som</strong> krävs <strong>för</strong> att fatta ekonomiska beslut. När det gäller<br />
frågor om personernas <strong>för</strong>sök att ta reda på hur mycket <strong>som</strong> de<br />
behöver spara till sin pension, om de har tänkt ut en plan och om de<br />
har lyckats med planen, visar studien att färre än en tredjedel av dem<br />
<strong>som</strong> är 50 år och äldre har <strong>för</strong>sökt planera <strong>för</strong> pensionen. Två tredjedelar<br />
av dem <strong>som</strong> har <strong>för</strong>sökt, säger att de har lyckats med planeringen.<br />
De med bättre finansiell kunskap hade i större utsträckning<br />
planerat och lyckats med det. De <strong>som</strong> hade en plan tenderade att i<br />
större utsträckning lita på konventionella metoder <strong>som</strong> beräkningssnurror,<br />
pensionsseminarier och finansiella experter; de litade i<br />
mindre utsträckning på familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater.<br />
31
I en senare studie refererar Lusardi (2008b) till egna tidigare studier,<br />
<strong>som</strong> visar att de <strong>som</strong> planerar in<strong>för</strong> pensionen har dubbelt så stor<br />
<strong>för</strong>mögenhet än de <strong>som</strong> inte planerar. De <strong>som</strong> hade god finansiell<br />
<strong>för</strong>måga när de var unga, planerade <strong>för</strong> sin pension i större utsträckning<br />
än andra. Slutsatsen <strong>som</strong> dras av detta är att <strong>för</strong>mågan påverkar<br />
planeringen. Almenberg och Säve-Söderbergh (2011) har studerat<br />
relationen mellan finansiell <strong>för</strong>måga och pensionsplanering i Sverige<br />
och funnit signifikanta skillnader i finansiell <strong>för</strong>måga mellan olika<br />
grupper. De fann också att individer <strong>som</strong> planerar <strong>för</strong> sin pension<br />
också har högre finansiell <strong>för</strong>måga än de <strong>som</strong> inte planerar. Resultaten<br />
visar att det finns en koppling mellan finansiell <strong>för</strong>måga och pensionsplanering<br />
men att den är svagare i Sverige än i många andra<br />
länder. Almenberg och Säve-Söderbergh (2011) resonerar också om<br />
att den massiva informationen <strong>som</strong> medborgarna i Sverige har fått i<br />
samband med lanseringen av det nya pensionssystemet kan ha lett till<br />
en ökad medvetenhet om grundläggande finansiella begrepp. Utskick<br />
av pensionsbesked via det orange kuvertet har också bidragit till att<br />
minska motståndet till pensionsplanering. De menar att pensionsreformen<br />
har två effekter: den har ökat nivån på den finansiella<br />
<strong>för</strong>mågan <strong>för</strong> många grupper i befolkningen, och den har gjort det<br />
lättare <strong>för</strong> individer med låg finansiell <strong>för</strong>måga att planera <strong>för</strong><br />
pensionen.<br />
Enligt Lusardi (2008a) vet nära hälften av den äldre arbetskraften i<br />
USA inte vilken typ av pension de har. Låg kunskap i kombination<br />
med bristande information påverkar <strong>för</strong>mågan att spara och trygga<br />
pensionen. I studien konstateras att finansiell utbildning kan <strong>för</strong>bättra<br />
sparandet och det finansiella beslutsfattandet, men att mer behöver<br />
göras <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra effektiviteten i dessa utbildningar. I en senare<br />
studie undersöker Lusardi och Mitchell (2009b) sambandet mellan<br />
finansiell <strong>för</strong>måga och planering <strong>för</strong> pension. Deras resultat bekräftar<br />
att finansiell <strong>för</strong>måga är avgörande <strong>för</strong> pensionsplanering. Den finansiella<br />
<strong>för</strong>mågan blir dessutom högre vid finansiell utbildning i skolan<br />
och vid utbildningsinsatser från arbetsgivare. Lusardi (2008b) menar<br />
dessutom att det finns anledning att reglera och implementera obligatoriska<br />
utbildningsprogram. "Ett finansiellt körkort eller licens" skulle<br />
kunna krävas innan individer fattar beslut om exempelvis pensionen.<br />
En annan aspekt <strong>som</strong> tas upp, är behovet av att <strong>för</strong>enkla det finansiella<br />
beslutsfattandet genom att <strong>för</strong>enkla planeringsprocessen.<br />
32
I Storbritannien har Banks och Oldfield (2006) studerat räknefärdighet<br />
och pensionssparande, och de finner att relativt många i populationen<br />
har låg räknefärdighet. Färdigheten är mindre i de äldre åldersgrupperna,<br />
och det finns systematiska skillnader i den äldre populationen.<br />
Nivån på räknefärdighet har ett samband med kunskapsnivån<br />
inom pensionssparande och investeringar, <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> pensionsplaner<br />
och upplevd finansiell säkerhet. En slutsats <strong>som</strong> <strong>för</strong>fattarna<br />
drar, är att det på kort sikt kan vara lönsamt att rikta enkel information<br />
om pensionsplanering till dem med låg räknefärdighet, låg <strong>för</strong>mögenhet<br />
och låg utbildning. På längre sikt bör man rikta in sig på<br />
räknefärdighet i allmänhet <strong>för</strong> att minska andelen i populationen <strong>som</strong><br />
har låg grundläggande <strong>för</strong>måga.<br />
4.1.3 Information och kunskap om framtida pension<br />
Gutsman och Steinmeier (2001) har på olika sätt undersökt kunskapen<br />
<strong>som</strong> individer i USA har om bland annat sin framtida pension<br />
genom att jäm<strong>för</strong>a vad individerna rapporterar att de <strong>för</strong>väntar sig få<br />
<strong>för</strong> pensions<strong>för</strong>måner med vad social<strong>för</strong>säkringsadministrationen och<br />
arbetsgivarna beräknar att de ska få. Kunskapsmätningen indikerar att<br />
det genomgående mönstret är felaktig information, brist på precision<br />
och avsaknad av information om pensions<strong>för</strong>måner. Kvinnor, minoriteter,<br />
lågutbildade och låginkomsttagare är mindre informerade om<br />
pensions<strong>för</strong>måner än andra. De fann också att flera aspekter av pensionsplanering<br />
är associerade till högre kunskap om social<strong>för</strong>säkringar<br />
och pensioner, men den relationen inte är så stark.<br />
I en nyutkommen avhandling djupintervjuar Werner (2012) individer<br />
i Sverige om deras tankar och <strong>för</strong>beredelser in<strong>för</strong> pensioneringen.<br />
Enligt avhandlingens resultat framstår informationsträffar <strong>som</strong> en<br />
framkomlig väg <strong>för</strong> att få upplysningar och information om pensions<strong>för</strong>beredelser.<br />
Informationsträffar är också en möjlig väg <strong>för</strong> att <strong>för</strong>medla<br />
hur pensionssystemets olika delar fungerar. Att bli kontaktad<br />
via telefon av <strong>för</strong>säljare <strong>som</strong> vill sälja pensions<strong>för</strong>säkringar har<br />
genomgående setts <strong>som</strong> negativt. När det gäller det orange kuvertet är<br />
det få <strong>som</strong> anser att det <strong>för</strong>ser dem med nödvändig information om<br />
deras framtida pension.<br />
33
4.1.4 Undersökningar inom det svenska<br />
pension<strong>som</strong>rådet<br />
Myndigheter och diverse aktörer på marknaden har gjort en rad<br />
undersökningar bland pensionssparare under det senaste decenniet.<br />
Syftet med dessa undersökningar varierar, men tillsammans ger de en<br />
samlad bild av olika gruppers kunskap, intresse, sparande och planer<br />
inom pension<strong>som</strong>rådet. Nedan följer en sammanfattning av undersökningarnas<br />
resultat.<br />
Pensionsmyndigheten 27<br />
gör återkommande undersökningar <strong>för</strong> att<br />
följa upp hur det årliga orange kuvertet uppmärksammas och används<br />
av pensionsspararna och pensionärerna. I undersökningen ställs bland<br />
annat frågor om den självupplevda kän<strong>ned</strong>omen om den allmänna<br />
pensionen, <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> systemet samt hur informationen i det<br />
orange kuvertet uppfattas. Svaren har varierat något över tid, men i<br />
den senaste undersökningen <strong>som</strong> Pensionsmyndigheten (2011a) har<br />
gjort bland pensionssparare, anger flertalet att det orange kuvertet<br />
innehåller den information <strong>som</strong> de behöver och att denna är värdefull<br />
och användbar <strong>för</strong> dem. De <strong>som</strong> inte tycker det menar att informationen<br />
är krånglig och svår att <strong>för</strong>stå. Cirka 17 procent av de tillfrågade<br />
saknar information. Främst saknar de tillfrågade information om<br />
vad de totalt får i pension, det vill säga såväl allmän pension <strong>som</strong><br />
tjänstepension. De behöver en sammanhållen och klarare prognos<br />
samt information om hur de kan byta fonder. Den vanligaste informationskanal<br />
<strong>som</strong> de tillfrågade använder sig av <strong>för</strong> att ta reda på<br />
något om sin pension är en nära anhörig. Bara en femtedel besökte<br />
Min Pensions webbplats och en ännu mindre andel besökte<br />
Pensionsmyndighetens webbplats.<br />
En liknande uppföljning, <strong>som</strong> Pensionsmyndigheten har gjort (2011b)<br />
bland ålderspensionärer, visar att cirka 27 procent har ganska dålig<br />
eller ingen självupplevd kän<strong>ned</strong>om om det allmänna pensionssystemet.<br />
Nära hälften har mycket eller ganska stort <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> systemet,<br />
vilket är nära kopplat till god kän<strong>ned</strong>om. Lågutbildade har lägre<br />
<strong>för</strong>troende än andra. Hur informationen upplevs har varit ganska<br />
stabilt över tid. Cirka 60 procent av dem <strong>som</strong> läst eller tittat på något<br />
av innehållet i det orange kuvertet upplever att det är mycket eller<br />
ganska lätt att <strong>för</strong>stå innehållet. Men cirka 15 procent tycker att informationen<br />
är mycket eller ganska svår att <strong>för</strong>stå. En del upplever<br />
27 Före 2010 PPM och Försäkringskassan.<br />
34
egreppen <strong>som</strong> svåra, medan andra har svårt med siffror och beräkningar.<br />
De allra flesta saknar inte någon information, men de <strong>som</strong> gör<br />
det önskar information om hela sin pension och hur den har beräknats.<br />
Kunskapsmätningar, <strong>som</strong> PPM (Premiepensionsmyndigheten) och<br />
Försäkringskassan gjorde mellan åren 2005 och 2009, visar att<br />
kunskaperna om pensionssystemet överlag är mycket låga. Exempelvis<br />
känner enbart 40 procent av de intervjuade till att det är hela livsinkomsten<br />
<strong>som</strong> genererar pension. Enbart drygt en fjärdedel är intresserad<br />
av fondsparande, samtidigt <strong>som</strong> drygt 40 procent anser att det är<br />
viktigt att ha kontroll över den egna pensionen. Pensionsmyndigheten<br />
genom<strong>för</strong>de under våren 2012 en enkätundersökning bland 2 000<br />
individer i åldrarna 20–65 år om deras känslor in<strong>för</strong> pensionen.<br />
Resultatet visar att cirka 86 procent känner till hur de själva kan<br />
påverka sin pension, men yngre (20–25 år) och kvinnor är underrepresenterade<br />
bland dessa. På frågan om vad de själva kan göra,<br />
svarar cirka 6 av 10 individer att man kan spara i till exempel fonder<br />
och cirka 4 av 10 att man kan vara aktiv i exempelvis premiepensionssystemet.<br />
Nära en fjärdedel svarar att de har jobbat längre<br />
eller mer. Cirka 75 procent känner till hur de kan ta reda på hur stor<br />
deras totala pension kommer att bli. Men yngre känner till det i<br />
mindre utsträckning och äldre (55–65 år) i större utsträckning än<br />
genomsnittet.<br />
Enligt en studie om hushållens finansiella <strong>för</strong>måga från Finansinspektionen<br />
(2009), är de flesta hushållen ganska ointresserade av privatekonomi.<br />
De anser vidare att det är viktigt med oberoende rådgivningsbyråer<br />
men bara var femte hushåll känner till Konsumenternas<br />
Bank- och finansbyrå och Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå. Enbart<br />
en procent svarar att de har använt sig av byråernas tjänster i form av<br />
kostnadsfri information och rådgivning via webb eller telefon. Enligt<br />
Ungdomsbarometerns attitydundersökning (2011) bland ungdomar i<br />
åldrarna 15–24 år anger cirka 20 procent att pensionssparande är<br />
någonting man måste börja tänka på <strong>för</strong>st senare i livet. Samtidigt<br />
anger cirka hälften av de äldsta i gruppen att det är främst de själva<br />
<strong>som</strong> har ansvaret <strong>för</strong> att få en tillräcklig pension, och att det behövs<br />
privat pensionssparande <strong>för</strong> att pensionen ska bli tillräcklig.<br />
Statens tjänstepensionsverk (SPV) har (2011a) gjort en undersökning<br />
<strong>för</strong> att få bättre kunskap om vilken syn statligt anställda har på sin<br />
statliga pension och vilken information de behöver <strong>för</strong> att kunna göra<br />
medvetna val. Cirka 70 procent svarar att den viktigaste information<br />
35
de behöver <strong>för</strong> att kunna fatta beslut <strong>som</strong> rör pensionen, är en prognos<br />
på hur mycket de beräknas få i pension. Prognosen är viktigast <strong>för</strong><br />
alla åldersgrupper men mest bland äldre. Endast 2 procent tycker att<br />
information om avgifter var viktigast <strong>för</strong> att kunna fatta beslut om den<br />
framtida pensionen. I samma undersökning svarade 46 procent att de<br />
inte vet vart de ska vända sig <strong>för</strong> att få information om den statliga<br />
pensionen. Dock är andelen mindre bland de äldre tillfrågade. I en<br />
annan undersökning från SPV (2011b) har man frågat vilka planer<br />
och önskemål kring pensioneringen <strong>som</strong> statligt anställda i åldrarna<br />
58–69 år har. Cirka 43 procent av de intervjuade vet inte hur mycket<br />
de kommer att få i pension och var tredje tycker inte att de har fått<br />
tillräcklig information om hur stor deras pension blir. Var fjärde<br />
skulle ha betett sig annorlunda tidigare i sitt arbetsliv, om de hade<br />
vetat hur mycket de kommer att få i pension. Några vanliga svar är att<br />
de hade börjat arbeta tidigare, börjat spara tidigare och sparat mer,<br />
placerat pengarna annorlunda och siktat på en bättre lön.<br />
Kommunala budget- och skuldrådgivare anser, enligt en undersökning<br />
<strong>som</strong> Konsumentverket och Finansinspektion har gjort (2011), att<br />
deras kunder saknar kunskap om de olika delarna i pensionssystemet.<br />
De anser vidare att kunderna saknar kunskaper om hur de kan välja<br />
och påverka pensionen samt vart de ska vända sig <strong>för</strong> att ta reda på<br />
det. Dessutom anser de att kunderna saknar kunskap om vad de<br />
kommer att få i pension och att det kunde vara lämpligt att ha ett<br />
individuellt pensionssparande <strong>för</strong> att få en drägligare pension. En näst<br />
intill identisk undersökning bland privatrådgivare, <strong>som</strong> Finans<strong>för</strong>bundet<br />
och Finansinspektionen har gjort (2011), visar att de uppskattar<br />
kundernas svårigheter ungefär på samma sätt <strong>som</strong> de kommunala<br />
budget- och skuldrådgivarna gör. Enligt privatrådgivarna<br />
saknar deras kunder kunskap om pensionssystemet, vad de kommer<br />
att få i pension, konsekvenserna av att inte ha avtalspension och vikten<br />
av att se över sitt sparande med jämna mellanrum. Kunderna har<br />
inte heller kunskap om vilka faktorer <strong>som</strong> påverkar pensionsrätterna,<br />
till exempel lön och tid i arbetslivet. Privatrådgivarna nämner också<br />
kundernas bristande kunskap om avgifter, risktagande och avkastning.<br />
I övrigt anser man i båda undersökningarna att kunderna har<br />
grundläggande kunskapsbrister när det gäller räntor och beräkning av<br />
kostnader.<br />
Enligt AMF (2009) saknar sju av tio privatanställda arbetare tillräckligt<br />
med information <strong>för</strong> att kunna göra ett medvetet val, trots att<br />
36
kän<strong>ned</strong>omen om möjligheten att välja pensions<strong>för</strong>valtare har ökat. I<br />
en senare undersökning från AMF (2010) framgår att mer än häften<br />
av anställda inom kommun- och landsting upplever att de kan påverka<br />
sin pension i mycket liten utsträckning. Cirka 44 procent är inte<br />
medvetna om vilket bolag <strong>som</strong> <strong>för</strong>valtar pensionskapitalet och 38 procent<br />
tror inte det spelar någon roll vem <strong>som</strong> <strong>för</strong>valtar deras tjänstepension.<br />
En bredare undersökning, <strong>som</strong> AMF har låtit Novus göra<br />
(2011) bland individer 25 år och äldre, visar att 7 av 10 är positiva till<br />
att själv kunna välja pensions<strong>för</strong>valtare, men att nära två tredjedelar<br />
tycker att det är ganska eller mycket svårt att välja pensions<strong>för</strong>valtare.<br />
En undersökning <strong>som</strong> Nordea (2008) har låtit göra, visar att oron <strong>för</strong><br />
att pensionen blir <strong>för</strong> liten är den främsta anledningen att börja pensionsspara<br />
privat. Det <strong>som</strong> oroar mest är att värdeutvecklingen på<br />
sparandet blir <strong>för</strong> dålig. Vidare visar undersökningen att det är oron<br />
<strong>för</strong> en låg pension samt ekonomisk rådgivning <strong>som</strong> <strong>för</strong>mår individerna<br />
att börja pensionsspara, inte den skriftiga informationen. Av en<br />
senare studie, (2011) <strong>som</strong> Nordea gjort bland små<strong>för</strong>etagare, framgår<br />
det att mer än hälften av de tillfrågade inte betalar in tjänstepension<br />
<strong>för</strong> sig själva. Företagare inom den privata tjänstesektorn, där många<br />
kvinnodominerande branscher ingår, är de <strong>som</strong> i minst utsträckning<br />
betalar tjänstepension till sig själva. De huvudsakliga skälen är ekonomiska.<br />
Andra skäl är okunskap och brist på tid att ägna sig åt pensionsfrågor.<br />
4.1.5 Uppdrag <strong>för</strong> bättre information<br />
I skrivelsen Bättre pensionsinformation! (2009) beskrivs de brister<br />
<strong>som</strong> finns i den information <strong>som</strong> de <strong>för</strong>säkrade får. Utredaren, Bo<br />
Könberg, menar att det går att ge en bättre information om pensionerna.<br />
Bland bristerna nämns att informationen är ofullständig, att<br />
den <strong>för</strong>medlas styckevis och överlappande, att den <strong>för</strong>medlas enligt<br />
olika informationsprinciper och att den inte bygger på den bästa tillgängliga<br />
informationen. Utredarens <strong>för</strong>slag blev i korthet att man bör<br />
avhjälpa informationsproblemen genom att åstadkomma en fullständig<br />
täckning av åtminstone allmän pension och tjänstepension i Min<br />
Pension (minpension.se). Vidare menar utredaren att alla inblandade<br />
ska <strong>för</strong>medla pensionsinformation enligt samma informationsprinciper<br />
och att informationen ska bygga på bästa tillgängliga information<br />
och <strong>för</strong>medlas mindre styckevis genom att det orange kuvertets prognos<br />
kompletteras med en total <strong>för</strong>väntad prognos <strong>för</strong> tjänstepensionen.<br />
37
I Pensionsmyndighetens delrapportering (2010b) av regeringsuppdraget,<br />
<strong>som</strong> följde på ovan nämnda skrivelse, konstaterades att viktiga<br />
steg i riktning mot en bättre och mer samlad pensionsinformation<br />
hade tagits under år 2010. Leveranserna till Min Pension hade<br />
<strong>för</strong>bättrats och antalet användare av prognosverktyget på Min Pension<br />
hade ökat kraftigt. Ett flertal <strong>för</strong>bättring<strong>som</strong>råden och aktiviteter <strong>för</strong><br />
bättre samarbete med branschen identifierades. Bland aktiviteterna ingick<br />
att utreda om, och i så fall hur, prognosen i det orange kuvertet<br />
kan eller ska kompletteras med en prognos <strong>för</strong> alla kollektivavtalade<br />
tjänstepensioner. I slutrapporten (2011c) fastslog Pensionsmyndigheten<br />
att leveranserna till Min Pension hade <strong>för</strong>bättrats väsentligt,<br />
men att det fortfarande fanns brister. Vidare konstaterades att det<br />
fanns en stor efterfrågan på en prognos <strong>för</strong> tjänstepensionen i det<br />
orange kuvertet, men att arbetsmarknadens parter och aktörerna i<br />
branschen inte ansåg att en sådan ordning vore lämplig. Avtalsparterna<br />
menade att det i så fall skulle det finnas en risk <strong>för</strong> att det blir<br />
otydligt vem <strong>som</strong> ansvarar <strong>för</strong> och administrerar pensionen. De ansåg<br />
vidare att det fanns en risk <strong>för</strong> att en sådan information skulle <strong>för</strong>minska<br />
parternas roll. Av den anledningen, men också på grund av att<br />
en sådan utveckling skulle kräva en relativt omfattande lagreglering<br />
och teknikutveckling, <strong>för</strong>ordade Pensionsmyndigheten att helhetsinformationen<br />
sprids via Min Pension, något <strong>som</strong> <strong>för</strong>utsätter att distributionen<br />
av informationen till Min Pension <strong>för</strong>verkligas.<br />
38
5 Internationella erfarenheter<br />
Det finns inget utländskt pensionssystem <strong>som</strong> i alla avseenden motsvarar<br />
det svenska. I den här rapporten är uppgiften inte främst att<br />
jäm<strong>för</strong>a pensionssystem i sig, utan att jäm<strong>för</strong>a informationsgivning i<br />
likartade system. Valet har där<strong>för</strong> blivit att enbart fokusera på några<br />
av beståndsdelarna i det svenska pensionssystemet och jäm<strong>för</strong>a dem<br />
med motsvarande delar i andra länder. Av samma anledning är inte<br />
fokus fastlåst vid att ett och samma land måste finnas med i alla jäm<strong>för</strong>elsepunkter.<br />
I stället hamnar fokus på ett eller flera länders pensionssystem,<br />
<strong>som</strong> kan anses ligga nära den svenska lösningen i det<br />
aktuella hänseendet. I jäm<strong>för</strong>elsen av pensionsinformation ingår<br />
följande länder: Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna,<br />
Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA.<br />
5.1 Pensionssystem liknande det svenska<br />
Det svenska pensionssystemet är uppbyggt i det <strong>som</strong> ofta beskrivs<br />
<strong>som</strong> en pensionspyramid eller tre pelare, vilka består av allmän<br />
pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Ett sätt att jäm<strong>för</strong>a<br />
olika pensionssystem är just att utgå från tre pelare, vilket är en<br />
konstruktion <strong>som</strong> är vanligt <strong>för</strong>ekommande även i andra pensionssystem.<br />
28<br />
Inom systemen med tre pelare <strong>för</strong>ekommer det stor variation vad gäller<br />
hur de olika delarna är konstruerade och organiserade, samt hur de<br />
<strong>för</strong>håller sig storleksmässigt i relation till varandra.<br />
28 Se vidare i till exempel World Bank (1994).<br />
39
5.1.1 Allmän pension – den <strong>för</strong>sta pelaren<br />
Framväxten av avgiftsbestämda pensionssystem, så<strong>som</strong> i Sverige,<br />
återfinns i flera länder, men utformningen av systemen skiljer sig åt.<br />
I Sverige består den allmänna pensionen, utöver garantipension, 29<br />
av<br />
två inkomstrelaterade delar, inkomstpension och premiepension.<br />
Inkomstpensionen är ett <strong>för</strong>delningssystem, vilket innebär att avgifterna<br />
<strong>som</strong> årligen avsätts (16 procent av den pensionsgrundande<br />
30<br />
inkomsten), finansierar de pensioner <strong>som</strong> betalas ut i dag. Hur<br />
mycket en individ får i inkomstpension påverkas av hur mycket <strong>som</strong><br />
har betalats in i avgift och hur inkomstutvecklingen i samhället ser ut<br />
och vad befolkningens medellivslängd är. Premiepensionen utgörs av<br />
ett individuellt fullt fonderat konto, till vilket det avsätts 2,5 procent<br />
av den pensionsgrundande inkomsten. 31 Medlen placeras på den<br />
finansiella marknaden i maximalt fem fonder från utbudet på cirka<br />
800 fonder. 32<br />
Hur väl fonderna avkastar över tid kommer att påverka<br />
premiepensionens storlek.<br />
Polen är ett exempel på ett annat land <strong>som</strong> har gått från ett <strong>för</strong>månsbestämt<br />
till ett avgiftsbestämt system. Där har man genom pensionsreformen<br />
år 1999 kombinerat en behovsprövad minimipension med<br />
en inkomstpension, vilken är <strong>för</strong>månsbestämd <strong>för</strong> dem <strong>som</strong> är födda<br />
<strong>för</strong>e år 1949, och avgiftsbestämd genom <strong>för</strong>delningssystem <strong>för</strong> dem<br />
33<br />
<strong>som</strong> är födda efter år 1968. I det nya polska systemet avsätts 12 procent<br />
av lönen till inkomstpension och 7 procent till den del <strong>som</strong> motsvarar<br />
den svenska premiepensionen. Pensionsspararna kan välja<br />
mellan 14 öppna fonder, vilka administreras av privata aktörer. 34<br />
Andra länder <strong>som</strong> har valt liknande lösningar är Italien (enbart avgiftsbestämt<br />
<strong>för</strong>delningssystem), Lettland och Ryssland. 35<br />
Det finns också länder <strong>som</strong> har valt att i princip enbart låta pensionssystemet<br />
bestå av individuella konton i ett avgiftsbestämt finansiellt<br />
system, kompletterat med behovsprövad garantipension. Chile in<strong>för</strong>de<br />
den här typen av pensionslösning redan år 1981. Den <strong>för</strong>sta behovsprövade<br />
delen <strong>för</strong>stärktes år 2008, genom en social pension med<br />
29<br />
Garantipension är ett grundskydd <strong>för</strong> dem <strong>som</strong> har låg eller ingen inkomstgrundad pension.<br />
30<br />
Inkomstpensionen i Sverige är ett så kallat NDC system (Notional Defi<strong>ned</strong> Contribution).<br />
31<br />
Premiepensionen i Sverige är ett så kallat FDC system (Financial Defi<strong>ned</strong> Contribution).<br />
32<br />
Individen kan själv välja upp till fem fonder eller låta den statliga Sjunde AP-fonden <strong>för</strong>valta<br />
pensionsmedlen.<br />
33<br />
Individer födda åren1949–1968 hade i samband med reformen möjlighet att välja om de ville<br />
tillhöra det gamla eller det nya pensionssystemet.<br />
34<br />
Zakład Ubezpieczeń Społecznych (ZUS) (2011).<br />
35<br />
Social Security Administration (2010).<br />
40
högre täckningsgrad, <strong>för</strong> att trygga inkomsten <strong>för</strong> den del av befolkningen<br />
<strong>som</strong> har lägst inkomst. De individuella finansiella kontona<br />
administreras av privata <strong>för</strong>etag (Administradora de Fondos de<br />
Pensiones), vars enda verksamhet är att <strong>för</strong>valta pensionsfonder samt<br />
betala ut pensioner. Pensionsspararna får själva välja fritt dels mellan<br />
administratörer, dels mellan fyra fonder 36 med olika risknivå, <strong>som</strong><br />
varje administratör är skyldig att erbjuda. 37 Flera andra latinamerikanska<br />
länder har sedan 1990-talet reformerat sina pensionssystem<br />
på ett liknande sätt, till exempel Bolivia, Costa Rica och<br />
Mexiko. 38<br />
5.1.2 Tjänstepension – den andra pelaren<br />
Cirka 90 procent av de anställda i Sverige har utöver den allmänna<br />
pensionen också en kollektivavtalad tjänstepension. Storleken på<br />
avsättningen, <strong>som</strong> arbetsgivaren gör, beror på den kollektivavtalade<br />
överenskommelsen inom respektive avtal<strong>som</strong>råde. Inom vissa avtal är<br />
tjänstepensionen helt avgiftsbestämd, medan den i andra är delvis<br />
avgiftsbestämd och delvis <strong>för</strong>månsbestämd. Den <strong>för</strong>säkrade kan själv<br />
välja att placera premierna <strong>för</strong> den avgiftsbestämda pensionen i en<br />
fond<strong>för</strong>säkring eller i en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring hos i <strong>för</strong>väg<br />
utvalda <strong>för</strong>säkringsbolag. Om de <strong>för</strong>säkrade inte väljer aktivt, placeras<br />
premierna i <strong>för</strong>valsalternativ.<br />
Tjänstepensioner är vanligt <strong>för</strong>ekommande även i andra länder, men<br />
där kan de vara till exempel yrkes- eller branschrelaterade, vilket<br />
innebär att variationen mellan såväl avtalets innehåll <strong>som</strong> antalet<br />
aktörer kan variera stort. Tjänstepensionssystem brukar delas in i<br />
obligatoriska (lagstadgade), halvobligatoriska (kollektivavtalade) och<br />
frivilliga system, av vilka det sista ofta även klassas <strong>som</strong> privat sparande.<br />
I Nederländerna omfattas cirka 95 procent av de anställda av kollektivavtalade<br />
tjänstepensioner. Avtalen är kollektiva lösningar inom<br />
olika yrke<strong>som</strong>råden, varav ungefär tre fjärdedelar är branschspecifika<br />
fonder. Den återstående fjärdedelen är <strong>för</strong>delad på <strong>för</strong>etagsspecifika<br />
fonder eller enskilda gruppliv<strong>för</strong>säkringar. Utvecklingen har gått från<br />
<strong>för</strong>månsbestämda till avgiftsbaserade lösningar, men den <strong>för</strong>måns-<br />
36<br />
Pensionsspararna kan välja en eller två av fonderna, med valfri <strong>för</strong>delning av pensionsrätter<br />
mellan dem.<br />
37<br />
Social Security Administration (2011), Superintendency of Pension Fund Administrators<br />
(2003).<br />
38<br />
Social Security Administration (2011).<br />
41
estämda är fortfarande den vanligaste formen. 39 Även Danmark har<br />
ett kollektivavtalat tjänstepensionssystem, Arbejdsmarkedets<br />
Tillægspension (ATP). Det är en fullt fonderad och avgiftsbestämd<br />
pensionsplan, <strong>som</strong> täcker alla anställda och merparten av dem <strong>som</strong><br />
uppbär någon form av social<strong>för</strong>säkringsersättning. 40 I Norge in<strong>för</strong>des<br />
år 2006 en obligatorisk tjänstepension, obligatorisk tjenestepensjon<br />
(OTP), <strong>som</strong> är en avgiftsbestämd 41 fonderad pensionsplan till vilken<br />
arbetsgivare är skyldiga att avsätta minst 2 procent av den anställdas<br />
lön per år. 42 I Polen är tjänstepension mycket ovanligt; endast ett par<br />
procent av de anställda omfattas av den. 43<br />
I Storbritannien finns det parallella system, efter<strong>som</strong> anställda kan<br />
välja att flytta sina pensionsrätter från den statliga inkomstrelaterade<br />
tilläggspensionen (contract out) och i stället placera dem i privata<br />
avgiftsbestämda tjänstepensionslösningar. Ungefär 35 procent av de<br />
44<br />
anställda har valt den här lösningen. I USA är tjänstepensionssparandet<br />
frivilligt, och det sker främst i avgiftsbestämda pensionsplaner<br />
med individuella konton. Vanligast är de så kallade 401(k)<br />
planerna. De finns i ett stort antal varianter, och både arbetsgivare<br />
och arbetstagare kan göra avsättningar till med <strong>som</strong> mest 25 procent<br />
av bruttoinkomsten upp till ett tak. 45 Statligt anställda erbjuds att<br />
spara i en avgiftsbestämd pensionsplan, (Thrift Savings Plan) med 6<br />
valbara fonder (varav den sjätte är en mix av de 5 övriga), upp till 15<br />
procent av inkomsten. 46<br />
5.1.3 Privat pensionssparande – den tredje pelaren<br />
Studier har visat att både skattemässiga incitament och finansiell<br />
utbildning, i form av <strong>för</strong>bättrad information om de egna intjänade<br />
pensionsrätterna, kan ha effekt på benägenheten att pensionsspara<br />
privat. 47<br />
Det har flera regeringar tagit fasta på, genom att de med<br />
olika medel uppmuntrar medborgarna till att öka det privata pensionssparandet.<br />
39<br />
Ministerie van Sociale Zaken en Wekgelegenheid (2008).<br />
40<br />
Se www.atp.dk.<br />
41<br />
Arbetsgivaren kan välja en <strong>för</strong>månsbestämd pensionsplan, kravet är då att den ska vara av<br />
minst samma storlek <strong>som</strong> den <strong>för</strong>väntade pensionen i det avgiftsbestämda alternativet.<br />
42<br />
OECD (2011).<br />
43<br />
Social Security Administration (2010), s. 236-238. Economic Policy Committee and<br />
European Commission (2009).<br />
44<br />
Se www.dwp.gov.uk.<br />
45<br />
Se www.irs.gov.<br />
46<br />
Se www.tsp.gov.<br />
47<br />
Se vidare avsnitt 4.1.1. och 4.1.2. om finansiell <strong>för</strong>måga samt till exempel OECD (2009) och<br />
Economic Policy Committee and European Commission (2009) & (2011).<br />
42
I Sverige ges incitament till privat pensionssparande genom att det är<br />
avdragsgillt upp till ett visst belopp. För år 2012 är det avdragsgilla<br />
beloppet högst 12 000 kronor. Även i andra länder har man in<strong>för</strong>t<br />
<strong>för</strong>delaktigt individuellt pensionssparande genom direkt statligt stöd.<br />
De tyska så kallade Riester-pensionerna in<strong>för</strong>des år 2001 med syfte<br />
att fram<strong>för</strong> allt ge låginkomsttagare incitament till att spara i individuella<br />
pensionssparkonton hos bank, <strong>för</strong>säkringsbolag eller investeringsfonder.<br />
Sparandet är 4 procent av bruttoinkomsten, och under<br />
spartiden betalar staten månadsvis ut ett bidrag 48 samtidigt <strong>som</strong> en del<br />
av sparandet är avdragsgillt. 49 Sparande i privata individuella konton<br />
är också vanligt <strong>för</strong>ekommande i de anglosaxiska länderna. Till<br />
exempel ger sparande i ett individuellt pensionssparkonto i USA<br />
(Individual Retirement Arrangements) och i Storbritannien (Self-<br />
Invested Pension Plan) skattelättnader. 50<br />
5.2 Information om pension i olika länder<br />
Oavsett hur pensionssystemets konstruktion ser ut, så finns det i alla<br />
länder ett behov av att på olika sätt <strong>för</strong>medla information om hur<br />
själva systemet är uppbyggt och om pensionen i sig. Oberoende av<br />
vilken kommunikationsstrategi <strong>som</strong> väljs, är en gemensam nämnare i<br />
pensionsinformationen att den innehåller ett antal avväganden kring<br />
frågorna om vad <strong>som</strong> ska kommuniceras, hur informationen bäst<br />
<strong>för</strong>medlas, och vilken målgruppen är. 51<br />
Härnäst följer exempel på hur<br />
informationsgivningen ser ut i Chile, Danmark, Finland, Frankrike,<br />
Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA.<br />
5.2.1 Innehållet i informationen<br />
Den vanligast <strong>för</strong>ekommande pensionsinformationen är ett årligt<br />
kontoutdrag, <strong>som</strong> innehåller uppgifter om intjänade pensionsrätter<br />
under det senaste året samt ackumulerat över tid. Årliga besked finns<br />
i olika former i alla de studerade länderna. 52<br />
Att beskriva själva<br />
pensionssystemet är en annan viktig beståndsdel i informationsflödet.<br />
48<br />
Bidraget ökar <strong>för</strong> individer med barn.<br />
49<br />
OECD (2011), Annex 1: Pensions.<br />
50<br />
Som framgår ovan är gränsen inte helt tydlig mellan pensionssparande i: vissa obligatoriska<br />
pensionsordningar (<strong>som</strong> premiepensionen), frivilliga tjänstepensioner, och det rent privata<br />
pensionssparandet, då samtliga utgår från individualiserade konton.<br />
51<br />
För olika typer av sammanställningar se till exempel Försäkringskassan (2007), AVIVA<br />
(2010) och National Pensions Office (RVP-ONP)(2010) och IOPS (2011).<br />
52<br />
Däremot är variationen stor både mellan och inom länderna vad gäller <strong>för</strong>delning av<br />
information <strong>som</strong> gäller allmän, tjänste- och privat pension.<br />
43
Det blir särskilt tydligt i de fall där reformer eller regelverk <strong>för</strong>ändras.<br />
I Tyskland finns exempelvis i det årliga beskedet information om<br />
kommande regel<strong>för</strong>ändringar och varningssignaler om när det hypotetiska<br />
pensionsbeloppet närmar sig en given miniminivå. 53<br />
Det är också vanligt att det finns <strong>för</strong>klaringar av beräkningar inom<br />
pensionssystemet, fram<strong>för</strong> allt när det gäller pensionsutfallet. I flera<br />
fall tillhandahålls också pensionsprognoser <strong>som</strong> baseras på olika faktorer,<br />
till exempel <strong>för</strong>väntad inflation eller löneutveckling.<br />
5.2.2 Formen <strong>för</strong> informationen<br />
Den kanske vanligaste kanalen <strong>för</strong> att <strong>för</strong>medla pensionsinformation i<br />
dag är internet. Webbsidor finns i alla länderna, en del är statliga och<br />
andra är oberoende 54 . I alla länder har webbsidorna information om<br />
pensionssystemets konstruktion. I flera fall täcker informationen alla<br />
pensionsdelar, men i vissa fall, till exempel i Frankrike, Nederländerna<br />
och USA, gäller den endast den allmänna pensionen. I Chile,<br />
Finland och USA, <strong>som</strong> har behovsprövad allmän pension beskrivs i<br />
stället den lagstadgade arbetspensionen. Vidare finns det i majoriteten<br />
av länderna olika typer av generella räkneverktyg online, där en inmatning<br />
av uppgifter från det årliga kontoutdraget ger någon typ av<br />
pensionsprognos. Exempel på några typer av prognoser är framtida<br />
pensionsbelopp, effekten av att tidigare eller senarelägga pensionsuttaget<br />
samt <strong>för</strong>väntad livslängd. I några av länderna har uppgifterna<br />
om intjänade pensionsrätter gjorts tillgängliga genom individualiserade<br />
konton, <strong>som</strong> nås via webbsidorna. I Storbritannien innehåller det<br />
individualiserade kontot uppgifter om den allmänna pensionen, men<br />
information om tjänstepension och privat pension kan läggas till<br />
manuellt. I Nederländerna, Norge och Sverige finns uppgifter om<br />
både allmän pension och tjänstepension. I Sverige kan information<br />
om privat pensionssparande läggas till manuellt. I Danmark innehåller<br />
det individualiserade kontot uppgifter <strong>för</strong> hela pensionssystemet,<br />
det vill säga alla tre pelare täcks in. I både Sverige och<br />
Danmark görs individualiserade prognoser med information <strong>som</strong><br />
hämtas direkt från ett individualiserat konto. 55<br />
Ett annat vanligt sätt att kommunicera är via brev. Flera länder har<br />
brev motsvarande det orange kuvertet. Frankrike har till exempel sitt<br />
”blå” brev, <strong>som</strong> består dels av information om pensionssystemet och<br />
53 Se www.drv-bund.de.<br />
54 Drivs av oberoende aktörer inom pension<strong>som</strong>rådet med stöd av eller i samråd med staten.<br />
55 För vidare landsvisa beskrivningar se bilaga 4.<br />
44
pensionsspararens rättigheter, dels av en sammanställning av intjänade<br />
pensionsrätter och anställningar. I Finland innehåller brevet (”det<br />
vita brevet”) historik <strong>för</strong> intjänad pension. I USA <strong>för</strong>medlar man<br />
information om pensionssystemet och de intjänade pensionsrätterna.<br />
I Danmark skickar ATP årligen ut information om totalt ackumulerat<br />
kapital, samt pensionsrätter <strong>som</strong> inbetalats under det senaste året. I<br />
Polen skickas brev till alla <strong>för</strong>säkrade med information om inbetalda<br />
premier och två pensionsprognoser <strong>för</strong> den allmänna pensionen. De<br />
pensionsinstitut <strong>som</strong> <strong>för</strong>valtar premiepensionen skickar årligen ut<br />
information om totalt ackumulerat kapital samt om pensionsrätter<br />
<strong>som</strong> inbetalats under det senaste året. I Tyskland består den skriftliga<br />
informationen, <strong>för</strong>utom av en summering av inbetalningar, även av<br />
prognoser av utvecklingen <strong>för</strong> pensionen samt varningar och signaler<br />
(till exempel vid lagändringar eller vid risk <strong>för</strong> att pensionsbeloppet<br />
hamnar under miniminivån).<br />
Det finns andra informationsvägar <strong>som</strong> kompletterar internet och<br />
brev. Telefonrådgivning finns i alla länder. On-line-chattar, där medborgarna<br />
kan ställa följdfrågor kring sina pensionsbesked eller få<br />
hjälp med annan information, är ett annat verktyg <strong>som</strong> bland annat<br />
finns i Tyskland. I Frankrike erbjuds sedan år 2010 alla <strong>som</strong> har fyllt<br />
45 år en personlig konsultation kring pensionen. 56<br />
Utöver dessa<br />
informationsvägar är det också vanligt att pensionsinformation eller<br />
sammanställningar skickas ut på <strong>för</strong>frågan.<br />
Ett annat avvägande gäller tidpunkten, alltså när informationen ska<br />
<strong>för</strong>medlas. Utöver årliga kontoutdrag och brev så <strong>för</strong>ekommer också<br />
information vid vissa givna tidpunkter. I Nederländerna skickar man<br />
till exempel brev till alla <strong>som</strong> börjar ett nytt jobb <strong>för</strong> att informera om<br />
vilken typ av tjänstepensionsavtal <strong>som</strong> gäller <strong>för</strong> den aktuella arbets-<br />
57<br />
givaren. Men informationen kan också handla om tidpunkten <strong>för</strong> när<br />
pensionen närmar sig. Till exempel inkluderar man i Polen, från och<br />
med fem år <strong>för</strong>e den lagstadgade pensionsåldern, information om hur<br />
pensionsbeloppet skulle påverkas om pensionen skjuts upp med ett,<br />
två, tre, fyra eller fem år. 58<br />
Lik<strong>som</strong> i Sverige är det även i alla länder en utmaning att informera<br />
om pensioner på ett lättbegripligt sätt, samtidigt <strong>som</strong> de rättigheter<br />
<strong>som</strong> regleras i lagtext ska <strong>för</strong>medlas. För alla länder gäller det där<strong>för</strong><br />
att <strong>för</strong>enkla informationen. Flera länder använder sig av symboler,<br />
56 Se www.info-retraite.fr.<br />
57 Ministerie van Sociale Zaken (2008).<br />
58 Se www.zus.pl.<br />
45
så<strong>som</strong> en spargris eller mynt, <strong>för</strong> att illustrera exempel. Nederländerna<br />
använder sig i stället av skepp. En annan strategi är att skapa olika<br />
nivåer av information. Fram<strong>för</strong> allt gäller det information på webbsidor,<br />
där portalen kan vara översiktlig, men samtidigt ha ingångar till<br />
mer <strong>för</strong>djupad eller mer detaljerad information. Den danska webbplatsen<br />
PensionsInfo är ett exempel på det.<br />
Flera länder har arbetat med att göra informationen tydlig genom att<br />
standardisera formatet. Tanken är då att terminologi samt tabeller och<br />
grafer ska vara desamma, oavsett aktör. I det arbetet har Finland,<br />
Danmark och Polen kommit längst.<br />
När det gäller integrering av totalinformation om alla delarna i pensionssystemet<br />
har Danmark kommit längst. Totalinformation om<br />
pensionen finns samlad på PensionsInfo och är integrerad med<br />
inloggning även från de banker, <strong>för</strong>säkringsbolag och pensionsinstitut<br />
<strong>som</strong> står bakom webbplatsen. Om pensionsspararen medger, så kan<br />
även banken eller <strong>för</strong>säkringsinstitutet få tillgång till spararens samlade<br />
information, <strong>för</strong> att utifrån den kunna erbjuda den mest relevanta<br />
rådgivningen.<br />
5.2.3 Informationens målgrupp<br />
Generell information om pensionssystemet kan ha hela befolkningen<br />
<strong>som</strong> målgrupp. Avsikten kan vara att öka medvetenheten om exempelvis<br />
vikten av att göra aktiva val i ett fonderat och avgiftsbestämt<br />
system. I Chile valde man av den anledningen, lik<strong>som</strong> i Sverige år<br />
2000, att driva en kampanj i tidningar och etermedier. 59 Informationen<br />
kan också riktas till avgränsade grupper av pensionssparare,<br />
till exempel egna <strong>för</strong>etagare eller grupper av anställda. I Finland<br />
skickade man tidigare det så kallade vita brevet endast till individer<br />
<strong>som</strong> arbetat inom den privata sektorn, men från och med år 2012<br />
omfattas även den offentliga sektorn av informationen. 60 Det kan<br />
också vara så, att det <strong>för</strong> ett särskilt komplext pension<strong>som</strong>råde riktas<br />
särskilda insatser. Så är exempelvis fallet i Storbritannien, där både<br />
en oberoende aktör (The Pension Regulator) och en statlig aktör (The<br />
Pensions Ombudsman) hanterar tjänstepensionsfrågor. 61<br />
I en del fall<br />
59<br />
Försäkringskassan (2007).<br />
60<br />
Anledningen till det var att den statliga arbetsgivaren vid tiden <strong>för</strong> det vita brevets in<strong>för</strong>ande<br />
hade en internetbaserad informationslösning och motsatte sig brev <strong>som</strong> informationskanal<br />
(Försäkringskassan 2007).<br />
61<br />
The Pension Regulator har bland annat till uppgift att öka <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong> arbetsrelaterade<br />
pensioner och The Pensions Ombudsman har bland annat uppgiften att hantera klagomålsärenden<br />
om tjänstepensionen.<br />
46
aseras målgruppen på ålderskategorier, och i flera länder riktas<br />
specifik information till individer <strong>som</strong> uppnått en viss ålder. I Finland<br />
skickas information till alla <strong>som</strong> är mellan 18 och 67 år, men från och<br />
med det år <strong>som</strong> pensionsspararen fyller 50 år skickas utökad information<br />
i form av en pensionsprognos. På samma sätt är det i USA. Där<br />
skickas brevet från det år en person fyller 27 år, men pensionsprognoser<br />
och information om den pensionsgrundande inkomsten <strong>för</strong><br />
alla inkomstår inkluderas <strong>för</strong>st vid 50 års ålder. I Frankrike riktas<br />
information, med detaljerad redogörelse <strong>för</strong> intjänade pensionsrätter,<br />
till dem <strong>som</strong> fyller 35, 40, 45 och 50 år. När en individ fyller 55 år<br />
kompletteras informationen med pensionsprognoser.<br />
5.2.4 Kan Sverige lära av andra länder?<br />
Ovan framkommer det att informationsgivarna i de studerade<br />
länderna till viss del har valt olika strategier när det gäller pensionsinformation.<br />
Med andra ord finns det varierande antaganden om hur,<br />
när, och till vem informationen ska <strong>för</strong>medlas på bästa sätt. Efter<strong>som</strong><br />
flera av länderna har pensionssystem med inslag av både <strong>för</strong>måns-<br />
och avgiftsbestämda pensionsdelar, ställs de in<strong>för</strong> olika typer av<br />
utmaningar i samband med information om pensionen. Trots det finns<br />
det överväganden <strong>som</strong> är överlappande mellan de olika länderna och<br />
de olika pensionsdelarna. Det innebär att likartade problem hanteras<br />
på olika sätt i de studerade ländernas pensionssystem. Av den anledningen<br />
skulle några av de val och erfarenheter <strong>som</strong> har gjorts i andra<br />
länder även kunna vara intressanta att studera närmare i relation till<br />
den svenska pensionsinformationen.<br />
Det finns olika exempel på avväganden <strong>som</strong> har gjorts, när det gäller<br />
hur informationen på bästa och tydligast sätt kan <strong>för</strong>medlas till pensionsspararna.<br />
I Finland, Danmark och Polen har det bedrivits ett<br />
aktivt arbete med att skapa en gemensam standard <strong>för</strong> pensionsterminologi<br />
och <strong>för</strong> det format <strong>som</strong> tabeller och grafer redovisas i.<br />
I Danmark har man dessutom tagit fram en integrerad webbaserad<br />
informationslösning, <strong>som</strong> innebär att pensionsspararen exempelvis<br />
kan tillåta sin bankrådgivare att få tillgång till alla pensionsdata <strong>för</strong><br />
att möjliggöra bästa rådgivning. I Tyskland har ett varningssystem<br />
byggts in i pensionsinformationen. På så sätt görs pensionsspararna<br />
medvetna om kommande systemändringar och deras påverkan på<br />
pensionen, samt om risken att hamna under minimipensionsnivå<br />
uppstår. Syftet med det är att ge pensionsspararna chans att åtgärda<br />
eventuella problem i tid.<br />
47
Vidare finns det länder <strong>som</strong> anser sig ha nått punkten <strong>för</strong> hur mycket<br />
pensionsinformationen kan <strong>för</strong>enklas, utan att den nödvändiga informationen<br />
faller bort. I exempelvis Chile och USA har man grundat ett<br />
sådant beslut utifrån undersökningar och testgrupper. I Chile har<br />
strategin dessutom blivit att skapa bra <strong>för</strong>valsalternativ <strong>för</strong> dem <strong>som</strong><br />
är minst intresserade eller minst aktiva i pensionssystemet.<br />
En annan typ av avväganden gäller om särskild information bör riktas<br />
till pensionsspararna vid olika skeenden i livet. I Frankrike får alla<br />
<strong>som</strong> har fyllt 45 år möjlighet till rådgivning <strong>för</strong> att se tänkbara utfall,<br />
utifrån de val <strong>som</strong> de har gjort. Med andra ord erbjuds pensionsspararna<br />
hjälp med att se över sitt pensionssparande och att bedöma<br />
om något behöver göras <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ändra storleken på det framtida<br />
pensionsbeloppet. I till exempel Nederländerna skickas information<br />
ut i samband med ett nytt jobb. Det finns andra exempel, där tjänstepension<strong>som</strong>rådet<br />
fokuseras. I Storbritannien tillsattes år 1991 en<br />
pension<strong>som</strong>budsman, The Pensions Ombudsman, <strong>som</strong> har till uppgift<br />
att utreda och besluta i klagomålsärenden om individuella pensionslösningar<br />
och tjänstepensionssystem. I Storbritannien finns även en<br />
oberoende aktör <strong>som</strong> enbart hanterar tjänstepensionen, The Pension<br />
Regulator. Aktören har bland annat till uppgift att öka <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong><br />
arbetsrelaterade pensioner och värna om pensionsspararnas <strong>för</strong>måner.<br />
48
6 Pensionssparares och pensionärers<br />
behov enligt aktörer i<br />
pensionsbranschen<br />
I detta kapitel beskrivs pensionsaktörernas syn på mottagare av pensionsinformation,<br />
vilken kunskap och intresse de tror att pensionssparare<br />
och pensionärer har, och vilken information de anser målgrupperna<br />
behöver <strong>för</strong> att kunna tillvarata sina intressen. Här beskrivs<br />
också aktörerna syn på hur pensionsinformationen bör organiseras <strong>för</strong><br />
att på bästa sätt motsvara mottagarnas behov. De intervjuade representerar<br />
Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen, Statens tjänstepensionsverk<br />
(SPV), SACO, LO, Pensionärernas Riksorganisation<br />
(PRO), Sveriges pensionärs<strong>för</strong>bund (SPF), Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå,<br />
Svensk <strong>för</strong>säkring, Min Pension, Privattjänstemannakartellen<br />
(PTK), Alecta, Nordea Liv & Pension samt Folksam. 62<br />
6.1 Aktörernas syn på mottagarna av<br />
information<br />
Pensionsmyndigheten och andra aktörer i branschen har uppfattningen<br />
att marknaden och mediebevakningen har bidragit till att<br />
skapa en allmän oro om pensionen hos allmänheten. De intervjuade<br />
aktörerna menar att tendensen är att fram<strong>för</strong> allt branschen <strong>för</strong>medlar<br />
att pensioner är svårt. De tycker att det kan finnas en risk att många<br />
pensionssparare oroar sig onödigt mycket <strong>för</strong> sin pension och att det<br />
är viktigt att alla inblandade arbetar <strong>för</strong> att minska oron. Samtidigt har<br />
oron, det dåliga samvetet eller <strong>som</strong> några aktörer utrycker det<br />
"pensionsångesten" också lett till en ökad medvetenhet om pensionen.<br />
Pensionsmyndigheten med sitt särskilda informationsuppdrag vill<br />
bidra till att minska oron kring pensioner.<br />
62 Se bilaga 1.<br />
49
6.1.1 Kunskap och intresse hos pensionssparare<br />
De intervjuade aktörerna uppfattar pensionsspararnas kunskap och<br />
intresse <strong>för</strong> pension<strong>som</strong>rådet i stort sett på ett likartat sätt, men en viss<br />
variation kan märkas. Både Pensionsmyndigheten och de privata<br />
aktörerna anser att kunskapsnivån är låg, och enligt vissa är den till<br />
och med mycket låg. Några anser att kunskaperna är dåliga hos alla,<br />
oavsett utbildningsnivå och inkomstnivå, medan andra aktörer anser<br />
att grupper med högre inkomst eller utbildningsnivå har bättre kunskap.<br />
Det senare bekräftas i Almenbergs och Säve-Söderbergs studie<br />
(2011), <strong>som</strong> visar att lågutbildade och låginkomsttagare har lägre<br />
finansiell kunskap och <strong>för</strong>måga. Flera aktörer nämner att det finns en<br />
oro hos pensionsspararna <strong>för</strong> att de inte har den kunskap <strong>som</strong> behövs.<br />
Många är rädda <strong>för</strong> att uppfattas <strong>som</strong> dumma.<br />
”Många har ytterst liten möjlighet att ta till sig mycket av den här<br />
komplexa informationen. Man känner sig dum innan man börjar läsa den.”<br />
En aktör inom tjänstepensionsbranschen säger att individer inte gör<br />
kloka val över tid. En <strong>för</strong>klaring <strong>som</strong> ges till det är att individer har<br />
svårt att <strong>för</strong>stå begrepp <strong>som</strong> ränta, avkastning och risk. Samtidigt<br />
finns det, enligt en annan aktör, kunskap <strong>som</strong> har börjat sjunka in hos<br />
pensionsspararna, till exempel betydelsen av avgifterna. Men många<br />
<strong>för</strong>står ändå inte de olika avgifter <strong>som</strong> finns och hur de är konstruerade,<br />
säger aktören.<br />
Pensionsspararnas intresse uppfattas av aktörerna <strong>som</strong> generellt lågt,<br />
men flera bedömer att intresset <strong>för</strong> pensionen har ökat, sedan pensionssystemet<br />
trädde i kraft början på 2000-talet. Några av de intervjuade<br />
tror att yngre börjar <strong>för</strong>stå att pension är relaterad till arbete<br />
och att exempelvis deltidsarbete påverkar pensionen. Aktörerna<br />
menar också att intresset generellt sett ökar med åldern, det vill säga<br />
när man närmar sig pensioneringen. En aktör inom tjänstepensionsbranschen<br />
nämner att många kommer till anordnade informationsträffar<br />
om pensionssystemet, vilket enligt aktören tyder på intresse<br />
snarare än ointresse. Samtidigt poängterar aktören att vissa grupper är<br />
svårare att få intresserade av den här typen av informationsträffar. 63<br />
Enligt aktören beror det främst på att pensionsspararna uppfattar<br />
pensioner <strong>som</strong> tråkigt och något <strong>som</strong> ligger långt bort.<br />
63 Aktören syftar på AMF-grupper (dvs. SAF-LO).<br />
50
6.1.2 Stora kunskapsluckor hos pensionssparare<br />
En aspekt <strong>som</strong> både Pensionsmyndigheten och flera andra aktörer<br />
nämner är att pensionsspararna inte ser den totala pensionen <strong>som</strong> en<br />
helhet. De menar att det är ganska få <strong>som</strong> <strong>för</strong>står hur de olika delarna<br />
i pensionssystemet hänger ihop samt hur stora och viktiga de olika<br />
delarna är i relation till varandra. Det är enligt aktörerna fortfarande<br />
svårt <strong>för</strong> pensionsspararna att sätta in saker i sitt rätta sammanhang<br />
och <strong>för</strong>stå att pensionen kommer från flera olika håll. En aktör inom<br />
tjänstepensionsbranschen framhåller mångas okunskap om att merparten<br />
av den totala pensionen består av inkomstpension, <strong>som</strong> i<br />
princip fungerar <strong>som</strong> en obligation, det vill säga <strong>som</strong> en placering<br />
med låg risk. Det saknas således, enligt aktören, en insikt om att de<br />
valbara delarna i tjänstepensionen, premiepensionen och det privata<br />
pensionssparandet kan bära en högre risk.<br />
”… folk <strong>för</strong>står inte det här med diversifiering av totalrisk när de får råd<br />
inom varje pensionsdel <strong>för</strong> sig.”<br />
Tjänstepensionen är ett område <strong>som</strong> enligt samtliga aktörer är svårt<br />
<strong>för</strong> de flesta. Det kan handla om att många pensionssparare inte ens<br />
känner till om de har en tjänstepension eller inte. Enligt aktörerna vet<br />
pensionsspararna i många fall inte var de har sin tjänstepension, vilket<br />
kollektivavtal<strong>som</strong>råde de tillhör, var <strong>för</strong>säkringen finns, hur den fungerar<br />
och vad skillnaden är mellan premiepension och tjänstepension.<br />
Ofta vet de inte heller hur mycket pengar <strong>som</strong> avsätts, vid vilken<br />
ålder intjänandet till tjänstepensionen börjar och hur mycket <strong>som</strong><br />
individen ansvarar <strong>för</strong> av det <strong>som</strong> avsätts. Det kan enligt aktörerna<br />
också handla om att det är svårt <strong>för</strong> individer, <strong>som</strong> har tjänat in<br />
pension i flera olika pensionsplaner, att få grepp om sin tjänstepension.<br />
Pensionsspararna får många besked från flera aktörer. Ibland får<br />
de till och med dubbla besked, ett från Valcentralen 64<br />
och ett från<br />
bolaget där pensionssparandet finns. Enligt aktörerna <strong>för</strong>står inte pensionsspararna<br />
riktigt vad det är <strong>för</strong> besked de får. Ofta behövs experthjälp<br />
<strong>för</strong> att reda ut det, säger en fack<strong>för</strong>eningsaktör.<br />
Blivande pensionärer har också svårt att <strong>för</strong>stå skillnaden mellan<br />
allmän pension, tjänstepension och privat pension. Det säger aktörerna<br />
från både pensionärsorganisationerna och tjänstepensionsbranschen.<br />
Dessutom vet många inte vilka tjänstepensioner de har.<br />
Tjänstepensionen kan bestå av flera delar, <strong>som</strong> utbetalas på olika sätt.<br />
Vissa delar betalas ut livsvarigt medan andra delar vanligen betalas ut<br />
64 Central <strong>som</strong> sköter administrationen av de individuella valen av tjänstepensionen.<br />
51
under en begränsad tid på exempelvis fem år. Aktörerna anser att<br />
många blivande pensionärer inte känner till om de kommer att få<br />
tjänstepensionen utbetalad under hela sin livstid eller på fem år, vilket<br />
gör att det är svårt <strong>för</strong> dem att planera pensioneringen.<br />
”Det absolut vanligaste problemet är kring tjänstepensionen, att många<br />
inte har kän<strong>ned</strong>om om vad det är <strong>som</strong> är inbetalat och man vet inte riktigt<br />
vilket bolag <strong>som</strong> har betalt in till vilken tjänstepension över huvud taget.”<br />
6.1.3 Kunskapsbrist och luckor i informationen till<br />
pensionärerna<br />
Hos pensionärer finns det en stor spridning i kunskapsnivån, enligt<br />
pensionärsorganisationerna. En del kan över huvud taget ingenting,<br />
medan andra är väldigt intresserade och kunniga. Aktörerna menar att<br />
många upplever pensionsfrågorna <strong>som</strong> en djungel. När en fråga<br />
debatteras i medierna är det vanligt att pensionärer hör av sig, exempelvis<br />
till pensionärsorganisationer. Men oavsett vilken debatt <strong>som</strong> är<br />
aktuell, handlar många frågor om bostadstillägg till pensionärer. Det<br />
säger både Pensionsmyndigheten och pensionärsorganisationerna.<br />
Enligt dem <strong>för</strong>står inte pensionärerna hur bostadstillägget fungerar<br />
och hur ansökan går till. Det upplevs <strong>som</strong> krångligt och svårt. De<br />
saknar kunskap om att de kan ansöka om bostadstillägg. De är också<br />
okunniga om att de måste ansöka om pension. Enligt de intervjuade<br />
pensionärsorganisationerna finns det många pensionärer <strong>som</strong> tycker<br />
att det är svårt att veta vart man kan vända sig när man ska gå i pension.<br />
Ytterligare en svårighet <strong>som</strong> nämns är att <strong>för</strong>stå när pensionerna<br />
är samordnade, och att samordningen påverkar hela pensionen.<br />
Flera aktörer nämner problemet med den bristande kunskapen om att<br />
vissa tjänstepensioner upphör efter fem år. Det är inte ovanligt att<br />
pensionärer ringer och frågar var<strong>för</strong> pensionen inte har betalats ut.<br />
Pensionärerna verkar inte vara medvetna om att de har fått information<br />
om detta tidigare, det vill säga information om att vissa delar av<br />
tjänstepensionen betalas under en begränsad tid.<br />
”Det är ganska många <strong>som</strong> är helt <strong>för</strong>tvivlade och tycker att det är<br />
märkligt.”<br />
52
6.1.4 Behov av information på övergripande nivå<br />
Generellt har de olika aktörerna en samstämmig uppfattning om vad<br />
pensionssparare och pensionärer behöver <strong>för</strong> kunskap inom området<br />
och vad <strong>som</strong> är viktigt att de informeras om. På en mer övergripande<br />
nivå talar de flesta aktörerna – oavsett vem de representerar – om att<br />
<strong>för</strong>ståelsen av helheten är ett viktigt behov. Många <strong>för</strong>står inte att den<br />
totala pensionen består av fler delar än vad <strong>som</strong> anges i det besked<br />
<strong>som</strong> pensionsspararna får i det orange kuvertet. De <strong>för</strong>står inte heller<br />
hur de olika delarna hänger ihop. Det är <strong>för</strong>st när helheten är tydlig,<br />
<strong>som</strong> individen får det enklare att fatta sina ekonomiska beslut. En av<br />
aktörerna i tjänstepensionsbranschen relaterar helhetsaspekten till hur<br />
man ska <strong>för</strong>hålla sig till pensionens totala risk. Här menar aktören att<br />
det är viktigt att pensionsspararna, men också de <strong>som</strong> ger råd i varje<br />
enskild del av pensionen, <strong>för</strong>står att inkomstpensionen, <strong>som</strong> utgör den<br />
största delen, har en mycket låg risk. Att fokusera på varje enskild del<br />
i systemet är inte ändamålsenligt enligt denna aktör. Ytterligare ett<br />
övergripande behov <strong>som</strong> tas upp är att individen bör informeras om<br />
hur viktigt det är att ta reda på om arbetsgivaren har ett kollektivavtal,<br />
och vilka konsekvenserna kan bli <strong>för</strong> den <strong>som</strong> arbetar på en arbetsplats<br />
där det inte finns något sådant avtal. Pensionsmyndighetens<br />
ledning pekar till exempel på att ett av deras huvudbudskap till pensionsspararna<br />
är att det är viktigt att se till att arbetsplatsen betalar till<br />
tjänstepensionen. Att skapa en medvetenhet hos pensionsspararna om<br />
betydelsen av tjänstepensionen är mycket angeläget enligt flera aktörer.<br />
Samtidigt uttrycker en aktör inom tjänstepensionsbranschen att<br />
inte heller arbetsgivarna alltid har tillräckliga kunskaper, och att de i<br />
vissa fall inte är särskilt bra på att informera om tjänstepensionen.<br />
En annan aspekt <strong>som</strong> aktörerna diskuterar är pensionsspararnas behov<br />
av att få en intuitiv <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> de faktorer <strong>som</strong> är mest avgörande<br />
<strong>för</strong> pensionen. Behovet är således inte att sätta sig in i exakt hur<br />
pensionssystemet fungerar. Det handlar snarare om att inse betydelsen<br />
av det egna beteendet på arbetsmarknaden och vid olika skeden i<br />
livet. Det är viktigt att pensionsspararna informeras om att hela livsinkomsten<br />
räknas. Det är också viktigt att informationsgivarna tydliggör<br />
<strong>för</strong> pensionsspararna kopplingen mellan intjänandet till och storleken<br />
på pensionen. Det centrala är enligt aktörerna att man informerar<br />
om vikten av att börja <strong>för</strong>värvsarbeta tidigt, att det lönar sig att<br />
arbeta heltid, att långa studier och avbrott påverkar pensionen, att<br />
<strong>för</strong>äldraledigheten kan delas mellan <strong>för</strong>äldrarna och att båda <strong>för</strong>äldrarna<br />
kan gå ner i deltid när barnen är små.<br />
53
”Vad betyder att vara <strong>för</strong>äldraledig? … att resonera kring<br />
livslöneperspektivet, vad händer om man byter jobb, utbildningsvalet, …<br />
blir det plus eller minus?”<br />
6.1.5 Behov av information på individnivå –<br />
sparandetid<br />
Av intervjuerna med aktörerna framgår att det allra viktigaste behovet<br />
på det individuella planet är information om hur mycket pengar man<br />
får i pension. Informationen ska kunna relateras till den livsstil pensionsspararna<br />
tror eller vet att de vill ha <strong>som</strong> pensionärer. Med hjälp<br />
av denna information ska pensionsspararna kunna bedöma om de<br />
behöver komplettera med eget sparande, eller om de <strong>för</strong>edrar att efter<br />
pensioneringen anpassa sin livsstil till ändrade <strong>för</strong>utsättningar. Aktörerna<br />
uppfattar att informationsbehovet i allmänhet handlar om huruvida<br />
de enskilda individerna kommer att kunna leva ett drägligt liv på<br />
den pension de får eller inte.<br />
Osäkerheten, <strong>som</strong> finns inbyggd i systemen och <strong>som</strong> gör det svårt att<br />
ge ett exakt svar på denna fråga, upplevs av pensionsspararna <strong>som</strong><br />
mycket frustrerande, enligt aktörerna. De menar också att det är<br />
svårare att informera om avgiftsbestämda system än <strong>för</strong>månsbestämda.<br />
Även om det finns ett bra prognosverktyg på Min Pension, så är<br />
det, enligt aktörerna, svårt att <strong>för</strong>medla en ”sann” bild. Individer<br />
behöver trovärdiga prognoser, och <strong>som</strong> en aktör i <strong>för</strong>säkringsbranschen<br />
uttryckte det:<br />
”Utmaningen är att få den enskilda pensionsspararen att värdera<br />
prognosen <strong>som</strong> bra information men samtidigt kunna <strong>för</strong>klara <strong>för</strong> denne<br />
att det enda <strong>som</strong> är säkert är att prognosen är fel och att det inte är ett<br />
löfte.”<br />
Aktörerna inom tjänstepensionsbranschen säger att många också<br />
frågar om gamla livräntor och fribrev. De frågar också hur mycket de<br />
har tjänat in till sin tjänstepension och vad det ger i pension. Aktörerna<br />
uppfattar att pensionsspararna kan känna sig osäkra på vilka<br />
regler <strong>som</strong> gäller och om all tjänstepension är inrapporterad till exempelvis<br />
Min Pension. Aktörerna anser också att individer behöver få<br />
bättre upplysningar om vilka <strong>för</strong>valsalternativ <strong>som</strong> erbjuds i de<br />
54
olika pensionssystemen. Informationen ska <strong>för</strong>medla att <strong>för</strong>valsalternativet<br />
är ett bra alternativ med bra villkor och att pensionsspararna<br />
inte behöver göra ett eget val, om de inte vill.<br />
”Ja, och att det kanske är good enough.”<br />
Aktörer med verksamhet nära konsumenter, till exempel banker och<br />
<strong>för</strong>säkringsbolag, påpekar också vikten av att man informerar om<br />
detaljer kring de valbara produkterna. En viktig detalj är om tjänstepensionen<br />
har ett efterlevandeskydd och vad skillnaden är mellan<br />
efterlevandeskydd och återbetalningsskydd. Exempel på andra detaljer<br />
<strong>som</strong> nämns är skillnaden mellan traditionell pensions<strong>för</strong>säkring<br />
och fond<strong>för</strong>säkring, avgiftens betydelse, avkastningshistorik, risker,<br />
innebörden av flytträtt av kapital eller innebörden av den prognosränta<br />
och de livslängdsantaganden <strong>som</strong> <strong>för</strong>säkringsbolagen använder.<br />
Pensionsspararna behöver alltså kunna jäm<strong>för</strong>a produkter med<br />
varandra. Enligt aktörerna behöver pensionsspararna och pensionärerna<br />
också <strong>för</strong>köpsinformation under sparandetid och utbetalningstid.<br />
Det är viktigt <strong>för</strong> både pensionssparare och pensionärer att<br />
de blir informerade om skillnaden mellan en <strong>för</strong>säkring och ett vanligt<br />
sparande, menar aktörerna. I en <strong>för</strong>säkring finns det möjlighet till<br />
livsvarig utbetalning, vilket inte gäller vanligt sparande, <strong>för</strong>klarar en<br />
aktör inom tjänstepensionsbranschen. Samtidigt har dessa aktörer en<br />
klar uppfattning om att det är komplext <strong>för</strong> målgrupperna att utvärdera<br />
den här informationen, efter<strong>som</strong> den framställs på olika sätt.<br />
Några aktörer inom tjänstepensionsbranschen undrar om informationen<br />
kan <strong>för</strong>medlas till pensionsspararna, efter<strong>som</strong> inte ens branschfolket<br />
själva alltid kan beskriva och <strong>för</strong>klara parametrar <strong>som</strong> prognosräntor<br />
och livslängdsantaganden eller jäm<strong>för</strong>a priser. De anser att det<br />
behövs en ständig diskussion om vad <strong>som</strong> är nödvändig och vad <strong>som</strong><br />
är tillräcklig information <strong>för</strong> konsumenten. Den mest extrema uppfattningen,<br />
<strong>som</strong> en aktör i tjänstepensionsbranschen fram<strong>för</strong>, är att det<br />
till och med är irrelevant <strong>för</strong> individen att veta hur mycket <strong>som</strong> har<br />
betalats in i avgifter, efter<strong>som</strong> det <strong>som</strong> betyder något är vad det blir<br />
<strong>för</strong> pension.<br />
Enligt flera aktörer finns det både behov av och krav på att informationen<br />
ska vara individualiserad. De menar att individer behöver olika<br />
typer av råd vid olika skeden i livet. Yngre kan till exempel behöva<br />
höra att de inte behöver spara i en privatpensions<strong>för</strong>säkring. Äldre<br />
kan behöva få rådet att inte ta en all<strong>för</strong> hög risk i sitt pensionssparande.<br />
55
6.1.6 Behov strax <strong>för</strong>e och efter pensionering<br />
Behovet av information hos individer <strong>som</strong> närmar sig pensioneringen<br />
skiljer sig inte nämnvärt från de behov <strong>som</strong> pensionsspararna har i<br />
övrigt. Det är viktigt att även i de här grupperna informera om helheten,<br />
enligt aktörerna. Här avses allmän pension, tjänstepension,<br />
privat pensionssparande och bostadstillägg. Blivande pensionärer<br />
behöver, enligt representanter <strong>för</strong> pensionärsorganisationerna, alltså<br />
veta vad <strong>som</strong> kommer att hända och hur de olika pensionsutbetalningarna<br />
hänger ihop. De anser att blivande pensionärer och nyblivna<br />
pensionärer har ett stort behov att få grepp om sin totala ekonomi.<br />
Information om hur ett extra år i arbetslivet påverkar den framtida<br />
pensionen är viktig <strong>för</strong> yngre blivande pensionärer, menar aktörerna.<br />
De behöver <strong>för</strong>stå att hela livsinkomsten räknas. Ett annat område,<br />
<strong>som</strong> på sikt kommer att öka i betydelse, är placeringen av premiepensionen<br />
och delar av tjänstepensionen. Det behövs information om<br />
att en placering i fonder med hög risk kan <strong>för</strong>lora i värde vid en<br />
olämplig tidpunkt, till exempel strax <strong>för</strong>e pensionering. Vidare anser<br />
de intervjuade pensionärsorganisationerna att man bör informera om<br />
att mindre seriösa bolag lockar blivande pensionärer att ta ut pensionen<br />
vid 61 års ålder <strong>för</strong> att placera den i fonder. Det är inte bara riskabelt,<br />
utan det har också andra följder, efter<strong>som</strong> det <strong>för</strong>tida uttaget<br />
påverkar exempelvis eventuella ersättningar från social<strong>för</strong>säkringen<br />
och arbetslöshets<strong>för</strong>säkringen.<br />
I intervjuerna framkom det också att de <strong>som</strong> snart ska gå i pension har<br />
ett särskilt behov av att få bättre information om sin tjänstepension.<br />
Det är ganska vanligt att de inte vet vilka tjänstepensioner de har,<br />
enligt pensionärsorganisationerna. Ju fler arbetsgivare en individ har<br />
haft, desto svårare kan det bli att få grepp om tjänstepensionen. Det är<br />
också uppenbart, enligt flera aktörer, att det behövs mer och tydligare<br />
information om hur tjänstepensionerna utbetalas. Det finns en brist i<br />
informationen <strong>som</strong> berör pensioner <strong>som</strong> utbetalas under en begränsad<br />
tid, ofta på fem år. Blivande pensionärer verkar i vissa fall inte <strong>för</strong>stå<br />
att det är ett val de själva har gjort. I vissa grupper kan det behövas<br />
personlig information och rådgivning om utbetalningsplaner in<strong>för</strong><br />
pensionering. För att undvika risken att individer får information <strong>för</strong><br />
tidigt och glömmer bort den, kan det vara nödvändigt att informationsgivaren<br />
återkommer om detta med jämna mellanrum under de år<br />
<strong>som</strong> kan vara aktuella, menar en representant <strong>för</strong> en pensionärsorganisation.<br />
Det är även väldigt viktigt att informera den blivande<br />
pensionären om att detta inte går att ångra i efterhand, säger en aktör<br />
inom <strong>för</strong>säkringsbranschen. Alla aktörer, <strong>som</strong> känner till den här<br />
56
problematiken, menar att det inte är acceptabelt att pensionärer får en<br />
obehaglig överraskning efter fem år, det vill säga när utbetalningen<br />
uteblir.<br />
”Även om <strong>för</strong>säkringsgivaren har skrivit om det på brevet så kan det vara<br />
så att det blir mycket information på grund av informationsplikten och<br />
kunden skriver på men missar det absolut viktigaste, att det är på fem år.”<br />
Ett annat viktigt område är, enligt Pensionsmyndigheten och pensionärsorganisationerna,<br />
information om bostadstillägg till pensionärer.<br />
65 Som nämnts tidigare i rapporten, finns det kunskapsluckor<br />
om bostadstillägg till pensionärer. Det är en av de vanligaste<br />
anledningarna till att pensionärer kontaktar Pensionsmyndigheten och<br />
pensionärsorganisationerna. Pensionsmyndigheten har i sina<br />
beräkningar exempelvis kommit fram till att år 2010 hade cirka 17<br />
procent av de ålderspensionärer <strong>som</strong> hade rätt till bostadstillägg inte<br />
ansökt om det. Det motsvarade cirka 51 000 personer. 66<br />
Därutöver behöver blivande pensionärer informeras mer om vart de<br />
ska vända sig när de ska gå i pension. Val av informationskanal är<br />
också viktigt att tänka på påpekar en aktör från en pensionärsorganisation.<br />
I synnerhet riskerar de <strong>som</strong> inte är vana vid datorer att gå<br />
miste om viktig information.<br />
57<br />
Förutom att<br />
reglerna upplevs <strong>som</strong> krångliga tyder okunskapen hos pensionärer på<br />
att det behövs mer information, menar aktörerna. ISF (2012) drar i sin<br />
granskning av handläggning av bostadstillägg bland annat slutsatsen<br />
att reglernas komplexitet kan bidra till att individer <strong>som</strong> har rätt till<br />
bostadstillägg inte ansöker. Oavsett vilka inkomster pensionären eller<br />
den blivande pensionären har, så finns det ett behov av att veta mer<br />
om möjligheterna att ansöka om bostadstillägg, enligt pensionärsorganisationerna.<br />
65<br />
Visserligen är bostadstillägg inte en del av pensionssystemet, men det berör många<br />
pensionärer.<br />
66<br />
http://www.pensionsmyndigheten.se/4136.html.
6.2 Hur ska informationen utformas och<br />
organiseras?<br />
6.2.1 Min Pension – en accepterad lösning<br />
Samtliga aktörer är helt överens om att Min Pension tillhandahåller<br />
en bra infrastruktur <strong>för</strong> pensionsinformation. Min Pension uppfattas<br />
av de intervjuade <strong>som</strong> en oberoende och neutral plattform, <strong>som</strong> bidrar<br />
till en allmän acceptans hos de berörda aktörerna. I <strong>för</strong>sta hand gäller<br />
det prognoserna men också annan typ av information. Att Min<br />
Pension utgör ett nav <strong>för</strong> all pensionsinformation uppfattas av aktörerna<br />
<strong>som</strong> mycket bra, efter<strong>som</strong> pensionsspararna får all information<br />
samlat på ett ställe. Pensionsspararna får en översikt över vad deras<br />
totala pension består av och vilka pensionsinstitut eller bolag <strong>som</strong> de<br />
har kontrakt med. En aktör i tjänstepensionsbranschen menar att idén<br />
<strong>som</strong> Pensionsmyndigheten hade om att samla alla besked i ett enda<br />
kuvert i grunden är en bra idé. Men det blir enligt aktören mycket<br />
information och det är inte säkert att det underlättar <strong>för</strong> individen.<br />
Dessutom <strong>för</strong>medlas enbart en ögonblicksbild. I det sammanhanget<br />
fyller Min Pension en viktig funktion, efter<strong>som</strong> det blir mer dynamiskt,<br />
säger aktören. Pensionsmyndigheten har initialt drivit idén att<br />
ge en samlad pensionsprognos i det orange kuvertet. 67<br />
Avtalsparterna<br />
har motsatt sig denna lösning, efter<strong>som</strong> de inte vill att staten ska stå<br />
<strong>som</strong> avsändare av deras information. Pensionsmyndigheten har i det<br />
senaste orange kuvertet där<strong>för</strong> strävat efter att <strong>för</strong>må mottagarna att<br />
logga in på Min Pension och göra en prognos där. Myndighetens<br />
kommunikationsstrategi fokuserar nu främst på att kommunicera<br />
helheten och kanalisera pensionsspararna till Min Pension.<br />
”Ska man använda en snurra så ska man inte behöva springa till byrålådan<br />
och leta efter gamla pensionsuppgifter.”<br />
Flera aktörer anser att det är problematiskt att pensionsspararna får<br />
pensionsbesked från flera håll, men samtidigt medger en fack<strong>för</strong>eningsaktör<br />
att bolagen och fack<strong>för</strong>eningarna vill marknads<strong>för</strong>a sin<br />
egen information. Vissa har exempelvis valt att i sina besked inte<br />
göra någon prognos på grund av osäkerheten, samtidigt <strong>som</strong> deras<br />
inställning till prognosen på Min Pension är mycket positiv. Några av<br />
aktörerna uttrycker att medlemmarnas intresse borde undersökas närmare.<br />
Stuprörstänkandet gagnar inte pensionsspararna, säger en av<br />
aktörerna.<br />
67 Se Pensionsmyndigheten 2011c.<br />
58
Trots den positiva inställningen till Min Pension tycker aktörerna att<br />
det också finns nackdelar. De menar att pensionsspararna måste intressera<br />
sig <strong>för</strong> sin pension och själva initiera inloggningen på Min<br />
Pension. Det är <strong>för</strong>st då <strong>som</strong> uppgifter om intjänandet hämtas in och<br />
därmed blir det också möjligt att få fram en sammanhållen pensionsprognos.<br />
Men det är, enligt aktörerna, en tröskel <strong>för</strong> många. Dessutom<br />
saknas det ännu en del aktuella uppgifter från den landstingskommunala<br />
sektorn, det vill säga aktuella uppgifter om intjänandet av<br />
vissa delar <strong>som</strong> ingår i tjänstepensionen <strong>för</strong> anställda inom kommuner<br />
och landsting. Enligt statistik från Min Pension har antalet inloggningar,<br />
antalet <strong>som</strong> genom<strong>för</strong> en prognos, antalet registrerade<br />
användare och andelen av registrerat pensionskapital kontinuerligt<br />
ökat. Samtidigt pekar den verkställande direktören <strong>för</strong> Min Pension<br />
på att en stor andel av de registrerade användarna är 50 år och äldre.<br />
Tabell 2. Aktivitet på minpension.se under åren 2009–2011.<br />
59<br />
2009 2010 2011<br />
Antal inloggningar (miljoner) 1,8 2,95 3,06<br />
Antal genom<strong>för</strong>da prognoser (miljoner) 3,4 4,54 4,52<br />
Antal registrerade användare (miljoner) 1,00 1,24 1,45<br />
Andel av pensionskapital (procent) 88 91 98<br />
Källa: Min Pension i Sverige AB (2012).<br />
En annan nackdel <strong>som</strong> nämns i intervjuerna är att det fortfarande saknas<br />
en prognosstandard <strong>som</strong> aktörerna är eniga om. Därutöver kan<br />
prognosen skilja sig markant från vad pensionen blir i verkligheten på<br />
grund av att antagandena i prognosen inte motsvarar de verkliga parametrarna.<br />
Det gäller i synnerhet prognosräntor och livslängdsantaganden<br />
i traditionella pensions<strong>för</strong>säkringar. Prognoser relaterar inte<br />
heller till individens <strong>för</strong>väntade konsumtionsnivå <strong>som</strong> pensionär,<br />
anser en aktör inom tjänstepensionsbranschen. Ytterligare en nackdel<br />
<strong>som</strong> nämns är att Min Pension inte är anpassad till pensionärer, efter<strong>som</strong><br />
utbetalningar av pension inte rapporteras dit.
6.2.2 Vad kan <strong>för</strong>bättras?<br />
Hur anser då aktörerna att pensionsinformationen ska organiseras <strong>för</strong><br />
att pensionsspararna och pensionärer ska kunna tillvarata sina intressen<br />
<strong>som</strong> konsumenter? Ett återkommande svar är att man bör fortsätta<br />
att utveckla Min Pension, och att branschen samordnar sig bättre<br />
kring informationen. Pensionsbesked från alla aktörer måste finnas<br />
med, och samtliga pensionsbesked ska kunna ses digitalt. Aktualisering<br />
av uppgifterna bör effektiviseras, genom att uppgifterna levereras<br />
löpande. Informationen på Min Pension måste också tillgodose pensionärernas<br />
behov. De <strong>som</strong> gör partiella uttag av pension och fortsätter<br />
att arbeta vid sidan av sin pensionering behöver också i fortsättningen<br />
få information via Min Pension.<br />
Flera aktörer tar upp behovet av att Min Pension finns tillgängligt på<br />
olika webbplatser, till exempel på internetbankerna och pensions-<br />
bolagen. 68<br />
De understryker vikten av att man skapar integrerade lös-<br />
ningar i stället <strong>för</strong> länkar. Det ska till exempel vara enkelt <strong>för</strong> individer<br />
att logga in på Min Pension, när de uträttar sina vanliga bankärenden.<br />
Aktörer menar att det är viktigt att undanröja trösklarna <strong>som</strong><br />
fortfarande finns.<br />
"Man önskar att Min Pension var det stället där man började leta<br />
information."<br />
Utöver vikten av fullständiga leveranser till Min Pension och tillgänglighet<br />
<strong>för</strong> användarna, betonar flera aktörer värdet av enhetlighet. Den<br />
levererade informationen ska vara mer standardiserad utan att ge avkall<br />
på att återge en korrekt bild. Pensionsspararna ska kunna lägga<br />
ihop delarna utan att behöva uppleva problem med olika prognosantaganden.<br />
I diskussionen <strong>som</strong> branschen <strong>för</strong> kring prognosstandarden<br />
har de resonerat om att det är problematiskt att i prognosen redovisa<br />
livsvariga utbetalningar när möjligheten i själva verket inte finns,<br />
efter<strong>som</strong> produkten i verkligheten utbetalas under en begränsad tid.<br />
Den tveksamheten finns oavsett vem <strong>som</strong> är avsändare av information.<br />
Det finns också en uppfattning om att informationen om de olika<br />
pensionsplanerna bör kunna <strong>för</strong>djupas. Ytterligare en synpunkt, <strong>som</strong><br />
fram<strong>för</strong>s av Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå, är att Min Pension bör<br />
ha simuleringsmöjligheter, så att den enskilda individen kan se vad<br />
<strong>som</strong> händer med det egna sparandet vid byte av <strong>för</strong>säkringsbolag eller<br />
<strong>för</strong>säkringsform. Slutligen konstaterar flera aktörer att inte bara<br />
68 Den lösningen finns redan i vissa banker och <strong>för</strong>säkringsbolag.<br />
60
pensionssparare utan också berörda aktörer, till exempel pensionsbolag<br />
och myndigheter, måste uppleva nyttan med Min Pension. Här<br />
hävdar de intervjuade aktörerna, att i kontexten kring Min Pension<br />
<strong>som</strong> informationsnav <strong>som</strong> distribueras i andra kanaler, ska de olika<br />
inblandade aktörerna ändå kunna profilera sig. Min Pension ska ge ett<br />
mervärde <strong>för</strong> aktörer i en konkurrensutsatt sektor.<br />
Aktörerna diskuterar också behovet av att anpassa informationen till<br />
individens olika livsfaser och livssituationer. Det innebär att informationen<br />
bör vara målgruppsinriktad, efter<strong>som</strong> yngre respektive äldre<br />
individer behöver olika slags information. En aktör inom <strong>för</strong>säkringsbranschen<br />
refererar till egna kundundersökningar, <strong>som</strong> visar att<br />
individer tar till sig information på olika nivåer, beroende på vilken<br />
fas i livet de befinner sig. Exempelvis tar inte individer utan barn till<br />
sig information om familjeliv. Aktören anser att pensionsinformationen<br />
i större utsträckning skulle behöva anpassas till de olika livsaserna,<br />
det vill säga till en kombination av ålder och livssituation.<br />
Även Pensionsmyndighetens ledning är inne på samma linje. De<br />
menar att pensionsinformationen tidigare har varit väldigt inriktad på<br />
systeminformation, men att den numera i högre grad är inriktad på att<br />
beskriva informationen ur ett individuellt perspektiv eller ett målgruppsperspektiv.<br />
Andra aktörer menar att anpassningen i stället kan<br />
göras utifrån exempelvis tre olika intressenivåer. Då kan de <strong>som</strong> är<br />
minst intresserade välja att läsa mindre, medan de <strong>som</strong> är mer intresserade<br />
kan <strong>för</strong>djupa sig stegvis i informationen. Många läser bara<br />
ingressen och resten upplevs <strong>som</strong> tungt. Aktörerna menar att det inte<br />
finns något gränssnitt <strong>som</strong> passar alla, efter<strong>som</strong> det inte finns någon<br />
genomsnittlig mottagare av pensionsinformation.<br />
Ord och meningar <strong>som</strong> "enkel" eller "så lite <strong>som</strong> möjligt" återkommer<br />
ofta under intervjuerna. Aktörerna är ganska eniga om att mängden<br />
information är ett problem <strong>för</strong> pensionsspararna. De menar att ett bra<br />
koncept skulle vara att skapa en enkel och avskalad grundinformation.<br />
Med enkel information menas såväl mängd <strong>som</strong> ett begripligt<br />
språkbruk. Förkortningar ska undvikas i möjligaste mån. En aktör<br />
inom tjänstepensionsbranschen anknyter till att besked <strong>som</strong> skickas<br />
från olika håll inte har samma terminologi. Det gör att beskeden blir<br />
<strong>för</strong>virrande och mindre transparenta. Enligt aktören är ordlistan<br />
Pensionsorden, 69<br />
69 Ordlistan finns på www.minpension.se.<br />
<strong>som</strong> branschen har kommit överens om, ingen<br />
konsumentordlista, utan en lista <strong>som</strong> i <strong>för</strong>sta hand är till <strong>för</strong> branschen.<br />
Samma aktör önskar att Finansinspektionen definierar vad<br />
61
pensionsbeskeden ska innehålla, hur uppgifterna ska redovisas och<br />
vilka ord <strong>som</strong> ska användas.<br />
"Problemet är inte brist på information, det finns hur mycket <strong>som</strong> helst<br />
och då blir det svårt att fatta beslut, det blir övermäktigt. Den ska vara<br />
knapphändig, ju mindre desto bättre."<br />
En idé, <strong>som</strong> några aktörer har och <strong>som</strong> de tror kan <strong>för</strong>bättra helhetsperspektivet<br />
på pensionen, är att informationen integreras i lönebeskedet<br />
eller i deklarationen. De anser att lönebeskeden är ett kraftfullt<br />
instrument <strong>för</strong> <strong>för</strong>medling av information. Att använda dem <strong>som</strong><br />
informationskanal kan vara ett sätt att öka medvetenheten om pensionen<br />
i vardagen. Att visa hur mycket <strong>som</strong> avsätts till den allmänna<br />
pensionen och tjänstepensionen är, enligt aktörerna, mycket bra information.<br />
Det blir dessutom lättare <strong>för</strong> individen att se vad <strong>som</strong> har<br />
betalats in och kontrollera att uppgifter <strong>som</strong> leverats till Min Pension<br />
är korrekta. Information i deklarationen motiveras med att det finns<br />
ett värde i att få hela hushållets samlade tillgångar och skulder på ett<br />
ställe. Pensionstillgångarna är i det sammanhanget en viktig komponent,<br />
menar de.<br />
När det gäller detaljer i sparandet är det viktigt, enligt en aktör inom<br />
tjänstepensionsbranschen, att de jäm<strong>för</strong>elser <strong>som</strong> Konsumenternas<br />
<strong>för</strong>säkringsbyrå 70<br />
gör <strong>för</strong>enklas och utvecklas. Samma aktör menar att<br />
branschen inte har några incitament till att <strong>för</strong>klara villkor <strong>som</strong> kan<br />
vara o<strong>för</strong>månliga <strong>för</strong> pensionsspararen. Aktören säger också att man<br />
behöver reglera mer hur bolagen informerar om exempelvis avgifterna,<br />
det vill säga att bolagen ska tvingas <strong>för</strong>klara beloppet <strong>som</strong> avgiften<br />
utgör efter 30 år, i relation till kapitalet <strong>som</strong> är kvar. Här nämns<br />
också behovet av att all information om avgifter anges i ett nyckeltal.<br />
Några aktörer tror på att individernas kompetens kan höjas genom<br />
utbildning, helst i skolan. En representant från Finansinspektionen<br />
nämner till exempel deras specialuppdrag <strong>för</strong> att stärka konsumentens<br />
ställning genom information och utbildning i privatekonomi. Pensionsmyndighetens<br />
ledning tror inte på att myndighetens roll är att<br />
vara någon slags folkbildare. Att undervisa är inte det viktigaste. Det<br />
är bättre om det finns <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> pensionsspararna och pensionärerna<br />
att själva hitta till den information de behöver. Det är uppgiften<br />
enligt Pensionsmyndighetens ledning. Deras huvudbudskap till<br />
pensionsspararna och pensionärerna är alltså att de själva ska se till<br />
att göra en prognos på Min Pension och genom den få information<br />
om helheten.<br />
70 Se: http://bankforsakring.konsumenternas.se/.<br />
62
6.2.3 Informationssvårigheter<br />
Ett generellt problem <strong>som</strong>, enligt en facklig aktör, komplicerar<br />
informationsgivningen om livsinkomstprincipen är att tjänstepensionen<br />
inte tjänas in hela livet. Det är svårt att å ena sidan<br />
kommunicera helheten och å andra sidan kommunicera att hela<br />
livsinkomsten gäller i den allmänna pensionen men inte i tjänstepensionen.<br />
I den allmänna pensionen finns det inga åldersbegränsningar,<br />
medan det inom tjänstepensionsavtalen finns en bestämd<br />
lägsta ålder <strong>för</strong> intjänandet och i de flesta avtal även en övre gräns vid<br />
65 års ålder. Det är, enligt aktören, olyckligt att det finns sådana<br />
skillnader i avtalen, men efter<strong>som</strong> det ser ut <strong>som</strong> det gör, finns det ett<br />
behov av att <strong>för</strong>bättra informationen om detta.<br />
Ett annat problem <strong>som</strong> tas upp i intervjuerna är svårigheten att<br />
informera om <strong>för</strong>säkringar <strong>som</strong> har olika beräkningsprinciper. Ett<br />
exempel, <strong>som</strong> SPV:s representant tar upp, är den statliga tjänstepensionen<br />
<strong>som</strong> består av tre delar. En <strong>för</strong>månsbestämd del <strong>som</strong><br />
betalas ut livsvarigt, en avgiftsbestämd del <strong>som</strong> placeras i en <strong>för</strong>vald<br />
traditionell pensions<strong>för</strong>säkring vars utbetalningsplan är fem år och en<br />
avgiftsbestämd del <strong>som</strong> individen själv väljer var den ska placeras.<br />
Utbetalningsplan av den senare delen kan variera beroende på bolag.<br />
Svårigheten består i att på ett begripligt sätt <strong>för</strong>klara de olika regler<br />
och villkor <strong>som</strong> gäller <strong>för</strong> respektive del.<br />
Regelverk i form av lagar, <strong>för</strong>ordningar och allmänna råd, <strong>som</strong> styr<br />
hur informationen ska eller bör utformas, behöver inte nödvändigtvis<br />
stämma överens med identifierade informationsbehov hos målgrupperna,<br />
enligt aktörerna i <strong>för</strong>säkringsbranschen. 71<br />
I regelverken tar<br />
man inte hänsyn till att individer kan behöva olika typer av<br />
information under olika faser i livet. Alla får i stort sett samma<br />
information, menar aktörerna. Dessutom är produkterna, <strong>som</strong><br />
informationen ska handla om, inte alltid jäm<strong>för</strong>bara. Visserligen finns<br />
det, enligt en aktör från Finansinspektionen, möjlighet att bryta mot<br />
allmänna råd, men vid en eventuell inspektion måste vederbörande i<br />
så fall <strong>för</strong>klara var<strong>för</strong> regeln eller rådet inte har följts.<br />
Enligt några aktörer inom <strong>för</strong>säkringsbranschen är det också svårt att<br />
till exempel jäm<strong>för</strong>a en <strong>för</strong>säkring <strong>som</strong> är en garantiprodukt med en<br />
fond<strong>för</strong>säkring. En av aktörerna påpekar att det genom Min Pension<br />
har blivit möjligt att individualisera informationen, men att det finns<br />
risker med de krav <strong>som</strong> ställs på information i prognosen. För att ge<br />
71 se avsnitt 2,2 <strong>för</strong> en närmare beskrivning av regelverken.<br />
63
en korrekt individuell beskrivning, måste informationsgivarna kunna<br />
åskådliggöra olika parametrar i kombination med varandra, till exempel<br />
avgifter, livslängdsantaganden och prognosräntor. Man måste<br />
också visa hur parametrarna faktiskt påverkar utfallet av pensionen,<br />
och det kan bli problematiskt <strong>för</strong> enskilda informationsgivare. Enligt<br />
aktören finns det en risk att en bra produkt blir omöjlig att producera,<br />
där<strong>för</strong> att producenten inte klarar av att framställa informationen på<br />
ett åskådligt sätt.<br />
Ett annat problem <strong>som</strong> nämns är mängden pensionsbesked <strong>som</strong> på<br />
grund av vissa skatteregler inte alltid går att <strong>för</strong>enkla. Det kan handla<br />
om små summor <strong>som</strong> tjänats in på olika håll och <strong>som</strong> borde samlas<br />
ihop till ett enda sparande. I så fall skulle informationen kunna<br />
komma från ett ställe. Enligt en fack<strong>för</strong>eningsrepresentant är det inte<br />
bara lagstiftningen <strong>som</strong> hindrar, utan det handlar också om att<br />
avtalsparterna ska komma överens om sådana <strong>för</strong>enklingar. Privattjänstemannakartellen<br />
(PTK) har länge efterfrågat möjligheten att<br />
samla ihop fribreven i en enda <strong>för</strong>säkring. 72<br />
72 Svenska Nyhetsbrev (2012).<br />
64
7 Pensionssparares och pensionärers<br />
uppfattning om sitt eget behov<br />
I det här kapitlet redogörs <strong>för</strong> pensionsspararnas och pensionärernas<br />
syn på pensionen i allmänhet, deras syn på pensionsinformation samt<br />
hur de uppfattar informationsgivarna. Målgrupperna ger uttryck <strong>för</strong><br />
vilka behov av information de har, och hur de anser att informationen<br />
ska utformas. Kapitlet bygger på iakttagelser från fokusgruppsintervjuerna<br />
och på resultat från den webbaserade enkätundersökningen.<br />
7.1 Kunskap och grundsyn på pensionen<br />
Konsultbolaget Novus genom<strong>för</strong>de intervjuer med fem fokusgrupper,<br />
en pensionärsgrupp och fyra grupper med <strong>för</strong>värvsarbetande i varierande<br />
åldrar. 73 Sammanlagt deltog 18 kvinnor och 21 män boende i<br />
Stockholms län. De rekryterade grupperna var intresserade av pensionsfrågor<br />
i olika grad och den självskattade kunskapsnivån<br />
varierade från relativt låg till hög. 74<br />
Deltagarna i gruppen 30–45 år verkar ha svårt att beskriva pensionspyramiden<br />
och dess beståndsdelar, det vill säga allmän pension,<br />
tjänstepension och privat pensionssparande. Gruppens deltagare ger<br />
uttryck av att vara desillusionerade, oroliga <strong>för</strong> pensionen och <strong>för</strong> vad<br />
<strong>som</strong> kan hända med pensionssystemet i framtiden. De menar att de<br />
ser sig själva <strong>som</strong> den <strong>för</strong>lorade generationen. De upplever också att<br />
de ställs in<strong>för</strong> många svåra livsavgörande val och beslut.<br />
Gruppen i 46–59 års ålder, <strong>som</strong> har lägre kunskapsnivå, verkar också<br />
ha problem med att beskriva pensionsdelarna och pensionspyramiden.<br />
De uttrycker att de känner osäkerhet kring vilka delar de kan påverka<br />
och de ger uttryck åt en frustration över att regelverken har<br />
73 Se avsnitt 3.2.<br />
74 För en närmare beskrivning av grupperna se tabell 1 under avsnitt 3.2.<br />
65
<strong>för</strong>ändrats. Få pensionsaktörer upplevs <strong>som</strong> trovärdiga, och den<br />
allmänna känslan <strong>som</strong> gruppen <strong>för</strong>medlar är att det spelas och<br />
spekuleras med pensionen.<br />
"Nej, gillar inte den delen <strong>som</strong> ska avsättas, ... gillar inte spel..."<br />
Gruppdeltagarna i 46–59 års ålder, <strong>som</strong> har högre kunskapsnivå,<br />
verkar ha bra kontroll på pensionen. En del <strong>för</strong>bereder sig ekonomiskt<br />
genom att till exempel amortera på sina lån. De <strong>för</strong>medlar att det är<br />
upp till en själv att säkra sin pension, och att det är deras ansvar att ta<br />
till sig informationen. Men de <strong>för</strong>medlar också att tjänstepensionen<br />
upplevs <strong>som</strong> <strong>för</strong>virrande, speciellt bland deltagare <strong>som</strong> har haft<br />
många arbetsgivare. Deltagarna i den här gruppen tycks även uppleva<br />
att budskapen har ändrats över tid.<br />
"Information man fick i början var att man ska vara aktiv, men det visade<br />
sig att man inte skulle vara det."<br />
Gruppen <strong>som</strong> är närmast sin pensionering, det vill säga 60–65<br />
åringar, säger att de är <strong>för</strong>beredda och att de har tagit reda på sin<br />
pension genom att göra pensionsprognoser. Den här gruppen oroar<br />
sig snarare <strong>för</strong> yngre generationer än <strong>för</strong> den egna pensionen. Pensionärsgruppen,<br />
65–70 år, <strong>för</strong>medlar att de är välinformerade om<br />
pensionen och att deras val in<strong>för</strong> pensionering har varit välavvägda.<br />
Yngre deltagare och deltagare med lägre kunskapsnivå verkar vara<br />
mer osäkra och ha mindre <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> pensionsaktörerna än deltagare<br />
med högre kunskap. Ju äldre deltagarna är, desto mer kontroll<br />
verkar de ha och desto mindre oro har de <strong>för</strong> pensionen. Enligt en ny<br />
undersökning <strong>som</strong> Pensionsmyndigheten (2012) har gjort, visar resultaten<br />
det motsatta. Oron <strong>för</strong> pensionen ökar med ålder, kvinnor är<br />
generellt sett mer oroliga, men oron är mindre bland dem med högre<br />
inkomst.<br />
Även om pensionspyramiden och helheten tycks finnas i deltagarnas<br />
tankebanor, lägger de under samtalen mycket fokus på de delar <strong>som</strong><br />
de upplever går att påverka. En grov uppdelning visar att cirka 40<br />
procent av intervjutiden upptas av tal om premiepension, 30 procent<br />
om tjänstepension, 20 procent om privat pensionssparande och 10<br />
procent om inkomstpension. Men deltagarna talar också om att högre<br />
lön, högre <strong>för</strong>värvsfrekvens och längre arbetsliv har en direkt påverkan<br />
på pensionen. I de äldre grupperna nämns behovet av att minska<br />
kostnaderna. Här uttrycker man en medvetenhet om att livsstilen<br />
kommer att behöva anpassas till nya <strong>för</strong>utsättningar.<br />
66
Det verkar finnas ett antal kunskapsluckor kring tjänstepensionen hos<br />
de flesta deltagare, oavsett ålder och kunskapsnivå. De uttrycker att<br />
det är svårt att få en överblick över den delen av pensionspyramiden.<br />
"Har man haft många arbetsplatser är det svårt att hålla koll på. Skulle<br />
vilja kunna samla alla."<br />
Deltagarna verkar även tycka att informationen inte är anpassad till<br />
den egna livssituationen. De erfar också att det finns mycket information<br />
men att det är svårt att sortera och se vad <strong>som</strong> passar en själv.<br />
En del uttrycker att det spekuleras med pensionen och att de känner<br />
sig svikna. Några nämner också att aktörerna <strong>för</strong>medlar många antaganden<br />
<strong>som</strong> är osäkra. De menar att det skapar en osäkerhet om<br />
huruvida man ska vara aktiv eller sitta still i båten.<br />
"Den delen av PPM, är ren spekulativ... ett svek mot oss <strong>som</strong> ska bli<br />
pensionärer.. få <strong>som</strong> har den kunskapen".<br />
7.2 Hur uppfattas informationsgivarna?<br />
Deltagarna i fokusgrupperna <strong>för</strong>medlar att det finns många aktörer<br />
<strong>som</strong> <strong>för</strong>söker kommunicera med dem, och att mängden information är<br />
stor. I tabell 3 visas vilka informationsgivare <strong>som</strong> nämns och hur deltagarna<br />
uppfattar dem.<br />
67
Tabell 3. Informationsmottagares uppfattning om olika<br />
pensionsaktörer<br />
Aktörer Målgrupp Primär Association Omdöme Förtroende Timing<br />
Egna banken Alla Pensionsrådgivning<br />
Personligt möte<br />
68<br />
Positivt-<br />
Neutralt<br />
Försäkringsbolag Alla TV-reklam Neutralt-<br />
Negativt<br />
Pensionsaktörer<br />
(AMF, Alecta)<br />
"Oberoende"<br />
rådgivare<br />
Alla TV-reklam Positivt-<br />
Neutralt<br />
"Hur<br />
sjutton<br />
får jag<br />
det så?"<br />
30–35 år<br />
46–59 år<br />
Arbetsgivare 30–35 år<br />
46–59 år<br />
60–65 år<br />
Fack<strong>för</strong>bund 30–35 år<br />
46–59 år<br />
60–65 år<br />
Telefonsäljare Negativt<br />
"Vi får<br />
dina<br />
pengar<br />
att växa<br />
(mer)."<br />
Pensionsrådgivning<br />
Tjänstepension<br />
Pensionsrådgivning<br />
Informationsträffar<br />
Myndigheter Alla Det orange<br />
kuvertet<br />
minpension.se<br />
Ja<br />
Ej<br />
opartiska<br />
Ja<br />
Ej<br />
opartiska<br />
Ja<br />
Ej<br />
opartiska<br />
I samband<br />
med det<br />
orange<br />
kuvertet<br />
Hela tiden<br />
Hela tiden<br />
Nej Hela tiden<br />
Positivt Ja Situationsberoende<br />
Positivt Ja Situationsberoende<br />
Positivt Ja I samband<br />
med det<br />
orange<br />
kuvertet
Av tabellen framgår att synen på aktören varierar, beroende på vem<br />
aktören är och vilken fokusgrupp <strong>som</strong> uttalar sig. Försäkringsbolag<br />
och vissa pensionsaktörer <strong>för</strong>knippas med TV-reklam. Visserligen<br />
tycker flera deltagare att den är rolig, men det är oklart <strong>för</strong> dem vad<br />
det är de ska göra <strong>för</strong> att få det liv <strong>som</strong> reklamen <strong>för</strong>medlar.<br />
"När man ser reklam <strong>för</strong> pension ser det ju underbart ut. Men den biten<br />
finns inte beskriven, hur bär jag mig åt <strong>för</strong> att få det så?"<br />
Vidare upplever deltagarna att flera aktörer inte är opartiska, men<br />
trots det verkar de ha <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> dessa aktörer. Den egna banken<br />
är också partisk enligt flera deltagare, och den primära associationen<br />
är att den ger pensionsrådgivning genom ett personligt möte. De så<br />
kallade "oberoende" aktörerna nämns främst av yngre och medelålders.<br />
De säger bland annat att de inte har <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> telefon<strong>för</strong>säljare.<br />
Arbetsgivare och fack<strong>för</strong>bund uppfattas av deltagarna <strong>som</strong><br />
opartiska och det allmänna omdömet om dem är positivt. Deltagarna<br />
uttrycker också <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> myndigheter, till exempel Pensionsmyndigheten,<br />
<strong>som</strong> främst associeras med det orange kuvertet och Min<br />
Pension.<br />
Under fokusgruppsintervjuerna visades en glimt av ett antal webbbaserade<br />
informationskällor, delar av Pensionsmyndighetens fondvalsguide,<br />
delar av Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrås jäm<strong>för</strong>else av<br />
pensionsprodukter <strong>för</strong> tjänstepensionen samt Min Pensions webbplats.<br />
Ingen av deltagarna hade sett fondvalsguiden eller produktjäm<strong>för</strong>elsen<br />
tidigare. Några hade varit inne på Min Pension och gjort<br />
en prognos. När det gällde Pensionsmyndighetens fondvalsguide, fick<br />
deltagarna titta på delar <strong>som</strong> <strong>för</strong>klarar riskens betydelse <strong>för</strong> den totala<br />
pensionen och på avgiftens betydelse <strong>för</strong> sparandet. De <strong>som</strong> verkade<br />
ha mer kontroll på pension<strong>som</strong>rådet, upplevde fondvalsguiden <strong>som</strong><br />
informativ, trovärdig och pedagogisk. Men det var lättare <strong>för</strong> deltagarna<br />
att laborera med avgiftens betydelse än med risken och helheten.<br />
Deltagarna tyckte att Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrås produktöversikt<br />
var bra men något svårtillgänglig. Deltagarna verkade också till<br />
viss del <strong>för</strong>stå att Min Pension erbjuder en individanpassad och en<br />
mer samlad information om pensionen. Sammantaget var deltagarnas<br />
uppfattning att dessa informationskällor kompletterar varandra, men<br />
vissa hade svårt att se skillnaderna. Flera undrade dock hur enskilda<br />
individer ska veta att denna information över huvud taget finns.<br />
69
7.3 Vilket är informationsbehovet?<br />
Av fokusgruppsintervjuerna framgår att det finns ett behov av att få<br />
all information samlat på ett ställe. Detagarna uttycker också ett<br />
behov av att få informationen från en oberoende aktör. De önskar en<br />
enkel, individanpassad, lättöverskådlig och tydlig information <strong>som</strong><br />
visar helheten och hur man själv kan påverka pensionen. Informationen<br />
ska ge svar på vad individen själv behöver spara, vilket sparalternativ<br />
<strong>som</strong> är det mest <strong>för</strong>månliga, och hur mycket det blir i<br />
pension vid olika pensionsåldrar, givet olika investeringsstrategier<br />
eller beteenden. Det finns således önskemål om att få en dynamisk<br />
information om vad de egna valen har <strong>för</strong> konsekvenser.<br />
"Enkelt presenterat vad jag får per månad. Vad kan jag göra <strong>för</strong> att<br />
<strong>för</strong>ändra?"<br />
Yngre deltagare uttrycker också ett behov av att i någon mening<br />
<strong>för</strong>stå hur systemet fungerar och hur omvärdsfaktorer påverkar pensionen.<br />
Pensionärer uttryckte inte något särskilt behov, men enligt<br />
deras erfarenhet behövs information om uttagsregler strax <strong>för</strong>e pensionering.<br />
Deltagarnas önskemål krestar också i ganska stor utsträckning kring<br />
det individuella behovet. Det handlar dels om att få information <strong>som</strong><br />
är anpassad till de egna valen, dels om att få information anpassad till<br />
den egna åldern eller till relevanta livsskeden. Föräldraledighet, deltidsarbete,<br />
arbetslöshet är exempel på händelser <strong>som</strong> påverkar pensionen<br />
och <strong>som</strong> kan inträffa vid olika livsfaser, perioder eller åldrar.<br />
"Tror att olika människor har olika behov. De <strong>som</strong> jobbat ett helt liv har<br />
inte mycket att bekymra sig om, men de <strong>som</strong> haft motgångar med<br />
arbetslöshet..."<br />
En annan aspekt <strong>som</strong> flera deltagare utrycker är behovet av muntlig<br />
information från kunniga, oberoende och neutrala rådgivare. Det är<br />
viktigt <strong>för</strong> dem att informationen <strong>som</strong> ges är objektiv och saklig.<br />
70
7.4 Resultat från den kvantitativa<br />
enkätundersökningen<br />
För att kunna kvantifiera iakttagelserna från fokusgruppsintervjuerna,<br />
genom<strong>för</strong>de konsultbolaget Novus 1 000 webbaserade enkäter bland<br />
individer i åldrarna 18–79 år under perioden 28 mars–4 april 2012. 75<br />
Utöver kön och ålder finns det information om deras utbildningsnivå,<br />
hushållsinkomst, sysselsättning, tjänstesektor, civilstånd, ort, region,<br />
partisympati samt om individen är yrkesverksam eller pensionär.<br />
Sammanlagt ställdes 7 frågor, <strong>som</strong> främst rörde hur individerna<br />
uppfattar pensionsinformationen och dess avsändare, samt hur de<br />
önskar få informationen och av vem. Ett par frågor gällde också den<br />
självskattade kunskapen inom området och på vilka sätt de bedömer<br />
att det går att påverka pensionen. 76<br />
7.4.1 Självskattad kunskap och möjligheter att<br />
påverka<br />
När det gäller den självskattade kunskapsnivån inom pension<strong>som</strong>rådet<br />
bedömer 4 av 10 av de tillfrågade att de har låg kunskap. Det<br />
stämmer väl överens med resultaten i de studier och undersökningar<br />
<strong>som</strong> beskrivs i kapitel 4. Den egna kunskapen bedöms vara högre ju<br />
äldre personen är, och varannan kvinna och var tredje man bedömer<br />
att de har ganska låg eller mycket låg kunskap om sin pension och om<br />
pension<strong>som</strong>rådet. Högutbildade skiljer sig inte särskilt från lågutbildade<br />
i det avseendet. Dock svarar de med lägst hushållsinkomst i<br />
betydligt större utsträckning än andra att de har låg eller mycket låg<br />
kunskap. Pensionärer svarar i högre utsträckning än yrkesverksamma<br />
att de bedömer sin kunskap <strong>som</strong> mycket hög eller ganska hög. Även<br />
bland egna <strong>för</strong>etagare är andelen <strong>som</strong> bedömer att de har relativt hög<br />
kunskap högre än bland andra yrkesarbetande. Den självskattade<br />
kunskapsnivån skiljer sig inte nämnvärt geografiskt. Mellan 20 och<br />
27 procent anger att de har ganska eller mycket hög kunskap inom<br />
området oavsett boendeort.<br />
Individerna fick ange hur de bedömer att vissa faktorer påverkar eller<br />
har påverkat pensionen. Figur 1 sammanfattar deras svar.<br />
75 Intervjuerna genom<strong>för</strong>des inom ramen <strong>för</strong> Novus webbpanel Sverigepanelen bestående av<br />
cirka 27 000 slumpmässigt rekryterade panelmedlemmar.<br />
76 Se frågeformulär i bilaga 2.<br />
71
Figur 1. I vilken utsträckning <strong>som</strong> individer bedömer att vissa<br />
faktorer påverkar nuvarande eller framtida pension,<br />
procent<br />
Att du har/har haft flera …<br />
Att du tjänar/har tjänat 15 år …<br />
Hur du väljer/har valt att …<br />
Att dina arbetsgivare har/har …<br />
Hur du sparar/ har sparat in<strong>för</strong> …<br />
Hur hög lön du har/har haft<br />
Hur länge och hur mycket du …<br />
Källa: bearbetning av enkätresultat.<br />
Det framgår tydligt av figur 1 att de allra flesta bedömer att de i<br />
mycket stor eller ganska stor utsträckning kan påverka pensionen<br />
genom att arbeta mer, arbeta länge och genom att ha en hög lön. Pensionärer<br />
gör dock denna bedömning i större utsträckning än andra<br />
grupper. Även bland högutbildade, tjänstemän och individer i hushåll<br />
med hög inkomst är andelen <strong>som</strong> bedömer att omfattning <strong>för</strong>värvsarbete<br />
och lön påverkar pensionen i mycket eller ganska stor utsträckning<br />
något högre. Drygt hälften anger att 15 års intjänande med maximal<br />
ATP-poäng har ganska eller mycket stor påverkan på pensionen.<br />
Andelen <strong>som</strong> <strong>för</strong>knippar pensionen med ATP-år är större ju äldre<br />
individerna är. Det kan bero på att intjänandet till pensionen enligt<br />
ATP-systemet enbart berör de äldre. Bland individer 18–29 år anger<br />
hela 62 procent att de inte vet om 15 år med maximal ATP-poäng<br />
påverkar pensionen, vilket bland annat kan <strong>för</strong>klaras av att denna<br />
information inte är relevant <strong>för</strong> yngre. De här resultaten tyder på att<br />
pensionssparare och pensionärer <strong>för</strong>står att lönens storlek och graden<br />
av <strong>för</strong>värvsarbete är viktiga faktorer <strong>som</strong> påverkar pensionen, men de<br />
verkar ha mindre kunskap om faktorer <strong>som</strong> påverkar tjänstepensionens<br />
intjänande.<br />
19<br />
0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />
I mycket eller ganska stor I mycket eller ganska liten Inte alls Vet ej<br />
72<br />
75<br />
52<br />
60<br />
63<br />
38<br />
87<br />
88<br />
12<br />
23<br />
5<br />
15<br />
73<br />
27<br />
6<br />
30<br />
21<br />
3<br />
17<br />
4<br />
4<br />
11<br />
4 9<br />
7<br />
7
Tre fjärdedelar bedömer att sparandet in<strong>för</strong> pensionen påverkar pensionen<br />
i stor eller ganska stor utsträckning, och andelen <strong>som</strong> anser att<br />
placeringen av premiepensionen och tjänstepensionen har stor påverkan<br />
är nästan lika hög. Yrkesverksamma svarar i högre grad att sparande<br />
är en faktor <strong>som</strong> påverkar pensionen.<br />
De allra flesta tycker inte, eller tror inte, att antalet arbetsgivare de<br />
har eller tidigare har haft påverkar pensionen i särskilt stor omfattning.<br />
En femtedel vet inte om denna faktor påverkar pensionen.<br />
Samtidigt anger cirka 63 procent att pensionen påverkas i ganska stor<br />
eller mycket stor utsträckning av om deras arbetsgivare har eller<br />
tidigare arbetsgivare har haft kollektivavtal. Men skillnaden är stor<br />
mellan åldersgrupperna. Ju yngre individerna är, desto färre är det<br />
<strong>som</strong> svarar att arbetsgivare med kollektivavtal har betydelse. Bland<br />
de allra yngsta, 18–29 år, anger 38 procent att de inte vet om denna<br />
faktor påverkar pensionen. Pensionärer svarar i högre utsträckning än<br />
andra att pensionen påverkas av att arbetsgivaren har haft kollektivavtal.<br />
En betydligt lägre andel egna <strong>för</strong>etagare anger att pensionen i<br />
ganska eller i stor utsträckning påverkas av kollektivavtal, vilket är ett<br />
<strong>för</strong>väntat resultat.<br />
7.4.2 Vilken pensionsinformation önskas?<br />
Väldigt få är mycket nöjda med den pensionsinformation <strong>som</strong> de får,<br />
men cirka 38 procent är ganska nöjda med informationen. Den åldersgrupp<br />
<strong>som</strong> verkar mest missnöjd är 50–64 åringar. Över hälften av<br />
dem är inte särskilt eller inte alls nöjd med informationen. Pensionärer<br />
och egna <strong>för</strong>etagare är i något större utsträckning än andra grupper<br />
ganska nöjda med informationen de får. Var tionde yrkesverksam i<br />
ålderskategorin 18–65 år svarar att de inte vet hur pass nöjda de är.<br />
Bland pensionärer svarar 15 procent på motsvarande sätt.<br />
Omkring 90 procent tycker att det är mycket eller ganska viktigt att<br />
pensionsinformationen är enkel och anpassad till en själv <strong>som</strong> individ.<br />
Individer i åldrarna 50–64 år, det vill säga de <strong>som</strong> är närmare<br />
pension, tycker det i något större utsträckning än andra åldersgrupper.<br />
Individer i höginkomsthushåll tycker i högre grad än andra att det är<br />
viktigt med en individuellt anpassad information, medan egen<strong>för</strong>etagare<br />
tycker det i mindre grad än andra grupper. Samtidig <strong>som</strong> de allra<br />
flesta anser att enkelhet är mycket angeläget, tycker över 75 procent<br />
av de tillfrågade individerna att det också är mycket eller ganska<br />
viktigt att pensionsinformationen <strong>som</strong> de får är detaljerad. En större<br />
andel äldre än yngre svarar dock att de anser att det är viktigt med<br />
73
detaljerad information men bland egen<strong>för</strong>etagare är den andelen<br />
mindre.<br />
Cirka 8 av 10 svarar att det är ganska eller mycket viktigt att få<br />
konkreta råd och tips om hur de kan påverka sin pension. Det finns<br />
nästan ingen skillnad på hur individer i olika åldrar, kön och med<br />
olika sysselsättning svarar på denna fråga.<br />
Hur viktigt är det <strong>för</strong> pensionsspararna och pensionärer att pensionsinformationen<br />
ges av en oberoende och neutral aktör? Nästan 4 av 5<br />
anger att det är mycket eller ganska viktigt med en oberoende och<br />
neutral aktör. Äldre tycker det i något större utsträckning än yngre, i<br />
synnerhet de <strong>som</strong> är 50–64 år. Även högutbildade, tjänstemän och<br />
individer i höginkomsthushåll svarar i större utsträckning än andra<br />
grupper att det är viktigt med en oberoende och neutral informationsgivare.<br />
Det finns dock inga skillnader mellan yrkesverksamma och<br />
pensionärer.<br />
När det gäller frågan om hur viktigt det är att pensionsinformationen<br />
samlas på ett ställe svarar 85 procent att det är mycket eller ganska<br />
viktigt. Återigen är det gruppen närmare pensioneringen, 50–64 år,<br />
<strong>som</strong> tycker det i högst utsträckning. Även högutbildade och tjänstemän<br />
svarar att de tycker att det är viktigt i något högre grad än lågutbildade.<br />
74
Figur 2. Andel <strong>som</strong> instämmer helt eller delvis med påståenden<br />
om befintlig pensionsinformation samt andel <strong>som</strong> tycker<br />
att påståendena om önskad information är viktiga eller<br />
mycket viktiga, procent<br />
..är samlad på ett ställe<br />
..ges av<br />
oberoende/neutral aktör<br />
..är detaljerad<br />
..ger konkreta råd om hur<br />
jag kan påverka pensionen<br />
..är anpassad till mig <strong>som</strong><br />
individ<br />
..är enkel<br />
Källa: bearbetning av enkätresultat.<br />
0 20 40 60 80 100<br />
Figuren illustrerar att den information <strong>som</strong> pensionsspararna och pensionärer<br />
får i dag inte motsvarar deras önskemål. Exempelvis anser<br />
9 av 10 att det är viktigt att pensionsinformationen är enkel, men bara<br />
4 av 10 instämmer i att dagens pensionsinformation är enkel. Den<br />
diskrepans <strong>som</strong> finns mellan önskemålet att få informationen samlad<br />
på ett ställe och hur pensionsspararna och pensionärerna uppfattar att<br />
det är, kan bero på de många besked <strong>som</strong> de får. Det kan också bero<br />
på en okunskap om att Min Pension tillhandahåller en samlad information<br />
<strong>för</strong> de flesta <strong>som</strong> loggar in på webbsidan. Det finns också en<br />
markant skillnad mellan hur de upplever de konkreta råden och hur de<br />
ser på behovet av att få sådana råd.<br />
En jäm<strong>för</strong>else mellan pensionärer och yrkesverksamma visar att de i<br />
princip tycker lika när det gäller den önskade informationen. Däremot<br />
instämmer pensionärerna överlag i större utsträckning än yrkesverksamma<br />
i påståendena om hur dagens information uppfattas. Exempelvis<br />
upplever 56 procent av pensionärerna och 33 procent av de yrkesverksamma<br />
att informationen de får är enkel.<br />
Av fokusgruppsintervjuerna framgick att det finns ett behov av att få<br />
informationen från en oberoende och neutral aktör. Som nämnts ovan,<br />
75<br />
Önskad information<br />
Befintlig information
önskar cirka 8 av 10 i enkätundersökningen detsamma. För att fånga<br />
in vad <strong>som</strong> eventuellt menas med en oberoende och neutral aktör fick<br />
individerna svara på hur väl de instämmer i att olika aktörer är avsändare<br />
av framtida pensionsinformation.<br />
Figur 3. Pensionsspararnas och pensionärernas uppfattning om<br />
var framtidens pensionsinformation ska komma ifrån,<br />
procent<br />
Pensionsmyndigheten<br />
minpension.se<br />
min bank<br />
min arbetsgivare<br />
mitt <strong>för</strong>säkringsbolag<br />
mitt/ett fack<strong>för</strong>bund<br />
Källa: bearbetning av enkätresultat.<br />
0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />
Instämmer helt Instämmer delvis<br />
Tar delvis avstånd ifrån<br />
Vet ej/kan ej ta ställning<br />
Tar helt avstånd ifrån<br />
Figuren visar tydligt att många, 85 procent, instämmer helt eller delvis<br />
i påståendet att informationen ska komma från Pensionsmyndigheten.<br />
Det är främst män, 50–64 åringar, högutbildade och individer i<br />
höginkomsthushåll <strong>som</strong> vill att Pensionsmyndigheten ska vara avsändare<br />
av framtida pensionsinformation. Även Min Pension är en<br />
källa <strong>som</strong> en stor andel svarar att de vill ha informationen ifrån.<br />
Gruppen 50–64 åringar utmärker sig också här med en stor andel <strong>som</strong><br />
tycker det. Däremot önskar kvinnor det i mindre utsträckning än män;<br />
49 procent av kvinnorna instämmer helt eller delvis, jäm<strong>för</strong>t med 60<br />
procent bland männen. Ju högre hushållsinkomst, desto större andel<br />
är det <strong>som</strong> instämmer helt eller delvis med att framtida pensionsinformation<br />
ska ges via Min Pension. Även tjänstemän, och till viss del<br />
anställda inom den privata sektorn, tycker det i större utsträckning.<br />
Relativt få instämmer helt med att de vill få informationen från<br />
banken, arbetsgivare, <strong>för</strong>säkringsbolag eller fack<strong>för</strong>bund. Cirka 40<br />
76
procent tar delvis eller helt avstånd ifrån dessa aktörer <strong>som</strong> avsändare<br />
av framtidens pensionsformation. Samtidigt visar resultaten i figur 3<br />
att relativt många, mellan 40–50 procent, inte vet eller inte kan ta<br />
ställning till om de önskar få information från dessa aktörer bortsett<br />
från Pensionsmyndigheten. Enbart 15 procent är tveksamma till Pensionsmyndigheten<br />
<strong>som</strong> avsändare av information.<br />
Slutligen ställdes en fråga om de upplever att de kan ta till vara sina<br />
intressen inom pension<strong>som</strong>rådet. Oavsett ålder eller om individen är<br />
yrkesverksam eller pensionär svarar 3 av 10 att de i mycket stor utsträckning<br />
kan ta till vara sina intressen. Nära 30 procent av pensionärerna,<br />
och var femte bland de yrkesverksamma, svarar att de i<br />
mycket liten utsträckning eller ingen uträckning alls kan ta till vara<br />
sina intressen. Kvinnor svarar att de i mindre utsträckning än män kan<br />
ta till vara sina intressen. Enbart unga, 18–29 år, upplever att de i<br />
något högre utsträckning än andra åldersgrupper kan ta till vara sina<br />
intressen när det gäller pensionen. Det kan eventuellt bero på att de<br />
har lång tid på sig att påverka pensionen. Samtidigt svarar var tredje i<br />
denna åldersgrupp att de inte vet om de kan göra det.<br />
De här resultaten tyder på att fram<strong>för</strong> allt Pensionsmyndigheten<br />
uppfattas <strong>som</strong> en trovärdig avsändare av pensionsinformation.<br />
Människor verkar överlag <strong>för</strong>edra myndigheter i de här sammanhangen.<br />
Resultaten indikerar också att pensionssparare och pensionärer<br />
behöver stärkas <strong>som</strong> konsumenter.<br />
77
8 Diskussion och slutsatser<br />
Det är ingen enkel uppgift att beskriva informationsbehovet hos en så<br />
pass heterogen grupp <strong>som</strong> pensionssparare och pensionärer är. Det tål<br />
att fundera på vem det är <strong>som</strong> har rätten att definiera vad behovet är. I<br />
den allmänna debatten beskrivs pension<strong>som</strong>rådet <strong>som</strong> komplext och<br />
svårtillgängligt. När det gäller pensionsinformation hamnar pensionsspararna<br />
och pensionärerna per automatik i ett underläge, medan pensionsaktörerna<br />
har ett naturligt övertag. Med hjälp av regelverket <strong>som</strong><br />
styr informationsgivningen och utifrån egna intressen avgör och definierar<br />
experterna vilket behov av kunskap och information pensionssparare<br />
och pensionärer har.<br />
Med hänsyn till ovanstående resonemang, har ISF i denna rapport valt<br />
att utöver aktörernas uppfattningar även lyfta fram pensionsspararnas<br />
och pensionärernas egen syn och uppfattning om sina behov av kunskap<br />
och information inom pension<strong>som</strong>rådet.<br />
Övergången från <strong>för</strong>månsbestämda till avgiftsbestämda system har<br />
ökat behovet av pensionsinformation. Samtidigt är det mer komplicerat<br />
att informera om avgiftsbestämda system, efter<strong>som</strong> ingen med<br />
säkerhet kan säga vad varje enskild individ kommer att få i pension.<br />
Det finns en inbyggd motsättning, efter<strong>som</strong> informationskraven på<br />
aktörerna och mottagarnas behov av att bli informerade kan vara<br />
svåra att <strong>för</strong>ena med ett informationsinnehåll <strong>som</strong> ger en helt tydlig<br />
och korrekt bild. Trots det definierar pensionsaktörer, pensionssparare<br />
och pensionärer problemen respektive behoven i stort sett på ett liknande<br />
sätt. De har dessutom i grunden samma uppfattning om hur<br />
pensionsinformationen ska organiseras och utformas.<br />
79
8.1 Valfrihet kontra bra <strong>för</strong>valsalternativ<br />
I det svenska pensionssystemet finns det en komplexitet på flera plan.<br />
För det <strong>för</strong>sta ställer ett avgiftsbaserat pensionssystem större krav på<br />
informationsgivaren än ett <strong>för</strong>månsbaserat system. För det andra utgörs<br />
pensionen av flera delar <strong>som</strong> behöver kommuniceras både i sin<br />
helhet och i sina enskilda delar. För det tredje har varje pensionsslag<br />
en konstruktion med unika egenskaper och regler. Därutöver finns det<br />
i varje del av pensionspyramiden möjlighet <strong>för</strong> individen att själv<br />
välja var pensionsmedlen ska placeras och vem <strong>som</strong> ska <strong>för</strong>valta dem.<br />
Rapportens undersökningsresultat tyder på att de allra flesta <strong>för</strong>står att<br />
<strong>för</strong>värvsfrekvensen och lönenivån har stor betydelse <strong>för</strong> pensionens<br />
utfall. Men det är de valbara alternativen i de olika systemen <strong>som</strong><br />
mest engagerar fokusgruppsdeltagarna i denna undersökning. Pensionsspararna<br />
känner att de ställs in<strong>för</strong> ett mycket svårt val. Det finns<br />
en oro, en känsla av svek och en uppfattning om att det spekuleras<br />
med pensionen. Kanske gäller det främst premiepensionen. Dessa<br />
stämningar samt resultat från andra undersökningar indikerar att <strong>för</strong>ekomsten<br />
av många valbara alternativ i de olika pensionssystemen<br />
orsakar en oro <strong>som</strong> är svår att komma till rätta med. Enligt ISF:s uppfattning<br />
är det inte så att mer information per automatik löser problemet.<br />
Icke desto mindre måste det i befintliga pensionssystem erbjudas<br />
bra <strong>för</strong>valsalternativ och bra information om dem. Pensionsspararna<br />
och pensionärerna behöver således <strong>för</strong>stå om det finns några konsekvenser<br />
av att inte välja aktivt. När premiepensionssystemet introducerades<br />
var syftet med den massiva informationskampanjen <strong>som</strong><br />
<strong>för</strong>egick det <strong>för</strong>sta fondvalet bland annat att få pensionsspararna att<br />
aktivt placera sina pensionsmedel. 77<br />
Under följande år trycktes det<br />
inte lika hårt på att göra ett aktivt val, utan det <strong>som</strong> snarare betonades<br />
då, var vikten av att välja medvetet. Utifrån intervjuerna med aktörerna<br />
verkar det <strong>som</strong> om budskapet numera är att det finns bra <strong>för</strong>valsalternativ<br />
och att man kan låta bli att välja aktivt, om man inte vill<br />
engagera sig. Av fokusgruppsintervjuerna framgick att pensionsspararna<br />
är medvetna om vad det ursprungliga budskapet gick ut på.<br />
Men de har också sett att det med facit i hand inte gett så bra resultat.<br />
En slutsats <strong>som</strong> kan dras av detta är att det är viktigt att <strong>för</strong>medla ett<br />
konsekvent budskap till dem.<br />
Aktörernas budskap om att det räcker med att informera om <strong>för</strong>valsalternativen<br />
är enligt ISF:s uppfattning inte helt oproblematiskt. För<br />
det <strong>för</strong>sta är <strong>för</strong>valsalternativen i de olika systemen konstruerade på<br />
77 Se Riksrevisionen 2004.<br />
80
olika sätt. I tjänstepensionen utgörs <strong>för</strong>valsalternativen av traditionella<br />
pensions<strong>för</strong>säkringar, det vill säga garantiprodukter. Däremot är<br />
<strong>för</strong>valsalternativet i premiepensionssystemet en fond<strong>för</strong>säkring, <strong>som</strong><br />
<strong>för</strong>st vid pensioneringen eller under pensionstiden kan omvandlas till<br />
en traditionell pensions<strong>för</strong>säkring. Det finns alltså en väsentlig skillnad<br />
mellan dessa två produkttyper. För det andra erbjuder samtliga<br />
pensionssystem många valbara alternativ. Denna rapport visar att<br />
pensionsspararna är fullt medvetna om att det finns valmöjligheter,<br />
men de vet inte hur de kan nå all information och inte heller hur de<br />
ska värdera den. Det är frustrerande <strong>för</strong> dem. Ingen vill känna sig <strong>som</strong><br />
en <strong>för</strong>lorare. En fråga <strong>som</strong> kan ställas är hur man kan motivera <strong>för</strong>ekomsten<br />
av valbara alternativ <strong>för</strong> pensionsspararna, samtidigt <strong>som</strong><br />
man kommunicerar att de inte behöver oroa sig <strong>för</strong> dessa alternativ.<br />
Följdfrågorna är var<strong>för</strong> det i så fall finns så många valbara alternativ,<br />
och <strong>för</strong> vem. Ska valbara alternativ finnas <strong>för</strong> en handfull människor<br />
<strong>som</strong> är särskilt intresserade? Vem ska betala priset <strong>för</strong> den omfattande<br />
valfriheten?<br />
I framtiden kommer tjänstepensionen att få en allt större betydelse <strong>för</strong><br />
den totala pensionen. Inte minst där<strong>för</strong> är det viktigt att man informerar<br />
pensionsspararna om både valbara alternativ och <strong>för</strong>valsalternativ.<br />
Är ett <strong>för</strong>valsalternativ i form av en traditionell <strong>för</strong>säkring ett<br />
bra val jäm<strong>för</strong>t med en fritt valbar fond<strong>för</strong>säkring? Individer måste få<br />
en chans att kunna värdera informationen om de ska <strong>för</strong>stå konsekvenserna<br />
av sitt val.<br />
Informationsgivningen om valbara alternativ kommer att behöva<br />
utvecklas så länge de erbjuds i de olika pensionssystemen. Informationen<br />
kommer även i fortsättningen att vara innehållsrik, efter<strong>som</strong><br />
det är flera faktorer <strong>som</strong> pensionssparare och pensionärer behöver ta<br />
hänsyn till i en valsituation. Till exempel spelar behovet av att <strong>för</strong>stå<br />
avgiftens betydelse <strong>för</strong> det totala pensionskapitalet, eller livslängdsantagandenas<br />
betydelse <strong>för</strong> det utbetalda pensionsbeloppet in.<br />
Behovet av att <strong>för</strong>stå dessa parametrar kommer inte att minska. En av<br />
de tillfrågade tjänstepensionsaktörerna fram<strong>för</strong>de uppfattningen att<br />
branschen saknar incitament att informera på ett transparent sätt.<br />
ISF:s uppfattning är att man där<strong>för</strong> behöver, genom incitament eller<br />
tvång, säkerställa att branschen tydligt informerar om dessa faktorers<br />
betydelse <strong>för</strong> det långsiktiga sparandet.<br />
Budskapet från regeringen i den här frågan har varit tydligt:<br />
branschen måste informera bättre om kostnaderna <strong>för</strong> pensionssparandet.<br />
Begreppet ”kilopris” har myntats efter finansmarknads-<br />
81
ministerns (Norman 2012) tal om att branschen bör redovisa kostnader<br />
i kronor och ören. Inom branschen bör man även ange vad effekten<br />
blir på lång sikt. Ett antal bolag 78<br />
har nu tagit initiativ till att visa<br />
jäm<strong>för</strong>elsepriser på fonder, vilket är i linje med regeringens budskap.<br />
Det är en positiv utveckling, <strong>som</strong> kan underlätta <strong>för</strong> pensionsspararna<br />
när de ska välja fonder.<br />
8.2 Individanpassad information är ett måste<br />
En slutsats <strong>som</strong> kan dras av iakttagelserna i denna rapport är att<br />
pensionsinformationen på olika sätt behöver anpassas till de enskilda<br />
individerna. Det finns ett uppenbart behov av att informationen <strong>för</strong>enklas<br />
och individanpassas. Även Pensionsmyndigheten är inne på<br />
denna linje. Det kan handla om att identifiera olika typer av målgrupper<br />
eller att informera utifrån relevanta livsskeden. Med det menas<br />
olika stadier i livet, där <strong>för</strong>ändringar sker till exempel vid giftermål,<br />
vid familjebildning, i samband med <strong>för</strong>äldraledighet, när ens make,<br />
maka eller sambo avlider och vid köp av bostad. Utgångspunkten <strong>för</strong><br />
den individuella anpassningen kan vara individens ålder eller individens<br />
intresse <strong>för</strong> pension<strong>som</strong>rådet. Dock kan informationskraven,<br />
<strong>som</strong> regelverket ställer, i vissa fall motverka de goda intentioner <strong>som</strong><br />
finns om att åstadkomma en sådan individuell anpassning. Det är<br />
frustrerande <strong>för</strong> aktörerna att inte kunna utforma informationen utifrån<br />
deras <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> individens behov.<br />
Ett annat återkommande önskemål är att informationen ska vara<br />
enkel, lättbegriplig och på samma gång detaljerad. Det kan vara svårt<br />
att kombinera. Möjligtvis hänger önskemålet om detaljrikedomen<br />
samman med behovet av en individanpassad information. Individer<br />
med större intresse önskar troligen en ännu mer detaljerad information.<br />
Danmark är ett exempel på ett land <strong>som</strong> har kommit närmare en<br />
lösning på detta. På webbsidan pensionsinfo.dk presenteras informationen<br />
på flera nivåer, från en översiktlig presentation i pensionsportalen<br />
till en <strong>för</strong>djupad och detaljerad information via olika ingångar.<br />
Möjligtvis är den danska lösningen något <strong>som</strong> Sverige kan implementera<br />
på exempelvis Min Pension.<br />
I Nederländerna finns ett exempel på individanpassad information<br />
<strong>som</strong> är kopplad till ett särskilt livsskede. Där informerar man om<br />
tjänstepensionen i samband med att individen fått en anställning på en<br />
ny arbetsplats. Det är ett utmärkt exempel <strong>som</strong> skulle kunna användas<br />
78 Dagens Nyheter (2012).<br />
82
<strong>som</strong> <strong>för</strong>ebild i Sverige, särskilt inom tjänstepension<strong>som</strong>rådet, vars<br />
regelverk om intjänandet skiljer sig mellan sektorerna och från den<br />
allmänna pensionen.<br />
Tysklands varningssystem <strong>för</strong> kommande systemändringar, <strong>som</strong> visar<br />
hur dessa påverkar pensionen och om det finns en risk <strong>för</strong> att individen<br />
ska hamna under en viss miniminivå, är en intressant informationslösning<br />
<strong>som</strong> kan studeras närmare. Eventuellt kan en liknande<br />
modell tillämpas i delar av det svenska pensionssystemet. Individer,<br />
<strong>som</strong> exempelvis saknar tjänstepension, riskerar att få en låg pension.<br />
De skulle vara betjänta av att få särskild information om hur deras<br />
totala pension påverkas av det. Även de <strong>som</strong> påverkas av marginaleffekter<br />
i form av lägre garantipension eller lägre bostadstillägg, när<br />
de väljer att <strong>för</strong>länga arbetslivet, behöver informeras om sådana<br />
systemeffekter. Den här typen av ”väckarklockor” skulle kunna<br />
underlätta <strong>för</strong> individen att fatta medvetna val kring sin pension.<br />
Som komplement vore en möjlig lösning att informera om pensionsavsättningarna<br />
<strong>för</strong> allmän pension och tjänstepension i lönebeskedet.<br />
En sådan information blir både individuell och samlad. Dessutom är<br />
det högst sannolikt att individer läser sina lönebesked och tittar på<br />
innehållet. Denna återkommande information skulle kunna bidra till<br />
att öka pensionsspararnas medvetenhet om pensionen. Även inkomstdeklarationen<br />
eller slutskattsedeln är en potentiell kanal <strong>för</strong> sådan<br />
information, efter<strong>som</strong> de allra flesta tar sig tid att kontrollera uppgifterna<br />
i den årliga deklarationen. Att ge individuell pensionsinformation<br />
den vägen skulle således sannolikt nå många fler.<br />
8.3 Oberoende rådgivning behövs<br />
En aspekt <strong>som</strong> hör ihop med behovet av individanpassad information<br />
är behovet av oberoende rådgivning. Det är dock inte enkelt att uppfylla<br />
ett sådant behov. Rapportens resultat visar att pensionsspararna<br />
inte har särskilt stort <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> rådgivare, efter<strong>som</strong> de anses vara<br />
partiska. Det bekräftar Werner (2012) i sin avhandling, <strong>som</strong> visar att<br />
pensionsspararna ser negativt på <strong>för</strong>säljning av pensions<strong>för</strong>säkringar<br />
via telefon. Ett intressant inlägg i det här sammanhanget är att arbetsgivare,<br />
<strong>som</strong> ansvarar <strong>för</strong> upphandling av tjänstepensionslösningar,<br />
verkar sakna kunskap om vad oberoende rådgivning innebär. En<br />
nyutkommen undersökning från pensions<strong>för</strong>säkringsbolaget Alecta<br />
(2012) visar att nära hälften av de arbetsgivare <strong>som</strong> anlitar en <strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>medlare<br />
<strong>för</strong> rådgivning om tjänstepensionslösningar tror<br />
83
att de har anlitat en oberoende rådgivare. Var tredje vet inte hur <strong>för</strong>säkrings<strong>för</strong>medlaren<br />
får ersättning <strong>för</strong> sina rådgivningstjänster. En<br />
variant, <strong>som</strong> skulle kunna tillämpas i Sverige, är att det finns en<br />
oberoende aktör <strong>som</strong> enbart hanterar tjänstepensionen i likhet med<br />
Storbritanniens "The Pension Regulator", vars uppgift bland annat är<br />
att öka <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong> arbetsrelaterade pensioner och värna pensionsspararnas<br />
<strong>för</strong>måner. Även Storbritanniens lösning med en särskild<br />
pension<strong>som</strong>budsman, <strong>som</strong> har till uppgift att utreda och besluta i<br />
klagomålsärenden om individuella pensionslösningar och tjänstepensionssystem,<br />
är intressant att titta närmare på och jäm<strong>för</strong>a med<br />
den roll <strong>som</strong> Sveriges Konsumentombudsman har.<br />
Ytterligare en variant av personlig rådgivning, <strong>som</strong> skulle kunna<br />
tillämpas i Sverige, är den <strong>som</strong> finns i Frankrike. Individer <strong>som</strong> har<br />
fyllt 45 år och <strong>som</strong> vill se vad pensionsutfallet kan tänkas bli, kan få<br />
en sådan rådgivning. Syftet är att ge pensionsspararna en chans att<br />
vidta eventuella åtgärder i tid. På sätt och vis uppfyller prognosen på<br />
Min Pension det behovet. Men om individer behöver diskutera prognosen<br />
med någon <strong>som</strong> kan ge dem råd, räcker det inte med Min<br />
Pension. Det personliga mötet går inte att ersätta med enbart en<br />
pensionsprognos.<br />
Förutom behovet av personlig rådgivning, visar resultaten att det<br />
finns ett generellt behov av att få pensionsinformationen från en<br />
oberoende aktör. En slutsats <strong>som</strong> kan dras av den här rapporten är att<br />
Pensionsmyndigheten och Min Pension verkar vara de aktörer <strong>som</strong><br />
pensionssparare och pensionärer helst önskar ha <strong>som</strong> informationsgivare.<br />
Det tyder på att Pensionsmyndigheten och Min Pension<br />
uppfattas <strong>som</strong> de mest neutrala och oberoende aktörerna. I det här<br />
sammanhanget skulle även Konsumenternas Bank- och finansbyrå<br />
eller Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå kunna få en utvidgad<br />
rådgivande roll. Dessutom skulle de då också kunna marknads<strong>för</strong>a sin<br />
roll <strong>som</strong> oberoende informationsgivare bättre. Som det är i dag verkar<br />
dessa byråer inte vara särskilt synliga <strong>för</strong> dem <strong>som</strong> behöver deras<br />
tjänster.<br />
84
8.4 Ett splittrat pensionssystem fordrar en<br />
samlad och enhetlig information<br />
Pensionsinformationen måste anpassas till de rådande pensionssystemen.<br />
Pensionsspararna och pensionärerna kommer även i fortsättningen<br />
att behöva <strong>för</strong>hålla sig till en pensionspyramid bestående<br />
av tre delar, där varje del utgörs av flera komponenter. Det är många<br />
aktörer <strong>som</strong> kommunicerar med pensionsspararna. För att underlätta<br />
<strong>för</strong> pensionsspararna måste samtliga pensionsaktörer enas om att<br />
harmonisera informationsflödet. Resultaten visar att det inte finns<br />
någon tvekan om att alla inblandade är ense om att informationen<br />
måste samlas på ett ställe. Det gäller såväl myndigheter och pensionsaktörer<br />
<strong>som</strong> pensionssparare och pensionärer. Även om inte all information<br />
kan samlas på ett ställe, så har individer behov av att känna<br />
till de tjänster <strong>som</strong> erbjuds. Enligt fokusgruppsiakttagelserna är pensionsspararna<br />
inte särskilt medvetna om att det finns användbar och<br />
objektiv information på exempelvis de webbplatser <strong>som</strong> Pensionsmyndigheten,<br />
Min Pension och Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå har.<br />
Det indikerar att pensionsspararna och pensionärerna inte vet var eller<br />
hur de ska hitta informationen. De behöver således upplysas mer<br />
effektivt om att den här informationen finns tillgänglig <strong>för</strong> dem.<br />
Ett sätt att samla informationen är genom att tillhandahålla en gemensam<br />
pensionsprognos, <strong>som</strong> inkluderar alla pensionsslag. Prognosen<br />
utgör en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att individen ska kunna fatta välgrundade<br />
beslut om sin pension. Men det kan vara svårt att <strong>för</strong>ena pensionsspararnas<br />
önskemål om en säker prognos med aktörernas oro <strong>för</strong> att<br />
prognosen ska uppfattas <strong>som</strong> ett löfte. Det är ett informationsproblem<br />
<strong>som</strong> behöver hanteras. En möjlig lösning kan vara att prognosen<br />
presenteras med ett intervall <strong>som</strong> visar att pensionsutfallet kan ligga<br />
inom ett visst spann, det vill säga ett konfidensintervall. Det skulle<br />
tydliggöra osäkerheten i prognosen och minska risken <strong>för</strong> att den<br />
uppfattas <strong>som</strong> ett löfte. Men en sådan lösning skulle kräva att det<br />
finns en gemensam metod eller standard <strong>för</strong> att beräkna konfidensintervall.<br />
Dessutom skulle pensionsspararna behöva få en enkel<br />
beskrivning av hur intervallet är beräknat.<br />
Det pågår dock sedan länge ett intensivt arbete <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra och<br />
harmonisera prognoserna genom satsningen på Min Pension. Ett<br />
välutvecklat prognosverktyg bör kunna fylla behovet av en sammanhållen<br />
prognos. Det är samtidigt problematiskt att pensionsuppgifterna<br />
samlas på Min Pension <strong>för</strong>st när individen genom eget initiativ<br />
loggar in på webbsidan. De <strong>som</strong> inte loggar in har ingen nytta av Min<br />
85
Pensions individuella prognos. Visserligen krävs det också ett initiativ<br />
<strong>för</strong> att öppna ett kuvert, men troligen skulle en samlad prognos i<br />
ett kuvert vara en bra början <strong>för</strong> alla.<br />
Utan att närmare ta hänsyn till eventuella juridiska hinder har ISF<br />
<strong>för</strong>utsättningslöst testat tanken att Min Pension blir avsändare av ett<br />
samlat skriftligt besked. Även Pensionsmyndigheten har haft en liknande<br />
tanke. 79 Bortsett från lagändringar <strong>som</strong> skulle krävas i person-<br />
uppgiftslagen 80<br />
, skulle troligen oron, <strong>som</strong> vissa aktörer har, <strong>för</strong> att<br />
staten ”tar över” kunna undanröjas, efter<strong>som</strong> Min Pension uppfattas<br />
<strong>som</strong> en oberoende aktör. Men det skulle kräva att alla inblandade är<br />
överens om att ett sådant besked innehåller en pensionsprognos. Som<br />
det är i dag levererar inte alla aktörer en pensionsprognos i sina<br />
besked, vilket – enligt ISF:s uppfattning – framstår <strong>som</strong> motsägelsefullt.<br />
De är å ena sidan överens om att det är mycket viktigt <strong>för</strong> pensionsspararna<br />
att få veta vad det blir <strong>för</strong> pension genom en pensionsprognos<br />
på Min Pension, men å andra sidan vill inte dessa aktörer stå<br />
bakom en egen skriftlig pensionsprognos. Ett pensionsbesked utan<br />
någon prognos är mindre värdefull information <strong>för</strong> pensionsspararna.<br />
Även avsaknaden av en gemensam prognosstandard är ett problem<br />
<strong>som</strong> behöver lösas. Pensionsmyndigheten driver dock redan ett arbete<br />
<strong>för</strong> att åstadkomma en gemensam prognosstandard <strong>för</strong> branschen. Det<br />
arbete <strong>som</strong> bedrivs i Finland, Danmark och Polen <strong>för</strong> att skapa en<br />
gemensam standard <strong>för</strong> pensionsterminologi och <strong>för</strong> formatet av<br />
tabeller och grafer, kan eventuellt användas <strong>som</strong> referens i det<br />
svenska standardiseringsarbetet.<br />
Förutom en gemensam prognosstandard behöver Min Pensions webbplats<br />
finnas tillgänglig på fler ställen, där individen uträttar privatekonomiska<br />
ärenden. Men det är marknadsaktörerna själva <strong>som</strong> måste<br />
prioritera en sådan utveckling. Min Pension bör även erbjuda informationstjänster<br />
<strong>för</strong> pensionärerna. Det blir allt vanligare att pensionärer<br />
kombinerar pension med <strong>för</strong>värvsarbete, vilket innebär att de<br />
fortsätter tjäna in pensionsrätter i det allmänna pensionssystemet. I<br />
dag rapporteras inte pensionsutbetalningarna till Min Pension. Där<strong>för</strong><br />
har pensionärer inte samma nytta av Min Pension <strong>som</strong> fullt <strong>för</strong>värvsaktiva<br />
har.<br />
Även om hela pensionen skulle vara samlad på ett ställe och om det<br />
skulle finnas en bättre pensionsprognos <strong>som</strong> baseras på en gemensam<br />
standard, så finns det ändå ett särskilt behov av att <strong>för</strong>enkla informa-<br />
79 Enligt generaldirektören <strong>för</strong> Pensionsmyndigheten.<br />
80 Personuppgiftslag (199:204).<br />
86
tionen kring tjänstepensionen. Många har svårt att få grepp om sin<br />
tjänstepension och det är uppenbart att en <strong>för</strong>bättring på den fronten<br />
är nödvändig. Det är synnerligen svårt att informera om tjänstepensionen<br />
på ett samlat sätt, efter<strong>som</strong> många kan ha flera olika<br />
tjänstepensioner. Dessutom har reglerna i flera avtal ändrats under de<br />
senaste åren, vilket också har bidragit till att pensionsspararna och<br />
pensionärerna har svårt att ta till sig och <strong>för</strong>stå informationen.<br />
8.5 Bristande kunskaper – ett olösligt<br />
problem?<br />
Det finns två typer av kunskapsbrister. Den ena beror på att individer<br />
har låg finansiell kunskap och den andra på brister i pensionsinformationen.<br />
När det gäller brister i finansiell kunskap, framgår det tydligt<br />
av de undersökningar och studier <strong>som</strong> tas upp i den här rapporten att<br />
många individer har stora kunskapsluckor om grundläggande finansiella<br />
begrepp <strong>som</strong> avgift, risk, avkastning och prognosränta. Låginkomsttagare<br />
och lågutbildade har i större utsträckning än andra<br />
grupper brist på finansiell kunskap. Ju mindre kunskap och <strong>för</strong>måga,<br />
desto mindre planerar individer <strong>för</strong> sin pension och desto sämre<br />
lyckas de med sin planering. När det inte finns tillräckliga <strong>för</strong>utsättningar,<br />
blir informationen inte särskilt informativ, konstateras det i en<br />
av undersökningarna.<br />
En slutsats, <strong>som</strong> kan dras av detta, är att det både i dag och i framtiden<br />
kommer att finnas individer <strong>som</strong> har sämre <strong>för</strong>utsättningar än<br />
andra att fatta välgrundade finansiella beslut. Det kommer även i<br />
fortsättningen att dels finnas individer <strong>som</strong> <strong>för</strong>står och är nöjda med<br />
den pensionsinformation <strong>som</strong> de får, dels finnas sådana <strong>som</strong> inte<br />
<strong>för</strong>står och <strong>som</strong> där<strong>för</strong> är missnöjda.<br />
Det råder delade meningar om finansiella utbildningar kan <strong>för</strong>bättra<br />
individens <strong>för</strong>utsättningar att fatta välgrundande finansiella beslut om<br />
privatekonomi och planering <strong>för</strong> pensionen. Det är möjligt att finansiella<br />
utbildningar kan minska klyftan, men vissa studier har visat att<br />
det inte är säkert att det är en effektiv metod. Svårigheten att få en<br />
överblick, på grund av den stora mängden valbara alternativ, är<br />
kanske ett större problem. Individer skulle möjlighen ha lättare att<br />
tillgodogöra sig en finansiell utbildning, om alternativen i de valbara<br />
delarna av pensionssystemen vore betydligt färre.<br />
Kunskapsnivån om pensionssystemet är generellt sett låg. Men intresset<br />
och medvetenheten har ökat, sedan det allmänna pensionssystemet<br />
87
introducerades i början på 2000-talet. Om kän<strong>ned</strong>omen om pensionspyramiden<br />
ses <strong>som</strong> en markör <strong>för</strong> kunskap om helheten, så kan det<br />
konstateras att äldre individer med högre kunskapsnivå verkar ha en<br />
större <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> helheten. Enkätundersökningen bekräftar också<br />
att de flesta anger att de har låg kunskap, och att yngre gör det i större<br />
utsträckning än äldre. Högre kunskap verkar också leda till ett större<br />
<strong>för</strong>troende <strong>för</strong> pensionssystemet. Kunskap om pensionssystemet har<br />
alltså betydelse <strong>för</strong> hur pensionssystemet uppfattas.<br />
När det gäller kunskapen om de faktorer <strong>som</strong> påverkar pensionen,<br />
tyder resultaten i den här rapporten på att huvudbudskapen <strong>som</strong><br />
Pensionsmyndigheten <strong>för</strong>medlar når pensionsspararna och pensionärerna.<br />
Pensionsspararna verkar alltså ha fått en insikt om att <strong>för</strong>värvsfrekvensen,<br />
lönenivån och längden på arbetslivet är viktiga faktorer<br />
<strong>som</strong> påverkar pensionen. Men rapportens resultat indikerar att tjänstepensionen<br />
är otydlig. För det <strong>för</strong>sta finns det en utbredd okunnighet,<br />
främst bland yngre, om att arbetsgivare med kollektivavtal har betydelse<br />
<strong>för</strong> pensionen. För det andra finns det en viss okunskap om att<br />
antalet arbetsgivare har betydelse <strong>för</strong> pensionen. En tolkning kan vara<br />
att många inte känner till att det oftast är arbetsgivarna <strong>som</strong> betalar<br />
till tjänstepensionen. En annan tolkning kan vara att många inte känner<br />
till att ett byte av sektor kan påverka pensionen.<br />
Den här sortens okunskap kan troligen åtgärdas med större framgång<br />
än okunskap <strong>som</strong> beror på låg finansiell <strong>för</strong>måga. Men det räcker inte<br />
med att <strong>för</strong>stå att pensionspyramiden har tre komponenter, när exempelvis<br />
tjänstepensionsdelen i sig består av flera delar. Och det är inte<br />
bara tjänstepensionen <strong>som</strong> har flera segment, utan även pyramidens<br />
botten – den allmänna pensionen – består av flera delar. Även om<br />
informationen är samlad på Min Pension, så löser det inte problemet<br />
med att enskilda individer inte <strong>för</strong>står vilka tjänstepensioner de har,<br />
om de ens har tjänstepension eller hur tjänstepensionen utbetalas. Så<br />
länge den totala pensionen består av flera pensionsslag med olika<br />
regler <strong>för</strong> intjänande och utbetalning, så kommer det, enligt ISF:s<br />
bedömning, att krävas stora och löpande informationsinsatser <strong>för</strong> att<br />
man ska komma till rätta med detta informationsproblem.<br />
I vilket fall indikerar rapportens resultat att information om fram<strong>för</strong><br />
allt tjänstepensionen måste <strong>för</strong>bättras på flera plan. Alla, men främst<br />
yngre grupper, behöver en mer generell information om tjänstepensionen<br />
och om vad kollektivavtal innebär. Därtill behöver pensionsspararna<br />
få en mer samlad information om alla intjänade tjänstepensioner<br />
under sparandetiden. Blivande pensionärer och pensionärer<br />
88
ehöver få en tydligare information om tjänstepensionens olika<br />
utbetalningsplaner. Det är ingen önskvärd situation att blivande<br />
pensionärer inte <strong>för</strong>står att de har kryssat <strong>för</strong> ett alternativ med en<br />
begränsad utbetalningstid (vilket gör att pensionären kan bli<br />
obehagligt överraskad när pensionen – enligt dennas uppfattning –<br />
uteblir efter några år).<br />
I de här grupperna finns det också ett stort behov av enklare och tydligare<br />
information om regler <strong>för</strong> bostadstillägg. Redan i dag finns det,<br />
enligt Pensionsmyndigheten, pensionärer <strong>som</strong> har rätt till bostadstillägg<br />
men <strong>som</strong> av någon anledning inte ansöker om det. Det är inte<br />
acceptabelt om detta beror på okunskap till följd av dålig eller bristfällig<br />
information.<br />
De generella kunskapsbristerna gör det svårare <strong>för</strong> individer att ta till<br />
sig information. Att <strong>för</strong>se alla med samma information är i grunden<br />
en positiv strävan. Men alla individer har inte <strong>för</strong>måga att skaffa sig<br />
den kunskap <strong>som</strong> krävs <strong>för</strong> att tillgodogöra sig informationen. Det är<br />
således inte bara en fråga om intresse och engagemang. Här kan noteras<br />
att man i exempelvis Chile har släppt kravet på att nå alla pensionssparare<br />
med detaljerad pensionsinformation. Man har kommit<br />
fram till att kunskapsfrågan kanske är ett olösligt problem. Där<strong>för</strong> har<br />
prioriteringen blivit att skapa bra <strong>för</strong>valsalternativ. Prioriteringen är<br />
dessutom att <strong>för</strong>medla, till grupper <strong>som</strong> är mindre intresserade eller<br />
mindre kunniga, att <strong>för</strong>valsalternativet är ett bra val.<br />
8.6 Slutkommentar<br />
Det saknas inte information om pensioner. Det finns snarare <strong>för</strong><br />
mycket information. Trots det, eller just där<strong>för</strong>, upplever många<br />
pensionssparare och pensionärer att de saknar den information och<br />
den kunskap <strong>som</strong> de behöver <strong>för</strong> att kunna fatta välgrundade ekonomiska<br />
och finansiella beslut. Det tyder på att deras ställning <strong>som</strong><br />
konsumenter är ganska svag och att den behöver stärkas.<br />
Den fortsatta utvecklingen av Min Pension <strong>som</strong> nav <strong>för</strong> en samlad<br />
pensionsinformation är en bra och viktig investering. Men man ska<br />
komma ihåg att pensionsinformation inte enbart handlar om behov av<br />
en pensionsprognos. Pensionssparare och pensionärer behöver självfallet<br />
<strong>för</strong>stå helheten och vilka faktorer <strong>som</strong> har stor betydelse <strong>för</strong> hur<br />
stor pensionen blir, samt vara uppmärksamma på om de har tjänstepensionen<br />
eller inte. Men, <strong>som</strong> rapportens resultat visar, behöver de<br />
också <strong>för</strong>stå en mängd andra detaljer i informationen om pensionen.<br />
89
Avslutningsvis kan ISF konstatera att andra länder, <strong>som</strong> har tittat på<br />
behoven hos målgrupperna, har kommit fram till olika slags lösningar<br />
<strong>för</strong> att nå ut till pensionsspararna med pensionsinformation. Många<br />
länder har följt det svenska reformerade pensionssystemet, och vissa<br />
har till och med tagit hjälp av Sverige i samband med uppbyggnaden<br />
av sina egna pensionssystem. På motsvarande sätt kan Sverige lära<br />
sig av andra länders metoder <strong>för</strong> att hantera informationsfrågan.<br />
ISF har i denna rapport pekat speciellt på:<br />
− att det behövs bra <strong>för</strong>valsalternativ i system med många<br />
valmöjligheter och tydlig information om att dessa alternativ<br />
finns<br />
− att en gemensam prognosstandard och en gemensam<br />
terminologi i både den allmänna pensionen och tjänstepensionen<br />
är en viktig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att pensionssparare<br />
och pensionärer ska kunna ta till sig informationen<br />
− att prognoserna utformas så att det framgår att vissa<br />
utbetalningar sker under ett begränsat antal år och andra<br />
livsvarigt<br />
− att individanpassad information samt oberoende och objektiv<br />
rådgivning, eventuellt kombinerad med ”tidiga väckarklockor”,<br />
är ett behov <strong>som</strong> borde tillgodoses<br />
− att Min Pension även anpassas till pensionärernas behov<br />
− att det finns exempel i andra länder <strong>som</strong> Sverige kan lära av<br />
− att kunskapsbristerna troligen inte går att informera eller<br />
utbilda bort.<br />
90
Referenser<br />
Agarwal, S., Amromin, G., Ben-David, I., Chomsisengphet, S. and Evanoff,<br />
D. D. (2010): “Financial Counseling, Financial Literacy, and Household<br />
Decision Making”, PRC WQP2010-34. The Wharton School, University of<br />
Pennsylvania.<br />
Alecta (2012): Tjänstepension – Investeringen <strong>som</strong> <strong>för</strong>etagsledningen<br />
glömmer. Stockholm, Alecta.<br />
Almenberg, J. och Finocchiaro, D. (2011): ”Räknefärdighet, finansiell<br />
<strong>för</strong>måga och hushållens ekonomi”. Ekonomiska kommentarer Nr 3, 2011,<br />
Sveriges Riksbank.<br />
Almenberg, J. och Säve-Söderberg, J. (2011): ”Financial Literacy and<br />
Retirement Planning in Sweden”. Journal of Pension Economics and<br />
Finance 10, pp 585–598. Cambridge University Press.<br />
Almenberg, J. och Widmark, O. (2011a): “Numeracy, Financial Literacy and<br />
Participation in Asset Markets”. Working paper, April 22, 2011. Available at<br />
SSRN:http://ssrn.com/abstract=1756674.<br />
Almenberg, J. och Widmark, O. (2011b): ”Räknefärdighet och finansiell<br />
<strong>för</strong>måga”. Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning<br />
2010. Tillgängligt på http://www.gilladinekonomi.se/wpcontent/uploads/2011/03/Räknefärdighet-och-finansiell-<strong>för</strong>måga.pdf.<br />
AMF (2009). http://media.amf.se/2009/10/12/sju-av-tio-saknar-informationfor-att-gora-ett-aktivt-val-av-pensionsforvaltare.<br />
Pressmeddelande 2009-10-<br />
12.<br />
AMF (2010)<br />
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/amf/document/view/moejlighetatt-paaverka-pensionen-10777.<br />
AMF (2011). http://media.amf.se/rapporter-fakta/. Novus.<br />
AVIVA (2010): http://www.aviva.com/europe-pensionsgap/library/downloads/pension_statement_provision_in_europe.pdf.<br />
91
Banks, J. och Oldfield, Z. (2006): “Understanding Pensions: Cognitive<br />
function, Numerical Ability and Retirement Saving”. Working Paper 06/05.<br />
The institute for fiscal studies, London.<br />
Calvet, L. E., Campbell, Y. J. and Sodini, P. (2007): “Down or Out:<br />
Assessing the Welfare Costs of Households Investments Mistakes”. Journal<br />
of Political Economy (115)5, p.707–747.<br />
Clark, L. R., d'Ambrosio, B. M, McDermed, A. and Sawant, K. (2003):<br />
“Financial Education and Retirement Savings”. Presented at Sustainable<br />
Community Development: What Works, What Doesn't, and Why. Conference<br />
Sponsored by the Federal Reserve System, March 27-28, 2003. Washington,<br />
DC.<br />
Cronqvist, H. , and Thaler, R. H. (2004): “Design choices in privatized<br />
social security systems: learning from the Swedish experiment”. American<br />
Economic Review Papers and Proceedings, 94 (2) p. 424–428.<br />
Dagens Nyheter (2012): ”Handelsbanken <strong>för</strong>st ut med jäm<strong>för</strong>pris”. 9 maj<br />
2012.<br />
Diamond, P. och Vartiainen, H. (2007): Behavioral Economics and Its<br />
Applications. Princeton University Press, Princeton and Oxford.<br />
Economic Policy Committee and European Commission (2009). The 2009<br />
Ageing Report : Economic and budgetary projections for the EU-27 Member<br />
States (2008-2060), European Economy. No. 2, 2009.<br />
Economic Policy Committee and European Commission (2011). The 2012<br />
Ageing Report : Underlying Assumptions and Projection Methodologies,<br />
European Economy. No. 4, 2011.<br />
Europaparlamentets och rådets direktiv 85/611/EG av den 20 december 1985<br />
om samordning av lagar och andra <strong>för</strong>fattningar <strong>som</strong> avser <strong>för</strong>etag <strong>för</strong><br />
kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fond<strong>för</strong>etag).<br />
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november<br />
2002 om liv<strong>för</strong>säkring.<br />
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om<br />
verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.<br />
Europeiska kommissionens <strong>för</strong>ordning nr 583/2010/EG av den 1 juli 2010<br />
om genom<strong>för</strong>ande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG<br />
rörande basfakta <strong>för</strong> investerare och villkor <strong>som</strong> ska uppfyllas när faktablad<br />
med basfakta <strong>för</strong> investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt<br />
medium än papper eller på en webbplats <strong>som</strong> uttömmande anger vad <strong>som</strong><br />
ska anges i fondens faktablad.<br />
92
Finans<strong>för</strong>bundet och Finansinspektionen (2011): ”Finansiella kunskapsluckor”,<br />
Finans<strong>för</strong>bundet och Finansinspektionen enkätsammanställning.<br />
http://www.gilladinekonomi.se/2011/09/finansforbundet-ochfinansinspektionen-enkatsammanstallning.<br />
Finansinspektionen (2009): ”Hushållens finansiella <strong>för</strong>måga. En studie av<br />
svenska hushålls privatekonomi”. Dnr 08-9972-102, Rapport 2009:11.<br />
Finansinspektionens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd om information <strong>som</strong><br />
gäller <strong>för</strong>säkrings och tjänstepension, FFFS 2011:39, Bilaga 2 och 3.<br />
Försäkringskassan (2007): Orange rapport. Pensionssystemets<br />
årsredovisning 2007. Försäkringskassan, Stockholm.<br />
Gutsman, L. A. and Steinmeier, I. T. (2001): “Imperfect Knowledge,<br />
Retirement and Saving”. Working Paper 8406. National Bureau of<br />
Economic Research. 1050 Massachusetts Avenue Cambridge, MA 02138.<br />
August 2001.<br />
<strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen (2012): Handläggning av bostadstillägg.<br />
Hantering under 2011. Rapport 2012:3.<br />
IOPS (2011). Pension Supervisory Authorities and Financial Education:<br />
Lessons Learnt, IOPS Information paper 1.<br />
Konsumentverket och Finansinspektionen (2011): ”Finansiella<br />
kunskapsluckor”, Konsumentverket och Finansinspektionen<br />
enkätsammanställning.<br />
http://www.gilladinekonomi.se/2011/09/konsumentverket-ochfinansinspektionen-enkatsammanstallning.<br />
Lusardi, A. and Mitchell, O. (2005): “Financial Literacy and Planning:<br />
Implications for Retirement Wellbeing”. Working Paper 2005-108.<br />
University of Michigan, Retirement Research Center.<br />
Lusardi, A. (2008a): “Household Saving Behavior: The Role of Financial<br />
Literacy, Information, and Financial Educations Programs”. Working Paper<br />
13824. National Bureau of Economic Research. Cambridge, MA.<br />
Lusardi, A. (2008b): “Financial Literacy: An Essential Tool for Informed<br />
Consumer Choice?”. Working Paper 14084. National Bureau of Economic<br />
Research. Cambridge, MA.<br />
Lusardi, A., Mitchell, O. and Curto, V. (2009a): “Financial Literacy and<br />
Financial Sophistication Among Older Americans.” Working Paper 15469.<br />
National Bureau of Economic Research. Cambridge, MA.<br />
Lusardi, A. and Mitchell, O. (2009b): “How Ordinary Consumers Make<br />
Complex Economic Decisions: Financial Literacy and Retirement<br />
93
Readiness.” Working Paper 15350. National Bureau of Economic Research.<br />
Cambridge, MA.<br />
Lusardi, A., Mitchell, O. and Curto, V. (2010): “Financial Literacy among<br />
the Young”. Journal of Consumer Affairs, 44(2), p. 358–380.<br />
Ministerie van Sociale Zaken en Wekgelegenheid (2008). The old age<br />
pension system in the Netherlands. Den Haag: Rijksoverheid.<br />
Min Pension i Sverige AB (2012): Verksamhetsberättelse 2011.<br />
National Pensions Office (RVP-ONP) (2010). European Colloquium:<br />
Communication on pension rights in Europe. Report. Brussels: National<br />
Pensions Office (RVP-ONP) .<br />
Nordea (2008): Myter och sanningar om pensionen. TNS Gallup <strong>för</strong> Nordea.<br />
Nordea (2011): Små<strong>för</strong>etagare har inte råd att vara sjuka/ gå i pension.<br />
Undersökning om pensionsfrågor bland små<strong>för</strong>etagare. Tns-sifo <strong>för</strong> Nordea,<br />
projnr. 1520832.<br />
Norman, P.(2012): An<strong>för</strong>ande vid finansutskottets öppna utfrågning om<br />
finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv. 15 mars 2012.<br />
OECD (2009). Pensions at a Glance 2009: Retirement-income Systems in<br />
OECD countries, OECD Publishing.<br />
OECD (2011). Pensions at a Glance 2011: Retirement-income Systems in<br />
OECD and G20 Countries, OECD Publishing.<br />
Palme, M. och Sundén, A. (2004): ”Premiepensionen i det reformerade<br />
pensionssystemet – är det önskvärt att kunna välja mellan 663 fonder?”,<br />
Ekonomisk debatt 3/2004, s. 6–15.<br />
Pensionsmyndigheten (2010a): Pensionsmyndighetens vägledning 2010:1,<br />
Ålderspension <strong>för</strong> personer födda 1938 eller senare – att tjäna in till<br />
pension, version 3, s.19.<br />
Pensionsmyndigheten (2010b): Pensionsmyndighetens särskilda<br />
informationsuppdrag – delrapport (2010-12-01).<br />
http://www.pensionsmyndigheten.se/3328.html.<br />
Pensionsmyndigheten (2011a): Utvärdering av ÅB 2011. Det orange<br />
kuvertet till pensionssparare (2011-01-13). TNS SIFO.<br />
http://www.pensionsmyndigheten.se/Matningar.html.<br />
Pensionsmyndigheten (2011b): Uppföljning orange kuvertet.<br />
Ålderspensionärer (2011-02-25). TNS SIFO.<br />
http://www.pensionsmyndigheten.se/Matningar.html.<br />
94
Pensionsmyndigheten (2011c): Pensionsmyndighetens särskilda<br />
informationsuppdrag – slutrapport (2011-10-04). nr/ref VER 2010-276.<br />
http://www.pensionsmyndigheten.se/4255.html.<br />
Pensionsmyndigheten (2012): Oro in<strong>för</strong> pensionen och livet <strong>som</strong> pensionär.<br />
Projektnr 1521928, SIFO.<br />
Pensionsmyndighetsutredning (PMU) (2009): Bättre pensionsinformation!<br />
http://www.pensionsmyndigheten.se/2601.html.<br />
Premiepensionsmyndigheten & Försäkringskassan (2009-12-15). Kunskaps-<br />
och Måluppfyllelsemätning 2009. Kartläggning av pensionsspararnas<br />
kunskaper om det allmänna pensionssystemet. TNS SIFO.<br />
Prop. 2010/11:135. Investeringsfrågor.<br />
Regleringsbrev <strong>för</strong> budgetåret 2012 <strong>för</strong> <strong>Inspektionen</strong> <strong>för</strong> social<strong>för</strong>säkringen,<br />
2011-12-20, S2011/1164/SF och S2011/11064/VS (delvis).<br />
Regleringsbrev <strong>för</strong> budgetåret 2012 <strong>för</strong> Pensionsmyndigheten, 2011-12-15,<br />
S2011/11064/VS (delvis).<br />
Riksrevisionen (2004): Premiepensionens <strong>för</strong>sta år. RIR 2004:16.<br />
Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004.<br />
Shleifer A. (2000): Inefficient markets an introduction to behavioral finance.<br />
Oxford, UK: Oxford University Press.<br />
Social Security Administration (2010). Social Security Programs<br />
Throughout the World, Europe, 2010. SSA: Washington DC.<br />
Social Security Administration (2011). Social Security Programs<br />
Throughout the World, the Americas, 2011. SSA: Washington DC.<br />
SPV (2011a): Anställda i staten – synen på pension och information.<br />
http://www.spv.se/Documents/om-spv/Sifo-Planer-och-onskemal-kringpensioneringen.pdf.<br />
SPV (2011b): Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen.<br />
http://www.spv.se/Documents/om-spv/Sifo-Planer-och-onskemal-kringpensioneringen.pdf.<br />
Sunden, A. (2006): How Much Do People Need to Know about their<br />
Pensions and What Do They Know? Chapter 13. In Holzmann R. and<br />
Palmer E. (eds.) Pension Reform – Issues and Prospects for Non-financial<br />
Defi<strong>ned</strong> Contribution (NDC) Schemes. World Bank: Washington DC, 2006.<br />
Superintendency of Pension Fund Administrators (2003). The Chilean<br />
Pension System (fourth edition). Santiago: Superintendencia de<br />
administradoras de fondos de pensiones.<br />
95
Svensk Försäkring (2011): Rekommendation Faktablad <strong>för</strong> liv<strong>för</strong>säkringsprodukter<br />
av sparandetyp. Komplettering av Finansinspektionens <strong>för</strong>eskrifter<br />
och allmänna råd FFFS 2011:39.<br />
Svenska Nyhetsbrev (2012). Nyhetsbrev från Pensioner och Förmåner<br />
(Pension online), 2012-04-24.<br />
Ungdomsbarometern (2011): Ungdomsbarometern 10/11: urval av frågor<br />
kring privatekonomi och pension. AMF. Ungdomsbarometern AB.<br />
Werner E. (2012): Trygg, sviken eller osäker. Tankar och <strong>för</strong>beredelser in<strong>för</strong><br />
pensioneringen. Lund Dissertations in Social Work 44.<br />
World Bank (1994). Averting the Old Age Crisis. New York: Oxford<br />
University Press.<br />
Zakład Ubezpieczeń Społecznych (ZUS) (2011). Social Insurance in<br />
Poland. Warsava: Zakład Ubezpieczeń Społecznych.<br />
Länkar och webbplatser<br />
www.atp.dk.<br />
www.bankforsakring.konsumenternas.se.<br />
www.drv-bund.de.<br />
www.dwp.gov.uk.<br />
www.info-retraite.fr.<br />
www.irs.gov.<br />
www.minpension.se.<br />
www.pensionsmyndigheten.se/4136.html.<br />
www.tsp.gov.<br />
www.zus.pl.<br />
96
Bilaga 1 – Intervjuguide och lista på<br />
intervjuade aktörer<br />
Intervjuade aktörer<br />
Generaldirektören Katrin Westling Palm och Kommunikationschefen<br />
Sten Eriksson, Pensionsmyndigheten. Chefen <strong>för</strong> konsumenheten<br />
samt biträdande kommunikationschefen Lars Malmström, aktuarien<br />
Björn Palmgren samt finansinspektören Yvonne Lindell,<br />
Finansinspektionen. VD:n Anders Lundström, Min Pension.<br />
Produktdirektören Daniel Eriksson och kvalificerade konsulten Björn<br />
Nilsson, Folksam. VD:n Britta Burreau samt marknads- och<br />
kommunikationschefen Eva Ternström, Nordea Liv & Pension.<br />
Chefsekonomen Ellen M. Bramness Arvidsson, ekonomen Marie<br />
Hosinsky samt ekonomen inom social<strong>för</strong>säkring<strong>som</strong>rådet Anders<br />
Viklund, Svensk Försäkring. Informationschefen Olof Lundvall,<br />
Statens tjänstepensionsverk (SPV). Pensionsekonomen Eva<br />
Adolphson, Alecta. Försäkringsrådgivaren Marcus Lindelius och<br />
juristen Carita Lindborg, Konsumenternas <strong>för</strong>säkringsbyrå. Pensions-<br />
och <strong>för</strong>säkringsexperten Anna Allerstrand,<br />
Privattjänstemannakartellen (PTK). Utredaren, pensionsexperten och<br />
<strong>för</strong>handlaren inom pensionsavtalen Ossian Wennerström, SACO<br />
respektive SACO-S. Pensionsexperten Renée Andersson, LO.<br />
Sakkunnige inom social<strong>för</strong>säkringen Bengt Zingmark, Pensionärernas<br />
Riksorganisationen (PRO). Pensionsexperten Margareta Gärdestad,<br />
Sveriges pensionärs<strong>för</strong>bund (SPF).<br />
97
Frågeguide 81<br />
Introduktionsfrågor<br />
− Vem anser sig aktören <strong>för</strong>eträda och vad har aktören <strong>för</strong><br />
uppdrag när det gäller pensionsfrågan?<br />
− Vem eller vilka vill aktören nå med sin information?<br />
− Vilken information ger aktören ut och hur görs det?<br />
Aktörens syn på mottagaren av information<br />
− Hur uppfattar aktören mottagarens kunskapsnivå inom<br />
området?<br />
− Hur uppfattar aktören mottagarens intresse <strong>för</strong> området?<br />
− Vad tycker aktören att mottagaren behöver kunna och vara<br />
informerad om <strong>för</strong> att kunna göra välgrundade val?<br />
− Tror aktören att mottagaren vet vad han eller hon behöver <strong>för</strong><br />
att kunna göra välgrundade val?<br />
− Hur anser aktören att pensionsinformationen ska organiseras<br />
<strong>för</strong> att lyckas nå mottagaren på bästa sätt? Skiljer sig behoven<br />
mellan olika grupper? Hur då?<br />
Aktörens syn på pensionsinformation<br />
− Hur ser aktören på pensionsinformation internt i<br />
organisationen och externt, det vill säga i allmänhet?<br />
− Aktörens strategier <strong>för</strong> att hantera opinion.<br />
− Åsikter om eventuella brister eller luckor. Är det <strong>för</strong><br />
mycket eller <strong>för</strong> lite information? Är den <strong>för</strong> spretig? Är<br />
den <strong>för</strong> svår? Något specifikt <strong>som</strong> saknas?<br />
− Aktörens sätt att hantera <strong>för</strong>ändringar i omvärlden.<br />
81<br />
Frågeguiden anpassades i viss mån till varje aktör. I denna bilaga visas en generell version av<br />
frågeguiden.<br />
98
− Får aktören i sin roll återkommande frågor om<br />
pensionssystemet? I så fall, vilka är de?<br />
− Vilka kanaler använder aktören <strong>för</strong> att hantera frågorna?<br />
Sammanfattande fråga:<br />
Om aktören ska sammanfatta de tre viktigaste faktorer <strong>som</strong> påverkar<br />
pensionen <strong>som</strong> är viktigt att informera om ur ett<br />
konsumentperspektiv, vilka är dessa tre faktorer?<br />
99
100
Bilaga 2 – Rekryteringsformulär och<br />
intervjuguide <strong>för</strong> fokusgrupper<br />
REKRYTERING FOKUSGRUPPER<br />
1. Hur gammal är du?<br />
Uppge ålder: ___ ÅR<br />
2. Är du…<br />
Man<br />
Kvinna<br />
1. –29 år Avsluta<br />
2. 30–45 Rekrytera till grupp 2<br />
3. 46–59 Rekrytera till grupp 4 eller 5<br />
4. 60–65 Rekrytera till grupp 1<br />
(YRKESVERKSAM) eller 3<br />
(ÅLDERSPENSIONÄR)<br />
5. 65–70 år Rekrytera till grupp 1<br />
(YRKESVERKSAM) eller 3<br />
(ÅLDERSPENSIONÄR)<br />
6. 71 år+ Avsluta<br />
3. Var i Stockholm bor du någonstans?<br />
Innerstan, Södermalm<br />
Innerstan Vasastan/Norrmalm<br />
Innerstan Östermalm<br />
101
Innerstan Kungsholmen<br />
Södra när<strong>för</strong>orterna (Liljeholmen, Aspudden, Enskede<br />
etc.)<br />
Norra när<strong>för</strong>orterna (Sundbyberg, Solna etc.)<br />
Övriga södra Storstockholm<br />
Övriga norra Storstockholm<br />
Bor inte i Stockholm Avsluta<br />
Vet ej AVSLUTA<br />
4. Arbetar du själv, någon i din familj eller någon nära vän<br />
inom något av följande områden?<br />
Inom bank-/finansbranschen Avsluta<br />
Inom livsmedelsbranschen<br />
Inom service-/butiksbranschen<br />
Inom reklam-/mediabranschen Avsluta<br />
Inom marknadsundersökningsbranschen Avsluta<br />
Inom IT-/Telekombranschen<br />
Inom pensions-/<strong>för</strong>säkringsbranschen Avsluta<br />
Inom annan verksamhet<br />
5. Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning?<br />
Förvärvsarbetar heltid Rekrytera till grupp 1,<br />
2, 4 eller 5<br />
Förvärvsarbetar deltid Rekrytera till grupp 1, 2,<br />
4 eller 5<br />
Eget <strong>för</strong>etag Avsluta<br />
102
Studerande Avsluta<br />
Ålderspensionär Rekrytera till grupp 3<br />
Sjukpensionär Avsluta<br />
Arbetssökande Avsluta<br />
Annat Avsluta<br />
6. Har du deltagit i en (kvalitativ) marknadsundersökning i<br />
form av en gruppdiskussion eller individuell djupintervju<br />
någon gång?<br />
Ja Fortsätt till fråga 7<br />
Ja, det senaste halvåret Avsluta<br />
Nej Fortsätt till fråga 8<br />
7. Vilket eller vilka ämnen har du diskuterat vid tidigare<br />
undersökningar?<br />
ÖPPET SVAR:___________________________<br />
8. Hur skulle du själv generellt bedöma din kunskap<br />
gällande pension<strong>som</strong>rådet och din egen pension (till<br />
exempel om pensionsbesked, pensionssparande,<br />
PPM, tjänstepension m.m.) ?<br />
Mycket hög kunskap Rekryterat till grupp 1, 2,<br />
3 eller 5<br />
Ganska hög kunskap Rekryterat till grupp 1, 2,<br />
3 eller 5<br />
Varken hög eller låg kunskap Rekrytera till<br />
grupp 1, 2, 3 eller 4<br />
Ganska låg kunskap Rekryterat till grupp 3 eller<br />
4<br />
Mycket låg kunskap Avsluta<br />
Vet ej<br />
103
9. Hur stort engagemang skulle du säga att du har om<br />
pension<strong>som</strong>rådet och din egen pension (till exempel<br />
om pensionsbesked, pensionssparande, PPM,<br />
tjänstepension m.m) ?<br />
Mycket högt engagemang Rekrytera till grupp<br />
1, 2, 3 eller 5<br />
Ganska högt engagemang Rekrytera till grupp<br />
1, 2, 3 eller 5<br />
Varken högt eller lågt engagemang Rekrytera till<br />
grupp 1, 2, 3 eller 4<br />
Ganska lågt engagemang Rekrytera till grupp 3<br />
eller 4<br />
Mycket lågt engagemang Avsluta<br />
Vet ej<br />
10. Har du någon gång under de senaste två åren gjort<br />
något praktiskt i syfte att påverka pensionen? (till<br />
exempel bytt PPM-fonder, valt fonder <strong>för</strong><br />
tjänstepensionen, börjat privatpensionsspara, gått<br />
upp från deltids- till heltidsarbete)?<br />
Ja, har flera gånger gjort något praktiskt <strong>som</strong> jag<br />
tror påverkar pensionen.<br />
Ja, har en gång gjort en sak <strong>som</strong> jag tror påverkar<br />
pensionen.<br />
Nej.<br />
Vet ej.<br />
KATEGORISERING (MÖJLIGA KOMBINATIONER VID<br />
REKRYTERING)<br />
Hög kunskaps- och engagemangsnivå:<br />
Hög kunskap1 (fråga 8, alternativ 1 eller 2) OCH<br />
Högt engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH<br />
<strong>för</strong>ändrat sitt pensionssparande (fråga 10, alternativ<br />
1 eller 2)<br />
Hög kunskap2 (fråga 8, alternativ 3) OCH Högt<br />
engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH<br />
104
<strong>för</strong>ändrat sitt pensionssparande (fråga 10, alternativ<br />
1 eller 2)<br />
Medelhög kunskaps-/engagemangsnivå:<br />
Medelhög kunskap1 (fråga 8, alternativ 3) OCH<br />
Högt engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH<br />
<strong>för</strong>ändrat sitt pensionssparande (fråga 10 alternativ<br />
1 eller 2)<br />
Medelhög kunskap2 (fråga 8, alternativ 3) OCH<br />
Högt engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH<br />
ej <strong>för</strong>ändrat sitt pensionssparande (fråga 10,<br />
alternativ 3)<br />
Låg kunskaps-/engagemangsnivå:<br />
Låg/medellåg kunskap (fråga 8, alternativ 3 eller<br />
4) OCH lågt/medellågt engagemang (fråga 9,<br />
alternativ 3 eller 4) OCH ej <strong>för</strong>ändrat sitt<br />
pensionssparande (fråga 10, alternativ 3)<br />
Skulle du vara intresserad av att vara med på denna diskussion?<br />
• JA<br />
• NEJ Avsluta & tacka!<br />
105
106
Bilaga 3 – Frågor <strong>för</strong><br />
omnibusundersökning<br />
Omfattning: 1 000 intervjuer<br />
Metod: Webbaserad undersökning i Novus Sverigepanel<br />
(webbomnibuss)<br />
Målgrupp: Allmänheten 18–79 år<br />
Mätperiod: cirka 4–5 dagar<br />
Formulär<br />
1. Hur skulle du själv generellt bedöma din kunskap gällande<br />
pension<strong>som</strong>rådet och din egen pension?<br />
Mycket hög kunskap<br />
Ganska hög kunskap<br />
Varken hög eller låg kunskap<br />
Ganska låg kunskap<br />
Mycket låg kunskap<br />
Vet ej<br />
2. I vilken utsträckning bedömer du att följande påverkar eller<br />
har påverkat storleken på din framtida eller nuvarande<br />
pension?<br />
Påverkar/Påverkat i mycket stor utsträckning<br />
Påverkar/Påverkat i ganska stor utsträckning<br />
Påverkar/Påverkat i ganska liten utsträckning<br />
Påverkar/Påverkat i mycket liten utsträckning<br />
Påverkar inte alls/Har inte påverkat alls<br />
Vet ej<br />
ROTERAS!<br />
a) hur väljer eller har du valt att placera din<br />
premiepension och/eller tjänstepension<br />
b) hur länge och hur mycket arbetar eller har du arbetat<br />
107
c) hur sparar eller har du sparat in<strong>för</strong> din pensionering<br />
d) hur hög lön du har/har haft<br />
e) Att du tjänar/har tjänat 15 år med maximalt ATPpoäng<br />
f) Att dina arbetsgivare har/har haft kollektivavtal<br />
g) Att du har/har haft flera arbetsgivare<br />
3. Den information <strong>som</strong> är riktad till dig <strong>som</strong> pensionssparare,<br />
om din pension, kan idag komma från olika håll. Hur nöjd<br />
är du totalt sett med den pensionsinformation du får?<br />
Mycket nöjd.<br />
Ganska nöjd.<br />
Inte särskilt nöjd.<br />
Inte alls nöjd.<br />
Vet ej.<br />
4. Hur viktig är det <strong>för</strong> dig att den pensionsinformation du<br />
får…<br />
Mycket viktigt.<br />
Ganska viktigt.<br />
Inte särskilt viktigt.<br />
Inte alls viktigt.<br />
Vet ej.<br />
ROTERAS!<br />
a) …kommer från en oberoende/neutral aktör<br />
b) …är samlad på ett ställe<br />
c) …är anpassad till dig <strong>som</strong> individ<br />
d) …är detaljerad<br />
e) …är enkel<br />
f) …ger konkreta råd och tips om hur jag kan påverka<br />
min pension<br />
5. Hur väl instämmer du i <strong>ned</strong>anstående påståenden om hur<br />
du vill ha information om din framtida pension?<br />
Instämmer helt.<br />
Instämmer delvis.<br />
Tar delvis avstånd från.<br />
Tar helt avstånd från.<br />
Vet ej/Kan ej ta ställning.<br />
ROTERAS!<br />
a) Jag vill att information om min framtida pension<br />
kommer från Pensionsmyndigheten.<br />
b) Jag vill att information om min framtida pension<br />
kommer från min bank.<br />
108
c) Jag vill att information om min framtida pension<br />
kommer från mitt <strong>för</strong>säkringsbolag.<br />
d) Jag vill att information om min framtida pension<br />
kommer från mitt/ett fack<strong>för</strong>bund.<br />
e) Jag vill att information om min framtida pension<br />
kommer från min arbetsgivare<br />
f) Jag vill att information om min framtida pension<br />
kommer från minpension.se (webbplatsen).<br />
6. I vilken grad instämmer du i följande påståenden gällande<br />
den pensionsinformation du får idag?<br />
Instämmer helt.<br />
Instämmer delvis.<br />
Tar delvis avstånd från.<br />
Tar helt avstånd från.<br />
Vet ej/Kan ej ta ställning.<br />
ROTERAS!<br />
a) Pensionsinformationen kommer från en<br />
oberoende/neutral aktör.<br />
b) Pensionsinformationen är samlad på ett ställe.<br />
c) Pensionsinformationen är anpassad till dig <strong>som</strong><br />
individ.<br />
d) Pensionsinformationen är detaljerad.<br />
e) Pensionsinformationen är enkel.<br />
f) Pensionsinformationen ger konkreta råd och tips om<br />
hur jag kan påverka min pension.<br />
7. I vilken utsträckning upplever du att du kan ta tillvara dina<br />
intressen när det gäller din pension? Vilket av följande<br />
stämmer bäst in på dig.<br />
Mycket stor utsträckning.<br />
Ganska stor utsträckning.<br />
Ganska liten utsträckning.<br />
Mycket liten utsträckning .<br />
Inte alls.<br />
Vet ej/Kan ej bedöma<br />
109
110
Bilaga 4 - Webbsidor med<br />
pensionsinformation i andra länder<br />
I alla de pensionssystem <strong>som</strong> studerats finns det webbsidor med<br />
information om pensioner. Här följer en översiktlig presentation av<br />
webbsidor <strong>som</strong> antingen drivs av staten eller av en oberoende aktör<br />
inom pension<strong>som</strong>rådet (med stöd av eller i samråd med staten).<br />
Chile<br />
Superintendencia de Pensiones har en webbplats, safp.cl, där<br />
information om pensionssystemet finns samlat. Vidare innehåller<br />
webbplatsen bland annat finansiell statistik och kvalitetsindex <strong>som</strong><br />
kan användas <strong>för</strong> att jäm<strong>för</strong>a fond<strong>för</strong>valtarnas tjänster ur ett antal<br />
aspekter. De sju Administradora de Fondos de Pensiones (AFP ) har<br />
egna webbplatser där pensionssparare och pensionärer kan logga in<br />
till sina individuella konton.<br />
Danmark<br />
För den allmänna pensionen finns borger.dk, <strong>som</strong> är en webbplats<br />
<strong>som</strong> innehåller samlad information <strong>för</strong> medborgarna, när det gäller<br />
social<strong>för</strong>säkringar. Där finns även information om hela pensionssystemets<br />
konstruktion. För tjänstepensionen finns det en webbplats,<br />
atp.dk, där den <strong>för</strong>säkrade kan logga in och se aktuellt saldo på<br />
kontot. Utöver detta finns också pensionsinfo.dk, <strong>som</strong> är ett samarbete<br />
mellan banker, <strong>för</strong>säkringsbolag, pensionsbolag och staten. Pensionsinfo<br />
samlar total information om intjänade pensionsrätter och utbetalningar<br />
från olika pensionsaktörer, och på deras webbplats finns flera<br />
prognosverktyg kopplade till det individuella kontot.<br />
111
Finland<br />
På webbplatsen arbetspension.fi finns det information om pensionssystemet,<br />
om pensionsuträkningen och om skatternas effekt på<br />
pensionen. Vidare finns det verktyg <strong>som</strong> kan användas <strong>för</strong> att beräkna<br />
den egna preliminära pensionen, effekten av att arbeta ytterligare<br />
efter pensionsåldern samt inverkan av livslängdskoefficienten. Det<br />
finns också möjlighet att själv ta fram ett elektroniskt pensionsutdrag.<br />
Utöver detta har arbetspensionssystemets <strong>för</strong>valtare samlad information<br />
på egna webbplatser med information och beräkningsmöjligheter,<br />
etk.fi (anställda och pensionstagare inom privat sektor) och<br />
keva.fi (anställda och pensionstagare inom offentlig sektor).<br />
Frankrike<br />
Intresseorganisationen Groupement d'Intérêt Public (GIP), <strong>som</strong><br />
samlar 35 obligatoriska pensionsordningar, driver webbplatsen<br />
inforetraite.fr. Där finns allmän information om pensionssystemet<br />
och pensionssimuleringar i verktyget m@rel.<br />
Nederländerna<br />
På Social<strong>för</strong>säkringsbankens, Sociale Verzekeringsbank (SVB), webbplats<br />
finns information om den allmänna pensionen. Vidare finns<br />
webbplatsen mijnpensioenoverzicht.nl, <strong>som</strong> är ett samarbete mellan<br />
de <strong>ned</strong>erländska pensionsadministratörerna och SVB. Den täcker både<br />
allmän pension och tjänstepension, och den är uppbyggd av individuella<br />
konton.<br />
Norge<br />
På den statliga webbplatsen nav.no (NAV- din pensjon), samlas<br />
information om den allmänna pensionen och obligatorisk tjänstepension<br />
från de större aktörerna. Här kan man beräkna framtida<br />
pension, ansöka om pension, se intjänade pensionsrätter och se datum<br />
<strong>för</strong> kommande pensionsutbetalningar.<br />
112
Polen<br />
Social<strong>för</strong>säkringsverket, Zakład Ubezpieczen Społecznych (ZUS), har<br />
en webbplats med information om pensionssystemet samt beskrivning<br />
av hur sammanställningen av de individuellt intjänade pensionsrätterna<br />
ska <strong>för</strong>stås, mojaskladka.zus.pl. Planen är att man ska få<br />
tillgång till personliga konton online under år 2012. Dessutom finns<br />
ett webbaserat verktyg <strong>för</strong> att simulera pension,<br />
mojaemerytura.zus.pl.<br />
Storbritannien<br />
The Pensions Advisory Service (TPAS) är en oberoende organisation,<br />
<strong>som</strong> har en webbplats med information och råd <strong>som</strong> täcker alla<br />
pensionsdelar, pensionsadvisoryservice.org.uk. TPAS webbplats innehåller<br />
även ett antal planeringsverktyg (<strong>för</strong> att exempelvis beräkna<br />
statlig pensionsålder och planera pensionssparande) samt en personlig<br />
sida där pensionsprognos <strong>för</strong> allmän pension uppdateras online och<br />
där övriga pensionsdelar kan adderas av pensionsspararen.<br />
Tyskland<br />
Den tyska pensionsadministrationen, Deutsche Rentenversicherung,<br />
har webbsidan drv-bund.de. Webbplatsen innehåller information om<br />
pensionssystemets olika delar. Vidare finns det ett räkneverktyg <strong>för</strong><br />
att beräkna hur pensioner och pensions<strong>för</strong>måner påverkas av att man<br />
går i pension i <strong>för</strong>tid eller arbeta längre än pensionsåldern.<br />
USA<br />
Den myndighet i USA <strong>som</strong> ansvarar <strong>för</strong> pensioner, Social Security<br />
Administration, har en webbplats med information om pensionssystemet,<br />
socialsecurity.gov/pgm/retirement.htm. Den täcker den<br />
lagstadgade arbetspensionen (OASDI- Old Age, Survivors, Disability<br />
Program), och innehåller flera räkneverktyg <strong>för</strong> bland annat <strong>för</strong>väntad<br />
livslängd, effekter av tidigt och sent påbörjat uttag av pension<br />
samt inkomsttak. Vidare finns det ett antal ingångar med information<br />
om till exempel inkomstskatter och om möjligheten att ansöka om<br />
pension online.<br />
113
adress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7<br />
telefon 08 58 00 15 00 fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se