Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...

en medlemstidning från svensk-tibetanska skol- och kulturföreningen
1
4/2012

norbu
Tidskriften NORBU utges av
Svensk-tibetanska skol- och
kulturföreningen.
Redaktör:
Ingegerd Hamberg
Ansvarig utgivare:
Allan Fotheringham
Omslag fram: Yerpa utanför
Lhasa Foto: Leif Magnusson
Omslag bak: Yamdrok Tso
Foto: Leif Magnusson
Grafisk form & Layout:
Stig Jonsson
Postadress:
Vivstavarvsvägen 200
122 43 Enskede
Telefon:
08-643 49 47
Telefax:
08-643 49 17
PlusGiro:
90 06 66-9
E-post:
info@tibet-school.org
Hemsida:
www.tibet-school.org
NORBU betyder den
önskeuppfyllande juvelen.
Medlemsavgiften i Svensktibetanska
skol- och
kulturföreningen är 200
kr. I medlemsavgiften ingår
abonnemang på tidskriften
NORBU.
ISSN: 1101-5020
Tryck: Trycknu,
Stockholm, 2012
3.
4.
6.
7.
10
11
12
Kärlekens kraft
Soenam Jamyangling
Fadderskap bär frukt
Glädjande bevis
Självbrännare eller självmordsbombare
Vår ordförande reflekterar
Vägen ut ur lidandet
Följetongen avslutas
Läkaren Buddha
Jigme Tsarong
Helgkurs med Lama Lodru
Gudrun Löfgren
Apan och ärtorna
Folksaga från Tibet
13 Jatakaberättelserna
En kommentar av Susanne Ställborn
14
18
Buddhas födelseort -
kan bli fredscentrum
Appell för sponsring
19 Anslagstavlan
Innehåll Norbu nr 4, 2012
2
Redaktören
Så börjar vi se slutet på ännu ett turbulent år. I Tibet har mer än 90
personer tänt eld på sig själva i ett desperat rop på hjälp. Har en självmordsbombare
samma motivation som en självbrännare? Läs Soenam
Jamyanglings reflektioner i ämnet.
39 av våra fadderbarn har nu avslutat sina utbildningar och fått arbete i
Tibet. Tack vare våra faddrar och Riksel-Lindhfonden slipper de en framtid
som andra klassens medborgare i sitt eget land. Vi presenterar en lista på
deras yrken och arbetsplatser.
Buddhas födelseort Lumbini är föremål för stora planer. Ska det bli ett
centrum för världsfred eller ett turistprojekt à la Disneyland? Katak Mala,
född i Nepal men numera bosatt i Sverige, låter oss ta del av en mycket intressant
studie.
Personligen har jag två önskningar just nu: Fred i världen och en vit jul!
Ingegerd Hamberg, redaktör
ingegerd@tibet-school.org

Kraften i kärlek och medkänsla
Det absoluta sinnet är i sig självt oändligt,
Liksom rymden ovanför oss.
Båda aspekterna är synnerligen otroliga.
Anta att vi har den här naturen inom oss,
Hur ska vi bete oss?
Ska vi vara själviska, eller ska vi göra något bra för människorna och
miljön, för denna fantastiska samexistens.
Största delen av tiden sitter vi fast i vårt ego och vi glömmer att vi är
mer än bara den här futtiga kroppen.
Så sorgligt om vi för sent upptäcker att det är vi själva som är källan till
dessa två otroliga som jag nyss nämnde.
Genom meditation kan man i praktiken få kunskap om och uppleva
sådant man inte kan förstå intellektuellt. Den sanna förståelsen av det
naturliga sinnet utvecklas inom en utan att man gör något, utan att
man undersöker eller lägger till något extra. Det föds helt och hållet
inifrån. Om man undersöker och analyserar det om och om igen utan att
diskriminera kommer den sanna visdomen (yeshe) att lysa igenom som
ljuset från ett fönster.
När man har upptäckt den här viktiga och mirakulösa naturkraften
genom meditation kommer den sanna kärleken och medkänslan till alla
levande varelser att gradvis födas i en utan någon som helst urskillning.
När du har denna insikt har du det mäktigaste vapen som finns i hela
universum. Det vapnet är kärlek och medkänsla för alla! Bara då kan
man verkligen hjälpa andra.
Meditera och upptäck detta själv innan du gör något annat!
3
Soenam Jamyangling

Välsignelsen med fadderskap
I förra numret av Norbu kunde man läsa om 8 ungdomar som just gått
ut Katselskolan för att fortsätta studera i Kina eller Lhasa, samt 39
elever som avslutat sin utbildning och fått arbete vid hemkomsten.
Vi har inte utrymme att berätta alla deras historier men vi har här sammanställt
en lista över dessa 39 med namn och det arbete de fått, samt
plats där de arbetar. Dessutom har 20 elever avslutat sin utbildning vid
Hantverksskolan i Katsel. Alla har fått arbete.
Tidigare har skolföreningen
med hjälp av medlemmar,
faddrar och sponsorer byggt
108 grundskolor och bibliotek där
ca 13,000 barn går idag. Detta har
inneburit en stor förbättring i barnens
och deras familjers liv, även om
de kanske bara gått något år i grundskola.
4
Tack vare allas stöd och tack
vare Riksel-Lindhfonden har vi
därefter kunnat erbjuda stöd till de
elever som vill fortsätta efter årskurs
6, ända upp till universitetsnivå, i

Lhasa och Kina. Det är fantastiskt
att se vilka möjligheter som dessa
elever nu fått tack vare år av stöd
från föreningen! Vi hoppas att alla
medlemmar, faddrar, och sponsorer
känner sig lika glada och stolta som
vi på kansliet över att vi tillsammans
har kunnat förändra så många unga
Namn Yrke Ort
1. Dekyi Dolkar lärare Lhasaområdet
2.Tenzin Drakpa lärare Nagchu
3. Chungkyi kontorsarbete Shegatse
4. Gorkyi kontorsarbete Shegatse
5. Saldron kontorsarbete Chamdo
6. Jampa Phuntsok administration Lhasa
7. Lhakdron läkare Lhasa
8. Dorjee Dolkar administration Chamdo
9. Konchok Dolkar sjuksköterska Nagchu
10.Dekyi Wangmo lärare väntar på jobb
11. Tsering Dekyi lokal förvaltning Chamdo
12. Lobsang Phuntsok kontorsansvarig Shetse Tingval
13. Kalsang Yangkyi lokal förvaltning Ngari Purang
14. Palkyi sjuksköterska Medrogungkhar
15. Rigzin Dolma kontorsarbete Nagchu
16- Trinley Lhamo lärare Ngari
17. Dawa kontorsarbete Ngari
18. Jampa Dolma lärare Shetse area
19. Gyagpa Lodoe elektriker Lhasa
20. Chodrol Wangdu revisor Lhasa
21. Tenzin Chophel revisor Chamdo
22. Konchok Gyaltsen lärare Tolung, Lhasa
23. Thupten Dawa kontorsarbete Lhasa
24. Rigzin Chodrak kontorsarbete Lhasa
25. Samten Tharchin kontorsarbete Medrogungkhar
26. Migmar lärare Nagchu
27. Konchok Chophel kontorsarbete Lhasa
28. Jamphel Dawa veterinär Lhasa
29. Sonam Chokyi kontorsarbete Nagchu
30. Jigme lärare Lhasa
31. Thupten Lodoe lärare Lhasa
32. Tenzin elektriker Lhasa
33. Tsering Namgyal veterinär Lhundrup
34. Yeshi Chodron elektriker Medrogungkhar
35. Tsering Dzompa revisor Shetse
36. Thupten Lodoe hantverkslärare Katsel
37. Konchok Tsering hantverkslärare Katsel
38. Yangchen hantverkslärare Medrogungkhar
39. Samdrup hantverkslärare Medrogungkhar
5
människors liv till det bättre och
gett dem en framtid. Med ert stöd
vill vi gärna fortsätta med det!

Självbrännare eller självmordsbombare
– Vad är skillnaden?
Det kan verka som om det
inte är någon skillnad mellan
dem, båda förstör sina
dyrbara människokroppar vilket är
mycket sorgligt och båda är i en utsatt
situation.
Men om man noga undersöker
dessa dåd på båda sidor finner man
enorma skillnader:
* Låt oss först titta på självmordsbombarnas
handlande. De har sitt
eget syfte och mening och är för
det mesta väl organiserade av en
grupp eller en organisation. Och
deras motiv är helt klart: att få
igenom sitt budskap genom att ta
med sig många oskyldiga människor
i döden, och de gör det för att
En lördag i oktober var det
återigen öppet hus för Skolföreningens
medlemmar och
faddrar och andra intresserade. Trots
att regnet öste ner den dagen kom
det besökare i alla åldrar och deltog i
höstfestens program.
Dagen inleddes med mingel över
tibetanskt smörte och shapale, tibetanska
piroger.
Lite senare på eftermiddagen
blev det filmvisning i Tarasalen. Filmen
som visades var Journey from
Zanskar och berör samma hjärtefråga
som Skolföreningen arbetat med
så många år: Att bevara den tibetanska
kulturen genom utbildning av tibetanska
barn. Skillnaden här är att
dokumentären utspelar sig i Ladakh
bland de tibetanska folkgrupper som
bor där.
få sin belöning när de kommer till
det utlovade paradiset.
* Låt oss nu titta på självbrännarna.
De har också ett eget syfte och
mening och de gör det oftast ensamma
till förmån för andra människor
i stället för att dra oskyldiga
med sig i döden, och de gör
det så att deras folk kan möta sin
ledare. De har också en önskan att
befria sitt folk från okunnighet
och lidande. De har kommit fram
till att deras kroppar och sinnen är
två skilda enheter, därför offrar de
sin nuvarande kropp för världsfreden,
likt ett ljus i en kyrka eller i
ett tempelrum. Deras handlande
Höstfest på The House of Tibet
Huvudpersonen i filmen, Geshe
Lobsang Yonten, visar i den gripande
dokumentären hur han försöker
leva enligt bodhisattvalöftet, nämligen
att gagna alla levande varelser
så gott han förmår. Han och hans
munkbröder reser runt i det avlägsna
och karga Zanskarområdet i
Ladakh för att ge barn möjlighet till
en utbildning de annars aldrig kunnat
drömma om. De familjer med
barn som nappar på erbjudandet får
följa med på en strapatsfylld resa
över höga bergspass. Det tar flera
dygn på hästryggen och till fots, de
får ta långa omvägar och de möter
allehanda hinder innan de slutligen
når målet, Manali. Där blir barnen
omhändertagna och placerade i skolor
som drivs av tibetanska munk-
6
är också ett desperat rop på hjälp
för att befria sitt folk.
Det är i vilket fall som helst oerhört
sorgligt att en del människor
tvingas ta till så extrema metoder
som självbränning och självmordsbombning.
Jag är inte alls någon
modig person och därför vill jag be
dem som begår dessa uppoffrande
handlingar: Var snälla och sluta med
det så att ni i stället kan ha ett långt
skönt liv med era familjer och vänner.
Till förtryckarna har jag en bön i
all anspråkslöshet: Stoppa alla handlingar
som ni inte skulle tolerera eller
godta om det gällde er själva!
Soenam Jamyangling
och nunnekloster. Förhoppningen är
att dessa barn ska återvända till sina
hembyar när de blivit färdigutbildade
för att bygga upp och vidmakthålla
sin tibetanska kultur. Visst låter det
bekant för oss på Skolföreningen!
Geshe Lobsang Yonten säger vid
ett tillfälle ”one of the greatest gifts
we can give a child is an education.
With an education comes choice.”
(En av de största gåvor vi kan ge ett
barn är utbildning. Utbildning ger
valmöjligheter.) Med denna träffande
uppmuntran till oss medlemmar,
faddrar, volontärer och personal på
Svensk-tibetanska skol- och kulturföreningen
avslutades årets höstfest.
Sofia Pettersson

Från lidande till lycka
Slutet på följetongen
Finns det då ingen väg ut ur lidandet? Så slutade följetongen förra gången
då Soenam Jamyangling berättade om den världsliga tillvarons brister.
Och visst finns det en väg ut ur lidandet: De sex fullkomligheterna.
VÄGEN UT UR LIDANDET:
DE SEX
FULLKOMLIGHETERNA
En mycket verksam metod för att
komma ut ur lidandet är ”de sex fullkomligheterna”.
Var och en av de destruktiva krafter
jag tidigare beskrivit är i själva
verket råmaterialet till en motsatt
god kraft. De kan omvandlas till
positiva egenskaper som gör människan
lycklig.
Det finns sex övningar för att
utveckla dessa sex fullkomligheter.
Metoden är att urskilja och lära sig
handskas med olika situationer och
förhållanden som skapats eller håller
på att skapas av ditt medvetande.
1. Den första egenskapen man ska
försöka öva upp är generositet, på
tibetanska djinpa. Den är av två
slag: relativ och bestående. Generositet
är att kunna dela med sig
utan att förvänta sig något i gengäld,
utan bitankar.
En relativ generositet innehåller
gärna någon, om än aldrig så liten
bitanke. Den är välgörande, men i
begränsad grad. Den andra sortens
generositet är när du ger helhjärtat
eller delar med dig utan någon bitanke.
Det är klokt att granska sina
motiv, stanna upp och se efter innan
man gör någonting. De positiva effekterna
av en sådan generositet är
utan gräns - men motivationen måste
vara kristallklar. Detta slags generositet
är bestående.
Syftet med att utveckla generositet
är att befria sig från begär och
girighet, denna eviga hunger och
törst. Generositet betyder inte att du
måste skänka bort allt du äger och
har; bara att du är beredd att dela
med dig av smått och stort, och inte
klamra dig fast vid något.
2. Den andra övningen gäller etik,
på tibetanska tsultrim. Etik är som
grunden i ett hus. Om grunden är
7
vällagd, kommer huset att stå hur
vi än bygger det. Vi behöver träna
medvetandet så att vi helt enkelt
får lust att göra goda handlingar.
Etik innebär att vi disciplinerar
oss själva, så att vi i var situation
helhjärtat och utan tanke på egen
vinning handlar positivt.
3. Den tredje övningen handlar om
tolerans, tibetanska zöpa. Tolerans,
eller tålamod är särskilt viktigt
i vår tid. Okunnigheten är en
skugga som ständigt följer oss. Vi
vill gärna vara lyckliga men vi vet
inte hur vi ska hantera alla situationer.
Att träna medvetandet är precis
som bodybuilding. Det tar tid, men
ger resultat till slut. Om du tränar
dig på det här viset blir du lycklig,
och lyckan blir permanent.
4. Den fjärde övningen gäller flit, på
tibetanska tsöndu. Det finns tre
slags flit men jag tänker inte gå in
på dem här. Se på de stora mästarnas
levnadsskildringar såsom den
om Buddha, Jesus eller Tibets
store yogi Milarepa som nådde
upplysning under sin livstid. Ett
annat exempel är Tsongkapa, en
stor lärare vars mandalaoffer (of-

fergåva) till Buddha, Dharma och
Sangha – för alla varelsers väl –
gjordes med så stor flit att han
till slut nötte ett hål i stenplattan!
Vad vi än gör – vare sig det gäller
ett andligt eller världsligt företag
– behöver vi alltid flit.
Utan flit kommer man inte att lyckas
med någonting. Det finns en enkel
historia om detta:
Det var en gång en hare och en
sköldpadda. Haren var mycket snabb
och sköldpaddan otroligt långsam.
En dag skulle de två tävla mot varandra
i en kapplöpning. Haren tänkte
att eftersom sköldpaddan var så
långsam skulle han lätt vinna utan
att ens behöva anstränga sig. Därför
sade han: ”Det är ingen idé att du
försöker tävla mot mig, jag har ju i
princip vunnit redan innan vi börjat.
Det är lika bra att du ger upp.” Men
sköldpaddan svarade: ”Var inte så säker
på det. Jag kan slå dig hur snabb
du än är.” Tävlingen började och
haren sprang mycket fort. När han
kom halvvägs tog han en vilopaus
och somnade, medan sköldpaddan
flitigt fortsatte genom att tillämpa
sin uppmärksamhet och recitera
manimantrat (kärleksmantrat) ända
tills han nådde sitt mål och vann.
Ge inte lättvindigt upp något du
tycker om och underskatta inte andras
kvalitéer. Ge dig själv och andra
tid att uppnå det ni eftertraktar. På
det viset skapas utrymme i sinnet
för tid och eftertanke. Kom ihåg att
allt har sin tid. Försök inte att pressa
fram något utan sann känsla bakom.
Allt kan uppnås med ihärdighet.
Det är också viktigt att komma ihåg
att karma (orsak och verkan av dina
handlingar) alltid spelar in. Såväl när
det gäller ditt handlande, såväl i det
förflutna, nuet och framtiden.
Om du ska verka för alla varelsers
väl behöver du flitigt utveckla kärlek
utan urskiljning. Jag fick min träning
i flit när vi byggde 108 skolor
i Tibet och mina bästa lärare i det
projektet var de kinesiska och tibetanska
ledarna i Tibet. Du kan träna
dig i allt, vad du än gör, vare sig du
tycker om det du gör eller inte. Allt
beror på motivationen. Var inte en
”kommer-att-göra-massor-av-sakerperson”
som skjuter upp allt dag efter
dag, hela livet. Slösa inte bort hela ditt
människoliv genom att ständigt bara
planera att utöva.
Flit i dess sanna bemärkelse är
att glädjas åt att göra positiva handlingar
som hjälper andra såväl som
en själv.
5. Den femte fullkomligheten är
meditation, på tibetanska samten.
Det finns många olika slags medita
tionsmetoder, men de kan delas
in i två grupper: skapande och
icke-skapande meditation.
I skapande meditation använder man
sig av visualisering eller fantasi. Att
meditera på kärlek och medkänsla
8
är en av de mest djupgående övningarna.
En annan är att meditera
på tomhet. Det mest effektiva sättet
att råda bot på okunnighet och egots
klängande tendenser. Vi spenderar
mycket tid på vardagliga göromål
som att arbeta, äta osv. Vi glömmer
oss själva och låter oss uppslukas av
timliga ting, som enligt Buddha,
är illusoriska. Det är som att vara i
en karusell. Nu när du har tid och
möjlighet kasta inte bort detta tillfälle;
börja söka efter ditt sanna jag i
meditationen. När du finner det, då
finner du allt.
I icke-skapande meditation koncentrerar
man sig på att iaktta sinnet
eller fokuserar på andningen. Den
kan också handla om att lära sig se
andra som man ser sig själv, att ge
förnöjsamhet och ta in lidande.
Meditation kan alstra en välgörande
energi, en god atmosfär och
ett sunt liv. Var du än befinner dig
känner du dig hemma och vad du
än säger förmedlar du den känslan
till andra. Meditationen får oss att så
sakteliga inse vilket meningsfullt liv
vi har och lär oss använda varje stund
för andras – men också för vårt eget –
väl – utan att vara själviska! Den som
har ett meditativt sinne (fullständigt
herravälde över sinnet) åstadkommer
mycket gott, även när han/hon inte
har en medveten avsikt. Meditation
är nyckeln till allt. Den nyckeln ger
dig tillgång till allt. Allt finns i din
medvetenhet , såväl det förflutna, som
nuet och framtiden.
Jag råder dig att söka upp en god
och etiskt utvecklad lärare som kan
ge dig vägledning i meditation.
6. Den sjätte fullkomligheten heter
visdom, på tibetanska yeshe. Vis-

domen utvecklas på tre sätt: genom
att lyssna, att begrunda och
att meditera.
Det tibetanska ordet yeshe står för
insikt – eller ett medvetande utan
självcentrering. Det är nödvändigt
att ha visdom, utan den är du som
en pappersbit på gatan som blåser
dit vinden för den. Visdom kan
också liknas vid att gå in i ett rum
med ett ljus i handen så att du kan se
saker som de är. Om du inte utvecklar
din visdom – eller snarare uppväcker
den, för den finns redan inom
dig – kommer ingen annan att göra
det åt dig. Gör det nu! Om du vill
veta vem du verkligen är börja söka
din sanna natur, forska tills du finner
den. Fråga dig: vem är denna energi
i min kropp? Fråga inte andra, utan
ställ frågan till dig själv, gör det för
din egen skull. När du upptäcker den
inneboende visheten, ser du allting
ytterst klart utan skuggan av ett tvivel.
Det är som att komma upp på en
bergstopp där du mållös ser ut över
ett vitt landskap. Det handlar också
om att se saker utan förvanskning.
Vilken lättnad och vilket behag att
Visdom är att inte gripa efter och hålla fast,
vare sig tankarna eller den som tänker dem.
Den är extraordinär, fri från fixering,
bortom lidande, den högsta friden.
Berätta inte om den för vem som helst
Håll den helig i ditt sinne.
9
upptäcka att även man själv har en
liten smula vishet inom sig!
Utan visdom begår man det ena
misstaget efter det andra. Därför
är det nödvändigt att meditera och
hitta denna juvel inom sig. När du
har upptäckt den är det som solens
strålar tränger in i ett mörkt rum och
du plötsligt ser saker som du inte tidigare
sett. Sluta därför att bara prata
och börja utöva om du vill förstå
andemeningen i den här boken.
En mycket vis man, Rigdzin Jigme
Lingpa, skrev:

Läkaren Buddha
Buddha hade varit en självskriven kandidat till ett och annat Nobelpris
om Nobelpriset hade funnits på hans tid. Den bestämda åsikten framförde
Jigme Tsarong när han under en vecka gav föreläsningar i Västerås,
Uppsala och Stockholm om Buddhas bidrag till medicinen.
10
Jigme Tsarong har studerat den
buddistiska urkunden Kangyur
och hittat många belägg för
Buddhas medicinska kunnande som
han i sin tur fick från sina lärare och
utvecklade vidare. Och att så mycket
har nedtecknats är faktiskt tack vare
en ihärdig tvist mellan de religiösa
ledarna och vetenskapsmännen som
grundligt noterade sina respektive
åsikter.
Redan på 600-talet f. K. fördes
psykologin in i medicinen. Och att
det mentala lidandet är värre än det
kroppsliga, det konstaterade man
redan då. Buddhas lära är medicin
för både kropp och själ. Hans lära
för att hela sinnet räknas som ett av
de viktigaste bidragen till läkning.
De fem gifterna hat, girighet, okunnighet,
avund och högmod och deras
renande motpoler kärlek, givmildhet,
visdom, medkänsla och jämnmod tillhör
grundundervisningen i den buddistiska
läran.
Jigme Tsarong entusiasmerade
en talrik skara åhörare på alla de tre
platser han besökte. I Katselshopen
kan man köpa hans egenhändigt tillverkade
tibetanska massageolja.
Text: Ingegerd Hamberg
och Margaretha
Stigsdotter
Foto: Torbjörn Sedell

Välbesökt meditationskurs med Lama Lodru
27 förväntansfulla deltagare tog plats i Tarasalen på The House of Tibet
och Lama Lodru uppmanade oss att ställa frågor så fort vi undrade över
något. Han är en erfaren, pedagogisk och mycket kunnig lärare som har
stor förmåga att ge sina elever förklaringar och liknelser så att det klarnar
för oss. Men han kan också sätta stopp när vi skenar iväg med våra
frågor. Många hjärtliga skratt blev det under de två dagarna.
Ämnet för helgen var De Fyra
Dharma av Gampopa.
De fyra berömda stroferna
lyder så här;
Grant your blessings so that the
mind may become one with the
Dharma.
Grant your blessings so that the
Dharma may go along the path.
Grant your blessings so that the
path may clarify confusion.
Grant your blessings so that confusion
may dawn as wisdom.
Dessa fyra strofer täcker det mesta
inom Dharma och berör speciellt
sinnet och meditationen.
Denna helg fick vi undervisning
i stillhetsmeditation och insiktsme-
Lama Lodru undervisar.
ditation och vi fick uppleva hur vårt
sinne på ett positivt sätt påverkas
och utvecklas genom dessa metoder.
Alla vi människor har en Buddhanatur
inom
oss, men den
skyms av den
fundamentala
för virringen,
som baserar sin
lycka på yttre
saker. Dessa
yttre saker är
föränderliga,
vilket ger upphov
till lidande.
11
Meditationen sätter en ram på
förvirringen och möjliggör att den
kollapsar.
Genom att vara flitiga med meditation
kan vi stilla sinnet, lämna de
störande tankarna och uppleva en
liten glimt av stillhet/tomhet. Vi
kan då ge mera tid och kraft till våra
medmänniskor genom att vi förnimmer
frihet, empati och förnöjsamhet.
Som på de flesta kursdagar på The
House of Tibet serverades goda och
vällagade luncher och läckra kakor
till te- och kafferasterna. Den som
håller i trådarna i köket är Margaretha
Stigsdotter som sedan länge
skämt bort kursdeltagarna med sin
goda mat.
Text: Gudrun Löfgren
Foto: Sofia Pettersson
Margaretha Stigsdotter t h med sina medhjälpare Gisela
Perman, Gudrun Löfgren och Britta Blomberg i köket.

Sagan om apan och ärtorna
Det var en gång en man som
var berömd för sin vishet.
Han var kungen av Benares
högste rådman och pålitlige vän
och gav kungen råd i både andliga
och politiska frågor. En dag, efter
många år av fred, bröt en strid ut
bland trupperna som vaktade gränserna,
och lojala soldater sände ett
brev till kungen och bad om hjälp
att slå ned upproret.
Men det var långt till gränsen.
Vägarna slingrade sig runt branta
bergstup och färden dit var riskfylld
även i vackert väder. Monsuntiden
hade redan börjat. Mörka
moln svepte fram i skyn, regnet föll
i strida strömmar, och vinden hade
drivit bort både djur och människor
under skydd. Vägarna var lösa och
leriga och det var risk för jordskred i
bergssluttningarna. Men kungen beslutade
sig ändå för att ge sig iväg till
gränsen för att sätta stopp för upproret.
Han samlade sin armé och gav
sig iväg.
På slutet av första dagens marsch,
satte trupperna upp sitt läger i en av
kungens parker. När kungen slagit
sig ner för att vila, steg rådmannen
fram inför honom, redo att bistå honom
på alla tänkbara sätt.
I samma stund hällde en tjänare
upp ångkokta ärtor i ett tråg till hästarna
för att äta. En av aporna som
bodde i parken såg detta, hoppade
ner från ett träd ovanifrån, proppade
munnen och händerna fulla med ärtor
och hoppade sedan upp i trädet
igen. Där satte han sig och började
äta.
När han åt, föll en ärta ned på
marken från hans hand. Apan släppte
alla ärtorna som han hade i händerna
för att hämta den som han
tappat. Han klättrade ner från trädet
för att leta efter den förlorade ärtan.
Han letade överallt runtomkring
trädet, men kunde inte hitta den. Då
klättrade han upp i sitt träd igen och
12
satt där stilla och såg dyster ut, precis
som någon som just förlorat en
massa pengar.
Kungen som observerat vad apan
hade gjort, påpekade detta för rådmannen.”
Min vän, vad tänker du
om det?” frågade han.
Rådmannen svarade, ”Ers Majestät,
det är vad dårar utan förstånd
brukar göra, de spenderar en dollar
för att få en penny”, därefter läste
han en vers:
I parken ibland träden,
en dåraktig apa bor
Proppfulla var hans händer,
av ärtorna han tog
Han förlorade dem alla,
för att hämta en han sett falla
Ers Majestät, ingen vishet har jag
sett
i hur han sig betett
Rådmannen gick fram till kungen,
vände sig åter till honom och läste
sedan ännu en vers:
O mäktige konung,
Sådana som apan vi också är,
så är alla som girigheten när
Förlorar allt eller mycket,
för att hålla kvar ett litet stycke
Då han hörde det, tänkte kungen
på sitt kungadöme som var rikt på

spannmål och juveler och på sitt folk
som han lämnat oskyddat. Plötsligt
förstod han det dåraktiga i att ge sig
ut på en farofylld resa bara för att
vidmakthålla kontrollen av ett litet
gränssamhälle. Fast besluten att
inte göra samma misstag som apan,
vände han helt om och utan att förlora
en sekund, for han raka vägen
tillbaka till Benares.
Rebellerna, som hade fått höra att
kungen lämnat huvudstaden för att
kuva sina fiender, hade skingrats och
försvunnit från gränsen, i fruktan för
kungens vrede.
Således kunde kungen, nu medveten
om vad som var viktigast, skydda
hela sitt rike. Därefter regerade han
med större vishet, och mindes alltid
läxan som den glupska apan hade
lärt honom.
Översättning från
engelska: Susanne
Ställborn
Den bruna apan målade
Diamanda Ställborn
Alma Hamberg ritade
den andra apan
En kommentar och
några tankar runt
Jatakasagorna
De sagor som vi publicerat den sista tiden
i Norbu är så kallade Jatakaberättelser.
De berättades först för ca 2500 år sedan
av Buddha Shakyamuni, som inspiration
till att leva ett mer kärleksfullt liv styrt av
vishet och medkänsla. Jatakasagorna
har varit älskade och uppskattade i Indien
och Asien och har berättats ända fram till
våra dagar och är fortfarande mycket omtyckta.
De visar oss den gränslösa nyttan
av positiva tankar och handlingar och hur
allt vi gör påverkar vår livskvalitet. Om vi
talar och handlar på ett egoistiskt vis blir vi
och de som vi har att göra med mer eller
mindre olyckliga, medan goda handlingar
utan själviska motiv väcker godhet av en
sådan kraft att den är upplyftande för alla
former av liv.
Berättelserna inspirerar en till att lyssna
till sitt hjärta, beundra visa handlingar
och själv handla likt sagornas hjältar, med
kärleksfull medkänsla och glädje.
Speciellt i våra dagar med mycket
13
stress och andra svårigheter, som till
exempel miljökatastrofer, kan Jatakaberättelserna
vara till hjälp för oss, både
vuxna och barn, när vi oroar oss och är
nedtyngda av problem. Då vi förstår hur
handlingar som hjälper andra ger positiva
resultat kan vi själva välja den vägen och
upptäcka de positiva konsekvenserna av
sådana handlingar.
Det moderna livet har blivit mer och
mer materialistiskt och våra inre värden
får inte riktigt plats i våra jäktiga liv, det
finns inte mycket tid över för reflektion och
stillhet. Barnen som växer upp nu för tiden
har oftast inte någon större chans att
lära sig något om sådana viktiga frågor, till
exempel att tänka på andra och försöka
hjälpa de som behöver det. Eller åtminstone
inte skada någon. Jatakasagorna är
tidlösa eftersom det alltid har varit och alltid
kommer att vara lika viktigt att lyssna
på hjärtats vishet och försöka använda sitt
liv till glädje för andra.
Alla handlingar börjar med en tanke,
och om tanken kommer från vårt hjärtas
vishet kommer den att föra med sig goda
konsekvenser för många, eftersom den
sprider sig som ringar på vattnet. Men om
den är egoistisk kommer den att orsaka
sorg och förgiftning, psykiskt och kanske
fysiskt. Om man tittar på sådana stora
problem som stressjukdomar, miljökatastrofer
och krig kan vi se att de oftast är
konsekvenserna av ett alltför egoistiskt
synsätt som vår nuvarande kultur grundar
sig på.
Barnen är vår framtid och det vore ju
underbart om de fick större chanser än
vad de har idag att förstå vad som är viktigt
i livet för att vi alla ska kunna fortsätta
leva på vår vackra planet.
Där har vi som en gåva Jatakasagorna
att kontemplera och berätta för våra
barn och barnbarn.
Susanne Ställborn

Utvecklingen av Buddhas födelseort
Lumbini i Nepal
har blivit storpolitik. Platsen
bör utvecklas till ett centrum för
världsfred och intellektuell kompetens,
anser Sydasiens skribent Katak
Malla, som här ger en bakgrund till
den pågående kontroversen.
Att se på den historiske Buddha,
Siddhartha Gautama, till skillnad
mot den modernare seden att dyrka
avbilder av Buddha kan ge nya insikter
om vad han stod för rent intellektuellt
– men också vad han var
emot. Det här kan ge en ny, om än
svår, diskussion om Buddhas idéer,
bland annat mot en bakgrund av dagens
Nepal.
Buddha var i själva verket en samhällskritiker,
men har ofta missförståtts
och setts som en enbart religiös
figur. Hans filosofi har också
utvecklats till flera dogmbundna
läror. En diskussion om hans samhällskritik
och metod kan bidra till
att vi bättre förstår vilken roll samhällskritiker
kan spela i dagens politik
i Nepal. En sådan diskussion kan
också bidra till fred och samexistens
med grannländerna.
Centrum för världsfred.
Jag anser att Buddha bör erkännas
som samhällskritiker och att hans
metoder och inställning till kunskap
kan användas som redskap för
Buddha och Lumbini
Monastery of World Peace
moderna intellektuella samtal, detta
med utgångspunkt från nutida tolkningar
av Buddhas historia, som
skiljer på den historiske och religiöse
Buddha.
I dag pågår en strid mellan Nepals
maoister och icke-maoister om vem
som ska leda utvecklingen av Lumbini,
men också om myndigheternas
ansvar för platsen som en världskultur
och naturarv.
Själv anser jag att Lumbini kan
och bör utvecklas till ett centrum
för intellektuell kompetens, där
alternativa åsikter och filosofiska
riktningar kan utforskas och utvecklas
och viktigast av allt – där ett
centrum för fred kan etableras. Ett
Buddha-universitet – och inte ett
Buddhistuniversitet – skulle vara det
perfekta sättet att utveckla Lumbini
och samtidigt hedra Buddha som en
av de viktigaste samhällskritikerna.
Storlumbini – intressant
idé men förvånande.
Lumbini är inte bara viktig för Nepal
utan är också en världsarvsplats,
både ur natur- och kulturmiljösynpunkt.
Utvecklingen av Lumbini har
stått högt på agendan i flera efterföljande
nepalesiska regeringar. Nepals
före detta premiärminister, maoistledaren
Prachanda, är mycket intresserad
av det så kallade Storlumbiniprojektet
(Greater Lumbini Project).
14
Till och med till den grad att han
anklagats för att prioritera projektet
framför det mer akuta behovet att
avsluta fredsprocessen i Nepal. Under
ett besök i New York i november
2011 uttryckte Prachanda, tillsammans
med FN:s generalsekreterare
Ban Ki-moon, sitt engagemang för
att utveckla Lumbini till en ”fredsstad”.
Engagemanget är intressant, men
förvånande, och lyfter flera avgörande
frågor. Byter maoisterna ut sin
gud Mao mot Buddha, eller använder
de Buddha som ett nytt varumärke?
Vissa ledare väljer att ge upp sitt
liv för sina förebilder, medan andra
byter förebilder som om de vände
kappan efter vinden. Det är förstås
inte fel av maoisterna att byta åsikt
eller förebilder, även om det kan vara
svårt för att inte säga omöjligt att tro
på att de faktiskt ändrat sig.
Förändringen som Prachanda
strävar efter, med en inriktning mot
fred och demokrati, förtjänar dock
en andra chans. Ban Ki-moon verkar
också mån om att stödja processen.
Han har inte bara uttryckt positiva
attityder om Lumbini utan också
gått med på att leda en högnivåkommitté
för Lumbinis utveckling.
Miljöaspekterna diskuteras inte.
Arbetet med att utveckla Lumbini
är bra. Men det finns krav som
måste uppfyllas. Enligt Konventionen
för skydd av världskultur- och

naturarv från 1972, ska projektet ta
sikte på att skydda och restaurera
platsen, men får inte ändra på platsens
originalitet. Andra viktiga krav
är att platsens omgivningar bevaras
och förbättras. Alla projekt som har
en avsevärd påverkan på världsarvets
egenskaper måste genomgå en miljöprövning.
Projektet ”The Greater Lumbiniproject”
som föreslagits av Nepals
maoiststyrda regering är en storindustri.
Det inkluderar nybyggda
motorvägar, hotell, flygplats, konferenscenter,
energiprojekt och ett
Buddhistuniversitet, saker som med
all sannolikhet kommer att påverka
miljön. Som en regel gäller att den
”avsevärda påverkan” som troligen
kommer att orsakas av projektet noga
måste ses över. Men miljöaspekterna
kring Lumbinis utveckling är något
som ännu inte diskuterats. I stället
har projektet blivit föremål för en
politisk strid inom Nepal, men också
i relationerna mellan Nepal, Indien
och Kina.
Riskerar att bli som
Disneyland.
Internt verkar både Nepals buddhister
och icke-maoister vara våldsamt
emot att Prachanda leder högnivåkommittén
för Lumbinis utveckling.
Några är emot honom som ledare
eftersom han är maoist, och inte
buddhist. Andra framhåller att om
en icke-buddhist inte är lämplig för
att leda styrgruppen, så är inte heller
en buddhist eller hindu det.
I verkligheten har Buddha utmanats
av både buddhister och hinduer,
som missbrukat hans filosofi med
renlärighet. Maoisterna å sin sida
ägnade sig åt väpnat uppror i det
förflutna, helt i motsats till Buddhas
värderingar. Som födelseplats
för Gautama är Lumbini en attraktion
för alla trosinriktningar så väl
som för icke-troende. Skulle Lumbini
bara likställas med en viss slags
buddhism, skulle platsen bli något i
stil med Vatikanen.
Utan att också noga ta hänsyn till
Gautamas liv och värderingar skulle
projektet lätt kunna bli ett industri-
eller turistprojekt som Disneyland.
Om Lumbini ska utvecklas till något
i stil med Vatikanstaten i Europa
eller Disneyland i USA, skulle
Buddha enbart bli ett varumärke
utan vidare intellektuell mening.
Omöjligt att veta.
Det är omöjligt att veta vad Gautama
skulle ha sagt om allt det här.
Men det finns ledtrådar i historiska
dokument om vad han skulle ha
kunnat säga och göra om han hade
använts som ett varumärke. Några
ledtrådar finner vi i historien om
Gautama som till stor del är baserad
på Pali-legenderna. Som alla andra
legender är Gautamas historia baserad
på både myt och verklighet,
överdrifter och omskrivningar under
århundraden.
Några grundläggande fakta känner
vi till: Enligt den officiella sajten
för Lumbinis utvecklingsstiftelse
1985, föddes Gautama år 623 f.Kr.
Det finns ingen exakt angivelse för
när han dog, men en källa anger 483
f.Kr., en annan föreslår 368 f.Kr.
Några källor anger att Buddha troligen
förgiftades och dog i Vaisali (baserat
på historien om mangoflickan).
Detta eftersom han var en radikal
tänkare som var emot renlärighet,
15
på samma sätt som Sokrates dödades
genom att dricka odört när han
vägrade att erkänna den gud som erkänts
av staten.
Buddhas kusin och ingifte bror,
Devadatta, ska ha gjort flera försök
att döda Buddha. Devadatta var
Buddhas lärjunge som ville ta över
Sanghat eller Unionen, en slags tidig
version av det moderna politiska eller
civila samhällets ledare som vill
kontrollera sina organisationer för
att kontrollera kunskapen.
Pappan ingen kung?
En relativt sen tolkning föreslår att
Gautamas pappa, Suddhodhana, ska
ha varit medlem av den så kallade
Shakya-republiken, en sammanslutning
av aristokrater utan kastsystem.
Den här tolkningen stämmer inte
överens med den traditionella berättelsen
där pappan var kung och
Gautama föddes som prins. Berättelsen
ger ett politiskt sammanhang
åt den tid Gautama levde i och läget
i landet där han föddes och angränsande
länder.
Precis som i modern tid där starka
stater hotar svagare, hotades också
Shakya-republiken av monarkierna
Kosala och Magadha. De båda
monarkierna var ariska, och brahmanism
var sedan tidigare ett dominerande
fenomen i den sekulära
vediska traditionen, medan kastsystemet
blev nödvändigt i statliga affärer.
Shakya-republiken stod emot
inflytande från de båda monarkierna,
inklusive ritualistisk hinduism
Radikal oliktänkare
och unik metod.
Det här är bakgrunden till Gautamas
uppfostran. De sociala förhål-

landena vid den här tiden ledde honom
till frustration, självexil, strävan
efter kunskap och upplysning, att nå
Nirvana och hitta lösningar på problemen.
Det är i detta sammanhang
som det är nödvändigt att skilja den
historiske Buddha från den religiöse.
Den tidigare representerar en intellektuell
samhällskritiker och den
senare begränsas till en religiös predikant.
Gautamas synsätt och handlingar
demonstrerar att han var en radikal
oliktänkare som var emot renlärighet.
Han introducerade begreppet
skugg-jag (den så kallade vanföreställningen
om Mara-demonen)
som ett slags ego och okunskap som
kan användas för att göra sig medveten
om sitt eget medvetande. Kanske
var det här första gången som någon
använde skuggjag-metoden i en intellektuell
diskurs.
Med skugg-jaget utmanade Gautama
själva idén om ”Brahma” som
en högsta eller verklig sanning, som
annars var den tidens rådande norm.
Gautama avvisade den och alla andra
tolkningar som inte stöddes av
fakta, vilket tar oss till begrepp i
modern fysik och filosofi. Med sin
metod sporrar Buddha oss att ställa
frågor och göra en kritisk granskning
för att uppnå självmedvetenhet
ur självbedrägeri.
Gautama kan ha konfronterats
med föreskrifter om kunskap och
Nirvana (olik den europeiska uppfattningen
om upplysning), som
kanske inte hade något att göra med
den troendes tro på en gud eller
ateistens avvisande av en gud.
Varken bekräftade
eller förnekade gud.
Det är anmärkningsvärt att Gautama,
till skillnad från andra religiösa
ikoner, varken bekräftade eller
förnekade existensen av en enda
gud. Som Nehru uttryckte det: ”På
samma gång erkänner han varaktigheten
i en naturlag och universella
orsakssamband”.
Den historiske Buddha var tydligt
emot vidskepelse, idoldyrkan och religiösa
ritualer. Eftersom han inte
var en så kallad ”statlig intellektuell”,
försvarade han inte heller de beslut
som togs av människor vid makten.
Hans filosofi medgav kritisk granskning
av andra. Gautama hade en
metod för självanalys: ”tro inte bara
på vad jag säger, titta på dig själv”,
och han var en kritisk tänkare med
både skepsis och experimentlusta.
Men Gautamas personlighet och
förhållningssätt till kunskap har under
århundraden använts, och missbrukats
så som det passat olika människor.
Som Buddha ses Gautama
som en av de hinduiska gudomarna
och han identifieras också som en
egen inkarnation. Hans strävan efter
kunskap och tro på en intellektuell
sanning har praktiskt taget kidnappats
av olika former av vidskepelser,
avgudadyrkan och religiösa ritualer.
Nehru beskriver metoderna träffande:
”trots Buddhas varning hade
de trotsat honom och hans stora bilder,
i templen och på andra håll, tittade
ner på mig och jag undrade vad
han skulle ha tyckt”. Man undrar vad
Nehru skulle ha sagt om det faktum
att Buddhas bilder i allt större utsträckning,
och särskilt i västvärlden,
används som ett varumärke och ses
som en exotisk orientalisk gud.
16
Föremål för mellanstatliga förbindelser.
Buddha har varit föremål
för de mellanstatliga förbindelserna
i Sydasien sedan Nehru-Mao-eran.
Nehrus författarskap visar att han
var mer intresserad av den historiske
Buddha än av den religiöse. Men
Nehru var också en politiker som
konfronterade den kommunistiske
revolutionären och grundaren av
Folkrepubliken Kina, Mao Zedong,
som ville avskaffa religionerna med
syfte att främja sin egen kult.
Mao lade inte bara vantarna på
Tibet med våld, där Buddha betraktas
som en religiös guru, utan inledde
också en offensiv mot Indien
1962 då han besegrade Indien militärt.
Under Indiens krig mot Pakistan
1971, uppvisade Nehrus dotter
Indira Gandhi en framgångsrik balansakt
mellan USA och dåvarande
Sovjetunionen mot Kinas militärmakt,
vilket ledde till att Bangladesh
bildades.
Indisk ledning oroad. I takt med
att Kinas ekonomiska tillväxt och
militära upprustning fortsätter, är
Indiens nuvarande politiska ledning
oroad över landets säkerhet. För närvarande
står Indien ensamt inför ett
maoistuppror och ser Nepals maoister
som ett problem i relationerna
till Kina. Därför har Nepals projekt
om Storlumbini blivit en svår balansgång
mellan grannländerna.
Det verkar som om både Kina och
Indien är intresserade av Lumbiniprojektet,
men att de vill använda
det som ett redskap för att nå sina
egna mål: ”Indien vill att Lumbiniprojektet
ska vara en del av de buddhistiska
platser som även omfattar
Bodh Gaya, Kusinagar och Sarnath”,
enligt en intervju med Nepals kul-

turminister i India Today. Dessa är
de platser i dagens Indien där Gautama
levde i självvald exil och där
han utvecklade den filosofi som senare
använts i olika former som en
religion i Sydasien, Tibet, Sydostasien
och Japan.
Indien verkar frukta att Nepals
Storlumbiniprojekt ”kan hjälpa Kina
att uppnå sitt långsiktiga strategiska
mål, att få inflytande över Nepal
ända fram till de nedre bergssluttningarna
på gränsen mot Indien, en
bakdörr in i landet för Kina”, skriver
India Today. Det är svårt att veta
om Indiens rädsla är äkta eller inte,
men Kina verkar i alla fall villigt att
ge ekonomiskt stöd till Nepal för
Lumbiniprojektet och enbart hjälpen
oroar Indien.
Kina och Indien har samma inställning
i vissa globala frågor (som
klimatförhandlingarna), men länderna
ligger långt ifrån varandra när
det gäller attityder till regional fred
och säkerhet. Nepal har hela tiden
svårt att hålla balansen mellan de två
länderna i regionala och internationella
frågor.
Dagens ledare kan lära av Buddha.
Dagens Nepal är inte forna tiders
Shakyarepublik och Kina och Indien
är inte heller de gamla Kosala- och
Magadha-monarkierna. Men vilka
lärdomar kan ledare i Nepal, Indien
och Kina dra från Buddha. Ett enkelt
svar är att de kan bli medvetna
om sina egna medvetanden och vanföreställningar
genom skuggjagetmetoden.
Precis som individer, måste också
stater se sig själva i spegeln för att
kunna komma överens. Speciellt
viktigt är det att staterna erkänner
att kapprustning och militära upp-
rustning är orsak till allt ont i vår
tid och något som förr eller senare
kommer att leda mot undergång.
Supermakterna bör erkänna att
mäktiga imperier har stigit och fallit
förr. I det sammanhanget sa Buddha
att ”man kan övervinna tusen män i
strid, men den som övervinner sig
själv är den störste segraren”. Buddha
var den främste läraren i ”ahimsa”,
icke-våld, och ”lärde oss att trotsa
det yttre och tro på den slutliga
triumfen av sanning och kärlek”, sa
Gandhi i ett tal på Buddha Jayantimötet
i Bombay år 1924.
Universitet för att
hedra Buddha.
Ett Buddha-universitet vore det
perfekta alternativet i Lumbini för
att hedra Buddha som samhällskritiker
och som den främste läraren
i fred. Det bör vara ett center där
samhällskritiker på samma sätt som
Gautama gjorde under sin tid, men
under andra omständigheter, kan
undervisa, studera, kritisera makt,
hierarkier och dominans, men där de
också kan främja mänsklig kunskap
utifrån ett äkta engagemang av kosmopolitism
och universalism.
Text: Katak Malla
Översättning och bearbetning:
Teresia Borgman
Foto: Kushal Kafle
http://sydasien.se/kronika/buddhaoch-lumbini/
17
Om skribenten
Katak Malla är jurist med ett särskilt intresse
för vatten, klimat och miljö, med
doktorsexamen i folkrätt från Stockholms
universitet. Han har också utbildning i
statsvetenskap. Katak har varit forskare
och föreläsare inom juridik vid flera lärosäten,
numera vid Stockholms universitet.
Han har publicerat ett flertal artiklar inom
juridik, politik och internationella relationer
och hans övergripande intresse är humanistisk
filosofi. Han är född i Nepal, men
bosatt i Sverige sedan många år.
Det är lättare att se
andras fel
än sina egna.
Andras fel siktar man
som agnar,
De egna döljer man
likt falskspelaren
döljer sin otur

Årets julklapp är given!
Att bygga 108 skolor var en framgångssaga med ett lyckligt slut.
Att 13 000 barn nu går i våra skolor är en rikedom som tillfaller det tibetanska folket och
kulturen.
Att Skolföreningen med sina medlemmar, faddrar och generösa givare har åstadkommit
allt detta är unikt i Tibet och till stor glädje för oss alla.
Framgångssagan måste få en fortsättning. Det finns fler kapitel att skriva.
Som det om de barn som vill studera vidare på högre nivåer och ända upp till
universitet.
Det kapitlet har redan börjat skrivas. Allt fler av ”våra barn” studerar vidare mot
yrkesutbildning. Just nu 450 ungdomar. I år har 39 slutfört sin utbildning och arbetar i
Tibet. På annat håll i Norbu finns en lista som visar på detta.
Ekonomiskt bidrag ges idag till dessa barn från personliga faddrar och genom Riksel-
Lindhfonden, som ständigt behöver påfyllning.
Det var relativt lätt att få generösa bidrag att bygga de 108 skolorna. Svårare att få
faddrar för högre studier och generösa gåvor till fonden.
Detta kan tyckas något märkligt eftersom det är genom de högre studierna som
Tibet och Skolföreningen får påtaglig återbäring. Nämligen tibetanska ungdomar som
återvänder med sin yrkesutbildning vilket kommer det tibetanska folket till godo.
Utbildning leder till yrken som utvecklar och förändrar.
Utbildning leder till tankar och utblickar som förändrar.
Skolföreningen vill nu göra en stor satsning på högre utbildning.
Att ytterligare ett par hundra elever årligen kan påbörja sådana studier.
Men då krävs nya fadderskap och generösa gåvor till Riksel-Lindhfonden.
Julen 2012 skriver vi vidare på detta nya kapitel i Skolföreningens verksamhet.
Kontakta Skolföreningen: 08-643 4947 info@tibet-school.org
Plusgiro 90 06 66 - 9
Allt Gott inför Julen och det nya året 2013
Lennart Lindgren
Vice ordförande
18

A N S L A G S T A V L A N
Riksel-Lindhfonden
– för högre utbildning
Utan finansiellt stöd kan våra elever inte
anta erbjudna utbildningsplatser efter
grundskolan. Här gör Svensk-tibetanska
skol- och kulturföreningen en stor och
viktig insats. Hjälp oss genom att skicka
bidrag till pg 90 06 66-9 eller lämna
regelbundet stöd via autogiro. Kontakta
föreningen per telefon 08-643 49 47 eller
via email
info@tibet-school.org
Köp julklappar i Katselshopen
Här finns en stor variation föremål
med anknytning till Tibet. Varför inte ge
bort en väska eller ett kuddfodral från
Hantverksskolan i Katsel? Eller en bok, cdskiva,
sjal, smycke, offerskålar, rökelse, dr
Tamdins hudvårdsprodukter mm.
Katselshopen är öppen under kontorstid
samt vid skolföreningens evenemang. Tel:
08 643 49 47. Vid frågor kontakta Sofia på
sofia@tibet-school.org
Välkomna!
19
Rum att hyra
RUM finns att hyra under kortare perioder
för övernattning/enskild retreat och till
föreläsningar på The House of Tibet.
För mer information kontakta oss på
telefon 08-643 49 47 eller på
info@tibet-school.org
HELGSTÄNGT
The House of Tibet är stängt mellan 21 december 2012 och
6 januari 2013.
Vi önskar alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!