Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...
Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...
Ladda ner utvalda delar från senaste numret - Svensk- Tibetanska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
en medlemstidning <strong>från</strong> svensk-tibetanska skol- och kulturföreningen<br />
1<br />
4/2012
norbu<br />
Tidskriften NORBU utges av<br />
<strong>Svensk</strong>-tibetanska skol- och<br />
kulturföreningen.<br />
Redaktör:<br />
Ingegerd Hamberg<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Allan Fotheringham<br />
Omslag fram: Yerpa utanför<br />
Lhasa Foto: Leif Magnusson<br />
Omslag bak: Yamdrok Tso<br />
Foto: Leif Magnusson<br />
Grafisk form & Layout:<br />
Stig Jonsson<br />
Postadress:<br />
Vivstavarvsvägen 200<br />
122 43 Enskede<br />
Telefon:<br />
08-643 49 47<br />
Telefax:<br />
08-643 49 17<br />
PlusGiro:<br />
90 06 66-9<br />
E-post:<br />
info@tibet-school.org<br />
Hemsida:<br />
www.tibet-school.org<br />
NORBU betyder den<br />
önskeuppfyllande juvelen.<br />
Medlemsavgiften i <strong>Svensk</strong>tibetanska<br />
skol- och<br />
kulturföreningen är 200<br />
kr. I medlemsavgiften ingår<br />
abonnemang på tidskriften<br />
NORBU.<br />
ISSN: 1101-5020<br />
Tryck: Trycknu,<br />
Stockholm, 2012<br />
3.<br />
4.<br />
6.<br />
7.<br />
10<br />
11<br />
12<br />
Kärlekens kraft<br />
Soenam Jamyangling<br />
Fadderskap bär frukt<br />
Glädjande bevis<br />
Självbrännare eller självmordsbombare<br />
Vår ordförande reflekterar<br />
Vägen ut ur lidandet<br />
Följetongen avslutas<br />
Läkaren Buddha<br />
Jigme Tsarong<br />
Helgkurs med Lama Lodru<br />
Gudrun Löfgren<br />
Apan och ärtorna<br />
Folksaga <strong>från</strong> Tibet<br />
13 Jatakaberättelserna<br />
En kommentar av Susanne Ställborn<br />
14<br />
18<br />
Buddhas födelseort -<br />
kan bli fredscentrum<br />
Appell för sponsring<br />
19 Anslagstavlan<br />
Innehåll Norbu nr 4, 2012<br />
2<br />
Redaktören<br />
Så börjar vi se slutet på ännu ett turbulent år. I Tibet har mer än 90<br />
perso<strong>ner</strong> tänt eld på sig själva i ett desperat rop på hjälp. Har en självmordsbombare<br />
samma motivation som en självbrännare? Läs Soenam<br />
Jamyanglings reflektio<strong>ner</strong> i ämnet.<br />
39 av våra fadderbarn har nu avslutat sina utbildningar och fått arbete i<br />
Tibet. Tack vare våra faddrar och Riksel-Lindhfonden slipper de en framtid<br />
som andra klassens medborgare i sitt eget land. Vi presenterar en lista på<br />
deras yrken och arbetsplatser.<br />
Buddhas födelseort Lumbini är föremål för stora pla<strong>ner</strong>. Ska det bli ett<br />
centrum för världsfred eller ett turistprojekt à la Disneyland? Katak Mala,<br />
född i Nepal men numera bosatt i Sverige, låter oss ta del av en mycket intressant<br />
studie.<br />
Personligen har jag två önskningar just nu: Fred i världen och en vit jul!<br />
Ingegerd Hamberg, redaktör<br />
ingegerd@tibet-school.org
Kraften i kärlek och medkänsla<br />
Det absoluta sinnet är i sig självt oändligt,<br />
Liksom rymden ovanför oss.<br />
Båda aspekterna är syn<strong>ner</strong>ligen otroliga.<br />
Anta att vi har den här naturen inom oss,<br />
Hur ska vi bete oss?<br />
Ska vi vara själviska, eller ska vi göra något bra för människorna och<br />
miljön, för denna fantastiska samexistens.<br />
Största delen av tiden sitter vi fast i vårt ego och vi glömmer att vi är<br />
mer än bara den här futtiga kroppen.<br />
Så sorgligt om vi för sent upptäcker att det är vi själva som är källan till<br />
dessa två otroliga som jag nyss nämnde.<br />
Genom meditation kan man i praktiken få kunskap om och uppleva<br />
sådant man inte kan förstå intellektuellt. Den sanna förståelsen av det<br />
naturliga sinnet utvecklas inom en utan att man gör något, utan att<br />
man undersöker eller lägger till något extra. Det föds helt och hållet<br />
ini<strong>från</strong>. Om man undersöker och analyserar det om och om igen utan att<br />
diskrimi<strong>ner</strong>a kommer den sanna visdomen (yeshe) att lysa igenom som<br />
ljuset <strong>från</strong> ett fönster.<br />
När man har upptäckt den här viktiga och mirakulösa naturkraften<br />
genom meditation kommer den sanna kärleken och medkänslan till alla<br />
levande varelser att gradvis födas i en utan någon som helst urskillning.<br />
När du har denna insikt har du det mäktigaste vapen som finns i hela<br />
universum. Det vapnet är kärlek och medkänsla för alla! Bara då kan<br />
man verkligen hjälpa andra.<br />
Meditera och upptäck detta själv innan du gör något annat!<br />
3<br />
Soenam Jamyangling
Välsignelsen med fadderskap<br />
I förra <strong>numret</strong> av Norbu kunde man läsa om 8 ungdomar som just gått<br />
ut Katselskolan för att fortsätta studera i Kina eller Lhasa, samt 39<br />
elever som avslutat sin utbildning och fått arbete vid hemkomsten.<br />
Vi har inte utrymme att berätta alla deras historier men vi har här sammanställt<br />
en lista över dessa 39 med namn och det arbete de fått, samt<br />
plats där de arbetar. Dessutom har 20 elever avslutat sin utbildning vid<br />
Hantverksskolan i Katsel. Alla har fått arbete.<br />
Tidigare har skolföreningen<br />
med hjälp av medlemmar,<br />
faddrar och sponsorer byggt<br />
108 grundskolor och bibliotek där<br />
ca 13,000 barn går idag. Detta har<br />
inneburit en stor förbättring i barnens<br />
och deras familjers liv, även om<br />
de kanske bara gått något år i grundskola.<br />
4<br />
Tack vare allas stöd och tack<br />
vare Riksel-Lindhfonden har vi<br />
därefter kunnat erbjuda stöd till de<br />
elever som vill fortsätta efter årskurs<br />
6, ända upp till universitetsnivå, i
Lhasa och Kina. Det är fantastiskt<br />
att se vilka möjligheter som dessa<br />
elever nu fått tack vare år av stöd<br />
<strong>från</strong> föreningen! Vi hoppas att alla<br />
medlemmar, faddrar, och sponsorer<br />
kän<strong>ner</strong> sig lika glada och stolta som<br />
vi på kansliet över att vi tillsammans<br />
har kunnat förändra så många unga<br />
Namn Yrke Ort<br />
1. Dekyi Dolkar lärare Lhasaområdet<br />
2.Tenzin Drakpa lärare Nagchu<br />
3. Chungkyi kontorsarbete Shegatse<br />
4. Gorkyi kontorsarbete Shegatse<br />
5. Saldron kontorsarbete Chamdo<br />
6. Jampa Phuntsok administration Lhasa<br />
7. Lhakdron läkare Lhasa<br />
8. Dorjee Dolkar administration Chamdo<br />
9. Konchok Dolkar sjuksköterska Nagchu<br />
10.Dekyi Wangmo lärare väntar på jobb<br />
11. Tsering Dekyi lokal förvaltning Chamdo<br />
12. Lobsang Phuntsok kontorsansvarig Shetse Tingval<br />
13. Kalsang Yangkyi lokal förvaltning Ngari Purang<br />
14. Palkyi sjuksköterska Medrogungkhar<br />
15. Rigzin Dolma kontorsarbete Nagchu<br />
16- Trinley Lhamo lärare Ngari<br />
17. Dawa kontorsarbete Ngari<br />
18. Jampa Dolma lärare Shetse area<br />
19. Gyagpa Lodoe elektriker Lhasa<br />
20. Chodrol Wangdu revisor Lhasa<br />
21. Tenzin Chophel revisor Chamdo<br />
22. Konchok Gyaltsen lärare Tolung, Lhasa<br />
23. Thupten Dawa kontorsarbete Lhasa<br />
24. Rigzin Chodrak kontorsarbete Lhasa<br />
25. Samten Tharchin kontorsarbete Medrogungkhar<br />
26. Migmar lärare Nagchu<br />
27. Konchok Chophel kontorsarbete Lhasa<br />
28. Jamphel Dawa veterinär Lhasa<br />
29. Sonam Chokyi kontorsarbete Nagchu<br />
30. Jigme lärare Lhasa<br />
31. Thupten Lodoe lärare Lhasa<br />
32. Tenzin elektriker Lhasa<br />
33. Tsering Namgyal veterinär Lhundrup<br />
34. Yeshi Chodron elektriker Medrogungkhar<br />
35. Tsering Dzompa revisor Shetse<br />
36. Thupten Lodoe hantverkslärare Katsel<br />
37. Konchok Tsering hantverkslärare Katsel<br />
38. Yangchen hantverkslärare Medrogungkhar<br />
39. Samdrup hantverkslärare Medrogungkhar<br />
5<br />
människors liv till det bättre och<br />
gett dem en framtid. Med ert stöd<br />
vill vi gärna fortsätta med det!
Självbrännare eller självmordsbombare<br />
– Vad är skillnaden?<br />
Det kan verka som om det<br />
inte är någon skillnad mellan<br />
dem, båda förstör sina<br />
dyrbara människokroppar vilket är<br />
mycket sorgligt och båda är i en utsatt<br />
situation.<br />
Men om man noga undersöker<br />
dessa dåd på båda sidor fin<strong>ner</strong> man<br />
enorma skillnader:<br />
* Låt oss först titta på självmordsbombarnas<br />
handlande. De har sitt<br />
eget syfte och mening och är för<br />
det mesta väl organiserade av en<br />
grupp eller en organisation. Och<br />
deras motiv är helt klart: att få<br />
igenom sitt budskap genom att ta<br />
med sig många oskyldiga människor<br />
i döden, och de gör det för att<br />
En lördag i oktober var det<br />
återigen öppet hus för Skolföreningens<br />
medlemmar och<br />
faddrar och andra intresserade. Trots<br />
att regnet öste <strong>ner</strong> den dagen kom<br />
det besökare i alla åldrar och deltog i<br />
höstfestens program.<br />
Dagen inleddes med mingel över<br />
tibetanskt smörte och shapale, tibetanska<br />
piroger.<br />
Lite senare på eftermiddagen<br />
blev det filmvisning i Tarasalen. Filmen<br />
som visades var Journey from<br />
Zanskar och berör samma hjärtefråga<br />
som Skolföreningen arbetat med<br />
så många år: Att bevara den tibetanska<br />
kulturen genom utbildning av tibetanska<br />
barn. Skillnaden här är att<br />
dokumentären utspelar sig i Ladakh<br />
bland de tibetanska folkgrupper som<br />
bor där.<br />
få sin belöning när de kommer till<br />
det utlovade paradiset.<br />
* Låt oss nu titta på självbrännarna.<br />
De har också ett eget syfte och<br />
mening och de gör det oftast ensamma<br />
till förmån för andra människor<br />
i stället för att dra oskyldiga<br />
med sig i döden, och de gör<br />
det så att deras folk kan möta sin<br />
ledare. De har också en önskan att<br />
befria sitt folk <strong>från</strong> okunnighet<br />
och lidande. De har kommit fram<br />
till att deras kroppar och sinnen är<br />
två skilda enheter, därför offrar de<br />
sin nuvarande kropp för världsfreden,<br />
likt ett ljus i en kyrka eller i<br />
ett tempelrum. Deras handlande<br />
Höstfest på The House of Tibet<br />
Huvudpersonen i filmen, Geshe<br />
Lobsang Yonten, visar i den gripande<br />
dokumentären hur han försöker<br />
leva enligt bodhisattvalöftet, nämligen<br />
att gagna alla levande varelser<br />
så gott han förmår. Han och hans<br />
munkbröder reser runt i det avlägsna<br />
och karga Zanskarområdet i<br />
Ladakh för att ge barn möjlighet till<br />
en utbildning de annars aldrig kunnat<br />
drömma om. De familjer med<br />
barn som nappar på erbjudandet får<br />
följa med på en strapatsfylld resa<br />
över höga bergspass. Det tar flera<br />
dygn på hästryggen och till fots, de<br />
får ta långa omvägar och de möter<br />
allehanda hinder innan de slutligen<br />
når målet, Manali. Där blir barnen<br />
omhändertagna och placerade i skolor<br />
som drivs av tibetanska munk-<br />
6<br />
är också ett desperat rop på hjälp<br />
för att befria sitt folk.<br />
Det är i vilket fall som helst oerhört<br />
sorgligt att en del människor<br />
tvingas ta till så extrema metoder<br />
som självbränning och självmordsbombning.<br />
Jag är inte alls någon<br />
modig person och därför vill jag be<br />
dem som begår dessa uppoffrande<br />
handlingar: Var snälla och sluta med<br />
det så att ni i stället kan ha ett långt<br />
skönt liv med era familjer och vän<strong>ner</strong>.<br />
Till förtryckarna har jag en bön i<br />
all anspråkslöshet: Stoppa alla handlingar<br />
som ni inte skulle tolerera eller<br />
godta om det gällde er själva!<br />
Soenam Jamyangling<br />
och nunnekloster. Förhoppningen är<br />
att dessa barn ska återvända till sina<br />
hembyar när de blivit färdigutbildade<br />
för att bygga upp och vidmakthålla<br />
sin tibetanska kultur. Visst låter det<br />
bekant för oss på Skolföreningen!<br />
Geshe Lobsang Yonten säger vid<br />
ett tillfälle ”one of the greatest gifts<br />
we can give a child is an education.<br />
With an education comes choice.”<br />
(En av de största gåvor vi kan ge ett<br />
barn är utbildning. Utbildning ger<br />
valmöjligheter.) Med denna träffande<br />
uppmuntran till oss medlemmar,<br />
faddrar, volontärer och personal på<br />
<strong>Svensk</strong>-tibetanska skol- och kulturföreningen<br />
avslutades årets höstfest.<br />
Sofia Pettersson
Från lidande till lycka<br />
Slutet på följetongen<br />
Finns det då ingen väg ut ur lidandet? Så slutade följetongen förra gången<br />
då Soenam Jamyangling berättade om den världsliga tillvarons brister.<br />
Och visst finns det en väg ut ur lidandet: De sex fullkomligheterna.<br />
VÄGEN UT UR LIDANDET:<br />
DE SEX<br />
FULLKOMLIGHETERNA<br />
En mycket verksam metod för att<br />
komma ut ur lidandet är ”de sex fullkomligheterna”.<br />
Var och en av de destruktiva krafter<br />
jag tidigare beskrivit är i själva<br />
verket råmaterialet till en motsatt<br />
god kraft. De kan omvandlas till<br />
positiva egenskaper som gör människan<br />
lycklig.<br />
Det finns sex övningar för att<br />
utveckla dessa sex fullkomligheter.<br />
Metoden är att urskilja och lära sig<br />
handskas med olika situatio<strong>ner</strong> och<br />
förhållanden som skapats eller håller<br />
på att skapas av ditt medvetande.<br />
1. Den första egenskapen man ska<br />
försöka öva upp är ge<strong>ner</strong>ositet, på<br />
tibetanska djinpa. Den är av två<br />
slag: relativ och bestående. Ge<strong>ner</strong>ositet<br />
är att kunna dela med sig<br />
utan att förvänta sig något i gengäld,<br />
utan bitankar.<br />
En relativ ge<strong>ner</strong>ositet innehåller<br />
gärna någon, om än aldrig så liten<br />
bitanke. Den är välgörande, men i<br />
begränsad grad. Den andra sortens<br />
ge<strong>ner</strong>ositet är när du ger helhjärtat<br />
eller <strong>delar</strong> med dig utan någon bitanke.<br />
Det är klokt att granska sina<br />
motiv, stanna upp och se efter innan<br />
man gör någonting. De positiva effekterna<br />
av en sådan ge<strong>ner</strong>ositet är<br />
utan gräns - men motivationen måste<br />
vara kristallklar. Detta slags ge<strong>ner</strong>ositet<br />
är bestående.<br />
Syftet med att utveckla ge<strong>ner</strong>ositet<br />
är att befria sig <strong>från</strong> begär och<br />
girighet, denna eviga hunger och<br />
törst. Ge<strong>ner</strong>ositet betyder inte att du<br />
måste skänka bort allt du äger och<br />
har; bara att du är beredd att dela<br />
med dig av smått och stort, och inte<br />
klamra dig fast vid något.<br />
2. Den andra övningen gäller etik,<br />
på tibetanska tsultrim. Etik är som<br />
grunden i ett hus. Om grunden är<br />
7<br />
vällagd, kommer huset att stå hur<br />
vi än bygger det. Vi behöver träna<br />
medvetandet så att vi helt enkelt<br />
får lust att göra goda handlingar.<br />
Etik innebär att vi discipli<strong>ner</strong>ar<br />
oss själva, så att vi i var situation<br />
helhjärtat och utan tanke på egen<br />
vinning handlar positivt.<br />
3. Den tredje övningen handlar om<br />
tolerans, tibetanska zöpa. Tolerans,<br />
eller tålamod är särskilt viktigt<br />
i vår tid. Okunnigheten är en<br />
skugga som ständigt följer oss. Vi<br />
vill gärna vara lyckliga men vi vet<br />
inte hur vi ska hantera alla situatio<strong>ner</strong>.<br />
Att träna medvetandet är precis<br />
som bodybuilding. Det tar tid, men<br />
ger resultat till slut. Om du tränar<br />
dig på det här viset blir du lycklig,<br />
och lyckan blir permanent.<br />
4. Den fjärde övningen gäller flit, på<br />
tibetanska tsöndu. Det finns tre<br />
slags flit men jag tänker inte gå in<br />
på dem här. Se på de stora mästarnas<br />
levnadsskildringar såsom den<br />
om Buddha, Jesus eller Tibets<br />
store yogi Milarepa som nådde<br />
upplysning under sin livstid. Ett<br />
annat exempel är Tsongkapa, en<br />
stor lärare vars mandalaoffer (of-
fergåva) till Buddha, Dharma och<br />
Sangha – för alla varelsers väl –<br />
gjordes med så stor flit att han<br />
till slut nötte ett hål i stenplattan!<br />
Vad vi än gör – vare sig det gäller<br />
ett andligt eller världsligt företag<br />
– behöver vi alltid flit.<br />
Utan flit kommer man inte att lyckas<br />
med någonting. Det finns en enkel<br />
historia om detta:<br />
Det var en gång en hare och en<br />
sköldpadda. Haren var mycket snabb<br />
och sköldpaddan otroligt långsam.<br />
En dag skulle de två tävla mot varandra<br />
i en kapplöpning. Haren tänkte<br />
att eftersom sköldpaddan var så<br />
långsam skulle han lätt vinna utan<br />
att ens behöva anstränga sig. Därför<br />
sade han: ”Det är ingen idé att du<br />
försöker tävla mot mig, jag har ju i<br />
princip vunnit redan innan vi börjat.<br />
Det är lika bra att du ger upp.” Men<br />
sköldpaddan svarade: ”Var inte så säker<br />
på det. Jag kan slå dig hur snabb<br />
du än är.” Tävlingen började och<br />
haren sprang mycket fort. När han<br />
kom halvvägs tog han en vilopaus<br />
och somnade, medan sköldpaddan<br />
flitigt fortsatte genom att tillämpa<br />
sin uppmärksamhet och recitera<br />
manimantrat (kärleksmantrat) ända<br />
tills han nådde sitt mål och vann.<br />
Ge inte lättvindigt upp något du<br />
tycker om och underskatta inte andras<br />
kvalitéer. Ge dig själv och andra<br />
tid att uppnå det ni eftertraktar. På<br />
det viset skapas utrymme i sinnet<br />
för tid och eftertanke. Kom ihåg att<br />
allt har sin tid. Försök inte att pressa<br />
fram något utan sann känsla bakom.<br />
Allt kan uppnås med ihärdighet.<br />
Det är också viktigt att komma ihåg<br />
att karma (orsak och verkan av dina<br />
handlingar) alltid spelar in. Såväl när<br />
det gäller ditt handlande, såväl i det<br />
förflutna, nuet och framtiden.<br />
Om du ska verka för alla varelsers<br />
väl behöver du flitigt utveckla kärlek<br />
utan urskiljning. Jag fick min träning<br />
i flit när vi byggde 108 skolor<br />
i Tibet och mina bästa lärare i det<br />
projektet var de kinesiska och tibetanska<br />
ledarna i Tibet. Du kan träna<br />
dig i allt, vad du än gör, vare sig du<br />
tycker om det du gör eller inte. Allt<br />
beror på motivationen. Var inte en<br />
”kommer-att-göra-massor-av-sakerperson”<br />
som skjuter upp allt dag efter<br />
dag, hela livet. Slösa inte bort hela ditt<br />
människoliv genom att ständigt bara<br />
pla<strong>ner</strong>a att utöva.<br />
Flit i dess sanna bemärkelse är<br />
att glädjas åt att göra positiva handlingar<br />
som hjälper andra såväl som<br />
en själv.<br />
5. Den femte fullkomligheten är<br />
meditation, på tibetanska samten.<br />
Det finns många olika slags medita<br />
tionsmetoder, men de kan delas<br />
in i två grupper: skapande och<br />
icke-skapande meditation.<br />
I skapande meditation använder man<br />
sig av visualisering eller fantasi. Att<br />
meditera på kärlek och medkänsla<br />
8<br />
är en av de mest djupgående övningarna.<br />
En annan är att meditera<br />
på tomhet. Det mest effektiva sättet<br />
att råda bot på okunnighet och egots<br />
klängande tendenser. Vi spenderar<br />
mycket tid på vardagliga göromål<br />
som att arbeta, äta osv. Vi glömmer<br />
oss själva och låter oss uppslukas av<br />
timliga ting, som enligt Buddha,<br />
är illusoriska. Det är som att vara i<br />
en karusell. Nu när du har tid och<br />
möjlighet kasta inte bort detta tillfälle;<br />
börja söka efter ditt sanna jag i<br />
meditationen. När du fin<strong>ner</strong> det, då<br />
fin<strong>ner</strong> du allt.<br />
I icke-skapande meditation koncentrerar<br />
man sig på att iaktta sinnet<br />
eller fokuserar på andningen. Den<br />
kan också handla om att lära sig se<br />
andra som man ser sig själv, att ge<br />
förnöjsamhet och ta in lidande.<br />
Meditation kan alstra en välgörande<br />
e<strong>ner</strong>gi, en god atmosfär och<br />
ett sunt liv. Var du än befin<strong>ner</strong> dig<br />
kän<strong>ner</strong> du dig hemma och vad du<br />
än säger förmedlar du den känslan<br />
till andra. Meditationen får oss att så<br />
sakteliga inse vilket meningsfullt liv<br />
vi har och lär oss använda varje stund<br />
för andras – men också för vårt eget –<br />
väl – utan att vara själviska! Den som<br />
har ett meditativt sinne (fullständigt<br />
herravälde över sinnet) åstadkommer<br />
mycket gott, även när han/hon inte<br />
har en medveten avsikt. Meditation<br />
är nyckeln till allt. Den nyckeln ger<br />
dig tillgång till allt. Allt finns i din<br />
medvetenhet , såväl det förflutna, som<br />
nuet och framtiden.<br />
Jag råder dig att söka upp en god<br />
och etiskt utvecklad lärare som kan<br />
ge dig vägledning i meditation.<br />
6. Den sjätte fullkomligheten heter<br />
visdom, på tibetanska yeshe. Vis-
domen utvecklas på tre sätt: genom<br />
att lyssna, att begrunda och<br />
att meditera.<br />
Det tibetanska ordet yeshe står för<br />
insikt – eller ett medvetande utan<br />
självcentrering. Det är nödvändigt<br />
att ha visdom, utan den är du som<br />
en pappersbit på gatan som blåser<br />
dit vinden för den. Visdom kan<br />
också liknas vid att gå in i ett rum<br />
med ett ljus i handen så att du kan se<br />
saker som de är. Om du inte utvecklar<br />
din visdom – eller snarare uppväcker<br />
den, för den finns redan inom<br />
dig – kommer ingen annan att göra<br />
det åt dig. Gör det nu! Om du vill<br />
veta vem du verkligen är börja söka<br />
din sanna natur, forska tills du fin<strong>ner</strong><br />
den. Fråga dig: vem är denna e<strong>ner</strong>gi<br />
i min kropp? Fråga inte andra, utan<br />
ställ frågan till dig själv, gör det för<br />
din egen skull. När du upptäcker den<br />
inneboende visheten, ser du allting<br />
ytterst klart utan skuggan av ett tvivel.<br />
Det är som att komma upp på en<br />
bergstopp där du mållös ser ut över<br />
ett vitt landskap. Det handlar också<br />
om att se saker utan förvanskning.<br />
Vilken lättnad och vilket behag att<br />
Visdom är att inte gripa efter och hålla fast,<br />
vare sig tankarna eller den som tänker dem.<br />
Den är extraordinär, fri <strong>från</strong> fixering,<br />
bortom lidande, den högsta friden.<br />
Berätta inte om den för vem som helst<br />
Håll den helig i ditt sinne.<br />
9<br />
upptäcka att även man själv har en<br />
liten smula vishet inom sig!<br />
Utan visdom begår man det ena<br />
misstaget efter det andra. Därför<br />
är det nödvändigt att meditera och<br />
hitta denna juvel inom sig. När du<br />
har upptäckt den är det som solens<br />
strålar tränger in i ett mörkt rum och<br />
du plötsligt ser saker som du inte tidigare<br />
sett. Sluta därför att bara prata<br />
och börja utöva om du vill förstå<br />
andemeningen i den här boken.<br />
En mycket vis man, Rigdzin Jigme<br />
Lingpa, skrev:
Läkaren Buddha<br />
Buddha hade varit en självskriven kandidat till ett och annat Nobelpris<br />
om Nobelpriset hade funnits på hans tid. Den bestämda åsikten framförde<br />
Jigme Tsarong när han under en vecka gav föreläsningar i Västerås,<br />
Uppsala och Stockholm om Buddhas bidrag till medicinen.<br />
10<br />
Jigme Tsarong har studerat den<br />
buddistiska urkunden Kangyur<br />
och hittat många belägg för<br />
Buddhas medicinska kunnande som<br />
han i sin tur fick <strong>från</strong> sina lärare och<br />
utvecklade vidare. Och att så mycket<br />
har nedtecknats är faktiskt tack vare<br />
en ihärdig tvist mellan de religiösa<br />
ledarna och vetenskapsmännen som<br />
grundligt noterade sina respektive<br />
åsikter.<br />
Redan på 600-talet f. K. fördes<br />
psykologin in i medicinen. Och att<br />
det mentala lidandet är värre än det<br />
kroppsliga, det konstaterade man<br />
redan då. Buddhas lära är medicin<br />
för både kropp och själ. Hans lära<br />
för att hela sinnet räknas som ett av<br />
de viktigaste bidragen till läkning.<br />
De fem gifterna hat, girighet, okunnighet,<br />
avund och högmod och deras<br />
renande motpoler kärlek, givmildhet,<br />
visdom, medkänsla och jämnmod tillhör<br />
grundundervisningen i den buddistiska<br />
läran.<br />
Jigme Tsarong entusiasmerade<br />
en talrik skara åhörare på alla de tre<br />
platser han besökte. I Katselshopen<br />
kan man köpa hans egenhändigt tillverkade<br />
tibetanska massageolja.<br />
Text: Ingegerd Hamberg<br />
och Margaretha<br />
Stigsdotter<br />
Foto: Torbjörn Sedell
Välbesökt meditationskurs med Lama Lodru<br />
27 förväntansfulla deltagare tog plats i Tarasalen på The House of Tibet<br />
och Lama Lodru uppmanade oss att ställa frågor så fort vi undrade över<br />
något. Han är en erfaren, pedagogisk och mycket kunnig lärare som har<br />
stor förmåga att ge sina elever förklaringar och liknelser så att det klarnar<br />
för oss. Men han kan också sätta stopp när vi skenar iväg med våra<br />
frågor. Många hjärtliga skratt blev det under de två dagarna.<br />
Ämnet för helgen var De Fyra<br />
Dharma av Gampopa.<br />
De fyra berömda stroferna<br />
lyder så här;<br />
Grant your blessings so that the<br />
mind may become one with the<br />
Dharma.<br />
Grant your blessings so that the<br />
Dharma may go along the path.<br />
Grant your blessings so that the<br />
path may clarify confusion.<br />
Grant your blessings so that confusion<br />
may dawn as wisdom.<br />
Dessa fyra strofer täcker det mesta<br />
inom Dharma och berör speciellt<br />
sinnet och meditationen.<br />
Denna helg fick vi undervisning<br />
i stillhetsmeditation och insiktsme-<br />
Lama Lodru undervisar.<br />
ditation och vi fick uppleva hur vårt<br />
sinne på ett positivt sätt påverkas<br />
och utvecklas genom dessa metoder.<br />
Alla vi människor har en Buddhanatur<br />
inom<br />
oss, men den<br />
skyms av den<br />
fundamentala<br />
för virringen,<br />
som baserar sin<br />
lycka på yttre<br />
saker. Dessa<br />
yttre saker är<br />
föränderliga,<br />
vilket ger upphov<br />
till lidande.<br />
11<br />
Meditationen sätter en ram på<br />
förvirringen och möjliggör att den<br />
kollapsar.<br />
Genom att vara flitiga med meditation<br />
kan vi stilla sinnet, lämna de<br />
störande tankarna och uppleva en<br />
liten glimt av stillhet/tomhet. Vi<br />
kan då ge mera tid och kraft till våra<br />
medmänniskor genom att vi förnimmer<br />
frihet, empati och förnöjsamhet.<br />
Som på de flesta kursdagar på The<br />
House of Tibet serverades goda och<br />
vällagade luncher och läckra kakor<br />
till te- och kafferasterna. Den som<br />
håller i trådarna i köket är Margaretha<br />
Stigsdotter som sedan länge<br />
skämt bort kursdeltagarna med sin<br />
goda mat.<br />
Text: Gudrun Löfgren<br />
Foto: Sofia Pettersson<br />
Margaretha Stigsdotter t h med sina medhjälpare Gisela<br />
Perman, Gudrun Löfgren och Britta Blomberg i köket.
Sagan om apan och ärtorna<br />
Det var en gång en man som<br />
var berömd för sin vishet.<br />
Han var kungen av Benares<br />
högste rådman och pålitlige vän<br />
och gav kungen råd i både andliga<br />
och politiska frågor. En dag, efter<br />
många år av fred, bröt en strid ut<br />
bland trupperna som vaktade gränserna,<br />
och lojala soldater sände ett<br />
brev till kungen och bad om hjälp<br />
att slå ned upproret.<br />
Men det var långt till gränsen.<br />
Vägarna slingrade sig runt branta<br />
bergstup och färden dit var riskfylld<br />
även i vackert väder. Monsuntiden<br />
hade redan börjat. Mörka<br />
moln svepte fram i skyn, regnet föll<br />
i strida strömmar, och vinden hade<br />
drivit bort både djur och människor<br />
under skydd. Vägarna var lösa och<br />
leriga och det var risk för jordskred i<br />
bergssluttningarna. Men kungen beslutade<br />
sig ändå för att ge sig iväg till<br />
gränsen för att sätta stopp för upproret.<br />
Han samlade sin armé och gav<br />
sig iväg.<br />
På slutet av första dagens marsch,<br />
satte trupperna upp sitt läger i en av<br />
kungens parker. När kungen slagit<br />
sig <strong>ner</strong> för att vila, steg rådmannen<br />
fram inför honom, redo att bistå honom<br />
på alla tänkbara sätt.<br />
I samma stund hällde en tjänare<br />
upp ångkokta ärtor i ett tråg till hästarna<br />
för att äta. En av aporna som<br />
bodde i parken såg detta, hoppade<br />
<strong>ner</strong> <strong>från</strong> ett träd ovani<strong>från</strong>, proppade<br />
munnen och händerna fulla med ärtor<br />
och hoppade sedan upp i trädet<br />
igen. Där satte han sig och började<br />
äta.<br />
När han åt, föll en ärta ned på<br />
marken <strong>från</strong> hans hand. Apan släppte<br />
alla ärtorna som han hade i händerna<br />
för att hämta den som han<br />
tappat. Han klättrade <strong>ner</strong> <strong>från</strong> trädet<br />
för att leta efter den förlorade ärtan.<br />
Han letade överallt runtomkring<br />
trädet, men kunde inte hitta den. Då<br />
klättrade han upp i sitt träd igen och<br />
12<br />
satt där stilla och såg dyster ut, precis<br />
som någon som just förlorat en<br />
massa pengar.<br />
Kungen som observerat vad apan<br />
hade gjort, påpekade detta för rådmannen.”<br />
Min vän, vad tänker du<br />
om det?” frågade han.<br />
Rådmannen svarade, ”Ers Majestät,<br />
det är vad dårar utan förstånd<br />
brukar göra, de spenderar en dollar<br />
för att få en penny”, därefter läste<br />
han en vers:<br />
I parken ibland träden,<br />
en dåraktig apa bor<br />
Proppfulla var hans händer,<br />
av ärtorna han tog<br />
Han förlorade dem alla,<br />
för att hämta en han sett falla<br />
Ers Majestät, ingen vishet har jag<br />
sett<br />
i hur han sig betett<br />
Rådmannen gick fram till kungen,<br />
vände sig åter till honom och läste<br />
sedan ännu en vers:<br />
O mäktige konung,<br />
Sådana som apan vi också är,<br />
så är alla som girigheten när<br />
Förlorar allt eller mycket,<br />
för att hålla kvar ett litet stycke<br />
Då han hörde det, tänkte kungen<br />
på sitt kungadöme som var rikt på
spannmål och juveler och på sitt folk<br />
som han lämnat oskyddat. Plötsligt<br />
förstod han det dåraktiga i att ge sig<br />
ut på en farofylld resa bara för att<br />
vidmakthålla kontrollen av ett litet<br />
gränssamhälle. Fast besluten att<br />
inte göra samma misstag som apan,<br />
vände han helt om och utan att förlora<br />
en sekund, for han raka vägen<br />
tillbaka till Benares.<br />
Rebellerna, som hade fått höra att<br />
kungen lämnat huvudstaden för att<br />
kuva sina fiender, hade skingrats och<br />
försvunnit <strong>från</strong> gränsen, i fruktan för<br />
kungens vrede.<br />
Således kunde kungen, nu medveten<br />
om vad som var viktigast, skydda<br />
hela sitt rike. Därefter regerade han<br />
med större vishet, och mindes alltid<br />
läxan som den glupska apan hade<br />
lärt honom.<br />
Översättning <strong>från</strong><br />
engelska: Susanne<br />
Ställborn<br />
Den bruna apan målade<br />
Diamanda Ställborn<br />
Alma Hamberg ritade<br />
den andra apan<br />
En kommentar och<br />
några tankar runt<br />
Jatakasagorna<br />
De sagor som vi publicerat den sista tiden<br />
i Norbu är så kallade Jatakaberättelser.<br />
De berättades först för ca 2500 år sedan<br />
av Buddha Shakyamuni, som inspiration<br />
till att leva ett mer kärleksfullt liv styrt av<br />
vishet och medkänsla. Jatakasagorna<br />
har varit älskade och uppskattade i Indien<br />
och Asien och har berättats ända fram till<br />
våra dagar och är fortfarande mycket omtyckta.<br />
De visar oss den gränslösa nyttan<br />
av positiva tankar och handlingar och hur<br />
allt vi gör påverkar vår livskvalitet. Om vi<br />
talar och handlar på ett egoistiskt vis blir vi<br />
och de som vi har att göra med mer eller<br />
mindre olyckliga, medan goda handlingar<br />
utan själviska motiv väcker godhet av en<br />
sådan kraft att den är upplyftande för alla<br />
former av liv.<br />
Berättelserna inspirerar en till att lyssna<br />
till sitt hjärta, beundra visa handlingar<br />
och själv handla likt sagornas hjältar, med<br />
kärleksfull medkänsla och glädje.<br />
Speciellt i våra dagar med mycket<br />
13<br />
stress och andra svårigheter, som till<br />
exempel miljökatastrofer, kan Jatakaberättelserna<br />
vara till hjälp för oss, både<br />
vuxna och barn, när vi oroar oss och är<br />
nedtyngda av problem. Då vi förstår hur<br />
handlingar som hjälper andra ger positiva<br />
resultat kan vi själva välja den vägen och<br />
upptäcka de positiva konsekvenserna av<br />
sådana handlingar.<br />
Det moderna livet har blivit mer och<br />
mer materialistiskt och våra inre värden<br />
får inte riktigt plats i våra jäktiga liv, det<br />
finns inte mycket tid över för reflektion och<br />
stillhet. Barnen som växer upp nu för tiden<br />
har oftast inte någon större chans att<br />
lära sig något om sådana viktiga frågor, till<br />
exempel att tänka på andra och försöka<br />
hjälpa de som behöver det. Eller åtminstone<br />
inte skada någon. Jatakasagorna är<br />
tidlösa eftersom det alltid har varit och alltid<br />
kommer att vara lika viktigt att lyssna<br />
på hjärtats vishet och försöka använda sitt<br />
liv till glädje för andra.<br />
Alla handlingar börjar med en tanke,<br />
och om tanken kommer <strong>från</strong> vårt hjärtas<br />
vishet kommer den att föra med sig goda<br />
konsekvenser för många, eftersom den<br />
sprider sig som ringar på vattnet. Men om<br />
den är egoistisk kommer den att orsaka<br />
sorg och förgiftning, psykiskt och kanske<br />
fysiskt. Om man tittar på sådana stora<br />
problem som stressjukdomar, miljökatastrofer<br />
och krig kan vi se att de oftast är<br />
konsekvenserna av ett alltför egoistiskt<br />
synsätt som vår nuvarande kultur grundar<br />
sig på.<br />
Barnen är vår framtid och det vore ju<br />
underbart om de fick större chanser än<br />
vad de har idag att förstå vad som är viktigt<br />
i livet för att vi alla ska kunna fortsätta<br />
leva på vår vackra planet.<br />
Där har vi som en gåva Jatakasagorna<br />
att kontemplera och berätta för våra<br />
barn och barnbarn.<br />
Susanne Ställborn
Utvecklingen av Buddhas födelseort<br />
Lumbini i Nepal<br />
har blivit storpolitik. Platsen<br />
bör utvecklas till ett centrum för<br />
världsfred och intellektuell kompetens,<br />
anser Sydasiens skribent Katak<br />
Malla, som här ger en bakgrund till<br />
den pågående kontroversen.<br />
Att se på den historiske Buddha,<br />
Siddhartha Gautama, till skillnad<br />
mot den modernare seden att dyrka<br />
avbilder av Buddha kan ge nya insikter<br />
om vad han stod för rent intellektuellt<br />
– men också vad han var<br />
emot. Det här kan ge en ny, om än<br />
svår, diskussion om Buddhas idéer,<br />
bland annat mot en bakgrund av dagens<br />
Nepal.<br />
Buddha var i själva verket en samhällskritiker,<br />
men har ofta missförståtts<br />
och setts som en enbart religiös<br />
figur. Hans filosofi har också<br />
utvecklats till flera dogmbundna<br />
läror. En diskussion om hans samhällskritik<br />
och metod kan bidra till<br />
att vi bättre förstår vilken roll samhällskritiker<br />
kan spela i dagens politik<br />
i Nepal. En sådan diskussion kan<br />
också bidra till fred och samexistens<br />
med grannländerna.<br />
Centrum för världsfred.<br />
Jag anser att Buddha bör erkännas<br />
som samhällskritiker och att hans<br />
metoder och inställning till kunskap<br />
kan användas som redskap för<br />
Buddha och Lumbini<br />
Monastery of World Peace<br />
moderna intellektuella samtal, detta<br />
med utgångspunkt <strong>från</strong> nutida tolkningar<br />
av Buddhas historia, som<br />
skiljer på den historiske och religiöse<br />
Buddha.<br />
I dag pågår en strid mellan Nepals<br />
maoister och icke-maoister om vem<br />
som ska leda utvecklingen av Lumbini,<br />
men också om myndigheternas<br />
ansvar för platsen som en världskultur<br />
och naturarv.<br />
Själv anser jag att Lumbini kan<br />
och bör utvecklas till ett centrum<br />
för intellektuell kompetens, där<br />
alternativa åsikter och filosofiska<br />
riktningar kan utforskas och utvecklas<br />
och viktigast av allt – där ett<br />
centrum för fred kan etableras. Ett<br />
Buddha-universitet – och inte ett<br />
Buddhistuniversitet – skulle vara det<br />
perfekta sättet att utveckla Lumbini<br />
och samtidigt hedra Buddha som en<br />
av de viktigaste samhällskritikerna.<br />
Storlumbini – intressant<br />
idé men förvånande.<br />
Lumbini är inte bara viktig för Nepal<br />
utan är också en världsarvsplats,<br />
både ur natur- och kulturmiljösynpunkt.<br />
Utvecklingen av Lumbini har<br />
stått högt på agendan i flera efterföljande<br />
nepalesiska regeringar. Nepals<br />
före detta premiärminister, maoistledaren<br />
Prachanda, är mycket intresserad<br />
av det så kallade Storlumbiniprojektet<br />
(Greater Lumbini Project).<br />
14<br />
Till och med till den grad att han<br />
anklagats för att prioritera projektet<br />
framför det mer akuta behovet att<br />
avsluta fredsprocessen i Nepal. Under<br />
ett besök i New York i november<br />
2011 uttryckte Prachanda, tillsammans<br />
med FN:s ge<strong>ner</strong>alsekreterare<br />
Ban Ki-moon, sitt engagemang för<br />
att utveckla Lumbini till en ”fredsstad”.<br />
Engagemanget är intressant, men<br />
förvånande, och lyfter flera avgörande<br />
frågor. Byter maoisterna ut sin<br />
gud Mao mot Buddha, eller använder<br />
de Buddha som ett nytt varumärke?<br />
Vissa ledare väljer att ge upp sitt<br />
liv för sina förebilder, medan andra<br />
byter förebilder som om de vände<br />
kappan efter vinden. Det är förstås<br />
inte fel av maoisterna att byta åsikt<br />
eller förebilder, även om det kan vara<br />
svårt för att inte säga omöjligt att tro<br />
på att de faktiskt ändrat sig.<br />
Förändringen som Prachanda<br />
strävar efter, med en inriktning mot<br />
fred och demokrati, förtjänar dock<br />
en andra chans. Ban Ki-moon verkar<br />
också mån om att stödja processen.<br />
Han har inte bara uttryckt positiva<br />
attityder om Lumbini utan också<br />
gått med på att leda en högnivåkommitté<br />
för Lumbinis utveckling.<br />
Miljöaspekterna diskuteras inte.<br />
Arbetet med att utveckla Lumbini<br />
är bra. Men det finns krav som<br />
måste uppfyllas. Enligt Konventionen<br />
för skydd av världskultur- och
naturarv <strong>från</strong> 1972, ska projektet ta<br />
sikte på att skydda och restaurera<br />
platsen, men får inte ändra på platsens<br />
originalitet. Andra viktiga krav<br />
är att platsens omgivningar bevaras<br />
och förbättras. Alla projekt som har<br />
en avsevärd påverkan på världsarvets<br />
egenskaper måste genomgå en miljöprövning.<br />
Projektet ”The Greater Lumbiniproject”<br />
som föreslagits av Nepals<br />
maoiststyrda regering är en storindustri.<br />
Det inkluderar nybyggda<br />
motorvägar, hotell, flygplats, konferenscenter,<br />
e<strong>ner</strong>giprojekt och ett<br />
Buddhistuniversitet, saker som med<br />
all sannolikhet kommer att påverka<br />
miljön. Som en regel gäller att den<br />
”avsevärda påverkan” som troligen<br />
kommer att orsakas av projektet noga<br />
måste ses över. Men miljöaspekterna<br />
kring Lumbinis utveckling är något<br />
som ännu inte diskuterats. I stället<br />
har projektet blivit föremål för en<br />
politisk strid inom Nepal, men också<br />
i relatio<strong>ner</strong>na mellan Nepal, Indien<br />
och Kina.<br />
Riskerar att bli som<br />
Disneyland.<br />
Internt verkar både Nepals buddhister<br />
och icke-maoister vara våldsamt<br />
emot att Prachanda leder högnivåkommittén<br />
för Lumbinis utveckling.<br />
Några är emot honom som ledare<br />
eftersom han är maoist, och inte<br />
buddhist. Andra framhåller att om<br />
en icke-buddhist inte är lämplig för<br />
att leda styrgruppen, så är inte heller<br />
en buddhist eller hindu det.<br />
I verkligheten har Buddha utmanats<br />
av både buddhister och hinduer,<br />
som missbrukat hans filosofi med<br />
renlärighet. Maoisterna å sin sida<br />
ägnade sig åt väpnat uppror i det<br />
förflutna, helt i motsats till Buddhas<br />
värderingar. Som födelseplats<br />
för Gautama är Lumbini en attraktion<br />
för alla trosinriktningar så väl<br />
som för icke-troende. Skulle Lumbini<br />
bara likställas med en viss slags<br />
buddhism, skulle platsen bli något i<br />
stil med Vatikanen.<br />
Utan att också noga ta hänsyn till<br />
Gautamas liv och värderingar skulle<br />
projektet lätt kunna bli ett industri-<br />
eller turistprojekt som Disneyland.<br />
Om Lumbini ska utvecklas till något<br />
i stil med Vatikanstaten i Europa<br />
eller Disneyland i USA, skulle<br />
Buddha enbart bli ett varumärke<br />
utan vidare intellektuell mening.<br />
Omöjligt att veta.<br />
Det är omöjligt att veta vad Gautama<br />
skulle ha sagt om allt det här.<br />
Men det finns ledtrådar i historiska<br />
dokument om vad han skulle ha<br />
kunnat säga och göra om han hade<br />
använts som ett varumärke. Några<br />
ledtrådar fin<strong>ner</strong> vi i historien om<br />
Gautama som till stor del är baserad<br />
på Pali-legenderna. Som alla andra<br />
legender är Gautamas historia baserad<br />
på både myt och verklighet,<br />
överdrifter och omskrivningar under<br />
århundraden.<br />
Några grundläggande fakta kän<strong>ner</strong><br />
vi till: Enligt den officiella sajten<br />
för Lumbinis utvecklingsstiftelse<br />
1985, föddes Gautama år 623 f.Kr.<br />
Det finns ingen exakt angivelse för<br />
när han dog, men en källa anger 483<br />
f.Kr., en annan föreslår 368 f.Kr.<br />
Några källor anger att Buddha troligen<br />
förgiftades och dog i Vaisali (baserat<br />
på historien om mangoflickan).<br />
Detta eftersom han var en radikal<br />
tänkare som var emot renlärighet,<br />
15<br />
på samma sätt som Sokrates dödades<br />
genom att dricka odört när han<br />
vägrade att erkänna den gud som erkänts<br />
av staten.<br />
Buddhas kusin och ingifte bror,<br />
Devadatta, ska ha gjort flera försök<br />
att döda Buddha. Devadatta var<br />
Buddhas lärjunge som ville ta över<br />
Sanghat eller Unionen, en slags tidig<br />
version av det moderna politiska eller<br />
civila samhällets ledare som vill<br />
kontrollera sina organisatio<strong>ner</strong> för<br />
att kontrollera kunskapen.<br />
Pappan ingen kung?<br />
En relativt sen tolkning föreslår att<br />
Gautamas pappa, Suddhodhana, ska<br />
ha varit medlem av den så kallade<br />
Shakya-republiken, en sammanslutning<br />
av aristokrater utan kastsystem.<br />
Den här tolkningen stämmer inte<br />
överens med den traditionella berättelsen<br />
där pappan var kung och<br />
Gautama föddes som prins. Berättelsen<br />
ger ett politiskt sammanhang<br />
åt den tid Gautama levde i och läget<br />
i landet där han föddes och angränsande<br />
länder.<br />
Precis som i modern tid där starka<br />
stater hotar svagare, hotades också<br />
Shakya-republiken av monarkierna<br />
Kosala och Magadha. De båda<br />
monarkierna var ariska, och brahmanism<br />
var sedan tidigare ett domi<strong>ner</strong>ande<br />
fenomen i den sekulära<br />
vediska traditionen, medan kastsystemet<br />
blev nödvändigt i statliga affärer.<br />
Shakya-republiken stod emot<br />
inflytande <strong>från</strong> de båda monarkierna,<br />
inklusive ritualistisk hinduism<br />
Radikal oliktänkare<br />
och unik metod.<br />
Det här är bakgrunden till Gautamas<br />
uppfostran. De sociala förhål-
landena vid den här tiden ledde honom<br />
till frustration, självexil, strävan<br />
efter kunskap och upplysning, att nå<br />
Nirvana och hitta lösningar på problemen.<br />
Det är i detta sammanhang<br />
som det är nödvändigt att skilja den<br />
historiske Buddha <strong>från</strong> den religiöse.<br />
Den tidigare representerar en intellektuell<br />
samhällskritiker och den<br />
senare begränsas till en religiös predikant.<br />
Gautamas synsätt och handlingar<br />
demonstrerar att han var en radikal<br />
oliktänkare som var emot renlärighet.<br />
Han introducerade begreppet<br />
skugg-jag (den så kallade vanföreställningen<br />
om Mara-demonen)<br />
som ett slags ego och okunskap som<br />
kan användas för att göra sig medveten<br />
om sitt eget medvetande. Kanske<br />
var det här första gången som någon<br />
använde skuggjag-metoden i en intellektuell<br />
diskurs.<br />
Med skugg-jaget utmanade Gautama<br />
själva idén om ”Brahma” som<br />
en högsta eller verklig sanning, som<br />
annars var den tidens rådande norm.<br />
Gautama avvisade den och alla andra<br />
tolkningar som inte stöddes av<br />
fakta, vilket tar oss till begrepp i<br />
modern fysik och filosofi. Med sin<br />
metod sporrar Buddha oss att ställa<br />
frågor och göra en kritisk granskning<br />
för att uppnå självmedvetenhet<br />
ur självbedrägeri.<br />
Gautama kan ha konfronterats<br />
med föreskrifter om kunskap och<br />
Nirvana (olik den europeiska uppfattningen<br />
om upplysning), som<br />
kanske inte hade något att göra med<br />
den troendes tro på en gud eller<br />
ateistens avvisande av en gud.<br />
Varken bekräftade<br />
eller förnekade gud.<br />
Det är anmärkningsvärt att Gautama,<br />
till skillnad <strong>från</strong> andra religiösa<br />
iko<strong>ner</strong>, varken bekräftade eller<br />
förnekade existensen av en enda<br />
gud. Som Nehru uttryckte det: ”På<br />
samma gång erkän<strong>ner</strong> han varaktigheten<br />
i en naturlag och universella<br />
orsakssamband”.<br />
Den historiske Buddha var tydligt<br />
emot vidskepelse, idoldyrkan och religiösa<br />
ritualer. Eftersom han inte<br />
var en så kallad ”statlig intellektuell”,<br />
försvarade han inte heller de beslut<br />
som togs av människor vid makten.<br />
Hans filosofi medgav kritisk granskning<br />
av andra. Gautama hade en<br />
metod för självanalys: ”tro inte bara<br />
på vad jag säger, titta på dig själv”,<br />
och han var en kritisk tänkare med<br />
både skepsis och experimentlusta.<br />
Men Gautamas personlighet och<br />
förhållningssätt till kunskap har under<br />
århundraden använts, och missbrukats<br />
så som det passat olika människor.<br />
Som Buddha ses Gautama<br />
som en av de hinduiska gudomarna<br />
och han identifieras också som en<br />
egen inkarnation. Hans strävan efter<br />
kunskap och tro på en intellektuell<br />
sanning har praktiskt taget kidnappats<br />
av olika former av vidskepelser,<br />
avgudadyrkan och religiösa ritualer.<br />
Nehru beskriver metoderna träffande:<br />
”trots Buddhas varning hade<br />
de trotsat honom och hans stora bilder,<br />
i templen och på andra håll, tittade<br />
<strong>ner</strong> på mig och jag undrade vad<br />
han skulle ha tyckt”. Man undrar vad<br />
Nehru skulle ha sagt om det faktum<br />
att Buddhas bilder i allt större utsträckning,<br />
och särskilt i västvärlden,<br />
används som ett varumärke och ses<br />
som en exotisk orientalisk gud.<br />
16<br />
Föremål för mellanstatliga förbindelser.<br />
Buddha har varit föremål<br />
för de mellanstatliga förbindelserna<br />
i Sydasien sedan Nehru-Mao-eran.<br />
Nehrus författarskap visar att han<br />
var mer intresserad av den historiske<br />
Buddha än av den religiöse. Men<br />
Nehru var också en politiker som<br />
konfronterade den kommunistiske<br />
revolutionären och grundaren av<br />
Folkrepubliken Kina, Mao Zedong,<br />
som ville avskaffa religio<strong>ner</strong>na med<br />
syfte att främja sin egen kult.<br />
Mao lade inte bara vantarna på<br />
Tibet med våld, där Buddha betraktas<br />
som en religiös guru, utan inledde<br />
också en offensiv mot Indien<br />
1962 då han besegrade Indien militärt.<br />
Under Indiens krig mot Pakistan<br />
1971, uppvisade Nehrus dotter<br />
Indira Gandhi en framgångsrik balansakt<br />
mellan USA och dåvarande<br />
Sovjetunionen mot Kinas militärmakt,<br />
vilket ledde till att Bangladesh<br />
bildades.<br />
Indisk ledning oroad. I takt med<br />
att Kinas ekonomiska tillväxt och<br />
militära upprustning fortsätter, är<br />
Indiens nuvarande politiska ledning<br />
oroad över landets säkerhet. För närvarande<br />
står Indien ensamt inför ett<br />
maoistuppror och ser Nepals maoister<br />
som ett problem i relatio<strong>ner</strong>na<br />
till Kina. Därför har Nepals projekt<br />
om Storlumbini blivit en svår balansgång<br />
mellan grannländerna.<br />
Det verkar som om både Kina och<br />
Indien är intresserade av Lumbiniprojektet,<br />
men att de vill använda<br />
det som ett redskap för att nå sina<br />
egna mål: ”Indien vill att Lumbiniprojektet<br />
ska vara en del av de buddhistiska<br />
platser som även omfattar<br />
Bodh Gaya, Kusinagar och Sarnath”,<br />
enligt en intervju med Nepals kul-
turminister i India Today. Dessa är<br />
de platser i dagens Indien där Gautama<br />
levde i självvald exil och där<br />
han utvecklade den filosofi som senare<br />
använts i olika former som en<br />
religion i Sydasien, Tibet, Sydostasien<br />
och Japan.<br />
Indien verkar frukta att Nepals<br />
Storlumbiniprojekt ”kan hjälpa Kina<br />
att uppnå sitt långsiktiga strategiska<br />
mål, att få inflytande över Nepal<br />
ända fram till de nedre bergssluttningarna<br />
på gränsen mot Indien, en<br />
bakdörr in i landet för Kina”, skriver<br />
India Today. Det är svårt att veta<br />
om Indiens rädsla är äkta eller inte,<br />
men Kina verkar i alla fall villigt att<br />
ge ekonomiskt stöd till Nepal för<br />
Lumbiniprojektet och enbart hjälpen<br />
oroar Indien.<br />
Kina och Indien har samma inställning<br />
i vissa globala frågor (som<br />
klimatförhandlingarna), men länderna<br />
ligger långt i<strong>från</strong> varandra när<br />
det gäller attityder till regional fred<br />
och säkerhet. Nepal har hela tiden<br />
svårt att hålla balansen mellan de två<br />
länderna i regionala och internationella<br />
frågor.<br />
Dagens ledare kan lära av Buddha.<br />
Dagens Nepal är inte forna tiders<br />
Shakyarepublik och Kina och Indien<br />
är inte heller de gamla Kosala- och<br />
Magadha-monarkierna. Men vilka<br />
lärdomar kan ledare i Nepal, Indien<br />
och Kina dra <strong>från</strong> Buddha. Ett enkelt<br />
svar är att de kan bli medvetna<br />
om sina egna medvetanden och vanföreställningar<br />
genom skuggjagetmetoden.<br />
Precis som individer, måste också<br />
stater se sig själva i spegeln för att<br />
kunna komma överens. Speciellt<br />
viktigt är det att staterna erkän<strong>ner</strong><br />
att kapprustning och militära upp-<br />
rustning är orsak till allt ont i vår<br />
tid och något som förr eller senare<br />
kommer att leda mot undergång.<br />
Supermakterna bör erkänna att<br />
mäktiga imperier har stigit och fallit<br />
förr. I det sammanhanget sa Buddha<br />
att ”man kan övervinna tusen män i<br />
strid, men den som övervin<strong>ner</strong> sig<br />
själv är den störste segraren”. Buddha<br />
var den främste läraren i ”ahimsa”,<br />
icke-våld, och ”lärde oss att trotsa<br />
det yttre och tro på den slutliga<br />
triumfen av sanning och kärlek”, sa<br />
Gandhi i ett tal på Buddha Jayantimötet<br />
i Bombay år 1924.<br />
Universitet för att<br />
hedra Buddha.<br />
Ett Buddha-universitet vore det<br />
perfekta alternativet i Lumbini för<br />
att hedra Buddha som samhällskritiker<br />
och som den främste läraren<br />
i fred. Det bör vara ett center där<br />
samhällskritiker på samma sätt som<br />
Gautama gjorde under sin tid, men<br />
under andra omständigheter, kan<br />
undervisa, studera, kritisera makt,<br />
hierarkier och dominans, men där de<br />
också kan främja mänsklig kunskap<br />
uti<strong>från</strong> ett äkta engagemang av kosmopolitism<br />
och universalism.<br />
Text: Katak Malla<br />
Översättning och bearbetning:<br />
Teresia Borgman<br />
Foto: Kushal Kafle<br />
http://sydasien.se/kronika/buddhaoch-lumbini/<br />
17<br />
Om skribenten<br />
Katak Malla är jurist med ett särskilt intresse<br />
för vatten, klimat och miljö, med<br />
doktorsexamen i folkrätt <strong>från</strong> Stockholms<br />
universitet. Han har också utbildning i<br />
statsvetenskap. Katak har varit forskare<br />
och föreläsare inom juridik vid flera lärosäten,<br />
numera vid Stockholms universitet.<br />
Han har publicerat ett flertal artiklar inom<br />
juridik, politik och internationella relatio<strong>ner</strong><br />
och hans övergripande intresse är humanistisk<br />
filosofi. Han är född i Nepal, men<br />
bosatt i Sverige sedan många år.<br />
Det är lättare att se<br />
andras fel<br />
än sina egna.<br />
Andras fel siktar man<br />
som agnar,<br />
De egna döljer man<br />
likt falskspelaren<br />
döljer sin otur
Årets julklapp är given!<br />
Att bygga 108 skolor var en framgångssaga med ett lyckligt slut.<br />
Att 13 000 barn nu går i våra skolor är en rikedom som tillfaller det tibetanska folket och<br />
kulturen.<br />
Att Skolföreningen med sina medlemmar, faddrar och ge<strong>ner</strong>ösa givare har åstadkommit<br />
allt detta är unikt i Tibet och till stor glädje för oss alla.<br />
Framgångssagan måste få en fortsättning. Det finns fler kapitel att skriva.<br />
Som det om de barn som vill studera vidare på högre nivåer och ända upp till<br />
universitet.<br />
Det kapitlet har redan börjat skrivas. Allt fler av ”våra barn” studerar vidare mot<br />
yrkesutbildning. Just nu 450 ungdomar. I år har 39 slutfört sin utbildning och arbetar i<br />
Tibet. På annat håll i Norbu finns en lista som visar på detta.<br />
Ekonomiskt bidrag ges idag till dessa barn <strong>från</strong> personliga faddrar och genom Riksel-<br />
Lindhfonden, som ständigt behöver påfyllning.<br />
Det var relativt lätt att få ge<strong>ner</strong>ösa bidrag att bygga de 108 skolorna. Svårare att få<br />
faddrar för högre studier och ge<strong>ner</strong>ösa gåvor till fonden.<br />
Detta kan tyckas något märkligt eftersom det är genom de högre studierna som<br />
Tibet och Skolföreningen får påtaglig återbäring. Nämligen tibetanska ungdomar som<br />
återvänder med sin yrkesutbildning vilket kommer det tibetanska folket till godo.<br />
Utbildning leder till yrken som utvecklar och förändrar.<br />
Utbildning leder till tankar och utblickar som förändrar.<br />
Skolföreningen vill nu göra en stor satsning på högre utbildning.<br />
Att ytterligare ett par hundra elever årligen kan påbörja sådana studier.<br />
Men då krävs nya fadderskap och ge<strong>ner</strong>ösa gåvor till Riksel-Lindhfonden.<br />
Julen 2012 skriver vi vidare på detta nya kapitel i Skolföreningens verksamhet.<br />
Kontakta Skolföreningen: 08-643 4947 info@tibet-school.org<br />
Plusgiro 90 06 66 - 9<br />
Allt Gott inför Julen och det nya året 2013<br />
Lennart Lindgren<br />
Vice ordförande<br />
18
A N S L A G S T A V L A N<br />
Riksel-Lindhfonden<br />
– för högre utbildning<br />
Utan finansiellt stöd kan våra elever inte<br />
anta erbjudna utbildningsplatser efter<br />
grundskolan. Här gör <strong>Svensk</strong>-tibetanska<br />
skol- och kulturföreningen en stor och<br />
viktig insats. Hjälp oss genom att skicka<br />
bidrag till pg 90 06 66-9 eller lämna<br />
regelbundet stöd via autogiro. Kontakta<br />
föreningen per telefon 08-643 49 47 eller<br />
via email<br />
info@tibet-school.org<br />
Köp julklappar i Katselshopen<br />
Här finns en stor variation föremål<br />
med anknytning till Tibet. Varför inte ge<br />
bort en väska eller ett kuddfodral <strong>från</strong><br />
Hantverksskolan i Katsel? Eller en bok, cdskiva,<br />
sjal, smycke, offerskålar, rökelse, dr<br />
Tamdins hudvårdsprodukter mm.<br />
Katselshopen är öppen under kontorstid<br />
samt vid skolföreningens evenemang. Tel:<br />
08 643 49 47. Vid frågor kontakta Sofia på<br />
sofia@tibet-school.org<br />
Välkomna!<br />
19<br />
Rum att hyra<br />
RUM finns att hyra under kortare perioder<br />
för övernattning/enskild retreat och till<br />
föreläsningar på The House of Tibet.<br />
För mer information kontakta oss på<br />
telefon 08-643 49 47 eller på<br />
info@tibet-school.org<br />
HELGSTÄNGT<br />
The House of Tibet är stängt mellan 21 december 2012 och<br />
6 januari 2013.<br />
Vi önskar alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!