23.09.2013 Views

Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...

Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...

Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

landena vid den här tiden ledde honom<br />

till frustration, självexil, strävan<br />

efter kunskap och upplysning, att nå<br />

Nirvana och hitta lösningar på problemen.<br />

Det är i detta sammanhang<br />

som det är nödvändigt att skilja den<br />

historiske Buddha <strong>från</strong> den religiöse.<br />

Den tidigare representerar en intellektuell<br />

samhällskritiker och den<br />

senare begränsas till en religiös predikant.<br />

Gautamas synsätt och handlingar<br />

demonstrerar att han var en radikal<br />

oliktänkare som var emot renlärighet.<br />

Han introducerade begreppet<br />

skugg-jag (den så kallade vanföreställningen<br />

om Mara-demonen)<br />

som ett slags ego och okunskap som<br />

kan användas för att göra sig medveten<br />

om sitt eget medvetande. Kanske<br />

var det här första gången som någon<br />

använde skuggjag-metoden i en intellektuell<br />

diskurs.<br />

Med skugg-jaget utmanade Gautama<br />

själva idén om ”Brahma” som<br />

en högsta eller verklig sanning, som<br />

annars var den tidens rådande norm.<br />

Gautama avvisade den och alla andra<br />

tolkningar som inte stöddes av<br />

fakta, vilket tar oss till begrepp i<br />

modern fysik och filosofi. Med sin<br />

metod sporrar Buddha oss att ställa<br />

frågor och göra en kritisk granskning<br />

för att uppnå självmedvetenhet<br />

ur självbedrägeri.<br />

Gautama kan ha konfronterats<br />

med föreskrifter om kunskap och<br />

Nirvana (olik den europeiska uppfattningen<br />

om upplysning), som<br />

kanske inte hade något att göra med<br />

den troendes tro på en gud eller<br />

ateistens avvisande av en gud.<br />

Varken bekräftade<br />

eller förnekade gud.<br />

Det är anmärkningsvärt att Gautama,<br />

till skillnad <strong>från</strong> andra religiösa<br />

iko<strong>ner</strong>, varken bekräftade eller<br />

förnekade existensen av en enda<br />

gud. Som Nehru uttryckte det: ”På<br />

samma gång erkän<strong>ner</strong> han varaktigheten<br />

i en naturlag och universella<br />

orsakssamband”.<br />

Den historiske Buddha var tydligt<br />

emot vidskepelse, idoldyrkan och religiösa<br />

ritualer. Eftersom han inte<br />

var en så kallad ”statlig intellektuell”,<br />

försvarade han inte heller de beslut<br />

som togs av människor vid makten.<br />

Hans filosofi medgav kritisk granskning<br />

av andra. Gautama hade en<br />

metod för självanalys: ”tro inte bara<br />

på vad jag säger, titta på dig själv”,<br />

och han var en kritisk tänkare med<br />

både skepsis och experimentlusta.<br />

Men Gautamas personlighet och<br />

förhållningssätt till kunskap har under<br />

århundraden använts, och missbrukats<br />

så som det passat olika människor.<br />

Som Buddha ses Gautama<br />

som en av de hinduiska gudomarna<br />

och han identifieras också som en<br />

egen inkarnation. Hans strävan efter<br />

kunskap och tro på en intellektuell<br />

sanning har praktiskt taget kidnappats<br />

av olika former av vidskepelser,<br />

avgudadyrkan och religiösa ritualer.<br />

Nehru beskriver metoderna träffande:<br />

”trots Buddhas varning hade<br />

de trotsat honom och hans stora bilder,<br />

i templen och på andra håll, tittade<br />

<strong>ner</strong> på mig och jag undrade vad<br />

han skulle ha tyckt”. Man undrar vad<br />

Nehru skulle ha sagt om det faktum<br />

att Buddhas bilder i allt större utsträckning,<br />

och särskilt i västvärlden,<br />

används som ett varumärke och ses<br />

som en exotisk orientalisk gud.<br />

16<br />

Föremål för mellanstatliga förbindelser.<br />

Buddha har varit föremål<br />

för de mellanstatliga förbindelserna<br />

i Sydasien sedan Nehru-Mao-eran.<br />

Nehrus författarskap visar att han<br />

var mer intresserad av den historiske<br />

Buddha än av den religiöse. Men<br />

Nehru var också en politiker som<br />

konfronterade den kommunistiske<br />

revolutionären och grundaren av<br />

Folkrepubliken Kina, Mao Zedong,<br />

som ville avskaffa religio<strong>ner</strong>na med<br />

syfte att främja sin egen kult.<br />

Mao lade inte bara vantarna på<br />

Tibet med våld, där Buddha betraktas<br />

som en religiös guru, utan inledde<br />

också en offensiv mot Indien<br />

1962 då han besegrade Indien militärt.<br />

Under Indiens krig mot Pakistan<br />

1971, uppvisade Nehrus dotter<br />

Indira Gandhi en framgångsrik balansakt<br />

mellan USA och dåvarande<br />

Sovjetunionen mot Kinas militärmakt,<br />

vilket ledde till att Bangladesh<br />

bildades.<br />

Indisk ledning oroad. I takt med<br />

att Kinas ekonomiska tillväxt och<br />

militära upprustning fortsätter, är<br />

Indiens nuvarande politiska ledning<br />

oroad över landets säkerhet. För närvarande<br />

står Indien ensamt inför ett<br />

maoistuppror och ser Nepals maoister<br />

som ett problem i relatio<strong>ner</strong>na<br />

till Kina. Därför har Nepals projekt<br />

om Storlumbini blivit en svår balansgång<br />

mellan grannländerna.<br />

Det verkar som om både Kina och<br />

Indien är intresserade av Lumbiniprojektet,<br />

men att de vill använda<br />

det som ett redskap för att nå sina<br />

egna mål: ”Indien vill att Lumbiniprojektet<br />

ska vara en del av de buddhistiska<br />

platser som även omfattar<br />

Bodh Gaya, Kusinagar och Sarnath”,<br />

enligt en intervju med Nepals kul-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!