Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...

Recommendations

Info

Utvecklingen av Buddhas födelseort Lumbini i Nepal har blivit storpolitik. Platsen bör utvecklas till ett centrum för världsfred och intellektuell kompetens, anser Sydasiens skribent Katak Malla, som här ger en bakgrund till den pågående kontroversen. Att se på den historiske Buddha, Siddhartha Gautama, till skillnad mot den modernare seden att dyrka avbilder av Buddha kan ge nya insikter om vad han stod för rent intellektuellt – men också vad han var emot. Det här kan ge en ny, om än svår, diskussion om Buddhas idéer, bland annat mot en bakgrund av dagens Nepal. Buddha var i själva verket en samhällskritiker, men har ofta missförståtts och setts som en enbart religiös figur. Hans filosofi har också utvecklats till flera dogmbundna läror. En diskussion om hans samhällskritik och metod kan bidra till att vi bättre förstår vilken roll samhällskritiker kan spela i dagens politik i Nepal. En sådan diskussion kan också bidra till fred och samexistens med grannländerna. Centrum för världsfred. Jag anser att Buddha bör erkännas som samhällskritiker och att hans metoder och inställning till kunskap kan användas som redskap för Buddha och Lumbini Monastery of World Peace moderna intellektuella samtal, detta med utgångspunkt från nutida tolkningar av Buddhas historia, som skiljer på den historiske och religiöse Buddha. I dag pågår en strid mellan Nepals maoister och icke-maoister om vem som ska leda utvecklingen av Lumbini, men också om myndigheternas ansvar för platsen som en världskultur och naturarv. Själv anser jag att Lumbini kan och bör utvecklas till ett centrum för intellektuell kompetens, där alternativa åsikter och filosofiska riktningar kan utforskas och utvecklas och viktigast av allt – där ett centrum för fred kan etableras. Ett Buddha-universitet – och inte ett Buddhistuniversitet – skulle vara det perfekta sättet att utveckla Lumbini och samtidigt hedra Buddha som en av de viktigaste samhällskritikerna. Storlumbini – intressant idé men förvånande. Lumbini är inte bara viktig för Nepal utan är också en världsarvsplats, både ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Utvecklingen av Lumbini har stått högt på agendan i flera efterföljande nepalesiska regeringar. Nepals före detta premiärminister, maoistledaren Prachanda, är mycket intresserad av det så kallade Storlumbiniprojektet (Greater Lumbini Project). 14 Till och med till den grad att han anklagats för att prioritera projektet framför det mer akuta behovet att avsluta fredsprocessen i Nepal. Under ett besök i New York i november 2011 uttryckte Prachanda, tillsammans med FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, sitt engagemang för att utveckla Lumbini till en ”fredsstad”. Engagemanget är intressant, men förvånande, och lyfter flera avgörande frågor. Byter maoisterna ut sin gud Mao mot Buddha, eller använder de Buddha som ett nytt varumärke? Vissa ledare väljer att ge upp sitt liv för sina förebilder, medan andra byter förebilder som om de vände kappan efter vinden. Det är förstås inte fel av maoisterna att byta åsikt eller förebilder, även om det kan vara svårt för att inte säga omöjligt att tro på att de faktiskt ändrat sig. Förändringen som Prachanda strävar efter, med en inriktning mot fred och demokrati, förtjänar dock en andra chans. Ban Ki-moon verkar också mån om att stödja processen. Han har inte bara uttryckt positiva attityder om Lumbini utan också gått med på att leda en högnivåkommitté för Lumbinis utveckling. Miljöaspekterna diskuteras inte. Arbetet med att utveckla Lumbini är bra. Men det finns krav som måste uppfyllas. Enligt Konventionen för skydd av världskultur- och
naturarv från 1972, ska projektet ta sikte på att skydda och restaurera platsen, men får inte ändra på platsens originalitet. Andra viktiga krav är att platsens omgivningar bevaras och förbättras. Alla projekt som har en avsevärd påverkan på världsarvets egenskaper måste genomgå en miljöprövning. Projektet ”The Greater Lumbiniproject” som föreslagits av Nepals maoiststyrda regering är en storindustri. Det inkluderar nybyggda motorvägar, hotell, flygplats, konferenscenter, energiprojekt och ett Buddhistuniversitet, saker som med all sannolikhet kommer att påverka miljön. Som en regel gäller att den ”avsevärda påverkan” som troligen kommer att orsakas av projektet noga måste ses över. Men miljöaspekterna kring Lumbinis utveckling är något som ännu inte diskuterats. I stället har projektet blivit föremål för en politisk strid inom Nepal, men också i relationerna mellan Nepal, Indien och Kina. Riskerar att bli som Disneyland. Internt verkar både Nepals buddhister och icke-maoister vara våldsamt emot att Prachanda leder högnivåkommittén för Lumbinis utveckling. Några är emot honom som ledare eftersom han är maoist, och inte buddhist. Andra framhåller att om en icke-buddhist inte är lämplig för att leda styrgruppen, så är inte heller en buddhist eller hindu det. I verkligheten har Buddha utmanats av både buddhister och hinduer, som missbrukat hans filosofi med renlärighet. Maoisterna å sin sida ägnade sig åt väpnat uppror i det förflutna, helt i motsats till Buddhas värderingar. Som födelseplats för Gautama är Lumbini en attraktion för alla trosinriktningar så väl som för icke-troende. Skulle Lumbini bara likställas med en viss slags buddhism, skulle platsen bli något i stil med Vatikanen. Utan att också noga ta hänsyn till Gautamas liv och värderingar skulle projektet lätt kunna bli ett industri- eller turistprojekt som Disneyland. Om Lumbini ska utvecklas till något i stil med Vatikanstaten i Europa eller Disneyland i USA, skulle Buddha enbart bli ett varumärke utan vidare intellektuell mening. Omöjligt att veta. Det är omöjligt att veta vad Gautama skulle ha sagt om allt det här. Men det finns ledtrådar i historiska dokument om vad han skulle ha kunnat säga och göra om han hade använts som ett varumärke. Några ledtrådar finner vi i historien om Gautama som till stor del är baserad på Pali-legenderna. Som alla andra legender är Gautamas historia baserad på både myt och verklighet, överdrifter och omskrivningar under århundraden. Några grundläggande fakta känner vi till: Enligt den officiella sajten för Lumbinis utvecklingsstiftelse 1985, föddes Gautama år 623 f.Kr. Det finns ingen exakt angivelse för när han dog, men en källa anger 483 f.Kr., en annan föreslår 368 f.Kr. Några källor anger att Buddha troligen förgiftades och dog i Vaisali (baserat på historien om mangoflickan). Detta eftersom han var en radikal tänkare som var emot renlärighet, 15 på samma sätt som Sokrates dödades genom att dricka odört när han vägrade att erkänna den gud som erkänts av staten. Buddhas kusin och ingifte bror, Devadatta, ska ha gjort flera försök att döda Buddha. Devadatta var Buddhas lärjunge som ville ta över Sanghat eller Unionen, en slags tidig version av det moderna politiska eller civila samhällets ledare som vill kontrollera sina organisationer för att kontrollera kunskapen. Pappan ingen kung? En relativt sen tolkning föreslår att Gautamas pappa, Suddhodhana, ska ha varit medlem av den så kallade Shakya-republiken, en sammanslutning av aristokrater utan kastsystem. Den här tolkningen stämmer inte överens med den traditionella berättelsen där pappan var kung och Gautama föddes som prins. Berättelsen ger ett politiskt sammanhang åt den tid Gautama levde i och läget i landet där han föddes och angränsande länder. Precis som i modern tid där starka stater hotar svagare, hotades också Shakya-republiken av monarkierna Kosala och Magadha. De båda monarkierna var ariska, och brahmanism var sedan tidigare ett dominerande fenomen i den sekulära vediska traditionen, medan kastsystemet blev nödvändigt i statliga affärer. Shakya-republiken stod emot inflytande från de båda monarkierna, inklusive ritualistisk hinduism Radikal oliktänkare och unik metod. Det här är bakgrunden till Gautamas uppfostran. De sociala förhål-
Page 1 and 2: en medlemstidning från svensk-tibe
Page 3 and 4: Kraften i kärlek och medkänsla De
Page 5 and 6: Lhasa och Kina. Det är fantastiskt
Page 7 and 8: Från lidande till lycka Slutet på
Page 9 and 10: domen utvecklas på tre sätt: geno
Page 11 and 12: Välbesökt meditationskurs med Lam
Page 13: spannmål och juveler och på sitt
Page 17 and 18: turminister i India Today. Dessa ä
Page 19: A N S L A G S T A V L A N Riksel-Li

Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?