Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

Ungdomar lär sig 

hitta balansen 

sid 6 

nr 3 

2004 

Alla vill ha 

NCO – ingen 

vill betala 

sid 4

2 

Inledaren 

Förebygger samhället 

rätt olyckor? 

Frågor om riskerna för och konsekvenserna 

av olyckor förekommer allt oftare 

i samhällsdebatten. 

Den rapportering som sker på området 

kan ge intrycket att vår tillvaro undan för 

undan blir farligare och otryggare. Det moderna 

högteknologiska samhället målas 

upp som orsaken till denna negativa utveckling. 

Men så är det inte. Av Räddningsverkets 

publikation Olyckor i siffror 2004 framgår 

att det är de fattigaste länderna i världen 

som utgör de verkliga risksamhällena. 

I den rikare delen går utvecklingen åt 

motsatt, positivt håll. Välståndsökningen är 

inte en grogrund för ökande och allvarligare 

risker. Den ligger bakom de successiva 

förbättringarna. 

Antalet stora olyckor minskar både i antal 

och omfattning. Samhället verkar ha en 

ganska god förmåga att kontrollera och förebygga 

tekniskt förknippade risker. Svårigheterna 

framstår mera markant när det 

gäller att hantera olyckor och skador, som 

är socialt relaterade bland äldre, sjuka, 

missbrukare och andra med sociala eller 

ekonomiska problem. 

Fara för oss själva 

Med statistikens hjälp blir den socialt påverkade 

hotbilden allt tydligare. Vi framstår 

i högre grad som en fara för oss själva 

och för varandra. 

Fyra av fem skador orsakas i hem- och fritidsmiljöer 

och drabbar främst barn och äldre. 

De grupperna står för nästan hälften av 

alla olycksfall i hem- och fritidsmiljön. De 

äldres olyckor ökar mest. 

Långsiktigt minskar antalet dödsfall till 

följd av olyckor. Men från 1999 till 2001, 

som är det senaste året som kan redovisas, 

har antalet stigit igen. Det beror framförallt 

på fallolyckornas ökning och dödsfallen orsakade 

av förgiftningsolyckor. 

Innehåll 

Nyheter 

Hotellbranden i Borgholm ………………………4 

NCO hotat …………………………………………4 

Brandmän får unga att fungera i grupp ………6-7 

Fixar-Malte de äldres räddare i Höganäs ………8 

Frågor om nya lagen ………………………………9 

Många vill bli Säker och Trygg kommun ……10-11 

Räddningstjänsten kan rädda många fler …12-13 

Lär politiker att färre olyckor sparar pengar 14-15 

På besök i Botkyrka/Salem 

90 000 invånare och över 100 språk …………16 

Förebyggande via imamerna ……………………17 

Länsgemensam kemresurs ………………………18 

Brandmän ger unga en andra chans ……………19 

I huvudet på räddningschefen …………………19 

Denna ökning innebär med automatik att 

också samhällets kostnader för olyckor 

skjuter i höjden. Olyckorna kostade 2001 

över 36 miljarder kronor. 

Åtgärder där behoven är störst? 

Mot denna bakgrund infinner sig funderingar 

över om samhällets åtgärder för att 

förhindra olyckor vidtas där behoven är 

störst. 

Vad är det som styr samhällets satsning 

på olycksförebyggande arbete? Vilket avgörande 

har politikers och andra beslutsfattares 

kunskap om olyckor och risker? 

Det finns på det här området en rad aktörer 

och intressenter. Det borde bidra till 

ökad aktivitet. Genom ett tvärsektoriellt 

samarbete kan det förebyggande arbetet effektiviseras 

inom de områden där olycksfrekvensen 

är störst. 

I förarbetena till lagen om skydd mot 

olyckor, som gäller sedan årsskiftet, är den 

enskildes ansvar och skyldigheter starkt understrukna. 

Det är den enskilde, som fysisk 

eller juridisk person, som har det avgörande 

ansvaret för att skydda liv och 

egendom och för att inte orsaka olyckor. 

Olika beteendevetenskapliga 

studier har visat att svenskar i allmänhet 

förväntar sig att myndigheter 

hanterar och vidtar åtgärder 

i kritiska situationer. 

Denna starka tilltro till myndigheter 

får inte leda till att 

människor avstår från att försöka 

påverka den egna säkerheten. 

Ökad insikt viktigt 

Ansvaret och rollfördelningen 

bland dem som deltar i 

säkerhetsarbetet är klart uttalat. 

En ökad insikt om risker 

och olyckor hos både allmänhet 

Få sökande till vidareutbildning ………………20 

Fokusering på muskler vid rekrytering …………21 

Sirenens räddningsskola 

Brännskador …………………………………22-23 

Erfarenheter 

Hur avgör du spridningsrisk? …………………24 

Brand fyra månader efter åskvädret ……………25 

Ordet fritt 

Brandingenjörer svarar på kritik ………………26 

Kravla ur TV-soffan, brandmän …………………27 

Våga lämna kalla kriget, Räddningsverket ……28 

Ungdomar behöver positiva förebilder ………29 

Sirenen Nr 3 • 2004 

och beslutsfattare är en nödvändig förutsättning 

för olycksförebyggande arbete. 

Det i sin tur kräver tillgång till lokalt statistiskt 

material, som underlag för de handlingsprogram 

som ska tas av de politiska 

församlingarna. 

Det nationella centrumet för erfarenhetsåterföring 

från olyckor, NCO, i Karlskoga 

har sedan 2002 arbetat med att hämta in, 

bearbeta och presentera lokalt anpassat sifferunderlag. 

Det uppdrag Räddningsverket 

fick av regeringen var att bygga upp NCO, 

”… så att en samlad bedömning av olycksutveckling 

och säkerhetsarbetet i Sverige 

kan göras utifrån nationella, regionala och 

lokala behov”. 

Detta arbete har lett till en revidering av 

den konventionella olycksbilden och har av 

många andra myndigheter bedömts som 

positivt och värdefullt för deras egen verksamhet. 

Attackera där problemen uppstår 

Det förebyggande arbetet inom traditionella 

områden måste givetvis fortsätta med 

hög kvalitet, men de flesta olyckor inträffar 

i närmiljön, i hemmet och på fritiden. 

Ska den trenden kunna vändas 

måste problemen attackeras där de 

uppstår, det vill säga i bostadsområden, 

på skolgårdar och i 

idrottsanläggningar. 

För att lyckas krävs en bred 

kommunal samverkan på det 

sätt som lagen om skydd mot 

olyckor propagerar för och 

som redan är ett faktum på 

flera ställen i landet. 

Christina Salomonson 

Generaldirektör, 

Räddningsverket 

Näst sista 

Nytt om namn, kolumn …………………………35 

Sista sidan 

Målkung och brandman på deltid ………………36 

Omslagsbilden 

Foto: KATARINA SELLIUS 

Gymnasieelever i Stockholm 

lär sig samarbeta på räddningstjänstens 

övningsfält i 

Ågesta. Brandmän från 

Stockholm står för undervisningen 

i verksamheten 

"Brandmän i ungdomsarbete".


Debatt 

Förebyggande arbete kräver 

ett stort mått av tålamod 

Foto: PER WESTERGÅRD 

Den nya tvååriga utbildningen och de påbyggnadskurser som finns för räddningstjänstpersonal utgör ett värdefullt stöd för att skapa kompetensmässiga förutsättningar för 

det förebyggande arbetet, skriver kommunalrådet Glenn Nordlund. Eleverna på bilden går den nya utbildningen i skydd mot olyckor på skolan i Rosersberg. 

D 

en nya lagen om skydd 

mot olyckor har precis 

trätt i kraft. Nu ligger 

framför oss i kommunerna att 

ta fram handlingsplaner för 

att beskriva risker, sätta mål 

och välja strategier för hur arbetet 

ska bedrivas. Detta gäller 

både för de räddningsinriktade- 

och för de olycksförebyggande 

insatserna. 

De flesta av oss ser positivt 

på att det olycksförebyggande 

arbetet betonas i lagen. Men 

frågan är vilket genomslag det 

förebyggande arbetet kommer 

att få ute i kommunerna? Jag 

tar här möjligheten att resonera 

kring ett antal utmaningar 

som jag bedömer ha bäring på 

ovanstående fråga. 

Att legitimera förebyggande 

verksamhet 

Om vi ser tillbaks så har vi i 

Sverige varit väldigt framgångsrika 

på att förebygga 

ohälsa inom flera områden. 

Det gäller exempelvis förebyggande 

insatser för att minska 

spädbarnsdödlighet, minska 

skador och dödlighet i trafiken 

samt inom det tobaksförebyggande 

arbetet. Men jag 

tror inte det är fel att påstå att 

förebyggande och hälsofrämjande 

insatser ofta har svårt att 

hävda sig resursfördelningsmässigt 

mot de mer akuta och 

behandlande insatser som mer 

omedelbart kan kopplas till att 

liv räddas och sjukdomar botas 

och eller lindras. 

Att den akuta insatsen ges 

prioritet när den påkallas är ju 

också alldeles självklart. Men 

ska de akuta insatserna kunna 

begränsas så handlar det ju 

om att vi också måste utveckla 

och utöka de förebyggande. En 

avgörande faktor för att legitimera 

förebyggande insatser är 

att man kan visa att man har 

verkningsfulla och uppföljningsbara 

metoder. Här ses ett 

fortsatt utvecklingsarbete 

kring NCO som mycket värdefullt. 

Motivera personalen 

Hälsan tiger still, brukar man 

säga och efterfrågan på olycksförebyggande 

insatser från befolkningen 

kan inte jämföras 

med den efterfrågan som finns 

på räddningsinsatser. Att jobba 

med ett förebyggande arbete 

handlar ju i praktiken om 

att åstadkomma ”ickehändelser”, 

vilket sällan ger omedelbara 

effekter eller uppmärksamhet 

utan i stället kräver ett 

stort mått av tålamod. 

Kontrasten blir skarp till 

uppgiften att lösa eller mildra 

konsekvenserna av svåra olyckor 

eller händelser där återkopplingen 

oftast är omedelbar. 

När man en gång började 

jobba inom räddningstjänsten 

så kanske man hade helt andra 

förväntningar på arbetet än de 

krav som nu kan börja ställas. 

Den nya tvååriga utbildningen 

och de påbyggnadskurser 

som finns för räddningstjänst- 

Namn: Glenn Nordlund 

Ålder: 42 

Hemort: Örnsköldsvik 

Yrke: Kommunalråd 

Yrkesbakgrund: 

Truckförare 1987, 

Friskvårdsledare 1994, 

Hälsoplanerare 2002, 

Kommunalråd 2003- 

Hobby: Tid med barnen. 

Skidåkning 

personal utgör i detta sammanhang 

värdefullt stöd för 

att skapa kompetensmässiga 

förutsättningar för det förebyggande 

arbetet. Som i alla 

förändringsprocesser kommer 

det också att krävas ett engagerat 

och tydligt ledarskap i 

alla led. 

Utveckla samverkan 

Olyckor sker på de vardagsarenor 

där människor i olika åldrar 

vistas. Det kan handla om 

arbetsplatsen, trafiken, hemmet, 

skolan eller slalombacken. 

För att kunna påverka 

olycksförekomsten på dessa 

vardagsarenor kommer ett 

tvärsektoriellt samarbete mellan 

olika aktörer som har möjlighet 

att påverka faktorer 

inom de olika arenorna att behövas. 

Detta betyder att räddningstjänsten 

inte själv kan planera 

och besluta om samverkansinsatser 

utan måste göra det tillsammans 

med andra, vilket 

ofta både tar tid och kräver tålamod. 

Men den tid som man 

avsätter för att tillsammans 

komma fram till vad som behöver 

göras, vem som gör vad 

och hur det ska utvärderas har 

man tillbaks. 

Handlingsplaner framarbetade 

i den andan är en bra 

grund att jobba vidare ifrån. I 

många kommuner finns redan 

erfarenheter och kunskaper 

från folkhälsoarbete, brottsförebyggande 

arbete, alkoholoch 

drogförebyggande arbete 

eller annat arbete med förebyggande 

inriktning där breda 

samverkansformer växt fram. 

Medverkan från dem som 

berörs 

Det är inte bara de andra myndigheterna 

eller andra kommunala 

nämnder som är viktiga 

att få med i ett samarbete. 

Det är lätt att man intar ett 

planerarperspektiv, där vi uppifrån 

ser vad som borde göras 

3 

och också beslutar om det 

utan att kommunicera med 

dem som berörs. 

Ett sätt att komma i kontakt 

med olika grupper är att bygga 

upp kontaktvägar till olika 

grupper via föreningar och intressegrupper. 

På det sättet 

kan vi både inhämta värdefull 

kunskap samt mobilisera de 

breda lagren i förebyggande 

insatser. 

Det är i vardagen där människor 

lever, bor, arbetar och 

utövar sin fritid som trygghet 

och säkerhet skapas. Det är 

just här i stadsdelen, på jobbet, 

i skolan eller i byn som vi 

genom samverkan kan göra 

skillnad. 

Glenn Nordlund 

Välkommen att 

delta i ”Debatt”! 

Inläggen på denna sida måste 

vara undertecknade med 

namn. Kontakta redaktionen 

innan du skriver. 

Telefon 054 - 13 51 04. 

Textlängd: Cirka 4 000 tecken 

(inklusive mellanslag). 

Adress: ”Debatt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

e-post: sirenen@srv.se

4 

Nyheter 

Två döda i 

hotellbrand 

Två människor omkom och 

fem skadades när Hotell 

Borgholm totalförstördes 

vid en brand. 

Polisen misstänker inte 

att branden är anlagd. 

Det var på långfredagens morgon 

som räddningstjänsten i 

Borgholm larmades. 

Flera rökdykargrupper sattes 

in för genomsökning och livräddning. 

I ett rum på övervåningen 

hittades två döda personer 

på golvet. De var påklädda 

och hade förmodligen försökt 

ta sig ut via korridoren innan 

de återvänt till sitt rum 

igen. 

Senare kunde konstateras att 

de avlidit av rökgaserna. 

Hotellets nattportier, som 

hade så kallad ”vaken nattjänst” 

skadades och vårdas för 

närvarande för allvarliga rökskador. 

Två personer skadades sedan 

de hoppat ut från ett fönster på 

andra våningen. Två andra hotellgäster 

kunde rädda sig ut 

sedan några ortsbor hämtat en 

stege. 

Endast tre av de 33 rummen 

var bebodda. 

Kan bero på oaktsamhet 

Branden startade i hotellbaren 

på bottenvåningen och polisen 

har gjort vissa fynd som 

kan förklara varför det började 

brinna. 

Polisen misstänker inte att 

branden var anlagd. Däremot 

utesluts inte oaktsamhet. 

– Att hela hotellet rökfylldes, 

trots att man hade rejäla och 

tätade dörrar, beror troligen på 

att röken trängt igenom sprickor 

och otätheter i bjälklaget. 

Att hotellet var om- och till- 

NCO 

hotat 

– ingen vill 

satsa pengar 

Vi prioriterar 

brandlarm 

högre än 

sprinkler 

byggt många gånger gjorde 

branden svårsläckt, säger Ulf 

Erlandsson, brandutredare vid 

Räddningsverket. 

Hotellet saknade sprinkleranläggning 

och automatiskt 

brandlarm anslutet till larmcentral. 

Däremot fanns det ett 

internt larm med rökdetektorer 

i korridorerna. 

Kräver inte sprinkler 

Mette Lindahl Olsson på Räddningsverketsolycksförebyggande 

avdelning: 

– Sprinkler hade säkert gjort 

nytta och dämpat branden. 

Men i det här skedet är det 

omöjligt att veta om det hade 

räddat liv. 

Sprinkler är inget krav på 

svenska hotell. Räddningsverket 

anser inte heller att det är 

befogat att generellt kräva 

sprinkler på hotell. 

– Branschen skulle inte acceptera 

den stora kostnaden. 

Och det skulle inte heller vara 

samhällsekonomiskt lönsamt. 

Tittar man bakåt har, förutom 

branden i Borghpolm, endast 

två personer omkommit i hotellbränder 

de senaste 15 åren. 

– Då är det viktigare att satsa 

på sprinkler i äldreboenden 

där flera personer omkommer 

årligen på grund av bränder. 

Däremot ställs krav på 

brandlarm och att ett hotell- 

Framtiden för NCO är oviss. 

Om inte finansieringen blir klar 

under året avbryts satsningen i Karlskoga. 

Nyligen har 34 svenska myndigheter redovisat 

på vilket sätt de är beredda att 

stötta uppbyggnaden av det Nationella 

centrumet för erfarenhetsåterföring 

(NCO) som är under uppbyggnad i Karlskoga. 

22 av myndigheterna anser att ett 

tvärsektoriellt kompetenscentrum är 

viktigt för samhället. Men ingen är beredd 

att bidra med pengar. 

Däremot är de flesta villiga att bidra 

rum ska stå emot brand i en 

timme. Det ska finnas två alternativa 

utrymningsvägar. 

– Det största ansvaret vilar på 

hotellägaren som skriftligt ska 

redogöra för hur det systematiska 

brandskyddsarbetet bedrivs. 

Kraven är tydliga i nya lagen. 

Många slarvar 

Trots kravet på brandlarm är 

det många hotell i landet som 

slarvar med sina larmanordningar. 

– Därför prioriterar vi frågan 

om fungerande brandlarm högre 

än sprinkler. Som gäst ska 

man kunna förvänta sig att 

brandskyddet har en bra nivå. 

Att man ska få ett tidigt larm så 

man hinner ta sig ut. Helst ska 

hotellet vara bemannat nattetid, 

om inte ska larmet vara 

kopplat till bemannad mottagare. 

– I hotellguider gör man reklam 

för bubbelpooler och annan 

lyx, det vore minst lika viktigt 

att marknadsföra sig med 

bra säkerhet, anser Lindahl 

Olsson. 

Kundens krav gör nytta 

Hon menar att det är svårt att 

motivera hotellägare att investera 

i brandskydd snäppet över 

minimikravet. Det är inte ovanligt 

att förelägganden om 

brandskydd från lokala myndigheter 

överklagas. 

Däremot ser hon en tendens 

att kundens krav ger bättre 

brandskydd, att brandsäkerhet 

blir ett konkurrensmedel. 

– Många stora företag ställer 

krav på sprinkler i de hotellrum 

man hyr för sina anställdas 

räkning. 

Ett exempel är Ronneby 

Branden fick ett snabbt förlopp 

och hotellet i Borgholm 

totalförstördes. Lyckligtvis 

fanns bara gäster i tre av de 33 

rummen. Natten efter var hotellet 

fullbokat. 

Brunn där man höjt brandsäkerheten 

efter krav från pilotföreningen. 

Bland annat har 

ett så kallat adresserbart larm 

installerats, som inom loppet 

av några sekunder avläser i vilket 

av de 265 rummen det brinner. 

Hittills har endast 30 rum 

specialutrustats och dessa är 

alltid reserverade för piloter. 

KATARINA SELLIUS 

med egen kompetens, statistik, data, utredningar 

samt medfinansiering av gemensamma 

projekt. 

Utöver de 12 miljoner kronor som 

Räddningsverket årligen anslår till verksamheten 

krävs ytterligare lika många 

miljoner kronor för att nå upp till de 

omkring 25 anställda, som regeringen 

satt upp som mål för 2005. 

Det betyder att det i dagsläget saknas 

en långsiktig finansiering av NCO. 

Klarar inte målen 

Så länge verksamheten inte är finansierad 

kommer Räddningsverket inte att 

kunna leva upp till de mål som rege- 


Statistiken visar 

Antalet omkomna bränder i 

bränder minskade kraftigt 

första kvartalet 2004. 

Normalt är januari, februari 

och mars, tillsammans med 

december, de månader på året 

då det inträffar flest dödsbränder 

i Sverige. 

I genomsnitt brukar det 

handla om 13-14 brandoffer 

varje vintermånad. 

Årets tre första månader visar 

helt andra siffror. Under 

var och en av de tre första månaderna 

i år omkom ”bara” 

fem personer i bränder. 

– Siffrorna är mycket glädjande, 

men det är fortfarande 

ringen 2002 satte för etableringen. 

– Vi har gjort klart för försvarsdepartementet 

att ett besked om finansiering 

under året är en förutsättning för att 

NCO ska drivas vidare. I annat fall avbryts 

projektet i Karlskoga. Utbyggnaden 

av NCO kommer under alla omständigheter 

att försenas med minst ett år, 

säger Thomas Gell, chef för sekretariatet 

för forskning och analys, som menar att 

pengarna måste komma från statligt 

håll. 

Tas upp i budgetprocess 

Keijo Ekelund, handläggare på försvarsdepartementet:

Sirenen Nr 3 • 2004 Nyheter 5 

kraftig minskning av dödsbränder 

för tidigt att tala om ett trendbrott, 

säger Ulf Erlandsson, 

brandutredare vid Räddningsverket, 

som varje år särskilt följer 

upp dödsbränderna. 

Har du någon förklaring 

till de positiva siffrorna från 

första kvartalet i år? 

– Egentligen inte. Det kan 

röra sig om tillfälligheter, men 

jag tror trots allt att den mycket 

breda satsningen på brandvarnare 

i många kommuner 

under senare år nu börjar ge 

genomslag i statistiken, säger 

Erlandsson. 

I nästan tre av fyra dödsbränder 

saknas en fungerande 

brandvarnare. 

– Den här frågan kan vi inte lösa på en 

eller två veckor. En rimlig gissning är att 

pengafrågan kommer att tas upp i budgetprocessen 

och behandlas i riksdagen, 

säger han och fortsätter: 

–Vi är också intresserade av att NCO 

drivs vidare, vi har ju varit med och startat 

projektet. 

Rekryteringen av expertis till NCO har 

redan avbrutits och ligger på is. 

I dag arbetar åtta personer vid NCO. 

Planen var att 16 personer skulle anställts 

under 2004. 

– Så länge finansieringen är olöst går 

det inte att attrahera den expertis som 

krävs för att centrumets verksamhet ska 

Mycket ofta kan vi som följer 

pressklipp hitta artiklar där 

hus eller lägenheter brunnit 

nattetid och där människor 

vaknat av en tjutande brandvarnare. 

Tyvärr också en hel del 

klipp om dödsbränder där 

brandvarnare saknats, 

De flesta som omkommer i 

Dödsbränder första kvartalet 

Jan Feb Mars Totalt 

1999 14 14 7 35 

2000 15 14 10 39 

2001 17 14 11 42 

2002 12 11 17 40 

2003 9 13 21 43 

2004 5 5 5 15 

Foto: ANDERS JOHANSSON, BAROMETERN/OT 

kunna utvecklas som det är tänkt. 

Uppbyggnaden av NCO är inne i ett 

kritiskt skede. Den statistik som samlats 

in och presenterats har väckt förväntningar 

på att fortsätta det tvärsektoriella 

arbetet med att producera statistik. 

Förlorar trovärdighet? 

Vid NCO upplever man ett stort sug efter 

statistik. Allt fler kommuner vänder 

sig till NCO med förfrågningar om lokal 

statistik som underlag för de lokala 

handlingsprogram som ska upprättas i 

varje kommun. 

– Nu har vi ”kommit ut” och etablerat 

kontakt med myndigheter. Det blir kon- 

bränder gör det inte av själva 

elden/lågorna, utan av giftiga 

brandgaser. Brandvarnaren reagerar 

för sådana gaser och 

väcker sovande människor innan 

det är för sent. 

– Brandvarnarna räddar 

många liv. De som inte har 

brandvarnare bör omgående 

skaffa en eller flera. Viktigt är 

också att då och då kontrollera 

att batteriet fungerar, säger Ulf 

Erlandsson. 

STIG DAHLÉN 

FOTNOT: En brandvarnare kostar 

under 100 kronor. 

stigt om det blir tvärtyst från oss nu, risken 

är att vi tappar trovärdigheten, säger 

Gell. 

– Vi har tagit fram intressanta data 

och rapporter. I stället för att alla ska titta 

i sitt ”rör” har vi tittat på tvären och 

förpackat en samlad bild över olycksutvecklingen. 

Den fakta vi har tagit fram 

har visat att politiker, allmänhet och 

media har haft en felaktig bild av vilken 

typ av olyckor de flesta dör i. 

Okända olyckor 

Enligt en undersökning som NCO låtit 

göra vet ytterst få svenskar att fallolyckor 

bland äldre leder till över 1 000 döds- 

Storförbund 

på gång i Skåne 

Ett storförbund med tio kommuner kan komma att bildas i Skåne. 

Malmö, Lund, Trelleborg, Vellinge, Eslöv, Burlöv, Staffanstorp, 

Lomma, Kävlinge och Svedala har planer på att bilda en räddningstjänst. 

Tillsammans har kommunerna drygt 560 000 invånare 

De tio kommunerna ingår i Samverkan Skåne Sydväst som sedan 

något år driver gemensamma projekt, hittills främst inom 

näringslivsområdet. 

Nu har kommundirektörer och kommunalråd aktualiserat frågan 

om räddningstjänstförbund och samtliga kommuner har visat 

intresse att diskutera frågan. 

Malmös tidigare räddningschef Lars Berg fick i uppdrag att ta 

fram ett underlag, vilket han nu gjort. Det ska presenteras på ett 

politikermöte 22 maj och kan bli första steg mot storförbundet. 

Två skäl som anges för att bilda förbund är att kommunerna 

står inför besparingar och att fler räddningschefer är på väg i 

pension. 

Kommunal ambulans blir laglig 

Regeringsrätten slog fast att kommunala ambulanser är olagliga. 

Men nu föreslår regeringen en lagändring från 1 januari 

2005. Den ska göra det möjligt för en kommun att utföra sjuktransporter 

för landstingets räkning. 

Regeringen noterar också att räddningstjänsten i många fall 

utför första hjälpen-insatser i väntan på ambulans (IVPA). Det 

föreslås även att avtal för sådana uppgifter ska kunna tecknas 

mellan landsting och kommuner. Regeringens förslag är på remiss 

till 30 juni. 

Rakel byggs med Tetra-teknik 

Det blir ett konsortium med Nokia, Saab och Swedia Networks 

som får bygga Rakel, Sveriges nationella radionät för räddningstjänst, 

polis, ambulans , kustbevakning och tull. Det blev klart sedan 

Försvarets materielverk (FMV) 1 april tecknade avtal med 

konsortiet. 

Det betyder att nätet byggs med Tetra-teknik. Ett 15-tal personer 

inom Räddningsverket kommer från och med nu att arbeta 

med uppbyggnaden av Rakel. 

– Äntligen är det klart, det känns bra att det blir en känd och 

stabil leverantör. Nu kan vi gå igång för fullt med upphandling 

och ramavtal för mobilstationer som är en av våra uppgifter. Det 

handlar om stora mängder om varje polisbil och andra enheter 

ska ha systemet, säger Hans Berged, Räddningsverket. 

Nya insatser för Räddningsverket 

Regeringen gav 7 april två nya internationella uppdrag till Räddningsverket. 

I Angola ska fler broar byggas. Det nya uppdraget gäller 14 

broar som är nödvändiga för att FN:s livsmedelsprogram, WFP, 

ska kunna genomföra livsmedelstransporter. Kostnaden är beräknad 

till 24 miljoner kronor, varav 6,5 miljoner kronor kommer 

från ett tidigare uppdrag. Arbetet beräknas pågå i tio månader 

och planeringen startar i nästa månad. 

På Sri Lanka ska Räddningsverket bidra med en teknisk rådgivare 

för den operativa minröjningen, som utförs av FNs utvecklingsprogram, 

UNDP. Magnus Sedig, Swedec, Eksjö, inledde arbetet 

15 april och ska finnas på plats i tre månader. 

fall per år och samhällskostnader på flera 

miljarder. 

Han är förvånad över att media fortfarande 

skriver om bränder och trafikolyckor 

som om det vore den största 

olycksproblematiken. 

NCO:s rapporter, Olyckor i siffror och 

Äldres skador i Sverige, har väckt uppmärksamhet. 

– NCO har en enorm potential. Olyckor 

kostar samhället nästan 40 miljarder 

varje år. Steg ett är att inte göra om misstagen 

och låta olyckor upprepas. Kan vi 

lära av inträffade olyckor, finns mycket 

pengar att spara, avslutar Gell. 

KATARINA SELLIUS

6 

Reportage 

De är många kuggar i laget. Och alla måste samarbeta. 

Ett måste inom räddningstjänsten – liksom i skolan. 

Räddningstjänsten i Stockholm har ett socialt uppdrag – 

att lära ungdomar att fungera tillsammans i grupp. 

För i klassrummet har man inte tid. 

En satsning som pågått i flera år och som ligger i linje med 

lagen om skydd mot olyckor. Den uppmuntrar räddningstjänsten 

till ett bredare engagemang i samhället. 

”Och jag som hade 

– Det här är inte min stil. Det är jobbigt, 

säger 16-åriga Arzu surt. 

Stövlarna är två nummer för stora 

och larmrocken stinker inpyrd rök. 

Men sminket sitter. 

Hela klassen stretar uppför branten och 

in i skogen på Ågestas övningsfält söder 

om Stockholm. 

Tretton elever från Stockholms Hotell- 

och restaurangskola – iklädda 

larmställ –har bytt ut köket och klassrummet 

mot en heldag med brandmän 

från räddningstjänsten i Stockholm. 

– Nu är de nollade, som vi säger. Larmställen 

suddar bort identiteten och statusen 

som ofta sitter i de privata kläderna. 

Det är viktigt att få alla på samma 

nivå när vi kör samarbetsövningar, säger 

brandman Anders Brunzell. 

Dessutom gör det inget om man skitar 

ner sig. 

Högt förtroende bland ungdomar 

Anders var med och byggde upp ungdomsarbetet 

ute på Ågesta för sex år sedan. 

Han är egentligen stationerad på 

Katarina brandstation som brandman 

och skeppare på brandbåten Fenix. Nu 

gör han återigen ett inhopp på Ågesta 

under ett halvår. 

Respekt och ”ha kul” är två viktiga ingredienser för att man ska känna sig trygg i klassen. Det är Sebastian, Kim och Arzu överens 

om efter en dag i skogen med brandmän från Stockholm. 

Kollegan Robert Petersen har jobbat 

med skolungdomar sedan 1999: 

– Skolan är en skyddad värld som tyvärr 

har liten koppling till verkligheten 

och vuxenlivet. Det är tufft i skolan i dag 

och vårt mål är att få ungdomsgrupper

tänkt skolka i dag” 

att fungera bättre tillsammans. Inom 

brandförsvaret vill vi gärna synas ute i 

samhället. Vi har högt förtroende bland 

ungdomar och det vill vi dra nytta av, 

säger Robban. 

”Ni gjorde det tillsammans” 

”Stocken” är en av de första övningarna. 

Alla tretton får precis plats på stocken, 

ett stycke ovanför marken. Uppgiften 

är att ställa sig i bokstavsordning, 

utan att någon trillar av. 

– Det här går inte, det är omöjligt! 

I början faller de som käglor. Men efter 

20 minuters trasslande på stocken 

har alla slussats till sin rätta plats. Det är 

riktigt kul. 

Robban kommer med analysen: 

– Först testade ni hej vilt, utan baktanke. 

Och det kändes säkert tröstlöst ett 

tag. Men sen började ni tänka och planera, 

testa flera olika sätt. Till slut löste 

ni problemet och ni gjorde det tillsammans, 

ensam hade det inte gått, menar 

Robban. 

Han jämför det med sitt eget jobb 

som brandman. 

– Det är bråttom när vi drar ut på en 

trafikolycka eller brand, men vi måste 

ha en plan och taktik. Och förmåga att 

tänka nytt och prova alternativa lös- 

ningar tills vi löst problemet. Alla i laget 

har en viktig roll och vi måste fungera 

ihop. 

Det är någonstans här det vänder. 

Efter en timme i skogen är Arzu såld. 

– Egentligen skulle jag ha skolkat i 

dag. Jag trodde det skulle bli en skittråkig 

dag. Jag brukar inte lyssna så bra på 

lektionerna, men i dag har jag lyssnat 

hela tiden. Det här är jättenyttigt, säger 

hon. 

Regelrätta slagsmål 

Det är egentligen en skoltrött klass. De 

har gått ut nian och går ett förberedelseår 

för att läsa in betyg de fått underkänt 

i. Christopher Spångmark är mentor 

i klassen och ämneslärare i religion 

och samhällskunskap: 

– I början av läsåret var det många 

strulpellar som ville hävda sig. Vi hade 

regelrätta slagsmål. Nu är det lugnare, 

men det är sällan vi jobbar i helklass. 

På förmiddagens innelektion var uppgiften 

att gemensamt tänka ut vad som 

är absolut viktigast för klassen. Kvar på 

whiteboarden hänger orden: samarbete, 

självförtroende, respekt, ”ha kul” och 

kommunikation. 

– Har ni kvar orden i skallen, funkade 

dom? undrar Anders efter övningen. 

– Yes, och det trots att vi knappt kan 

alfabetet, säger ”Benis” och lockar klasskompisarna 

till gapflabb. 

Nästa övning är ett balansnummer 

där man ska ta sig igenom en bana 

byggd av stålvajrar och brandslangar. 

Det är besvärligt och omöjligt att klara 

på egen hand. 

Ställer krav på ungdomarna 

Det som sker ute på Ågesta är en mild 

knuff in i vuxenlivet. Att lära sig känna 

omtanke, att bry sig om de andra i 

gruppen och lita på varann. 

Och kanske till och med lära känna 

sig själv och sin förmåga. 

Robban och Anders daltar inte med 

någon. De ställer krav på ungdomarna, 

de ska lyssna och engagera sig i övningarna. 

– Vi accepterar inte att någon sabbar 

för gänget. Då är det bara att gå. Det har 

hänt flera gånger att vi skickat hem personer. 

Men ofta vänder de i grinden och 

kommer tillbaka och skakar hand, säger 

Anders. 

– I morse frågade jag dem om man 

måste gilla varann för att kunna samarbeta, 

säger Robban. 

Ja, självklart, svarade dom då. 

– Men så är det ju inte, får man förkla- 

Brandmän i 

ungdomsarbete 

■ Ett samarbete mellan 

räddningstjänsten i Stockholm 

och stadens utbildningsförvaltning. 

■ Två brandmän arbetar 

heltid med att besöka skolor 

och utbilda gymnasieelever 

och kamratstödjare. 

■ 1 500 elever från 12 

skolor besöker Ågetsa övningsfält 

under ett år. 

■ Varje klass kommer tre 

gånger. 

■ Mentorer vid Bernadottegymnasiet, 

en skola som 

förbereder unga för uniformsyrken. 

■ Sommarkollo för ungdomar 

ute på Ågesta. 

Robert Petersen och Anders 

Brunzell, brandmän 

som jobbar med ungdom. 

7 

ra. I yrkeslivet handlar det om att samarbeta 

med personer man inte själv valt. 

Och kanske inte ens gillar. 

En aha-upplevelse 

Det blir en aha-upplevelse ute i skogen. 

Sen eftermiddag och larmrockarna 

åker av, mobilerna knäpps på. Pip av 

missade samtal och sms. Tillbaka i verkligheten. 

– Det här var jävligt kul. Nästa gång 

tar vi med bullar till fikat, lovar Kenny. 

Och blir Bullkenny med hela klassen. 

TEXT OCH FOTO: 

KATARINA SELLIUS

8 

Fixar- 

Malte 

Han är de äldres skyddsängel. 

Fixar-Malte. 

Och fallolyckorna har minskat med 30 

procent i Höganäs. 

Malte Larsson vecklar ut sig ur sin lilla Toyota Yaris 

och hans rullande kontor ser plötsligt ut som 

en ryggsäck. Han är stor, rösten lika grov som 

kroppshyddan och dalmålet en så uppenbar 

kontrast att det aldrig går att ta miste på vem 

som är i antågande. 

Och varje entré är lika uppskattad. 

– Är du kompis med mig, Malte? frågar damen 

på servicehemmet och plirar med ögonen. 

– Det vet du väl, annars skulle jag inte pumpa 

däcken på din rullstol, blir det bullrande svaret. 

Det följs av en blinkning, ibland av en varm 

klapp på axeln. 

Fixar-Malte, han kallas inget annat numera, 

har höjt livskvalitén i Höganäs. Men inte bara genom 

den själsliga vården. Den främsta 

uppgiften är att äldre människor 

och andra med behov av hjälp inte 

ska falla och slå sig. Malte förebygger 

skador. 

De som behöver hjälp slår en signal. 

Malte kommer på besök. Han 

sätter upp gardiner och tavlor, byter 

glödlampor, frostar av frysen, drar 

ut soptunnan. 

Dyr rehabilitering 

Kommunalrådet Peter Kovács kläckte 

idén för några år sedan. Han såg kostnaderna 

för rehabilitering skjuta i höjden och började 

granska varför. 

– Vi kunde konstatera att 70-80 procent av 

olyckorna hände i hemmen. Att sätta upp julgardiner 

var en företeelse som orsakade många skador, 

säger Kovács. 

Kommunen försökte med information, men 

det gav inget resultat. 

Istället föddes Fixar-Malte. Han jobbade tidigare 

som vaktmästare på servicehem. Nu finns han 

i en personalpool. Med telefonsnäckan ständigt i 

örat och bilen redo rycker han ut. Det blir fyrafem 

hembesök om dagen. Allt är gratis. Kommunal 

service när den är som bäst. 

Malte mest lönsam 

Siffrorna visar att för de som bor i egna hem har 

benbrott och andra fallolyckor minskat med 30 

procent. Peter Kovács säger att man tidigare hade 

25 frakturer per år och han konstaterade att sam- 

Sätta upp 

julgardiner 

orsakade 

många 

skador 

Nya lagen 

hällets kostnader för skadorna var omfattande. 

– Sett till minskade kostnader är Malte den 

mest lönsamme av kommunens anställda. Men 

framförallt handlar det om livskvalité. En del 

personer blir aldrig bra efter sina skador. 

Nu lider färre, och Malte är älskad av de han besöker. 

Det är dessutom en order att han ska ta sig 

tid på sina besök, sätta sig ner och prata. Att byta 

en glödlampa tar någon minut, men Malte kan 

bli kvar en halvtimme. 

– Det finns personer som inte får så många besök. 

Dä ä så, säger han. 

Skruvar upp brandvarnare 

Maltes uppfattning är att de äldre mår bättre. 

Dessutom gör han en enkel form av säkerhetskontroll 

i bostäderna. Finns det lösa sladdar att 

snubbla över? Mattor som är halkrisk? Finns det 

brandvarnare och fungerar den? 

– Jag vet inte hur många brandvarnare jag har 

satt upp. Ute i Mölle var det nästan 

ingen som hade när jag började. Bru- 

kar säga att brandvarnaren kostar 

bara 60 kronor och att man inte klarar 

sig utan den. Jag erbjuder mig att 

åka och köpa och sätta upp dem. 

Vem säger nej till en sådan kompis? 

Malte Larsson har 100 återkommande 

kunder. Främst äldre personer, 

men även handikappade. 

– Det sades först att servicen var till 

för de som har trygghetslarm. Men 

det fungerar inte så. Alla får ringa. 

Ingen arbetsbeskrivning 

För kommunalrådet Peter Kovács är Fixar-Malte 

en lika enkel som genial lösning. Nu har ett 30tal 

intresserade kommuner hört av sig till Malte. 

De funderar på att ta efter och många frågar efter 

arbetsbeskrivningen. Men någon sådan finns 

inte. 

– Vi vill inte ha så mycket regler att hänga upp 

sig på. Malte finner sina egna reglementen, säger 

Peter Kovács. 

En klapp på axeln, lite omtanke, kan betyda 

mycket för stunden. Och kanske är det ofta främsta 

skälet att ringa Malte. På köpet kommer ett 

säkrare hem och en friskare framtid. 

PER LARSSON

Foto: STEFAN LINDBLOM 

Blir det bra så här? Malte fixar till taklampan och Ulla Persson behöver inte tänka tanken att själv 

vingla upp på en stol. 

Frågelådan 

Frågorna kring lagen om skydd mot olyckor 

är många. Därför har Sirenen öppnat en 

”Frågelåda” om nya lagen. 

Den förutsätter att Sirenen-redaktionen får 

in frågor från er läsare. Skicka dem senast 10 

maj på e-post: sirenen@srv.se eller i brev: 

”Frågelådan”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

Bifoga telefonnummer eller adress i fall vi behöver 

kontakta dig. Välkomna med frågor. 

9 

Hej! 

Jag läste om sekretess i Sirenens räddningsskola, nr 1/2004. 

Vi tog upp ämnet till diskussion i ett par av våra brandmannagrupper. 

Det dök upp några frågor i samband med detta. 

Sandra Danielsson 

Södertörn 

Torkel Schlegel, verksjurist på Räddningsverket, svarar på frågorna. 

Fråga 1 

Om vi ser att ett barn far illa eller att en brottslig handling 

begås när vi "myndighetsutövar", har vi skyldighet 

att föra detta vidare till berörd myndighet och därmed 

bryta vår sekretess? Eller får vi inte föra det vidare. Eller 

är det upp till oss själva att avgöra, och vilket stöd har vi 

i så fall? 

Svar 

Sekretessen i sekretesslagen (kapitel 9 paragraf 30 och 8:7) 

gäller vid myndighetsutövning, alltså främst vid räddningsinsats 

och tillsyn. För uppgifter som kommer räddningstjänsten 

tillkänna på annat sätt, exempelvis vid rådgivning, gäller inte 

sekretess. 

Om räddningstjänsten enligt bestämmelser i lag eller förordning 

är skyldig att lämna vidare uppgifter kan de med stöd 

av sekretesslagen (14:1) göra så. Om räddningstjänsten är skyldig 

att rapportera missförhållanden enligt skvallerparagrafen 

hindrar inte sekretessen det. 

Man kan även – enligt sekretesslagen 14:2 – lämna vidare 

uppgifter om misstanke om brott, om fängelse är föreskrivet 

för brottet och det kan antas föranleda annan påföljd än böter. 

Om räddningstjänsten får kännedom om att barn far illa i 

sitt hem måste man inte lämna uppgifterna till socialtjänsten 

enligt skvallerparagrafen. Men man kan i de flesta fall ändå lämna 

vidare sådana uppgifter med stöd av sekretesslagen (14:3), 

vilken medger att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare till 

myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften 

lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall 

skydda. 

Fråga 2 

Gäller samma regler under räddningstjänstinsats som 

vid tillsyn? Har vår ”skvallerparagraf” försvunnit helt? 

Svar: 

Skvallerparagrafen finns fortfarande kvar i förordningen (3:7). 

Bestämmelsen gäller dock bara "annan olycka än brand". Brott 

som stöld, narkotikainnehav och liknande kan inte räknas in. 

Några andra skyldigheter att på eget initiativ föra vidare uppgifter 

finns inte. 

Fråga 3: 

Vi lägger in information om insatser i vårt dataregister 

Alarmos. Där kan sekretessbelagda uppgifter finnas, registreringsnummer 

på bilar och annat. Måste vi göra om 

så att vi inte skriver sekretessbelagda uppgifter där, eller 

får andra (som inte var med i insatsen) inte söka i databasen? 

Svar: 

En fråga som ni bör samråda med era egna jurister om. Men jag 

anser att sekretessbelagda uppgifter inte får vara tillgängliga 

för alla inom räddningstjänsten. Jämför hälso-sjukvården där 

journalanteckningar inte får läsas av alla. Det kan också vara 

bra att låta bli att skriva in sådana sekretessbelagda uppgifter 

som inte måste stå i insatsrapporter med mera. 

Fråga 4: 

Vad är det för påföljd om man bryter mot sekretesslagen? 

Svar: 

Max ett års fängelse. Men jag tror att de flesta brott beror på 

oaktsamhet, varför det i normalfallet bara blir böter.

10 

Det svenska konceptet En 

säker och trygg kommun (A 

Safe Community) har blivit 

en global rörelse. 

– Jag vill påstå att det är 

1000-tals människor som lever 

i dag tack vare åtgärder 

som vidtagits för att skapa 

En säker och trygg kommun, 

säger Robert Ekman, medicine 

doktor, och sakkunnig 

på Räddningsverket. 

Han medverkade i Räddningsverkets 

konferens i Umeå om 

hur man blir en säker och trygg 

kommun. 

Det finns säkra och trygga 

kommuner i Nya Zeeland, Australien, 

Sydkorea, Sydafrika, 

USA, Kanada och en rad europeiska 

länder. Däremot finns 

det ännu ingen Säker och trygg 

kommun i Sydamerika. I Skandinavien 

finns certifierade 

kommuner i alla länder utom 

Island. 

– Konceptet är genialiskt och 

okontroversiellt. Det finns ett 

internationellt tryck att bli A 

Safe Community och väntelistan 

är lång. I Sverige har vi 14 

Säkra och trygga kommuner 

och ytterligare15 vill bli. 

Liten uppmärksamhet 

Ett problem med arbetet mot 

ett säkrare samhälle är massmedias 

och allmänhetens felaktiga 

bild av var olyckor sker 

och vem som drabbas. I massmedierna 

är det de få, spektakulära 

olyckorna som ges stort 

utrymme. ”Vardagsolyckorna” 

ges mycket liten uppmärksamhet. 

Robert Ekman tog som exempel 

sars-epidemin som fick 

Insatser för att förebygga 

och förhindra skador lönar 

sig. Inte bara i minskat lidande 

utan även ekonomiskt. 

Två års arbete med att förebygga 

skador i Motala 

kommun resulterade i 13 

procent färre skador och en 

”vinst” på tio miljoner kronor. 

Det visar den hittills enda vetenskapliga 

studie som gjorts 

av ekonomiska effekterna av 

lokalt skadeförebyggande arbete. 

Bakom studien står en 

forskargrupp vid universitetet i 

Linköping. 

– Det är alltid svårt att mäta 

samhällsövergripande effekter 

men att skadeförebyggande arbete 

lönar sig kan man defini- 

enorm uppmärksamhet världen 

över förra året. 

– Tack och lov dog ingen 

svensk i sars som bröt ut i mars 

förra året. Däremot dör mellan 

3 och 9 människor över 65 år 

varje dag i fallolyckor i Sverige. 

Begreppet lanserades 1989 

och nu har Nationella skadeförebyggande 

programmet under 

Räddningsverket fått 

WHOs mandat att utveckla andra 

generationens säker och 

trygg kommun. 

– Det vi diskuterat med WHO 

är att göra räddningstjänsten 

mer delaktig i arbetet. Räddningstjänsten 

ägnar mycket tid 

åt förebyggande, men det 

handlar mest om brand. Samtidigt 

har vi folkhälsospåret som 

arbetar med annat än brand 

och de möts sällan för att berika 

varandra, säger Annette 

Holmberg, Räddningsverket. 

Andra generationen 

En samverkan har blivit ännu 

mer aktuell med nya lagens 

krav på kommunala handlingsprogram 

och att ansvaret 

för det Nationella skadeförebyggande 

programmet hamnat 

hos Räddningsverket. 

Andra generationens säker 

och trygg kommun handlar 

också om vilka värdegrunder 

konceptet ska bygga på. Ska 

det handla om ekonomi, minskade 

kostnader eller om humanitära 

aspekter och delaktighet? 

En svårighet med allt förebyggande 

arbete är hur man 

mäter effekter och kostnader. I 

genomsnitt tar det fyra-fem år 

att bli En säker och trygg kommun, 

men hur går man vidare? 

Det har funnits en tendens att 

tivt säga. Det har vi visat vetenskapligt 

med internationellt 

accepterade metoder, säger 

Kent Lindqvist, docent i folkhälsovetenskap 

vid Linköpings 

universitet. 

Falköping först 

Konceptet med att engagera 

hela lokalsamhället i säkerhetsarbetet 

prövades först av Falköping 

i slutet av 1970-talet och 

gav mycket gott resultat. Bland 

annat lyckades försöket minska 

skadorna bland förskolebarn 

med 45 procent. 

Landstinget i Östergötland 

vill gå på djupet i en kommun 

och få resultaten från Falköping 

vetenskapligt belagda. Valet 

föll på Motala med sina 42 000 

invånare eftersom det är typisk 

medelsvensk kommun. 

Säker och trygg kommun 

luften gått ur arbetet när kommunen 

väl blivit godkänd. 

– Vi ska ge stöd bland annat 

genom att utveckla ett verktyg 

för uppföljning och utvärdering. 

Det får inte bara bli kampanjer 

som drivs av eldsjälar 

utan vi måste få systematik och 

uthållighet i säkerhetsarbetet. 

Nationell skadestatistik 

Uppföljningsverktyget ska i 

grunden vara en metod som utgår 

från WHOs sex indikatorer 

för En säker och trygg kommun. 

En forskningsgrupp vid 

Linköpings universitet har fått 

Räddningsverkets uppdrag att 

ta fram en manual för att mäta 

kostnader och kunna se om åtgärderna 

är kostnadseffektiva. 

Gruppen ska även ta fram en 

nationell skadestatistik. 

I Sverige har 14 kommuner 

utsetts till En säker och trygg 

kommun. De ingår i Nationella 

skadeförebyggande programmets 

nätverk och har en samarbetsgrupp, 

Aktionsgruppen, 

som består av politiker och 

tjänstemän från kommuner 

och landsting. Gruppen träffas 

två gånger om året för att utbyta 

erfarenheter. 

1983 registrerades 

alla 

skador som 

inträffade under 

året och 

ett brett program 

för att 

förebygga 

skador inom 

alla sektorer 

Kent Lindqvist 

från fritiden 

till trafiken arbetades fram. För 

att kunna följa skadeutvecklingen 

om inget skadeförebyggande 

program sätts in utsågs 

Mjölby till referenskommun. 

Resultatet av skaderegistreringen 

visade att var åttonde 

Motalabo (var femte tonåring) 

skadas årligen. Kostnaderna i 

1994 års penningvärde var 290 

miljoner kronor. 

Enligt Kent Lindqvist är ska- 

dor ett stort folkhälsoproblem. 

Skador är till exempel den vanligaste 

dödsorsaken bland 

unga människor och skador orsakar 

samhället enorma kostnader. 

63 miljarder kronor 

– I hela landet lågt räknat 63 

miljarder kronor per år. Samtidigt 

är det ett område där förebyggande 

arbete visat sig ge 

mycket positiva effekter. Tvärsektoriella 

program har i vissa 

fall minskat skaderiskerna med 

upp till 50 procent. 

Programmet i Motala genomfördes 

åren 1987-1989 

och resultatet var positivt. Skadorna 

minskade med 13 procent. 

– Det ledde till att kostnaderna 

för skador minskade årligen 


Kö för att bli Säker och tr 

För att bli utnämnd till säker 

och trygg kommun måste man 

uppfylla vissa krav som WHO 

ställt upp. 

– Vi hoppas att så många som 

möjligt ska ansluta sig, men det 

viktigaste är att kommunerna 

tar till sig arbetssättet. Det vill 

säga att de bedriver ett systematiskt 

skadeförebyggande arbete 

lokalt, säger Annette 

Holmberg, Räddningsverket. 

Förebygga ger miljoner i ”vinst” 

med 21 miljoner kronor medan 

förebyggandeprogrammet 

kostade 10 ,5 miljoner kronor. I 

referenskommunen Mjölby 

ökade skadorna under samma 

period med två procent. 

Skador är en bra utgångspunkt 

på arbetet med att förbättra 

folkhälsan anser Kent 

Lindqvist. 

– Det är lätt att lokalt och 

konkret peka ut risker och motivera 

insatser. Skadeförebyggande 

kan därför användas 

som förebild för folkhälsoarbete 

inom områden som alkohol, 

droger och allergi. 

Text och foto 

GUNNO IVANSSON

Sirenen Nr 3 • 2004 Säker och trygg kommun 11 

ygg kommun 

Skaderegistrering viktig 

för säkerhetsarbetet 

En tillförlitlig skaderegistrering 

är grunden för förebyggande 

säkerhetsarbete. Statistiken 

ger besked om vilka 

som drabbas av skador och 

var insatser bör sättas in. 

Och polisens siffror är inte 

den bästa utgångspunkten. 

I Umeå har man sedan 1985 använt 

sig av data från sjukvården. 

– Sjukvårdsbaserad skaderegistrering 

är en förutsättning för 

att kunna jobba organiserat 

med skadeförebyggande arbete. 

Annan statistik är inte tillförlitlig 

och alla kommuner 

har egna skadepanoraman, säger 

Per-Olof Bylund, olycksanalysgruppen 

vid Norrlands 

universitetssjukhus i Umeå. 

Trafikolyckor är sannolikt 

den olyckstyp som polisen har 

bäst koll på. Men när Umeå 

jämförde med sjukvårdens siffror 

visar det sig att i snitt bara 

var fjärde skada finns registrerad 

hos polisen. Av cyklistskadorna 

kände polisen bara till 

sju procent. Den här insikten 

har lett till att även Vägverket 

har börjat använda sjukhusdata. 

Lokal registrering viktigt 

Per-Olof Bylund framhåller vikten 

av att ha en lokal skaderegistrering. 

I Umeå har man 

gjort jämförelser med Hudiksvall 

och upptäckte påtagliga 

skillnader i skadebilden. I 

Umeå är cyklisterna en olycksdrabbad 

grupp medan bilister- 

na skadas oftare i Hudiksvall. 

– Umeå är en universitetsstad 

med många yngre som cyklar. 

En vanlig olyckstyp i Umeå är 

påkörningar bakifrån vilket 

inte alls är lika vanligt i Hudiksvall. 

Man kan inte bara ta siffror 

och tro att de gäller överallt. 

Det finns lokala skillnader 

som det måste tas hänsyn till. 

Grunden för skaderegistreringen 

i Umeå är en blankett, 

en skadejournal, som patienter 

erbjuds att fylla i när de kommer 

till akuten. Förvånansvärt 

få vägrar delta. 

– Man skulle tänka sig att de 

som utsatts för misshandel inte 

vill fylla i men de är positiva. 

Det är ytterst sällan någon inte 

vill fylla i. 

Många fallolyckor 

på institutioner 

Fallolyckor bland äldre får 

liten uppmärksamhet men 

är ett stort samhällsproblem. 

Drygt 1000 dör och 

100 000 skadas varje år i 

dessa olyckor. Kostnaden 

för samhället är 4,8 miljarder 

kronor. 

Siffrorna gäller år 2000 och 

kommer från Nationellt centrum 

för erfarenhetsåterföring 

av olyckor (NCO) vid 

Räddningsverket. 

Fallolyckorna får liten uppmärksamhet 

men orsakar tiotusentals 

äldre ett stort lidande 

i tysthet. 

– Varje år drabbas omkring 

19 000 huvudsakligen äldre 

av höftfrakturer. Kostnaden 

för samhället första året efter 

en höftfraktur har beräknats 

till 200 000 kronor. Hälften 

drabbar sjukvården och hälften 

belastar kommunen på 

grund av ökat hjälpbehov. 

Den totala kostnaden för höftfrakturer 

närmar sig fyra miljarder 

enbart första året efter 

frakturen, säger Yngve Gustavson, 

professor i geriatrik 

vid geriatriskt centrum i 

Umeå. 

Ingen samlad strategi 

Inom sjukvården är man medveten 

om problemet, men enligt 

Yngve Gustavson finns 

trots det ingen samlad strategi 

för att komma åt fallolyckor 

bland äldre. 

– En så enkel åtgärd som att 

ge de äldre extra kalcium och 

D-vitamin skulle minska höftfrakturerna. 

Sverige är enda 

land i Europa som inte ger 

dessa tillskott till äldre i sär- 

skilda boenden. Däremot tillsätts 

A-vitamin i mjölken vilket 

kan vara en bidragande 

orsak till att Sverige har mest 

benskörhetsfrakturer i världen. 

Vid konferensen presenterade 

Yngve Gustavson siffror 

från Umeå och konstaterade 

att institutionerna är ”farliga” 

för de äldre. 

– 50 procent av höftfrakturerna 

i Umeå sker i äldrevården 

trots att bara 8 procent av 

de äldre bor där. Nästan 10 

procent av höftfrakturerna 

kommer från fallolyckor på 

sjukhuset. 

Läkemedelsbiverkningar 

Yngve Gustavsons forskning 

visar att 50 procent av fallolyckorna 

beror på läkemedelsbiverkningar 

och han tror 

på bättre samverkan mellan 

sjuk- och äldrevård. 

– Främsta anledningen till 

att äldre på sjukhus och i äldrevården 

ramlar så ofta är 

just att akuta sjukdomar och 

läkemedelsbiverkningar. Man 

måste arbeta i team med äldreläkare 

i äldreboenden som 

kan upptäcka sjukdomssymptom 

och läkemedelsbiverkningar 

som leder till fallolyckor. 

För personalen gäller det att 

upptäcka de varningstecken 

som finns. 

– 90 procent av de som drabbas 

av en fraktur har fallit tidigare, 

i genomsnitt 20 gånger. 

Ett fall hos en gammal människa 

måste därför alltid leda 

till förebyggande åtgärder. 

Fakta Säker och trygg kommun 

1989 lanserades på svenskt initiativ idén om En säker och 

trygg kommun eller ”A Safe Community”. Tanken har varit att 

skapa en modell för det skadeförebyggande arbetet i lokalsamhället 

och modellen ingår som en viktig del i Räddningsverkets 

nationella och WHOs globala skadeförebyggande program. 

I Sverige har hittills 14 kommuner utsetts till En säker och 

trygg kommun. Det är Arjeplog, Borås, Falköping, Falun, Katrineholm, 

Krokom, Lidköping, Ludvika, Mariestad, Motala, 

Nacka, Skövde, Tidaholm och Uddevalla. 

Indikatorer för internationella ”Säkra och trygga 

kommuner” – Safe Communities 

En säker och trygg kommun ska ha: 

1 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande 

och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig 

för främjande av säkerhet i kommunen; 

2 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och 

alla åldrar, miljöer och situationer; 

3 Program som riktas mot högriskgrupper och -miljöer samt 

program som främjar säkerhet för utsatta grupper; 

4 Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker; 

5 Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten 

av förändringar; 

6 Fortgående deltagande i nationella och internationella 

”Safe Community” nätverk.

12 Tvärsäkerhet 


Räddningstjänsten naturlig katalysator 

Kan rädda mångd 

Räddningstjänsten kan rädda 

mångdubbelt fler liv och 

ekonomiska värden än i dag, 

– om den breddar sig. 

Det hävdar Ragnar Andersson, 

professor i riskhantering 

vid Karlstads universitet. 

Varje år dör drygt 2 500 personer 

i olyckor i Sverige (se vidare 

artikeln här nedan). Enligt 

Räddningsverket dör hälften av 

dem i fallolyckor. De flesta är 

pensionärer. 135 000 per år skadas 

så illa att de blir inlagda på 

sjukhus. 40 000 av dessa är äldre 

som ramlat. Det handlar 

inte bara om personligt lidande, 

fallolyckorna kostar också 

samhället flermiljardbelopp. 

Vad kan räddningstjänsten 

göra åt detta? 

– Mycket. Kommunen i sin helhet 

måste aktivt ta tag i säkerhetsfrågorna 

och en naturlig katalysator 

är räddningstjänsten, 

säger Ragnar Andersson. 

– Jag menar inte att brandmän 

ska rycka ut när gamla 

ramlat eller göra hembesök i förebyggande 

syfte hos åldringar. 

Det handlar i stället om att 

räddningstjänsten ska driva på 

andra förvaltningar att arbeta 

förebyggande, exempelvis socialtjänsten 

och distriktssjukvården. 

Måste våga lyfta blicken 

Ragnar Andersson tycker att 

räddningstjänsten har en viktig 

roll som kunskapsförmedlare 

och samordnare. Där finns säkerhetstänkande 

och förebyggande 

i högre utsträckning än i 

andra förvaltningar. 

– Ska någon få igång det bre- 

dare säkerhetsarbetet i kommunen 

är det räddningstjänsten, 

men då krävs också att 

man vågar lyfta blicken. Klarar 

man inte det av egen kraft måste 

politikerna ställa tydliga 

krav. 

Riskprofessorn tycker att 

räddningstjänsten också kan 

agera i praktisk handling på olika 

sätt i kommunen, visa vägen 

för andra förvaltningar. 

– I allt fler kommuner har 

brandmän och befäl utåtriktade 

kontakter, exempelvis att utbilda 

personal på servicehem i 

hur den uppträder när brandlarmet 

går. Med lite extrautbildning 

skulle räddningstjänsten 

också kunna förmedla råd 

om hur man undviker fallolyckor. 

– Finns bara viljan och lite 

fantasi kan räddningstjänsterna 

göra mycket. Sörmlandskustens 

räddningstjänst och några 

till är på rätt väg. 

Viktigaste åtgärderna 

Just motion och fysisk aktivitet 

är enligt Ragnar Andersson den 

allra viktigaste åtgärden för att 

minska antalet fallolyckor. 

Redan i 60-årsåldern ökar risken 

påtagligt för fallskador. Då 

rör det sig mest om handledsfrakturer. 

Från 70 år blir höftledsfrakturer 

allt vanligare. 

– Det överlägset bästa sättet 

att behålla balans, muskelstyrka 

och bentäthet på ålderns 

höst är att kontinuerligt röra 

sig. Från samhällets sida görs litet 

för att stimulera till aktiviteter 

som kan ge äldre en bättre 

ålderdom och som kraftigt kan 

reducera fallolyckorna. 

– Ett annat problem är sjuk- 

vårdens mycket generösa utskrivning 

av läkemedel. Många 

äldre sitter med tio-femton pillerburkar, 

utskrivna av en rad 

olika läkare. Blandningen av läkemedel 

leder ofta till dåsighet, 

inaktivitet och balansproblem. 

Ingen ser till helheten. 

– En tredje åtgärd för att minska 

antalet fallolyckor är miljöanpassning 

av boendet. Allt fler 

äldre vill bo kvar hemma, ofta 

med stöd från hemtjänsten. Risker 

finns i form av trösklar, mattor, 

lösa sladdar och annat. 

Många gamla behöver hjälp att 

anpassa bostaden till sin situation. 

Hemtjänsten skulle här 

kunna göra en jätteinsats – om 

den bara såg det som sin uppgift. 

Som hand i handske 

Andersson ser även oss anhöriga 

som en stor resurs, förutsatt 

att vi blir upplysta och medvetna 

om problematiken. 

– Sammantaget kan väldigt 

mycket göras för att förbättra situationen, 

men ingen tar ett helhetsgrepp 

kring denna fråga. 

Centralt borde det snarast inrättas 

en äldredelegation med fokus 

på förebyggande åtgärder. 

Delegationen skulle, enligt 

Andersson, kunna tydliggöra 

jätteproblemet med fallolyckor 

för kommunpolitikerna. 

– Lagen om skydd mot olyckor 

började gälla vid årsskiftet 

och den passar som hand i 

handske för denna problematik. 

Kommunerna måste ta ett 

helhetsgrepp kring säkerhetsfrågorna. 

Räddningstjänsten 

och politikerna har ett ansvar 

för att processen startas. 

STIG DAHLÉN 

Allt fler dör i fallolyckor – inget konkret görs 

Allt fler dör och skadas i fallolyckor, 

samhällets kostnader 

går spikrakt uppåt, men 

få konkreta insatser görs för 

att vända kurvan. 

– Problemet är att ingen 

vill ta ett övergripande 

grepp. Alla pekar på varandra, 

säger Räddningsverkets 

Jan Schyllander. 

Han är utredare vid Räddningsverket 

och det nationella centrum 

för erfarenhetsåterföring 

från olyckor (NCO) som är knutet 

till verket. 

Inom kort kommer 2004 års 

upplaga av rapporten Olyckor i 

siffror. Den visar på en skrämmande 

olycksutveckling i takt 

med att medel-Svensson blir äldre. 

Bara mellan åren 2000 och 

2001 ökade antalet dödsolyckor 

med tio procent, från 2 606 till 

2 861. Fallolyckor stod 2001 för 

hälften av dödsfallen. Särskilt 

utsatta är kvinnor över 80 år. 

– Det beror främst på 

att det finns betydligt 

fler kvinnor i den ålderskategorin, 

men 

det finns också andra 

orsaker, exempelvis att 

intaget av olika mediciner 

är stort. Och 

nästan alla som får 

höftledsfrakturer är 

drabbade av benskörhet, 

säger Schyllander. 

Äldresäkerhetsdelegation 

Mycket kan göras för att minska 

antalet fallolyckor. Men inget 

konkret görs. Socialstyrelsen 

lämnade i början av 1990-talet 

över ansvaret för det skadeföre- 

Jan Schyllander 

byggande programmet till Folkhälsoinstitutet. 

Hösten 2002 

fick Räddningsverket ta över institutets 

ansvar. Räddningsverket 

agerade och föreslog 

att en äldresäkerhetsdelegationinrättas. 

Sedan dess ligger 

frågan på socialdepartementet. 

– Det går segt. Vi har 

inte fått någon reaktion 

på vårt förslag. En 

gissning är att regeringen 

inväntar utredningen 

Äldrepolitik 

för framtiden, som för närvarande 

är ute på remiss. 

Den utredningen har också 

föreslagit att en äldresäkerhetsdelegation 

bildas. 

Samhällets kostnader för alla 

olyckstyper var 37 miljarder 

Foto: STIG DAHLÉN 

Mycket kan göras för att minska antalet dödsolyckor i Sverige, anser 

Ragnar Andersson. Både centralt och ute i kommunerna. 

kronor år 2001, fördelat på: 

- medicinska kostnader 14,0 

- produktionsbortfall 9,2 

- materiella kostnader 7,5 

Fallolyckor kostade samma 

år nära 5 miljarder kronor, ungefär 

lika fördelat på landstingen 

och kommunerna. 

– Görs inget konkret åt problemet 

med fallolyckor kommer 

samhällskostnaderna att öka 

med flera miljarder om några 

decennier, säger Schyllander. 

Runt år 2030 kommer det att 

finnas dubbelt så många svenskar 

som är +85 år jämfört med 

i dag. 

Ett annat allvarligt folkhälsoproblem 

är både de kort- och 

långsiktiga effekterna av en 

ökande konsumtion av alkohol 

och narkotika, särskilt nu när 

alkoholen blir mer lättillgäng- 

lig och mycket billigare än tidigare. 

Antalet dödsfall i förgiftningsolyckor 

och singelolyckor 

i trafiken har redan börjat öka. 

Vanligaste dödsorsakerna 

Dödsfall 2001, typ av olycka enligt 

rapporten Olyckor i siffror. 

Fall 543 

Annat olycksfall* 943 

Trafikolyckor 559 

Förgiftning 306 

Drunkning 154 

Brand 101 

Kvävning 101 

* Tre fjärdedelar av ”Annat 

olycksfall” bedöms också vara 

fallolyckor. För att bli en siffra i 

statistiken ska personen ha avlidit 

inom en månad efter fallet. 

STIG DAHLÉN

Sirenen Nr 3 • 2004 Tvärsäkerhet 

bbelt fler 

Risken för olyckor minskar 

med ökat välstånd 

Det moderna samhället är 

sårbart, ett faktum ingen 

bestrider. Men att ökat välstånd 

leder oss mot ett risksamhälle 

är en missuppfattning. 

Det säger riskprofessorn 

Ragnar Andersson. 

Han har samlat och analyserat 

statistik från olika länder. 

– I OECD-länderna och andra 

relativt välutvecklade länder 

minskar flertalet typer av dödsolyckor. 

Andersson stöder sig på internationella 

studier av dödsolyckor 

(medelvärden för 1970 och 

1980 jämförs med medelvärden 

för 1990 och 1999). 

Antalet döda i trafikolyckor 

minskar kraftigt i nästan alla 

länder. Sverige tillhör världs- 

eliten. Omkomna i drunkning 

minskar också i flertalet länder. 

Sverige finns här på elfte plats 

bland de 21 jämförda länderna. 

De som tror att Sverige är 

världsbäst på brandskydd ska 

veta att även i denna jämförelse 

hamnar vi i mitten på ”ligan”. 

Finland i en klass för sig 

Finland står i en klass för sig 

ifråga om döda i förgiftning, tre 

gånger så illa som näst sämsta 

land (USA). 

– Vanligast är akut alkoholförgiftning. 

De baltiska länderna 

och Ryssland ingår inte i 

jämförelsen. Men där är det 

sannolikt lika illa som i Finland 

eller ännu värre, säger Ragnar 

Andersson. 

Fallolyckor visar höga siffror i 

flertalet länder, i vissa ökar de, i 

andra sker en minskning. Statistiken 

är osäker på grund av 

varierande sätt att räkna. Sverige 

hamnar återigen i mitten. 

Vanlig missuppfattning 

Självmord ökar i många länder. 

– En generell trend är att antalet 

självmord blir fler i länder 

med ökat välstånd. En vanlig 

missuppfattning är att det mest 

är yngre kvinnor som tar livet 

av sig. Sanningen är att äldre 

män överlägset toppar denna 

statistik, säger Andersson. 

Hans samlade bild av dödsolyckor 

är att de minskar ju rikare 

länderna blir. 

– Världens verkliga risksamhällen 

finns i de fattigaste länderna. 

STIG DAHLÉN 

Jämoanmälan mot 

Malmös kvinnoprojekt 

13 

Kommunal vid Malmö brandkår har anmält arbetsgivaren till 

både Jämo (Jämställdhetsombudsmannen) och JO (Justitieombudsmannen). 

Bakgrunden är satsningen på att få in kvinnor i brandmannayrket. 

Facket anser att kvinnor ges fördel och kvoteras in. Man 

anger bland annat att testkraven sänkts och att kvinnor i pågående 

projektet går före män som klarat testerna bättre. 

Dessutom anser facket att arbetsledningen försvårat för 

brandmännen att få insyn i projektets utveckling. 

Till JO har facket anmält att arbetsgivaren fördröjt utlämnande 

av offentliga handlingar och att ändringar gjorts i projektbeskrivningar. 

Kommunal har tidigare, i diskussioner om besparingar, till arbetsgivaren 

förklarat att man anser att projektet kvinnlig brandman 

bör läggas ner, bland annat eftersom ”projektet inte genererar 

något som helst mervärde till förvaltningen”. 

Kommunal i Skåne stöder inte sin sektion vid räddningstjänsten, 

utan har i stället sagt att man ställer sig bakom projektet. 

SKTF vid Malmö brandkår har meddelat att man tar fullständigt 

avstånd från Jämo-anmälan och att ”trakasserier av samtliga 

medarbetare inom förvaltningen skall upphöra”. 

Oljeskyddsförråd kvar i Visby 

Landets oljeskyddsberedskap organiseras om och i dagarna presenteras 

Räddningsverkets förslag till nya avtal med de regionala 

oljeskyddsförråden i Botkyrka, Karlskrona, Vänersborg, Umeå 

och Visby. 

Räddningstjänstmateriel för att skydda stränder i ett akut skede 

ska finnas kvar på samtliga förråd. Dessutom finns saneringsutrustning 

för att göra rent efter oljeutsläpp. Denna utrustning 

kommer från 2005 att koncentreras till tre förråd: Karlskrona, 

Botkyrka och Visby. 

– Från början var det tänkt att saneringsutrustningen endast 

skulle finnas i Botkyrka och Karlskrona. Men det blir väldigt 

kostsamt att frakta utrustning från fastlandet till Gotland. Därför 

väljer vi att ha kvar minst hälften av oljesaneringsutrustningen 

i Visby, säger Margaretha Ericsson, Räddningsverket. 

I Umeå och Vänersborg blir det därmed nedläggning av oljesaneringsförråden, 

medan räddningstjänstförråden blir kvar. 

Jämställdhet självklarhet 

för blivande brandmän 

Den 31 mars hade SMO-elever och personal från Räddningsverket 

(bland andra GD Christina Salomonson) en heldag om jämställdhet 

på CRS skola i Revinge. Syftet var att lyfta upp diskussionen 

kring diskriminering och utestängning i arbetslivet. 

Svedala räddningstjänst, där två av 30 brandmän är kvinnor, 

var en av initiativtagarna till jämställdhetsdagen. Räddningschefen 

Örjan Thorné gav sin syn på hur han tänker vid nyanställningar: 

– Jag anställer inte ett kön. Jag anställer en person som passar. 

Sedan är det förstås en fördel att både män och kvinnor visar 

sina bättre sidor när de blandas i en grupp. 

Eller som några av de kvinnliga SMO-eleverna sa: 

– Jämställdheten är inget problem. De som söker till brandmannautbildningen 

gör det för att de vill ha det här jobbet. Då 

är man inte den rädda typen. Oavsett kille eller tjej. 

Ny akademisk riskutbildning 

Till hösten startar Karlstads universitet en ny utbildning i Riskhantering-samhällssäkerhet. 

Den vänder sig till redan yrkesverksamma 

som vill specialisera sig på att förebygga skador och till 

studenter som vill läsa vidare inom området säkerhet och risk. 

Kursen går på helfart och omfattar 40 poäng. Det är en magisterutbildning, 

vilket innebär att kursen riktar sig till de som redan 

har en grundutbildning på minst 120 poäng. 

Eftersom utbildningen är ny har den fått förlängd söktid. Sista 

ansökningsdag är den 15 maj. För mer information, kontakta 

professor Inge Svedung, tel 054-700 15 60 eller e-post: 

inge.svedung@kau.se Se även: 

www.kau.se/utbildning/program_detail.lasso?ID=PR1074 

Utbildning för brandutredare 

11-12 maj anordnar Föreningen för brandutredare ett tvådagars 

seminarium på räddningsskolan i Revinge. Det blir både teori 

och praktiska övningar. Arrangemanget vänder sig till poliser, 

brandbefäl, försäkringsbolagens och näringslivets personal 

samt andra som i arbetet har intresse för brandutredningar. 

Fortfarande finns platser kvar. E-posta till fbu@srv.se eller ring 

sekreteraren Ulf Erlandsson (054-13 50 39) om du vill vara med.

14 

Taktik för färre olyckor? 

Kan färre olyckor vara en 

fråga om taktik? 

– Se till att få politikerna 

att inse att de kan spara 

pengar om olyckorna minskar. 

Sa en politiker. 

Bristande engagemang från 

politikerna beklagas ofta av 

räddningstjänsten. 

På Chefsmötet i Malmö tog 

Torbjörn Egerhag, kommunpolitiker 

i Värnamo, ofta till orda. 

Och där saknades inte engagemang. 

– Näst efter vattnet är lagen 

om skydd mot olyckor det viktigaste 

som hänt räddningstjänsten. 

Pålagor från staten är 

ofta förknippade med kostnader. 

Men den här lagen frigör 

resurser för både privat och offentlig 

konsumtion. Den kan 

spara pengar som i stället kan 

användas till annat, sade han. 

Egerhag pratade om färre 

olyckor. Men inte om att kräva 

resurser för att man måste få 

ner antalet olyckor. Snarare att 

argumentera för att det minskar 

kostnaderna. 

Han jämförde med sitt eget 

privata företag. 

– Vi mäter det vi gör för att bli 

bättre. Företag kalkylerar risker 

och har ett högre säkerhetstänkande 

eftersom man inte 

har råd med produktionsbortfall. 

Ju bättre verksamheten 

fungerar, desto större chans att 

öka marknadsandelarna. 

Egerhag förde över resonemanget 

till kommunal verksamhet. 

Han ersatte ökade 

marknadsandelar med pengar 

över. Kommunpolitikern som 

gnetar för att budgeten ska gå 

ihop kan få hjälp av färre olyckor. 

Öka tillväxten istället 

– Som företagare ser jag värdet 

av att spara pengar på ett håll 

så att man kan investera på ett 

annat. Färre skador ökar tillväxten. 

För att lyckas efterlyser Eger- 

Chefsmötet 

Pengar 

kan sparas 

– ett argument politiker gillar 

Sagt på 

– Krångla inte till det, avstå från fikonspråk. 

Politikerna måste känna 

igen sig. Och våga att förändra. 

(Kenneth Ericsons, räddningschef 

på Öckerö, råd hur man får politikerna 

intresserade.) 

Foto: PER LARSSON 

Torbjörn Egerhag är politikern som entusiastiskt pratar om nya lagen 

om skydd mot olyckor som en stor möjlighet för kommunerna 

att minska skadorna och därmed få resurser över till annat. 

– Vi trodde att det var politikerna 

som styrde, men det var det inte. 

Och när räddningschefen pratar om 

hotbilder, då är det svårt för oss att 

argumentera emot. Men nu har vi en 

målstyrd verksamhet och det är lättare 

för oss att följa verksamheten. 

(Arne Lernhag, kommunalråd i 

Öckerö kommun, om att politikerna 

fått bättre insyn i räddningstjänstens 

arbete.) 

– Se till att marknadsföra er ute på 

skolorna gentemot eleverna som lä- 

hag samarbete med landsting 

försäkringskassor, försäkringsbolag 

med flera. Alla får de 

ökade kostnader på grund av 

olyckor, men det finns inget 

samlat ansvar bland dessa för 

att minska olyckorna. 

– De som bär kostnaderna för 

lårbensbrott har inte makt över 

grusningen av trottoarerna. 

Och på det viset är det ofta. 

För att förebygga de vanligaste 

olyckorna efterlyser Egerhag 

bättre statistik från berörda, 

det kanske behövs en tidsstudieman 

på akutsjukvården. 

– Det finns ett stort mörkertal 

ser Skydd mot olyckor. Det kommer 

att bli dragkamp om dem. 

(Christina Salomonson uppmanade 

räddningstjänsterna att vara 

alerta för rekrytering.) 

– Om fem år kan de flesta räddningschefer 

sluta om de vill. Om tio 

år har nästan alla av dagens chefer 

slutat. 

(Linus Eriksson, brandingenjör i 

Malmö, om stora ledarförändringar 

i branschen.) 

och krävs bättre underlag för 

att förebygga olyckorna. 

Bena ut vilka olyckorna är 

och försök banta dem, jobba 

kommunövergripande. 

Halkskydd först 

Egerhags förslag är att börja 

med de frågor som är enkla och 

betalar sig snabbt, exempelvis 

förekomst av brandvarnare och 

en minskning av fallolyckorna. 

– Glöm inte sprinkler, sa Kaa- 


re Brandsjö i publiken. 

– Gärna det, men först halkskydd 

på mattor, svarade Egerhag. 

Centerpartisten från Värnamo 

noterade att fler än 1 000 

människor varje år dör i fallolyckor, 

och konstaterade att 

om alla kommuner minskade 

med ett dödsfall vardera så 

vore det ett stort steg på väg. 

PER LARSSON 

Regeringens slasktratt? 

Bengt Avergård, räddningschef i Uddevalla, ifrågasatte 

de vidgade uppgifter Räddningsverket fått: 

– Det här med Räddningsverkets breddning, blir 

inte den på bekostnad av spetskompetens? Ni blir 

regeringens slasktratt. 

Generaldirektör Christina Salomonson svarade: 

– Har vi ett samhälle där man kan undvika att 

jobba tvärsektoriellt? Jag tror inte det. Och vi har 

kompetens, bland annat inom räddningstjänst. 

– Tro fan det, där har ni ju ingen konkurrens, replikerade 

Avergård snabbt.

Sirenen Nr 3 • 2004 Chefsmötet 15 

Foto: MICKE SÖRENSEN 

Minska de vardagliga skadorna, exempelvis fallolyckor. Satsa på åtgärder som snabbt kan ge effekt 

och få politikerna att inse att det kan ge pengar över till annat. Det förespråkar Torbjörn Egerhag, själv 

politiker. 

Ledarskap 

Våga vara tydlig – våga vara bra 

Sluta jamsa. 

Våga vara tydlig. 

Våga vara bra. 

Det var begrepp som Anders Magnusson, förvaltningschef 

vid räddningstjänsten i Kristianstad 

använde när han pratade ledarskap. 

Magnusson var officer i Boden innan han klev 

in på brandstationen för snart ett år sedan. 

– Jag var medveten om att det fanns orosmoln. 

Men utryckningsverksamheten fungerade bra, 

så det fanns hopp. 

En uppfattning fler strök under. Är det stökigt 

i organisationen så fungerar det trots allt när det 

bränner till, när det verkligen är allvar; när det är 

larm. Och då bör det gå att få personalen att dra 

åt samma håll också till vardags, även om det 

som Magnusson sa var maktkamp på alla nivåer. 

I en förändrad organisation utsåg han sedan 

nya ledare efter lämplighet. 

– Jag bröt mot turordningen och det blev ett jäkla 

liv. 

Några råd om ledarskap som han gav på chefsmötet 

var: 

■ Ta tillvara kompetens och ge personalen inflytande. 

Det ger förutsättningar för att lyckas. 

■ Lyssna på alla, ta vara på det positiva. 

■ Klarlägg vad du vill uppnå, satsa på det. Ta de 

risker det kräver. Var tydlig och peka ut riktningen. 

Så fungerar det ju på skadeplats. 

■ Gör mål och målbilder tydliga. Personalen 

får hoppa på tåget, eller ta bussen därifrån. 

– Det finns risk att de som anser sig få för lite 

makt kan dristas att gå utanför gruppen, gå andra 

vägar. 

■ Uppmärksamma framsteg, hur små de än är. 

Brandmän räddade liv första 

dagen med defibrillatorn 

Deltidsbrandmännen i Deje tog defibrillatorn i bruk på måndag 

morgon. Sex timmar senare hjälpte den dem sannolikt att rädda 

ett liv. 

– Med 99 procents säkerhet var det så, säger kårchefen Hans- 

Eric Englund. 

Efter regeringsrättens dom att kommuner inte ska bedriva 

ambulansverksamhet, ifrågasattes också om räddningstjänster 

får använda defibrillatorer. 

Landstinget i Värmland och räddningstjänsten i Karlstadsregionen 

avvaktade med avtal för kårerna i Deje och Högboda. 

Men så småningom kom ett gammalt avtal att förlängas, kårerna 

fick börja använda defibrillatorerna. 

Och omgående räddades alltså ett liv. Hans-Eric Englund kan 

konstatera att verksamheten fick en bra start. 

– Brandmännen skötte uppgiften perfekt och det gav resultat. 

Larmet i Deje kom vid middagstid, en man hade fallit omkull 

utomhus. Två brandmän, som var på väg till brandstationen, 

kom till olycksplatsen efter 90 sekunder och kunde snabbt starta 

HLR. Resterande styrka var på plats efter sex minuter och defibrillatorn 

användes omgående. 

– De fick igång hjärtat. Sedan kom ambulansen och tog över. 

En och en halv vecka senare var mannen på fötterna och tillbaka 

i hemmet igen. 

Brandmän stöttar 

hemtjänsten i Skellefteå? 

Brandmän kan rycka ut som resurs för äldre som ramlat i sina 

hem. 

De diskussionerna förs i Skellefteå kommun. 

När en äldre person i Byske föll i sitt hem kallades räddningstjänsten. 

En anledning var att personen inte var kopplad till äldreomsorgen 

genom trygghetslarmen 

Händelsen har väckt frågan om att utveckla ett samarbete 

mellan äldreomsorg och räddningstjänst. 

– Vi har ställt oss positiva, men vi vill ha verksamheten reglerad, 

säger brandingenjör Anders Hedlund. 

Ekonomiska åtstramningar inom socialtjänsten har bidragit 

till att aktualisera frågan. Har inte hemtjänsten resurser så kan 

räddningstjänsten ha det. 

– Vi finns på orten och har beredskap, det är ju vår styrka, säger 

Hedlund. 

Det diskuteras också om vårdpersonal och räddningstjänst 

ska åka ut tillsammans. 

Förutom huvudbrandstationen i Skellefteå finns tio deltidsstationer 

i kommunen. 

Räddningsverket och Ericsson 

tecknade samarbetsavtal 

Räddningsverket och Ericsson har tecknat ett treårigt samarbetsavtal. 

Myndigheten och företaget ska kunna dela på information 

och expertis. 

Det handlar framför allt om samarbete vid naturkatastrofer 

som kräver snabba insatser, exempelvis jordbävningar och 

översvämningar. Räddningsverket och Ericsson har tidigare 

hjälpt varandra i de sammanhangen. 

Räddningsverket ser möjlighet att nyttja Ericssons experter i 

sambandsfrågor, exempelvis datakommunikation och telefoni. 

– Dessutom har de kontor och personal i 140 länder. Det har 

hänt att vi fått tillgång till deras kontor och haft hjälp av deras 

lokalkännedom, säger Hans Martinsson, enhetschef på Räddningsverkets 

internationella avdelning. 

Räddningsverket har å sin sida kunskap i katastroffrågor, kan 

erbjuda utbildning och har resurser för transporter. 

Avtalet är inte bindande, men underlättar att nyttja varandras 

resurser. 

Skogsbrandflyget bör utredas 

Konsekvenserna av att skogsbrandflyget avskaffats bör utredas. 

Det anser försvarsutskottet och riktar en begäran till regeringen. 

Försvarsutskottet har behandlat sju motioner om skogsbrandflyget. 

Sex avslogs. Men Vivianne Gerdins (c) och Christer 

Skoogs (s) begäran om utredning av konsekvenserna tillstyrks 

av utskottet. 

Räddningsverket lade ner skogsbrandflyget efter 2002. Verket 

saknade pengar och konstaterade dessutom att man inte hade 

något egentligt uppdrag för verksamheten.

16 

Sirenen på besök 


Botkyrka ligger på framkant när det gäller teknik och var en av de första räddningstjänsterna som satsade på Firebus. Bussen är dessutom utrustad med skärsläckare. Ett 

skift som bemannar bussen består av Jonas Andersson, Björn Vigström, Sven-Erik Andersson, Leif Lovén och Esa Matilainen. 

Botkyrka/Salem 

”Fristaten” med fler än 100 språk 

Över hundra språk och 

90 000 invånare inom sex kilometers 

radie (90 procent 

av invånarna). 

Med förorter som Hallunda, 

Alby, Fittja och Norsborg 

inom kommunen lever 

räddningstjänsten i Botkyrka 

under förhållanden som 

skiljer sig en del från de flesta 

räddningstjänster. 

Brandstationen ligger i Tumba, 

som en gång byggdes kring 

Riksbankens pappersbruk 

Tumba bruk. Ända sedan 1755 

har papperet till svenska sedlar 

tillverkats där. 

I början av 1970-talet fick 

kommunen del av det så kallade 

miljonprogrammet för att 

åtgärda bostadsbristen och 

åren mellan 1971 och 1980 

ökade befolkningen från 

23000 till 80 000 invånare. 

Genom civilrättsligt avtal ansvarar 

Botkyrka för räddnings- 

tjänsten även i grannkommunen 

Salem. 

Botkyrkas räddningstjänst 

har hittills varit en liten ”fristat”, 

omgärdad av Södertörns 

räddningstjänstförbund. 

– Vid flera tillfällen har det 

diskuterats att gå med i förbundet 

men två utredningar 

har kommit fram till att fördelarna 

inte var tillräckliga, berättar 

Peter Juhlin, ställföreträdande 

räddningschef. 

Tredje gången gillt 

Men nu ser det ut att bli tredje 

gången gillt. En ny konsultutredning 

har rekommenderat 

Botkyrka att gå med i förbundet 

och förslaget tycks få majoritet. 

Ett nära samarbete har förekommit 

länge. 

– Det fungerar redan som om 

det vore en organisation. Vi delar 

brandingenjör, stabsbefäl 

och har gemensam larmcentral 

i Lindvreten. 

Beslut ska fattas 

i maj och säger politikerna 

ja sker anslutningen 

till förbundet redan 1 

juli i år. 

Minskade styrkan 

Som många andra har Botkyrka 

fått känna av kommunala 

besparingar och vid årsskiftet 

minskades styrkan med en man 

från 1+8 till 1+7. Styrkan har 

också en insatsledare. Minskningen 

har klarats huvudsakligen 

genom naturlig avgång. 

Man har nyligen genomgått 

en organisationsförändring 

som slopat alla avdelningar. 

Syftet att kunna använda resurserna 

optimalt, få fler på dagtid, 

färre på natten. 

I stället för avdelningar finns 

fyra verksamhetsområden: skadeavhjälpande,skadeförebyggande, 

drift samt 

skydd och säkerhet. 

Nackdelen 

med avdelningsfri organisation 

är otydlighet och 2002 

gjordes en liten översyn där vissa 

ansvar förtydligades. 

– Förr kunde en avdelning 

säga att det är inte min uppgift. 

Det kan ingen säga i dag. Den 

mest lämpade ska göra jobbet. 

Omorganisationer behöver 

tid att slå igenom fullt ut. En 

del gamla strukturer lyser fortfarande 

igenom. 

– Det klassiska är att operativt 

och förebyggande spretar åt 

var sitt håll. Vi ville integrera, få 

bort vi och dom, men har inte 

lyckats helt. Det finns fortfarande 

en skillnad mellan dagarbetande 

och natt-skift. Man 

måste anstränga sig och ha 

verksamheter som korsar varandra. 

Annars riskerar det att 

bli en pappersprodukt, säger 

Torsten Kjell, ansvarig för skadeavhjälpande 

verksamhet. 

Ingen kontakt med skolan 

Peter Juhlin uttrycker viss oro 

för erfarenhetsåterföringen 

när den gamla brandmannautbildningen 

försvinner. 

– Skolorna sög åt sig bra grejer 

som fördes ut till stationerna 

när brandmännen kom hem. 

Nu har vi inga kontakter med 

resten av Räddningstjänstsverige, 

ingen kontakt med skolan. 

Det här kommer att bli ett 

jätteproblem, vi riskerar att 

fastna och Räddningsverket 

borde ta ett ansvar för erfarenhetsutbytet.

Sirenen Nr 3 • 2004 Sirenen på besök 17 

Förebyggande via imamerna 

I invandrartäta områden 

med över 100 olika språk är 

det ingen enkel sak att nå ut 

med information. För räddningstjänsten 

i Botkyrka var 

nyckeln religionen. 

Inte så att alla brandmän har 

konverterat till islam eller någon 

annan religion, utan genom 

bra kontakter med religiösa 

ledare. Det var svårt att hitta 

ingångspunkter, invandrare 

har inte föreningsliv på samma 

sätt som i Sverige. Moskén, till 

exempel, används inte bara för 

gudstjänst utan är en mötesplats 

där man umgås. 

– Det var stora problem tills vi 

fick kontakt med kyrkorna. 

Nittio procent förstod inte vad 

vi sade. Prästerna, imamerna, 

är duktiga på svenska och har 

stort inflytande, deras ord gäller, 

säger Håkan Eriksson, 

brandförman och ansvarig för 

externutbildningen. 

Vid utbildning i invandrarområden 

måste det tas vissa 

hänsyn. Många har negativa erfarenheter 

av myndigheter och 

det går inte att utbilda i uniform. 

– Jag som man får heller inte 

hålla kurser för enbart kvinnor. 

Det lossnade när en imam 

tog kontakt och ville ha utbildning 

i hjärt- och lungräddning. 

I och med det var isen bruten 

och räddningstjänsten lyckades 

även intressera dem för 

brand och räddning. 

– Vi har fått ut mycket information 

via imamerna. 

Det har varit mycket problem 

med bland annat anlagda 

bränder och för två år sedan 

beslöt Botkyrkabyggen att ut- 

Foto: ANDERS GUNNARTZ 

Håkan Eriksson träffar en av husvärdarna Andreas Özmen i Alby. – Vi jobbar i lag om fyra husvärdar och tillsammans har vi ansvar för 

600 lägenheter, berättar Andreas Özmen. Sedan systemet med husvärdar infördes har bränderna minskat kraftigt i bostadsområdena. 

bilda husvärdar. Räddningstjänsten 

gjorde ett utbildningsmaterial 

för husvärdarna 

som utgår från intern brandskyddskontroll. 

Det är en tredagarsutbildning 

och ett 60-tal 

har utbildats. 

Lyckad satsning 

Satsningen på husvärdar har 

kraftigt minskat antalet bränder. 

Husvärdarna håller rent 

och snyggt i trapphusen och då 

brinner det inte. De har dessutom 

utvecklats till en sorts för- 

troendeperson för de boende. 

– Husvärdarna är till stor 

hjälp när det händer något. 

Många vill inte larma myndigheter 

utan börjar det brinna 

ringer de husvärden som tar 

handbrandsläckaren och rycker 

ut. 

Håkan Eriksson ägnar sig 

mycket åt utbildning av skolelever. 

Invandrarbarn har dålig 

vattenvana och kan i regel inte 

simma. Det finns mycket vatten 

i området och förrädiska isar 

har lett till olyckor med barn 

inblandade. En av förra vinterns 

kallare dagar gjordes en 

riktad utbildningsdag för mellanstadieelever 

vid Brunnaskolan 

i Hallunda. Håkan Eriksson 

samlade barnen vid en friluftsanläggning 

och ute i vattnet 

fanns en öppen vak. 

Känsla för kalla vattnet 

– Syftet var att de skulle få en 

känsla för det kalla vattnet och 

ramla i med kläderna på. De 

tyckte det var jättekul. Många 

invandrarbarn kommer sällan 

ut på fritidsaktiviteter. 

Övningen var förankrad hos 

föräldrarna och givetvis var det 

frivilligt att hoppa i det iskalla 

vattnet. De som gjorde det 

hade sele på men fick försöka 

ta sig upp själva med isdubb. 

Det var minus 12 den dagen 

och ibland kräver jobbet vissa 

uppoffringar för att saker ska 

fungera. 

– Jag hatar när det är kallt, 

men man måste alltid visa allt 

först. Bara jag hade hoppat i var 

det inga problem. 

Svårt få in folk med invandrarbakgrund 

Hösten 2002 fick Botkyrka 

ett eget räddningsgymnasium. 

Ett syfte med gymnasiet 

är att få in fler kvinnor och 

invandrare i räddningstjänsten. 

Räddningsgymnasiet kom till 

efter att en flicka från Botkyrka 

för några år sedan ville gå räddningsgymnasiet 

i Värmdö men 

inte fick för kommunen. Ärendet 

väckte en debatt som resulterade 

i att ett nytt räddningsgymnasium 

intill brandstationen 

stod klart 2002. 

Räddningstjänsten delar huvudmannaskapet 

för skolan 

tillsammans med Botkyrkagymnasiet. 

Räddningstjänsten ansvarar 

för den praktiska delen av utbildningen 

som brand och 

sjukvårdsutbildning. 

Länsstyrelsen medverkade 

till gymnasiet med målsätt- 

ningen att det ska leda till fler 

kvinnor och invandrare inom 

räddningstjänsten. Den första 

årskullen bestod av 27 elever, 

17 flickor och 10 pojkar. Åtta av 

eleverna har invandrarbakgrund. 

Ingen invandrare 

I en invandrartät kommun som 

Botkyrka borde det vara extra 

angeläget med mångfald, men 

ännu finns ingen brandman 

med invandrarbakgrund. 

Räddningstjänsten har försökt 

men hittills misslyckats. Man 

hade förhoppningar på en algerier 

som placerats på räddningstjänsten 

via Migrationsverket. 

Han skulle stanna i ett 

år, men med den ersättning Migrationsverket 

betalade hade 

han inte råd och hoppade av. 

– Målet var att anställa honom 

och det skulle vara en helt 

annan sak att få med en alge- 

Botkyrka har ännu inte lyckats rekrytera brandmän med invandrarbakgrund. 

– Vår personalomsättning är låg och jobbet har inte 

samma status hos invandrarungdomar, säger Torsten Kjell. 

risk kille när vi kommer ut till 

bostadsområdena. Men under 

den tid han var här hann han 

inte lära sig tillräckligt bra 

svenska, säger Torsten Kjell, an- 

svarig för den skadeavhjälpande 

verksamheten. 

Han är tveksam till om utbildningen 

leder till fler invandrare. 

Det är en naturveten- 

skaplig linje som kräver höga 

antagningspoäng för att komma 

in. Han tror heller inte att 

brandmannajobbet har samma 

status hos invandrarungdomar. 

Inte samma förebilder 

– När man talar med dem är de 

intresserade, men vi är inte förebilder 

på samma sätt som för 

svenska killar. Dessutom tjänar 

vi för dåligt. 

Trots det är målsättningen att 

Botkyrka ska ha brandmän 

med invandrarbakgrund. 

– Räddningstjänsten måste 

spegla samhället. Vi får inte 

vara enda vita fläcken i Botkyrka. 

Det kan bli en förtroendefråga 

i framtiden. Men det är 

mycket svårare att få in invandrare 

än kvinnor, säger Peter 

Juhlin, ställföreträdande räddningschef.

18 

Sirenen på besök 

Länsgemensam kemresurs 

Botkyrka är en av fem stationer 

i ett samarbete med 

länsgemensamma kemresurser. 

Samarbetet innebär 

att kemutrustning centraliserats 

till vissa stationer och 

att man anpassat utrusning 

som pumpar och slangkopplingar 

till varandra. 

Arbetet med att få länet att gå 

ihop om resurser har tagit tid. 

– Det var avsett som ett projekt 

med start 2000 men har 

mer eller mindre blivit permanent, 

säger Roger Magnusson, 

insatsledare och ansvarig för 

kemfrågor. 

Att alla stationer ska hålla 

med kemutrustning är kostnadskrävande 

och bakgrunden 

till att projektet drogs igång. 

Resultatet är att fem stationer, 

Botkyrka, Farsta, Täby, Upplands-Väsby 

och Norrtälje, utsetts 

till kemstationer. Farsta är 

huvudstation, har mer utrustning, 

övar mer och åker på alla 

kemlarm. 

Fyra enheter vid kemlarm 

Vid kemlarm åker fyra enheter: 

närmaste station, en rök/kemdykarförstärkning 

samt Farsta 

plus en kemstation som förstärkning. 

Närstationen gör livräddning 

och identifierar ämnet. 

Kemutrusningen är koncentrerad 

till de fem specialstationerna 

och vanliga stationer 

har en minimiutrustning som 

består av splashdräkter, några 

mindre uppsamlingskar, en enkel 

brunnstätning och en saneringsväska. 

En kemresurscontainer är 

under uppbyggnad och förhoppningsvis 

ska den kunna 

vara i drift före sommaren. Syftet 

är att klara stora eller långvariga 

insatser som normalt 

kräver resurser utifrån. Containern 

innehåller uppsamlingskar 

så att den totala uppsamlingskapaciteten 

tillsammans 

med två kemstationer blir 50 

kubikmeter. Den har också EXklassad 

belysning, pumpar, 

slangar med mera. 

Oljeskyddsförråd 

Botkyrka har redan ett av Räddningsverkets 

oljeskyddsförråd 

och i samband med en omorganisering 

flyttas utrustning 

från Vänersborg och Umeå till 

Botkyrka och Karlskrona som 

blir basförråd för sanering. 

Även om arbetet varit lite 

tungrott har samarbetet fungerat 

bra. 

– Många stationer berörs och 

det blir svårt när man byter 

personer i ledande ställning. 

Det är också svårt att få ut information 

och utbildning till 

alla. Det har varit mycket materialprovning, 

men nu kan vi 

plugga ihop våra utrustningar. 

Projektet har lett till ett ökat 

samarbete med sjukvården och 

Roger Magnusson är med och 

utbildar sjukvårdsgrupper vid 

Södersjukhuset. 

Efter utbildningsmässigt 

Materialmässigt fungerar det 

nu mycket bra, men länet i sin 

helhet ligger efter utbildningsmässigt. 

– Det är svårt att få tag i instruktörer 

till många utbildningar, 

särskilt befälsutbildningar. 

Det finns många duktiga 

som inte kliver fram. De tror 

att alla kan det här bättre än de 

själva, säger Roger Magnusson. 

Beredskapschefen hos räddningstjänsten 

I Botkyrka finns beredskapschefen 

på räddningstjänsten. 

– Fördelen med det är integrering 

av beredskap, säkerhet 

och förebyggandeverksamheter, 

säger beredskapschef 

Roland Norman. 

Han flyttade till räddningstjänsten 

redan 1993 när kommunen 

ville integrera verksamheterna. 

Då kommunens skyddschef 

två år senare gick i pension 

fick Roland Norman ansvar för 

både skydd och säkerhet. 

Mottot är att genom incident- 

och skadeförebyggande 

arbete hindra att människor 

och egendom skadas så att det 

blir störningar i kommunala 

verksamheter. 

För en beredskapschef kan 

arbetsdagen handla om allt 

från säkrare lekplatser till inbrottsskydd 

och utbildning av 

– Mycket av kemcontainerns materiel finns i rullhäckar som gör det snabbt och enkelt ta fram det 

som behövs, säger Roger Magnusson. 

kommunledningen. 

Roland Norman gör säkerhetsbesiktningar 

i kommunens 

fastigheter, framförallt äldreboende, 

skolor och förskolor. 

– I dag försöker vi hitta ett 

bättre skaderapporteringssystem 

för att kunna sätta in resurser 

där det behövs. Skaderapporterna 

kommer inte alltid 

in i dag. 

Utbilda säkerhetsomud 

Vid alla skolor och förskolor 

ska två säkerhetsombud utbildas 

i systematisk brandskyddskontroll. 

Dessa säkerhetsombud 

får ansvar för incidentrapporteringen. 

Roland Norman är föredragande 

i den kommunskyddsgrupp 

som har det övergripande 

ansvaret för kommunskyddet. 

Dessutom finns områdesindelade 

styrgrupper som träf- 

Roland 

Norman 

fas en gång i 

månaden. 

Hans samordningsansvar 

gäller 

inte bara 

kommunala 

organ utan 

även mellan 

kommunen 

och staten, 

landstinget, 

näringslivet och kyrkan. 

På beredskapschefens ansvar 

ligger också att kommunledningen 

och informatörerna får 

öva hur till exempel en stor farligt 

gods-olycka skulle påverka 

kommunledningen. En sån övning 

ledde till att informationsplanen 

reviderades. 

Han träffar socialtjänsten 

och polisen och kan styra resurserna 

dit de behövs. Skadegörelse 

och inbrott vid skolor 

är ett stort problem och där 

prioriteras arbete med att förbättra 

det tekniska skyddet 

som larm och lås. 

– Sker det en brand i en skola 

och det inte går att bedriva 

normal verksamhet kallar jag 

redan på natten ihop en grupp 

bestående av rektorn, fastighetsförvaltaren 

och representant 

för försäkringsbolaget för 

att få igång verksamheten så 

snabbt som möjligt. Det kan 

handla om att beställa baracker 

eller flytta elever till närliggande 

skolor. 

Den närmaste framtiden 

kommer att handla mycket om 

de kommunala handlingsprogram 

som nya lagen om skydd 

mot olyckor föreskriver. 

– Jag är positiv till de nya lagarna 

som kommer att bidra 

till ökad säkerhet i kommunen 

och på sikt besparingar, säger 

Roland Norman. 


Brandmän på 

lyxkryssningar 

Genom ett avtal med rederiet 

Star Cruises jobbar sedan tre år 

tillbaka brandmän från Botkyrka 

som säkerhetsansvariga, Safety 

Officers, på lyxkryssare i 

Asien. Kryssarna trafikerar sydkinesiska 

sjön och den 1 000 

man stora besättningen är 

skandinavisk. 

Brandmännen har säkerhetsansvaret 

ombord och Botkyrka 

ger dem tjänstledigt tre månader. 

– Brandmännen utbildar all 

personal och vi tycker det är en 

bra erfarenhet, säger Peter Juhlin. 

Kvalitetsäkrad 

utbildning 

Kan brandmännen det de tror 

att de kan? Till exempel sätta 

upp skarvstegar. Det vet man i 

Botkyrka. I en satsning för att 

kvalitetssäkra internutbildningen 

genomförs testövningar där 

det förs statistik över vilka som 

deltagit. 

– Hur mycket reell tid – inte 

planerad tid – läggs på övningar? 

Reell och planerad övningstid 

skiljer sig mycket åt, säger 

Torsten Kjell. 

Ett av vaktlagen har tagit fram 

en pärm med grundkrav på olika 

övningar. Varje år väljs 5-6 

testövningar ut till kontrollövningar 

som ska klaras på viss 

tid. Det handlar om arbetsmoment 

som att rigga utrustning 

för djurlivräddning, upprätta 

saneringsplats för kemolycka, 

insats i lägenhet osv. Det förs 

statistik där man följa vilka övningar 

varje brandman deltagit 

i. Genom det kan styrkeledare 

se om någon missat viktiga övningar. 

Torsten Kjell visar den nya EUanpassade 

reflextejp som fordonen 

i Botkyrka försetts med. 

EU-anpassade 

reflexer 

Brandmännen har budgetansvar 

för olika funktionsområden 

och ett av förra årets huvudprojekt 

var att göra trafikolyckplatsen 

säkrare både för 

brandmän och trafikanter. 

Sätta upp en svart tankbil i 

mörkret är rena dödsfällan. Efter 

tips av Vägverket om EUriktlinjer 

satsades på en EUgodkänd 

reflextejp som med 

montering kostade 45 000 kronor.

Sirenen Nr 3 • 2004 Sirenen på besök 19 

Brandmännen ger 

unga en andra chans 

Botkyrka räddningstjänst 

har i flera år tagit ett stort 

socialt ansvar. Man tar inte 

bara emot många praktikanter 

utan också fadderbarn 

och ungdomar som 

dömts till samhällstjänst. 

Sedan 1999 tar Botkyrka emot 

ungdomar som dömts till 40- 

50 timmars samhällstjänst vilket 

motsvarar en månads fängelse. 

Ungdomarna får avtjäna sitt 

straff genom att jobba på 

brandstationen varje lördag. I 

regel är det unga killar som slagit 

till en vakt utanför krogen 

eller kört onyktra. Däremot tar 

man inte emot ungdomar som 

dömts för stölder. 

Inte utsätta för frestelser 

– Skälet till det är att det här är 

vårt andra hem och här är allt 

öppet. Vi kanske låter plånboken 

ligga kvar i brallorna och vi 

vill inte utsätta dem för frestelser, 

säger insatsledare Anders 

Wennlöf, som är ansvarig för 

fadderbarn och samhällstjänst. 

Vid ett möte med samhällstjänsten 

får den dömde berätta 

vad han gjort och Anders 

Wennlöf talar om vilka krav 

som räddningstjänsten ställer. 

Från samhällstjänstens sida 

gäller att missköter sig killen 

och uteblir två gånger omvandlas 

samhällstjänsten till 

fängelse. 

– Det är mycket unga killar 

som behöver bra förebilder. 

Här blir de ifrågasatta och ingen 

imponeras av deras bedrifter. 

Tar emot fadderbarn 

Varken samhällstjänsten eller 

fadderbarnsverksamheten är 

något räddningstjänsten 

marknadsför utan har kommit 

till efter förfrågningar utifrån. 

– Det vi är mest stolta över är 

fadderbarnsverksamheten och 

det startade för några år sedan 

med ett telefonsamtal från en 

förtvivlad mamma. Det fungerade 

inte i skolan för hennes 

son och skolledningen hade 

inga idéer. Killen fick följa ett 

skift och vi fick honom att vända 

totalt. Han gick ut nian med 

toppbetyg. 

De tar emot ett eller två fadderbarn 

om året som får följa 

skiftet en dag i veckan. 

– Vi inleder med ett möte 

med eleven och syo-konsulenten 

där vi bland annat ställer 

som krav att de ska komma i 

Staffan Hyllengren, ansvarig för rappellering i Botkyrka, testar klätterväggen. 

tid, se propra ut samt göra skolarbete 

två timmar den dag de 

är på stationen. 

Det har varit lite diskussioner 

om piercing men i regel har det 

löst sig. 

– Det får inte bli så att brandstationen 

är ett ställe där man 

sitter av tiden om man är skoltrött. 

Det har hänt att elever 

inte ställt upp på våra krav och 

i stället valt skolan. 

En tjej hoppade av och återgick 

till skolan, men den korta 

tid hon var på stationen tycks 

ha haft effekt. 

Positiva erfarenheter 

– Syokonsulenten ringde och 

undrade vad vi gjort, för hon 

var på skolan mer än nånsin. Vi 

stänger heller inga dörrar. Om 

någon hoppar av är han eller 

hon välkommen tillbaka. 

Fadderbarnsverksamheten 

har gett enbart positiva erfarenheter. 

– Den senaste killen vi hade 

gick här i fyra terminer och för 

honom har det rättat upp sig. 

Han dyker upp då och då och 

håller kontakt via telefon. Om 

vi lyckas med en är vi nöjda, säger 

Leif Lovén, styrkeledare. 

Egen klättervägg i slangtornet 

Rappellering är kanske inte det första förknippar med Botkyrka men i omgivningarna finns flera berg 

som är populära bland bergsklättrare. Klättersporten växer och det har varit flera olyckor. Men det 

är inte bara bergen som är farliga. 

– För några år sedan hade vi en olycka inne i Heron City där en fönsterputsare vält sin korg 15-20 

meter upp i luften. Honom fick vi undsätta, berättar Staffan Hyllengren, ansvarig för rappellering. 

Mindre styrkor 

en självklarhet 

i framtiden 

N 

är jag blir ombedd att skriva en krönika 

i samband med Sirenens besök 

på Botkyrka brandstation så känns 

det som en pensionärsbetraktelse eftersom 

jag har arbetat här nästan i en mansålder. 

Men trots att jag började min bana i januari 

1968 har jag inte för avsikt att avsluta den 

ännu. Ibland pockar lusten på att ägna dagarna 

åt att sitta på min Harley, men vädret 

i Sverige, ser allt som oftast till att dom tankarna 

går över. 

Det ser i dag ut som om vårt kommunala Peter Juhlin 

brandförsvar går i graven efter att, som vår devis säger: ”Varit i 

elden sedan 1938”. Under de senaste 33 åren har jag varit mer 

eller mindre ansvarig för verksamheten. När jag började var det 

en liten kommun med omkring 21 000 invånare. 1974 slogs 

kommunerna Botkyrka och Salem ihop och det blev brandförsvarets 

primära insatsområde. Även om kommunerna delades 

igen i början av 80-talet bibehölls insatsområdet. 

Det stora förbundet 

Nu har kommunen bestämt att vi ska dra nytta av stordriftens 

fördelar och bli medlemmar i det stora förbundet Södertörn. Vi 

har under de mer än tio år som det har diskuterats vinnlagt oss 

om att visa att förbundsbildning inte är det enda alternativet. 

En kommun med över 90 000 invånare som Botkyrka/Salem har 

visat sig ha en effektiv verksamhet med god ekonomi och hög 

kvalitet. 

Slippa energiläckaget 

Det kan vara historia när den här tidningen kommer ut eftersom 

beslutet fattas den 3 maj 2004. Då kan vi åter lägga vår 

energi på verksamhet och slippa det energiläckage som de 

oändliga organisationsdiskussionerna har inneburit. 

Vad som ligger framför oss är hur Sveriges räddningstjänst 

ska organiseras utifrån den nya lagstiftningens intentioner. 

Min uppfattning är att politiker som har att fatta övergripande 

beslut (KS och KF) får problem med att sätta sig in i sakfrågorna. 

Jag tror att en facknämnd har större möjligheter att klara 

den uppgiften, i kommunen eller i ett förbund. Jag är rädd att 

kommunens politiker inte kommer att ha tid och möjlighet att 

sätta sig in i hur skyddet mot olyckor ska organiseras, speciellt 

när det ska konkurrera med arbetet att fördela det minskade 

ekonomiska utrymmet i kommunen. Jag hoppas att jag har fel. 

Har vi kompetensen? 

Har vi tjänstemän kompetens och förmåga att få politikerna att 

ta till sig den kunskap som krävs för kommande beslut? Det är 

trots allt den viktigaste uppgiften för oss chefstjänstemän. Jag 

är oroad för att detta inte kommer att bli bra. 

Framtiden har både ljusa och mörka utsikter. Bra är att alla är 

tvungna att se över riskerna och dimensionera och organisera 

efter det, då kan samhällets resurser utnyttjas på ett optimalt 

sätt. Dåligt är att ekonomin ser ut att bli sämre för kommunerna. 

Det kan innebära att vi inte får råd med den beredskap som 

behövs för att ta hand om de olyckor vi inte har förmåga att 

förhindra. 

Blanda hel- och deltid 

Att minska storleken på heltidsstyrkorna blir en självklarhet för 

att klara ekonomin. En blandning av hel och deltid blir faktum 

i de samhällen där det finns förutsättningar för det. När jag 

började som brandman i januari 1968 var vi en brandförman 

och två brandmän på heltid. Nästan varje natt gick dessutom 

reservambulansen ut så brandförmannen blev ensam med två 

fordon, tanken och jeepen, tills deltidarna från bussgaraget 

kom till stationen. 

Varför hände det inte något allvarligt med de små styrkorna 

som fanns då? Andra risker, ja. Men reflektera över att det faktiskt 

finns en mängd varianter på styrkornas storlek, allt från 

tre man i tjänst till de elva man som vi hade i tjänst 2003. 

Peter Juhlin 

ställföreträdande 

räddningschef 

I huvudet på

20 

140 platser. 

Men bara 18 har sökt nya 

vidareutbildningen program 

för säkerhetsarbete. 

– Hög tid att vakna nu 

kommuner! 

I höst startar Centrum för riskoch 

säkerhetsutbildning, CRS, 

den nya vidareutbildningen i 

Skydd mot olyckor. 

Tidigare vände sig vidareutbildningen 

enbart till räddningstjänsten, 

medan det nya 

systemet är öppet även för andra 

yrkesgrupper som arbetar 

med skydd mot olyckor inom 

kommunen. 

Vidareutbildningen har tre 

program: 

■ Samhällsinriktat säkerhetsarbete 

■ Räddningstjänst 

■ Tillsyn och olycksförebyggande 

verksamhet 

Inte hunnit slå rot? 

Senast 19 mars skulle kommunerna 

anmäla sitt behov och intresse 

till de olika programmen. 

Det låga intresset överraskade 

CRS. På grund av de få anmälningarna 

kommer inte alla 

inplanerade kurser att genomföras. 

– Minst tycks behovet vara av 

utbildning i Samhällsinriktat 

säkerhetsarbete, den utbildning 

som är den största nyheten 

i det nya systemet, säger 

Lena Brunzell, verksamhetsansvarig 

på CRS. 

140 platser är planerade i 

höst – en kurs med 35 elever på 

var och en av skolorna i Sandö, 

Rosersberg, Skövde och Revinge. 

Men endast ett tiotal 

kommuner har anmält behov 

av utbildning i höst – 18 ansökningar 

har trillat in. 

Varför har så få nappat på den 

nya vidareutbildningen? 

– Vi kan bara spekulera i vad 

det beror på, säger Brunzell. 

– Det kanske är så att det här 

nya inte hunnit slå rot än. 

Handlingsprogrammen ska 

vara framme 2005 och många 

är upptagna av den processen. 

Man kanske väljer att vänta 

med utbildningen för att bättre 

förstå vad det är för kompetens 

folk i kommunens säkerhetsarbete 

verkligen behöver. 

Upp till varje kommun 

En nyhet är att vidareutbildningen 

inte längre leder fram 

till befattningar som ”brandförman” 

och ”brandmästare”. 

Nu är det i stället upp till varje 

kommun att sätta de benämningarna. 

– Förr var det givet vad vidareutbildningen 

ledde till. Nu har 

vi en ny situation. Kommunerna 

är fria att själva bestämma 

kompetensen på sin säkerhetspersonal, 

säger Lars Bjergestam, 

ställföreträdande chef vid 

CRS, och fortsätter: 

– Men samtidigt är vi förvånade 

över det låga intresset eftersom 

vidareutbildningen kan 

ses som en ”beställning” från 

kommunerna. De har varit med 

och tagit fram innehållet i utbildningen, 

och utgått från 

Utbildning 

Bara 18 sökande till 140 utbildningsplatser 

Hög tid att vakna 

nu, kommuner! 

– Säkerhetsarbetet har varit 

spretigt. Äntligen en vidareutbildning 

som samlar ihop 

det. 

Det tycker Thomas Ekholm, 

säkerhetsansvarig i 

Västerås. 

Under de närmaste åren vill 

Västerås utbilda ett tiotal säkerhetssamordnare,nyckelpersoner 

i förvaltningar och bolag 

som jobbar med övergripande 

säkerhetsarbete. 

– Vi har hygglig kompetens 

redan i dag, men behöver mer 

för att få ett gott skydd mot 

olyckor och ett bra förebyggande 

arbete, säger Thomas Ekholm. 

Han är ”risk manager” i kommunen 

och leder säkerhetsrådet 

som består av medarbetare 

från samtliga förvaltningar och 

bolag i Västerås kommun. 

Viktig pusselbit 

Ekholm ser arbetet med säkerhet 

och beredskap som en 

mycket viktig pusselbit i kommunen. 

– Visst är exempelvis miljöarbete 

viktigt, men om inte folk 

vågar gå ut för att de inte känner 

sig trygga och säkra. Vad är 

det då för mening med ren luft? 

Från början är Thomas Ekholm 

brandingenjör och har ett 

förflutet som räddningschef i 

Västerås. 

kommande behov av kompetens. 

Alla förvaltningar 

Samhällsinriktat säkerhetsarbete 

är ett helt nytt spår inom 

vidareutbildningen och vänder 

sig till personer inom alla kommunala 

förvaltningar som arbetar 

med skydd mot olyckor. 

Räddningstjänstbakgrund är 

inget krav. 

I kursen tar man bland annat 

upp modeller för systematiskt 

säkerhetsarbete, riskinventering, 

riskanalys, etcetera. Man 

lär sig arbeta metodiskt med att 

ta fram handlingsprogram och 

bredda synsättet på säkerhetsarbetet 

i kommunen. 

Utbildningen har A- och Bkurs, 

på tio veckor vardera. 

Bråttom med anmälan 

Nu måste man tänka om. I stället 

för att ha fyra parallella kurser 

i Samhällsinriktat säkerhetsarbete 

på CRS:s skolor, blir 

det bara Skövde som genomför 

kursen i höst. 

Lena Brunzell: 

– Men är det så att fler kommuner 

i efterhand vill anmäla 

behov av platser till vidareutbildningarna, 

så går det bra. 

Men då måste vi ha anmälningarna 

omgående för planeringens 

skull. 

Även behovet av platser på 

höstens kurser i Räddningstjänst 

samt Tillsyn och olycksförebyggande 

verksamhet är 

mindre än väntat. 

Inte heller behörighetskraven 

Trots det anser han att fokus 

tidigare legat för mycket på enbart 

brandskydd när säkerhetsfrågor 

diskuterats. 

– Det är bra att utbildningssystemet 

öppnas för fler inom 

kommunen och inte bara är för 

brandmän. 

Han menar att behovet av vidareutbildningen, 

och då särskilt 

programmet för Samhällsinriktat 

säkerhetsarbete, är 

stort. 

– Kunskaperna är dåliga vad 

gäller övergripande säkerhetsarbete 

ute i landet. Genom att 

utbilda vår personal ser vi en 

möjlighet att framför allt skaffa 

kunskap i hur handlingsplaner 

sys ihop, säger Ekholm. 

bör lägga några hinder i vägen. 

Visserligen krävs minst grundläggande 

högskolebehörighet, 

men fram till 2009 är det en generell 

dispens från dessa krav 

– Det vimlar inte direkt av den 

här typen av utbildningar inom 

säkerhetstänkandet. Vi har 

länge efterfrågat detta, därför 

kändes det ganska självklart att 

söka. 

Som säkerhetsansvarig känner 

han stor optimism: 

– För 10-15 år sedan hade det 

breda säkerhetsarbetet och den 

säkerhetsansvarige ingen tyngd 

i kommunerna. Man såg lite 

över axeln på säkerhetsarbetet. 

– Nu börjar det lyfta känner 

jag. 

– Vill vara med på tåget 

Också i Oskarshamn vill man gå 

kurs i Samhällsinriktat säkerhetsarbete. 



Vidareutbildning i tre program. Det erbjuder Räddningsverket 

och det finns platser kvar för de som missat anmälan. Särskilt gäller 

det kursen Samhällsinriktat säkerhetsarbete. 

Västerås nappade på vidareutbildning 

– Det kändes självklart att söka 

för personal inom kommunal 

räddningstjänst. 

KATARINA SELLIUS 

– Vi vill vara med på tåget, säger 

Johnny Maurits, personalchef 

vid räddningstjänsten i 

Oskarshamn. 

Där har man har fått i uppdrag 

av kommunstyrelsen att 

leda arbetet med att ta fram 

kommunala handlingsprogram. 

– Däremot är vi inte klara över 

vilken personal som är mest 

lämplig att utbilda. Det kan lika 

gärna vara någon från byggnadskontoret 

eller socialförvaltningen 

som från räddningstjänsten. 

KATARINA SELLIUS

Sirenen Nr 3 • 2004 Nyheter 21 

Rapport kritisk till brandmannarekrytering: 

Fokusering på muskler 

Krav på brandmän är ofta 

synonymt med muskler. 

Men det finns brandmän 

som är kritiska till fokuseringen 

på fysisk styrka. 

– Jag hoppas vi kan få en 

diskussion kring vad som är 

viktigt för yrket, säger forskaren 

Mathias Ericson. 

Handlar diskussionen om kvinnor 

i räddningstjänsten, då 

kommer brandmän omgående 

in på fysisk styrka, rökdykning 

och kvotering. 

Men diskuteras mer allmänt 

vilka krav som bör ställas på en 

brandman, då tonas de fysiska 

kraven ner. 

Ovissthet om kraven 

Det visar rapporten ”Brandman 

och man” av Mathias Ericson, 

doktorand vid Göteborgs 

universitet. 

– Vikten av att ha kondition 

och erfarenhet betonades mer. 

Vissa var direkt kritiska till fokuseringen 

på fysisk styrka och 

rökdykning, säger Mathias. 

Det kunde låta så här: 

– Man behöver ha en viss fysik 

och ett visst psyke för att klara 

jobbet. Men det tränar vi. Det 

går att träna upp eller lära sig 

vissa grejer efter att man kommit 

in. Det är som när du tar 

körkort, du är inte världens 

bästa bilförare bara för att du 

fått körkort, sa en brandman. 

Mathias Ericson anser att 

kvinnors inträde har aktualiserat 

ett gammalt problem: ovissheten 

kring vilka krav arbetet 

egentligen ställer. 

– Jag vill inte påstå att yrket 

I år har Svenska brukshundklubben 

(SBK) tagit över ansvaret 

för utbildningen av 

räddningshundförare från 

Räddningsverket. Tidigare 

har verket stått för de två 

veckor långa kurserna vid 

CRS skolor. 

Förändringen är ett led i riksdagsbeslutet 

att ge Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM) samordningsansvar 

för frivilligförsvaret. 

KBM gav hösten 2003 

SBK uppdraget att ansvara för 

räddningshundförarutbildning 

(RHFU) för de ekipage, 

hittills ett 70-tal varje år, som 

godkänns i inträdesprov runt 

om i landet. 

Räddningshundar grundut- 


Krav på brandmän är ofta lika med krav på styrka och muskler. 

Mathias Ericson hoppas att diskussionen om brandmannarekrytering 

i stället ska handla om vad som är viktigt för yrket i sin helhet. 

inte är fysiskt påfrestande, eller 

att brandmännens erfarenheter 

är felaktiga. Men det verkar 

saknas kunskap om vilka rekryteringskrav 

som är berättigade. 

Han har konstaterat att i debatten, 

bland annat på insändarsidor 

i Sirenen, tas alltid 

bildas lokalt av brukshundklubbarna 

och den organisationen 

är oförändrad. 

I Skövde och Revinge 

Även budget för att genomföra 

utbildningen förs över från 

Räddningsverket via KBM till 

SBK. Den är obligatorisk för 

ekipagen innan de slutligen är 

godkända räddningshundar 

respektive -förare, Svenska 

brukshundklubben ska också 

ta över hanteringen av materiel 

till räddningshundsekipagen. 

SBK har under hösten och 

vintern genomfört upphandling 

av utbildning och årets 

kurser förläggs till CRS skolor i 

Skövde och Revinge. 

– Båda skolorna har visat in- 

samma frågor upp: kvotering 

och rökdykning. 

– Men det finns ingen som förespråkar 

kvotering. Och trots 

att rökdykning är så liten del av 

arbetet lyfts det alltid fram som 

argument. 

Mathias Ericson hoppas att 

tresse för att satsa på och vidareutveckla 

hundverksamheten, 

säger Birger Andersson, vice 

ordförande i förbundsstyrelsen 

vid SBK. 

– Efter 2004 ska vi utvärdera 

resultatet. Det är möjligt att utbildningen 

sker på andra orter 

nästa år, tillägger han. 

Räddningsverket har fortfarande 

både intresse av och engagemang 

i en svensk beredskap 

med räddningshundar 

och samråder som expertmyndighet 

med KBM. 

De 48 svenska hundar och förare 

som ingår i den internationella 

SAR-styrkan (search and 

rescue) med beredskap för 

uppdrag vid exempelvis jordbävningar 

ska finnas kvar. 

diskussionen kan komma bortom 

dessa frågor. 

I rapporten konstateras att 

motståndet mot ökad jämställdhet 

inom yrket exempelvis 

kan ses som ett sätt att bevara 

brandmännens tolkningsföreträde. 

Det är de och inga andra 

som vet vad som krävs. 

Rapporten är resultatet av ett 

tvåårigt projekt på uppdrag av 

Räddningsverket. Uppgiften 

var att få mer kunskap om attityder 

och värderingar inom 

räddningstjänsten från jämställdhetssynpunkt. 

Mathias Ericson ägnade 

drygt etthundra timmar åt observationer 

och intervjuer vid 

skiftlag på tre brandstationer, 

fördelade på mindre stad, större 

stad och mindre ort i storstadsregion. 

Åtta brandmän, 

två räddningsmän och ett befäl 

intervjuades. En annan viktig 

del har varit att följa debatten i 

branschtidningar. 

Män har inkvoterats 

Det finns många intressanta resonemang 

i rapporten. 

■ Ett är att brandmän i Malmö 

kritiserat räddningstjänsten 

i Lund för att ha anställt 

kvinnliga brandmän som ratats 

i Malmö. Mathias Ericson 

funderar över om det inte tidigare 

kan ha funnits män som 

ratats i Malmö och istället fått 

jobb på andra kårer, exempelvis 

i Lund? Men debatten blev 

inte aktuell förrän det kom 

kvinnor med i bilden. 

■ Mathias Ericson konstaterar 

att det funnits en kvotering 

inom yrket, men inte av kvin- 

SBK bedömer att det för 

fredstida beredskap inom lan- 

nor utan av arbetarklassmän. 

– Kvinnor och andra män har 

haft mycket sämre förutsättningar, 

säger Ericson. 

Släktband, vänskapskrets, 

lagidrott, värnplikt och yrkeserfarenhet 

har haft avgörande 

betydelse för vilka som fått anställning 

som brandman. 

Tjänsterna har oftast inte annonserats 

ut, det har gått genom 

kontaktnät. 

Argument havererar 

De i debatten stolta argumenten 

om att bara de bästa väljs ut 

efter tuffa tester havererar, när 

man läser rapporten. 

■ Många brandmän anser att 

det krävs lagspelare för att passa 

in. 

– Det gäller att kunna jämka 

och komma överens, vara ungefär 

samma sorts människor. 

Man formas på ett visst sätt när 

man kommer till ett lag, ansåg 

en brandman. 

Men likriktningen av människor 

irriterade också en del 

av de intervjuade. 

– Det finns viljor att bryta 

mönstret. Men den polarisering 

som präglat debatten verkar 

inte ge utrymme för de 

uppfattningarna, säger Mathias 

Ericson. 

PER LARSSON 

FOTNOT: Rapporten ”Brandman 

och man” kostar 100 kr + moms 

och kan beställas från Räddningsverketspublikationsservice. 

Fax: 054-13 56 05, e-post: 

publikationsservice@srv.se 

Best nr: P21-442/04. 

Räddningshundförare: 

Brukshundklubben tar över utbildningen 


Räddningshundarna har numera 

Svenska Brukshundklubben 

som ”organisatorisk husse”. 

det och som underlag för nyrekryteringen 

till SAR-styrkan 

behöver utbildas 40-60 hundar 

årligen. 

– Räddningsverket anser 

att en organisation på i storleksordningen 

50 räddningshundekipage 

är tillräcklig för att klara 

såväl nationella som internationella 

räddningsinsatser som innefattar 

eftersök i rasmassor. 

Vad det innebär i årligt utbildningsbehov 

är en fråga som just 

nu diskuteras, säger Carl-Axel 

Hermansson vid Räddningsverket. 

EVA-LENA LINDBÄCK

22 Sirenens räddningsskola 


Brännskador 

Att handla snabbt och 

B 

rännskador kan uppstå genom 

att huden kommer i 

kontakt med eld, skållas av 

heta vätskor, bränns av heta ytor, 

elektricitet, kemikalier eller radioaktiv 

strålning. 

Att själv råka ut för brännskador 

eller ta hand om andra som 

brännskadats är något som varje 

brandman förr eller senare ställs inför. 

Att då handla snabbt och korrekt är avgörande 

för att inte förvärra skadan, och 

för att i möjligaste mån förhindra livshotande 

tillstånd. 

Allvarliga brännskador kräver alltid 

sjukhusvård och ofta specialistvård. 

Men ett riktigt omhändertagande redan 

på olycksplatsen har stor betydelse för 

den fortsatta utvecklingen av skadorna. 

På det här uppslaget hittar du goda 

råd och kom-ihåg för brännskador orsakade 

av brand och elektrisk ström. 

Men först något om brännskadors bedömning, 

svårighetsgrader och utbredning. 

Brännskadans omfattning 

Skadans utbredning och svårighetsgrad 

beror på temperaturen, exponeringstiden 

och hur stor kroppsyta som varit utsatt 

för värme. En bedömning av brännskadan 

ska utgå från tre faktorer: skadans 

djup, utbredning och lokalisering. 

Faktorer som den drabbades ålder, 

eventuella andra skador och sjukdomar 

inverkar också. 

Brännskadans djup 

I fråga om djup skiljer man mellan tre 

nivåer: ytlig delhudsbrännskada (första 

gradens brännskada), djup delhudsbrännskada 

(andra graden) och fullhudsskada 

(tredje gradens brännskada). 

Ytlig delhudsbrännskada 

Har enbart skadat hudens yttre lager, 

överhuden (epidermis). Huden är röd, 

svullnar och svider. 

Djup delhudsbrännskada 

Har nått ned till nästa hudlager, läderhuden 

(dermis). Huden är röd och svullen 

och får vätskefyllda blåsor. Skadan 

orsakar kraftig smärta eftersom känselnerverna 

är delvis skadade. 

Fullhudsbrännskada 

Innefattar alla tre hudlagren: överhud, 

läderhud och underhud (subcutis) samt 

underliggande vävnad. Huden är blekbrun 

eller svart med vita oelastiska områden. 

Känselnerverna är också förstörda 

och det djupt skadade området sak- 

Kroppen reagerar snabbt och starkt på värme över de nivåer som den är avsedd 

att vistas i. 

Redan i temperaturer över 45 grader Celsius uppstår skador på någon minut. 

Stiger värmen till över 54 grader har man en skada inom 30 sekunder. Det 

kan gå snabbt i ett brandrum. 

Brännskador kräver uppmärksamhet och rätt omhändertagande. Det lär 

Björn Fahlén, CRS skola Skövde, ut i detta avsnitt av Sirenens räddningsskola. 

nar därför känsel. 

Brännskadans utbredning 

För att snabbt bedöma utbredningen av 

en brännskada används nioprocentsregeln. 

En procent av kroppsytan motsvarar 

ungefär den drabbades handflata. 

Nio procent är detsamma som ytan av 

en arm, huvudet (utom hos små barn 

som har ett relativt sett större huvud: två 

gånger nio), samt underben/lår (se illustration). 

Summan av de nioprocentiga 

ytor som brännskadats adderas. 

Mindre än fem-procentiga brännskador: 

oftast lindriga 

6 – 20-procentiga brännskador: kräver 

sjukhusvård 

20-50-procentiga brännskador: svåra 

Över 50-procentiga brännskador: livshotande 

Var på kroppen skadan sitter har betydelse 

för hur allvarlig den är. En femprocentig 

skada i ansiktet är ofta allvarligare 

än 20-procentiga skador på armar 

och ben. 

Lokalisering 

En brännskada i ansiktet är alltid allvarlig 

(andningsvägar, näsa, mun, syn, 

hörsel). Brännskador kring underlivet 

ökar infektionsrisken. Skadade leder påverkar 

rörligheten, och en brännskada 

över bröstkorgen kan försvåra andningen 

då huden blir stel och stram vilket 

hämmar andningsrörelserna. 

Inhalationsbrännskador 

Om den drabbade andats in 

heta och giftiga brandgaser har 

sannolikt luftvägarna skadats. 

Detta är en vanlig dödsorsak i 

samband med bränder – rökgaserna 

dödar före brännskadan. 

Man skiljer på tre slags inhalationsbrännskador: 

• Kolmonoxidförgiftning 

• Skador över stämbandsnivå 

• Skador under stämbandsnivå 

Kolmonoxidförgiftning 

Är vanligt vid inomhusbränder. Kolmonoxid 

ger syrebrist med symtom 

som kan variera från tidiga: yrsel, illamående, 

trötthet, synbesvär, öronsusning, 

hosta, kramper, andningssvårigheter 

och medvetslöshet till sena: huvudvärk, 

nackstelhet, feber, synfältsnedsättning, 

minnesrubbning, irritabilitet 

och gång-/balansrubbningar. 

Skador ovanför stämbanden 

Övre luftvägarna är brännskadade 

och svullna. Risk för ofri luftväg. 

Skador nedanför stämbanden 

Här är kemiska skador vanligast, symtomen 

kan uppstå och gradvis förvärras 

under de närmaste dygnen efter olyckan. 

Slemhinnan svullnar, kan lossna och 

bilda proppar. Slembildningen ökar 

och kramp i luftrören kan uppstå. 

Den yta som kan skadas i luftvägar och 

lungor är stor jämfört med hudytan: cirka 

100 kvadratmeter till skillnad från 

hudens två kvadratmeter. 

Omhändertagande av inhalationsbrännskador 

Säkra fria luftvägar, ge 100 procent 

syrgas (sjukvårdspersonal eller rädd- 

Illustration: Per Hardestam 

För att snabbt bedöma utbredningen 

av en brännskada används nioprocentsregeln. 

En procent av kroppsytan motsvarar 

ungefär den drabbades handflata. 

ningstjänstpersonal med personlig delegering 

av läkare). Vid skador ovanför 

stämbanden: höj huvudändan för att 

minska svullnaden. Hög prioritet för 

transport till sjukhus. 

Att omhänderta brännskador 

En brännskada på huden ska kylas i 5-15 

minuter för att minska dess utbredning, 

men gärna längre tid för smärtlindring. 

Tänk på att… 

…kyla enbart det skadade stället, särskilt 

viktigt om vattnet är kallt. 

…inte kyla med iskallt vatten, tempererat 

under kroppstemperatur räcker (20- 

25 grader) annars risk för skador av nedkylning 

(hypotermi). 

…kylande förband ska enbart användas 

på skadade partier, och inte på mer än 

tio procent av kroppsytan. Förbandens 

kyleffekt är stark, att applicera dem på 

större ytor medför risk för hypotermi. 

Ta aldrig bort fastbrända kläder! 

Om skadan är stor, använd gärna ett 

rent bomullslakan till skydd mot omgivningen. 

Första gradens brännskada. Andra gradens brännskada. 

Tredje gradens brännskada.

Sirenen Nr 3 • 2004 Sirenens räddningsskola 

korrekt är avgörande 

Foto: PETER LUNDGREN 

Som brandman utsätts du främst vid rökdykning för värme som alltid innebär en fysisk påfrestning och även kan orsaka direkta 

brännskador. 

Den drabbade kan ha andra skador än 

själva brännskadorna vilket förvärrar lätuellt 

upp kläder som inte bränt fast. Kyl 

skadan, täck med kyl-/skyddsförband. 

AOfri luftväg på grund av medvetslöshet: 

skapa fri luftväg. Vid fall, staget. 

En person som hittas medvetslös i Leta efter andra skador, till exempel bilisera nacken manuellt, sedan med 

en brinnande byggnad kan till exempel frakturer. 

nackkrage och fortsatt manuell stabili- 

ha fallit och slagit huvudet på grund av 

dålig sikt, misstänk skallskada likaväl 

som inhalationsskada. 

Skador av elektricitet 

Kroppens organ skadas när de kommer 

sering. 

BAndningssvårigheter på grund av 

inre skador kan förekomma. Om 

Ta omhand enligt L-ABCDE 

LSläck brand i omgivningen eller i kläderna. 

Flytta den skadade från värme 

i kontakt med elström, eftersom den 

elektriska energin omvandlas till värme 

när den leds genom kroppen. 

De inre organen tar skada av värmeut- 

den skadade är vid medvetande – placera 

i hjärtläge (halvsittande med höjd fotända) 

för att underlätta andning. Andningsstopp 

kan inträffa vid hjärtstille- 

och rök. 

ASkapa fri luftväg vid blockerade 

luftvägar på grund av medvetslöshet 

eller svullnad. Ge 100 procent syrvecklingen, 

till exempel kan muskler 

förstöras och nervbanor störas. Det kan 

leda till andnings- och cirkulationsstörningar 

och till hjärtstopp. Huden 

stånd. Kontrollera och bedöm andning: 

djup, mönster, ljud. 

CHjärtats elektriska aktivitet kan vara 

störd. Detta påverkar ofta cirkulatiogas. 

Placera den skadade i stabilt sidolä- brännskadas i varierande djup där nen: oregelbunden puls, lågt blodtryck, 

ge, höjd huvudända. Stabilisera nacke. strömmen gått in och ut. Kontrollera svimningskänsla. Hjärtstopp kan upp- 

Övervaka: risk för gradvis svullnad och händer och fötter! 

stå, oftast har ett sådant god prognos. 

försämring! 

BAndningsbesvär på grund av brännskador 

in- och utvändigt. Undersök 

Faktorer som påverkar skadans 

omfattning: 

Kammarflimmer behandlas med HLR 

(hjärt-lungräddning) och defibrillering. 

Manuell HLR håller cirkulationen igång 

andningsfrekvens, -mönster, -ljud. 

CDjupare brännskador ger stora vätskeförluster 

(litervis) som måste er- 

• strömstyrka 

• exponeringstid 

• spänningens storlek 

tills sjukvårdspersonal anländer. 

Om den drabbade fallit eller har andra 

skador kan chocksymtom uppstå. 

sättas med dropp. Förebygg chock: håll 

den skadade varm och försök lugna, håll 

personen stilla, höj fotända, stoppa 

• strömmens väg genom kroppen 

• personens ålder 

• kontaktytans storlek 

Kontrollera pulsen regelbundet! 

DMedvetandegraden kan vara påverkad 

av cirkulationsstörning. Kon- 

eventuella yttre blödningar. Kontrollera 

puls regelbundet. 

När ovanstående är säkrat gå vidare 

till: 

DMedvetandegraden kan påverkas i 

olika grad, ofta som konsekvens av 

att den skadade andats in rökgaser. 

EUndersök brännskadan – djup, utbredning, 

lokalisering. Klipp even- 

• kroppens elektriska motstånd 

Åtgärder enligt L-ABCDE 

LBryt strömmen! Först när det är helt 

säkerställt att området är strömlöst 

kan omhändertagande av skadade påbörjas. 

Tänk på säkerhetsavstånd till 

strömförande ledningar! 

trollera känsel och rörlighet. 

EUndersök brännskadorna. Leta efter 

in- och utgångshål. Bedöm allvaret 

av brännskadan, kyl eventuellt. Undersök 

förekomst av andra skador. 

Värmebelastning 

Som brandman utsätts du främst vid 

rökdykning för värme som alltid inne- 

23 

bär en fysisk påfrestning och även kan 

orsaka direkta brännskador. 

Rökdykarfysiologi är ett stort område. 

Här ges några allmänna råd vid värmepåverkan 

och ”heta arbeten”: 

Tänk på att… 

• inte ha för mycket kläder under larmstället. 

Ett underställ räcker, flera lager 

kläder ackumulerar värme som sedan 

kan vara svår att bli av med när den väl 

tränger igenom in på kroppen, 

• kontrollera att klädseln är tät, särskilt 

noga vid utsatta partier som hals, nacke, 

handleder, 

• hög luftfuktighet innebär ökad risk 

för värmeanhopning, kroppen får ännu 

svårare att göra sig av med överskottsvärme, 

• uppmärksamma kroppens varningssignaler: 

trötthet, yrsel, illamående, huvudvärk, 

koncentrationssvårigheter, irritation, 

lyckokänsla, 

• kompensera vätskeförlusten, drick 

vanligt vatten – energidryck vid långa 

arbetspass som skogsbrand och eftersläckning, 

• risken för kolmonoxidförgiftning är 

stor vid eftersläckning. Använd alltid 

andningsskydd! 

• omhänderta en brännskadad kollega 

på samma sätt som beskrivits ovan enligt 

L-ABCDE. 

Att läsa vidare 

Läraren 

Namn: Björn Fahlén 

Ålder: 50 år 

Bostadsort: Lerdala 

Yrkesbakgrund: 

sjukskötare akutsjukvård, 

från 1990 

lärare i räddningstjänstmedicin 

vid 

CRS skola Skövde 

Fritid: familjen, djur 

och natur. 

Björn Fahlén 

i samarbete med 

Eva-Lena Lindbäck 

Prehospitalt akut omhändertagande, 

av Charlotta Jande-Waldau och Birgitta 

Winarve. Räddningsverket 2003, 

best-nr: U30-631/03 

Brännskador, av Folke Sjöberg och 

Leif Östrup. Liber förlag, 

best-nr: 47-05107-8 

Gå en kurs? 

Ta kontakt med CRS skolor som kan 

skräddarsy utbildning. 

D-HLR-utbildning: teori och praktik, 

för alla som kan få delegerad rätt 

att defibrillera. 

Kurslängd: halvdag 

Tid, plats och kostnad: kontakta respektive 

skola (CRS Revinge, Skövde, 

Rosersberg, Sandö). 

Björn Fahlén

24 Erfarenheter 

Spridningsrisk eller ej? 

S 

En av räddningstjänstens många uppgifter efter 

en brand är att på begäran av polisen formulera ett 

så kallat sakkunnigutlåtande om spridningsrisk. 

Det innebär en bedömning av om det förelegat 

”fara för annan människas liv eller hälsa, eller fara 

för omfattande förstörelse av annans egendom”. 

För att något av villkoren ska vara upp- 

Foto: HANS LARDNER 

Branden startade i en papperskorg, men självslocknade lyckligtvis. 

Vad hade hänt om inte ventilationen varit stängd? 

tatens Kriminaltekniska Laboratorium 

(SKL) publicerade nyligen en 

vägledning för brandbefäl som ska 

utforma sakkunnigutlåtande om faran 

för brand- och rökspridning. 

Riktlinjerna har utarbetats av en arbetsgrupp 

med representanter från SKL, 

polisen, riksåklagaren, Räddningsverket 

samt räddningstjänsterna i Jönköping 

och Malmö. 

Skriften omfattar ett 20-tal sidor med 

förklaringar och exempel. Som bilagor 

ingår ett antal mallar med förslag på 

hur ett utlåtande kan formuleras. 

En av de svåraste bitarna är att tolka 

om en brand inneburit fara för annan 

människas liv eller hälsa och/eller fara 

R 

för omfattande förstörelse av annans 

egendom. 

Beaktansvärd fara 

Faran ska vara beaktansvärd och konkret. 

Det innebär att faran kan bli verklig. 

Det måste alltså finnas tillräckligt 

med brännbart material i närheten av 

den primära brandplatsen för att det 

ska vara möjligt att branden får den omfattningen 

att den vållar omfattande 

skada på annans egendom. Däremot behöver 

faran inte realiseras. 

Faran kan bedömas som både beaktansvärd 

och konkret även om räddningstjänsten 

hinner före och begränsar 

branden till en bagatell. Utlåtandet 

fyllt, enligt lagens mening, räcker det med att det 

förelegat fara. 

Kan det anses ha funnits fara för brandspridning 

om verkligheten visar att branden faktiskt slocknade 

av sig själv? Läs den här redogörelsen och bedöm 

hur du skulle ha formulerat ditt yttrande. 

äddningstjänsten fick vid tolvtiden en vardag 

larm om lägenhetsbrand på sjunde vå- 

ningen i ett relativt nybyggt flerfamiljshus 

på elva våningar. 

Lägenheten bestod av tre rum och kök. Avskiljande 

väggar och bjälklag var av betong. Lägenhetsdörren 

hade enligt märkning ett brandmotstånd 

på minst 15 minuter. 

Byggnadens ventilationssystem bestod av 

fläktstyrd frånluft och tilluft via fönsterventiler. 

När räddningstjänsten anlände möttes den av 

två personer som berättade att lägenheten var 

tom på människor men att det fanns två katter 

kvar där inne. 

Trapphuset var försett med stigarledning för 

vatten samt en öppningsbar röklucka i taket. Ett 

rökdykarpar gick in genom den olåsta lägenhetsdörren 

medan maskinstegen restes mot en 

balkong. 

När rökdykarna öppnade dörren till ett mindre 

arbetsrum möttes de av rök och sot efter en 

brand som hade självslocknat. Noggrann kontroll 

visade att det vare sig fanns glöd eller värme 

kvar bland brandresterna. 

Så bedömdes risken 

Hur skulle du göra? 

Brand i lägenhet på sjunde våningen 

Den sakkunnige bedömde att det var tillfälligheter 

som gjorde att branden i arbetsrummet 

inte spred sig. 

I yttrandet redovisar han att såväl rumsdörren 

som ventilerna var stängda. Dessutom ramlade 

de brinnande gardinerna ner utan att skada fönsterrutan 

eller antända stolen som stod intill. 

Om fönsterrutan däremot gått sönder, eller någon 

öppnat dörren innan branden självslocknat, 

hade det blivit en omfattande rumsbrand. Lågor- 

ska skrivas efter förutsättningen att 

släckinsats inte blivit gjord. 

Med fara för annans liv eller hälsa avses 

inte bara den skada som kan uppstå 

på grund av själva branden, utan även av 

röken eller andra åtgärder. En sådan 

fara kan vara att en person överväger att 

göra ett livsfarligt hopp från ett hus där 

brand utbrutit. 

Exempel: 

En rökfylld trappa, där brandpersonal 

inte går in utan andningsskydd, utgör 

en miljö som betraktas som farlig för 

människors liv eller hälsa. 

Tillfälligheter 

En brand kan självslockna på grund av 


Röken ventilerades med räddningstjänstens 

fläktar. Båda katterna återfanns vid god hälsa. 

Arbetsrummet var cirka nio kvadratmeter och 

normalt möblerat. Branden hade startat i en 

papperskorg av plast som stod på golvet mellan 

ett skrivbord och ett ställ med CD-skivor. 

Lågorna hade spridit sig i tapeterna längs väggen 

ända upp till taket. Gardinerna på båda sidorna 

av ett fönster hade också antänts och fallit 

ner på golvet. Därefter hade branden självslocknat. 

En bidragande orsak till att branden inte utvecklade 

sig mera i rummet kan vara att frånluftsventilen 

i rummet var stängd och att tilluftsdonet 

ovan fönsterrutan var ordentligt stängt. 

Enligt uppgift hade en av de boende tömt en 

askkopp i papperskorgen en kort stund innan 

branden upptäcktes. Brandvarnare fanns inte 

och branden upptäcktes först när den redan 

hade självslocknat. 

Artikeln bygger på en rapport av Hans Lardner, 

räddningstjänsten i Södra Roslagen. 

na hade slagit ut genom fönstret och det hade 

varit fara för spridning till ovanliggande våning. 

Han bedömde därför att det förelegat fara för 

omfattande förstörelse av annans egendom. 

Däremot bedömde den sakkunnige inte att det 

funnits fara för annan människas liv eller hälsa. 

Den hotade lägenheten i våningen ovanför var 

för tillfället tom på människor och det fanns ingen 

konkret fara att någon skulle komma till skada. 

ULF ERLANDSSON 

Vägledning för att bedöma fara för liv eller egendom 

tillfälliga faktorer eller omständigheter. 

En tänd cigarett som tappas i en säng eller 

soffa kan mycket väl orsaka en brand. 

Det vet vi sedan många dödsbränder. 

Men det är inte alltid det uppstår en 

brand. Ofta brinner cigaretten ut och 

slocknar utan att det uppstår mer än ett 

litet brännmärke i omgivningen. 

Händelsen kan ändå bedömas som att 

det varit fara för brand och den slarvige 

rökaren kan dömas för vårdslöshet. 

ULF ERLANDSSON 

FOTNOT: Trycksaken med SKL:s vägledning 

kan beställas av Conny Ohlsson, SKL, 

tel 013-24 14 00. Den kostar cirka 50 kr.

Sirenen Nr 3 • 2004 Erfarenheter 25 

Foto: TOMMY BROHOLM 

Villan träffades av ett blixtnedslag. Fyra månader senare startade en brand på vinden. Vid undersökning fann brandutredaren fem brandhärdar 

på vinden. 

En enplansvilla på en mindre ort i 

Småland träffades under ett åskväder 

av ett blixtnedslag. 

Det uppstod ingen brand och familjen 

kunde trots noggranna undersökningar 

inte upptäcka några 

skador. 

En dag fyra månader senare såg en 

granne hur det trängde ut rök från tegeltaket 

över krypvinden. Räddningstjänsten 

larmades. 

Trots lång körväg var branden fortfarande 

begränsad till vinden när räddningsstyrkan 

kom fram. De bröt upp yttertaket 

och fick snart kontroll över lågorna. 

Larm om brand i dammsugare 

i en mindre villa. Enligt 

den som ringer är branden 

släckt men det finns fortfarande 

mycket rök kvar i huset. 

Utryckning med släckenhet 

och insatsledare. Vid ankomsten 

konstaterar styrkan att 

branden har tagit sig ordentligt. 

Det brinner i köket och enplanshuset 

är helt rökfyllt. För 

att hindra övertändning av vinden 

tvingas brandpersonalen 

öppna upp delar av yttertaket. 

Enligt ägarinnan startade 

branden då hon höll på att 

dammsuga i köket. Plötsligt 

slog lågor upp från dammsugaren 

ungefär på den plats där 

motorn och dammpåsen är 

placerade. 

Kvinnan blev rädd och 

För att undvika vattenskador men 

ändå förvissa sig om att branden var 

helt släckt rekvirerade de en värmekamera. 

Det var tur, med kamerans hjälp 

hittade de ytterligare ett par mindre 

brandhärdar i isoleringen i bjälklaget. 

Fem brandhärdar 

Följande dag gjorde regionens brandutredare 

en grundlig undersökning på 

brandobjektet. Han hittade då inte mindre 

än fem olika äldre brandhärdar i 

kutterspånen uppe på vinden. 

De var vardera cirka en halv kvadratmeter 

stora. Av allt att döma hade de 

inget samband med den senaste branden. 

Gemensamt för dem var att det pas- 

Dammsugare blev varm – började brinna 

sprang över till en granne för 

att få hjälp att larma räddningstjänsten. 

Under tiden 

spred sig branden till en vägg 

och genom bjälklaget upp på 

vinden. 

Efter mindre än en timme var 

branden släckt och röken ventilerad. 

Räddningstjänsten 

lämnade platsen. 

Strax därefter upptäckte 

ägarinnan att det börjat brinna 

i golvet i villan. Hon sprang tillbaka 

till grannen som snabbt 

kom till undsättning och kvävde 

branden i golvet med en 

trasmatta. 

Räddningstjänsten kallades 

tillbaka och gjorde denna gång 

en ordentlig kontroll att allt 

var släckt. 

När räddningstjänstens 

brandutredare kom till platsen 

ett par dagar senare var dammsugaren 

redan bortforslad. 

Ägarinnan visste inte ens vilket 

märke det var. Däremot 

kunde hon berätta att hon ofta 

använt dammsugaren för att 

suga damm när hon höll på att 

renovera möbler. 

Hon misstänkte att filtret i 

dammsugaren inte klarade av 

slipdamm och andra finkorniga 

partiklar. Kanske motorn 

blivit full av damm som antänts 

av gnistor eller en varm 

yta? 

Artikeln bygger på en rapport 

av Rolf Åkerstedt, räddningstjänsten 

i Södertörn. 

serade sönderbrända plaströr med elkablar 

genom samtliga brandområden. 

Ägaren berättade att det under tiden 

närmast före branden varit en del konstiga 

el-fenomen i huset. Bland annat 

hade ett våffeljärn plötsligt blivit strömförande, 

det hade blixtrat i spishällen 

och flera glödlampor hade skjutit ut 

glaset från hållaren. 

Skador på ledningar 

Med hjälp av en elektriker konstaterades 

att blixtnedslaget flera månader tidigare 

hade orsakat skador på den elektriska 

ledningsdragningen uppe på 

krypvinden. 

Det hade uppstått krypströmmar och 

Erfarenheter 

■ Bränder i dammsugare är 

inte helt ovanliga. Oftast är orsaken 

att man råkat suga in 

varm aska från en spis, glöd 

från en dåligt släckt cigarett 

eller annan yttre tändkälla i 

uppsamlingspåsen. 

■ En annan ganska vanlig 

brandorsak i dammsugare är 

självantändning i slipdamm 

som innehåller rester av linolja 

eller andra oxiderande oljor. 

■ Att en dammsugarmotor 

blir full av damm och skräp så 

att den går varm och tar eld är 

inget som brandutredarprogrammet 

träffat på tidigare. 

■ Kvarvarande glöd efter en 

Erfarenheter 

Brand fyra månader efter åskvädret 

■ En värmekamera är ett 

bra hjälpmedel. Trots att 

brandpersonalen vare sig 

såg eller kände något, registrerade 

kameran nya 

värmehärdar som kunde 

blossat upp i ett senare 

skede. 

■ En värmekamera kan 

också användas i förebyggande 

syfte för att upptäcka 

glappkontakt eller 

annan oönskad värmeutveckling. 

■ Ett blixtnedslag kan vålla 

skador som orsakar brand 

lång tid efter åskvädret 

dragit förbi. 

■ Blixten behöver inte ens 

slå ner i närheten. En så kallad 

strömspik kan följa eleller 

teleledningarna och 

vålla skador i byggnader 

flera kilometer därifrån. 

■ Strömförande bruksföremål 

är inte bara farliga. De 

är också ett tecken på att 

något är fel. Kontakta expert 

som hjälper dig att 

hitta orsaken. 

värmeutveckling. Lyckligtvis hade de tidigare 

brandtillbuden på vinden självslocknat. 

Förmodligen hade också någon 

jord- eller noll-ledare blivit strömförande 

och vållat el-fenomenen nere i 

huset. 

Villan är nu renoverad och elsystemet 

kontrollerat. Förhoppningsvis har man 

också installerat jordfelsbrytare och annan 

säkerhetsutrustning mot så kallade 

vagabonderade strömmar. 

Artikeln bygger på en rapport av Tommy 

Broholm, Höglandets Räddningstjänst. 

brand i väggar och bjälklag i 

ett trähus är svåra att upptäcka. 

Räddningstjänstens 

personal måste vara ytterligt 

noggrann innan den lämnar 

en sådan brandplats obevakad. 

Ulf Erlandsson är anställd 

vid Räddningsverket 

med uppgift 

att bland annat leda 

ett stort brandutredningsprojekt. 

Erlandsson medverkar 

i Sirenen med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar 

med glädje emot synpunkter och 

tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470-208 04, e-post: 

ulf.erlandsson@srv.se

26 Ordet fritt 


Brandingenjörer svarar på kritik 

”Vi uppfyller lagens krav på 

ett för kunden optimalt sätt” 

K 

U 

ommentar till Bengt 

Avergårds insändare un- 

der rubriken ”Ingenjörer 

sänker varuhusbrandskydd” i 

Sirenen nr 2/04: 

Bengt, vi tror att din insändare 

har väckt många tankar runt 

om i landet. Dock tror vi att den 

handlar om något helt annat 

än hur vi dimensionerat en livsmedelsbutik. 

Den belyser nog 

snarare en frustation över att 

inte känna att man har rätt roll 

i byggprocessen och om att 

känna sig maktlös när man 

måste kunna bedöma utredningar 

och beräkningar som 

man varken har kunskap eller 

erfarenhet av. 

Sänker inte brandskyddet 

Du lär inte vara ensam om att 

känna så och sådan frustation 

över byggprocessen måste tas 

på allvar. Vad vi är säkra på är 

att det inte handlar om att enskilda 

ingenjörer sänker 

brandskyddet utan att en hel 

bransch av professionella och 

kompetenta brandkonsulter 

uppfyller den gällande lagstiftningen 

på ett för kunden optimalt 

sätt. Om man tycker att 

detta är fel så ska man kanske 

inte ge sig på budbäraren i första 

hand, utan avsändaren (Boverket). 

Alla de butiker (att benämna 

dem varuhus är nog att ta i) du 

refererar till bygger på samma 

grundkoncept. Vi har använt 

oss av analytisk dimensionering 

för att få en större flexibilitet 

samt kunna bestämma ut- 

nder de senaste åren har 

jag känt att Räddnings- 

verket som drivkraft för 

räddningstjänst-Sverige tappat 

allt mera i styrka och det är med 

stor sorg jag upplever detta. För 

vi behöver Räddningsverket 

som en drivande och sammanhållande 

kraft i landet. 

Från att som tidigare ha varit 

en mera dynamisk idéverkstad 

har Räddningsverket allt mera 

blivit splittrat och upptaget av 

att komma igen från upprepade 

omorganisationer. Kontinuiteten 

och arbetsron har uppenbarligen 

fått lida under de 

senaste åren. Nu efter den senaste 

omorganisationen – vil- 

Foto: KJELL NILSSON 

Brandskyddet i de nya livsmedelsbutikerna uppfyller, enligt inblandade brandkonsulter, lagstiftningen. 

Om man tycker att nivån är för låg bör man inte ge sig på budbäraren, utan avsändaren (Boverket), 

skriver Jan Nählinder och Fredrik Nystedt. 

formningen av vissa skyddssystem. 

Varför ingen granskning? 

Denna dimensioneringsmetodik 

ställer högre krav på oss 

som projektörer hur vi verifierar, 

kontrollerar och dokumenterar 

brandskyddet. Butikens 

utformning har diskuterats 

med flertalet räddningstjänster 

och stadsbyggnadskontor 

runt om i landet och vissa detaljer 

har blivit granskade av 

fristående sakkunnig. 

Vi undrar varför Uddevalla 

ken jag hoppas blir den enda på 

ett bra tag – vill jag se att Räddningsverket 

tar tillbaka initiativet 

inom allt flera ämnesområden. 

Erfarenhetsinventering 

Många viktiga frågor och funderingar 

hänger i luften, exempelvis 

begäran av specialresurser 

från ett annat EU-land. Hur 

ska räddningsledare NN gå tillväga 

vid en begäran? Vilka tidsaspekter 

talar vi om vid en begäran? 

Kan processen eventuellt 

snabbas på? Etcetera. Detta 

kan exempelvis bli aktuellt vid 

en större, svårsläckt skogsbrand 

då vattenbombplan kan 

kommun inte valde att begära 

en sådan granskning om ni hyser 

så pass stort tvivel kring butikens 

skyddsnivå? 

Butikerna är fristående byggnader 

i form av en skokartong. 

I butiken finns låga hyllor och 

raka butiksgångar. Det går inte 

att förvirra sig i butikerna och 

möjligheten att upptäcka en 

brand är god. Vi är säkra på att 

den som själv besökt en butik 

inte känner någon större oro. 

FAKTA: 

■ En fristående sakkunnig an- 

behövas från södra Europa. 

När nu den senaste omorganisationen 

lägger sig, vad ska 

då Räddningsverket göra för att 

komma igen? Inledningsvis anser 

jag att Räddningsverket bör 

göra en grundlig och ordentlig 

kunskaps- och erfarenhetsinventering 

ute i räddningstjänst-Sverige; 

var finns de drivande 

inom olika ämnesområden? 

Det kanske är dags att 

blanda in lite andra namn än de 

som vanligtvis figurerar i sambanden. 

De som nu i och med omorganisationen 

är ansvariga för nya 

områden bör snarast åka ut i 

landet för att visa upp sig och få 

ser precis som vi att manuell 

aktivering av utrymningslarmet 

uppfyller samhällets krav. 

Stor vikt läggs vid att all personal 

har god utbildning i brandskydd. 

■ Något grundkrav för brandgasventilation 

finns inte då risken 

för brandspridning till annan 

fastighet är hanterad med 

skyddsavstånd. 

■ Byggnaden är inte dimensionerad 

för ett normalfall. Vi har 

hänvisat till många referenser, 

men det viktiga är att veta hur 

många personer det verkligen 

igång en dialog om exempelvis 

utvecklingen av respektive 

ämne. 

Kanske även en grundlig behovsinventering 

vore på sin 

plats, det är inte alltid de som 

skriker högst som har de bästa 

eller mest akuta projektförslagen. 

Ökad delaktighet 

Vidare anser jag att pågående 

projekt som Räddningsverket 

driver bör bli mera transparenta 

och det på ett lättillgängligt 

sätt. En idé vore att lägga ut 

fortlöpande rapporter på Räddningsverkets 

hemsida (vilken 

jag för övrigt anser vara alltför 

går in i butiken och ha koll på 

besöksstatistiken. Dimensionerande 

personantal baseras 

på maxvärden som enligt butikskedjan 

inträffar fem gånger 

per år. 

■ För samlingssalar ger BBR ett 

allmänt råd om talat utrymningsmeddelande. 

Vi har utrett 

och visat att tillräcklig säkerhet 

fås med ringklocka, 

blixtljus och skyltning. För visst 

är det skillnad på en enkel livsmedelsbutik 

och ett komplicerat 

köpcentra. 

■ Gångavståndet överstiger rekommenderade 

30 meter när 

sammanfallande gångväg räknas 

dubbelt. Då vår dimensionering 

bygger på analys har vi 

visat att utrymningsvägarnas 

antal och placering ger tillfredsställande 

säkerhet. Det är 

för övrigt inte helt okänt att utrymningstiden 

i en lokal med 

många människor är mer är beroende 

av den totala dörrbredden 

än av gångavståndet. 

■ Fördelen med inomhusbrandposter 

gentemot handbrandsläckare 

är den längre 

kastlängden. Butiken har låga 

hyllor och därmed inget behov 

av lång kastlängd. Det viktigaste 

är att snabbt kunna bekämpa 

elden och sedan utrymma 

byggnaden. En granskning av 

fristående sakkunnig delar vår 

bedömning. 

Øresund Safety Advisers AB 

Jan Nählinder 

Fredrik Nystedt 

Var har Räddningsverket tagit vägen? 

Det är dags att ta tillbaka initiativet 

rörig och inte direkt inbjuder 

till informationssökning). På så 

vis kunde man bland annat öka 

engagemanget och delaktigheten 

ute bland räddningstjänsterna. 

Försöker inte Räddningsverket 

att ta tillbaka initiativet 

kommer tomrummet att i bästa 

fall att fyllas ut av någon driftig 

räddningstjänst någonstans i 

Sverige. Vilket i sig inte behöver 

vara någon nackdel, men risken 

är då att utvecklingen av ämnesområdet 

tappar i nationell 

karaktär. 

Rickard Hansen 

Brandingenjör


Ordet fritt 

Brandmännens anmälan till Jämo och JO 

Kravla ur TV-soffan, grabbar! 

N 

u går skam på torra 

land! Återigen. Efter 

att ha känt sig diskri- 

minerade vänder sig nu 

brandmännen vid Malmö 

Brandkår till Jämo och JO. 

Anledningen är de kvinnliga 

brandmän som deltar 

i ett tvåårigt projekt, i 

ett försök att rätta till den 

ojämlika fördelningen 

mellan könen. 

I vanlig ordning är argumenten 

från fackligt 

håll taffliga. 

Det är inte rätt att kvotera 

någon till något. Bäst 

lämpad ska ha jobbet. Frågan 

är dock vad som är 

”bäst lämpad”. Är det att 

var stor i käften och att 

ha ett kraftpaket mellan 

benen, eller handlar det 

kanske om att också ha 

något innanför pannbenet? 

Mig veterligen så har de 

unga damerna i Malmö huvet 

på skaft, vilket förmodligen är 

mer än man kan säga om 

många andra av svensk räddningstjänsts 

företrädare. 

Klarar gubbarna kraven? 

Rökdykningsargumentet lever 

också vidare. Men räddningstjänst 

är väl ändå lite mer än 

rökdykning? Ja, i grund och 

botten handlar det om säker- 

het, 

men jag har 

lite svårt att se någon 

direkt koppling mellan 

rökdykning och säkerhet. 

Ett säkert arbete kan man väl 

uppnå på fler sätt än med hjälp 

av andningsapparat? Hur 

många gubbar på kåren är det 

egentligen som klarar (nyanställnings-)kraven 

för rökdykning? 

Christer Bergh svarar Jan Wisén: 

I 

Sirenen 2/04 skrev jag om 

min syn på Ola Mårtenssons 

rapport” Räddningsstyr- 

kans inre liv”. Jan Wisén och 

Matts Jangerstad reagerade på 

några av mina påståenden och 

frågeställningar och jag vill 

gärna komma med en replik. 

Jan Wisén beskriver sin och 

sitt förbunds (Södra Roslagen) 

syn på medarbetarna, vikten av 

att uppnå målsättningarna, 

kontroll och rigida regelverk 

samt kollektivbestraffning. 

Blivit en informell regel 

Mitt och mina medarbetares 

synsätt i dessa frågor skiljer sig 

inte på något sätt från er inställning. 

Möjligen ligger det 

en skillnad i målsättningarna 

med verksamheten. 

När ett mål ska arbetas fram 

och beskrivas måste man bland 

många faktorer ta med i beräkningen 

om det finns tillräckligt 

med tid för genomförandet. I 

våra beräkningar ingår att de 

centrala arbetstidsavtalen an- 

vänds som det är avtalat och 

därför kan vi ha högt ställda 

mål och förväntningar. 

Hittills har måluppfyllnaden 

varit mycket god. Våra uppdragsgivare 

är också mycket 

nöjda och de litar på att vi inte 

spiller tid i onödan på ting som 

inte tillhör verksamheten. 

Att jag påstår att er organisation 

inte nyttjar de centrala arbetstidsavtalen 

bygger inte på 

rykten utan på uppgifter från 

dina medarbetare. Detta är om 

jag har förstått dig rätt, accepterat 

i alla led och har därmed 

blivit till en informell regel. 

Denna regel blir då, enligt 

mitt synsätt, förhärskande och 

styrande för organisationen eftersom 

era mål med verksamheten 

är i viss mån anpassade 

till mindre arbetstid än vad ni 

faktiskt har tillgång till. Och 

det är just detta som är en av ingredienserna 

i Ola Mårtenssons 

rapport som jag ville belysa 

och gärna väcka debatt om. 

Tråkigt om du och din organi- 

För att klara anställningskraven 

är det väl rimligt att skaffa 

sig tillräckligt god fysik innan 

man söker en tjänst eller genomgår 

en utbildning. Men 

hur är det med att upprätthålla 

de fysiska kraven? 

sation känner sig träffade men 

det var ju du som uttalade dig i 

TV 4. 

Jangerstad glider undan 

Jag tycker att det är väldigt kul 

att Matts Jangerstad håller med 

mig i sakfrågorna. Du har visserligen 

inte med ett ord svarat 

på mina påståenden eller frågor 

och därmed inte heller protesterat 

mot dessa vilket jag 

och flera med mig tolkar som 

att du håller med eller saknar 

relevanta motargument. 

Din taktik går ut på samma 

sak som du gjorde i Radions P1 

och som du beskyller Kenneth 

Ericson i Öckerö för, att undvika 

sakfrågan och i stället angripa 

och idiotförklara frågeställaren 

med irrelevanta argument. 

Även i Norrtälje finns verkligheten, 

den kan se lite annorlunda 

ut än i Solna / Stockholm. 

Vi lever i nuet, vi försöker att ta 

till vara det bästa av de saker 

som var bättre förr, vi står väl 

Sirenen skrev i förra 

numret om Malmös 

kvinnoprojekt. 

Är det verkligen rimligt att 

lägga en hyfsat stor del av arbetstiden 

på fysisk träning? Är 

det inte mer rimligt att man får 

se till att sköta sin fysiska status 

på sin fritid, som man får göra 

inom andra yrkesgrupper? 

Ni nyttjar inte centrala avtal 

förberedda inför, och med ena 

foten redan inne i framtiden. Vi 

är engagerade i samhällsutvecklingen 

och med vår flexibla 

organisation kan vi snabbt 

förändra och anpassa oss till 

den verklighet som råder utanför 

vagnhallsportarna. 

I alla organisationer finns det 

alltid enstaka individer som 

inte vill följa med på tåget, dessa 

individer har ofta förmågan 

att synas och höras som ett helt 

kollektiv och låter sällan sina 

kollegor som har tagit plats i 

vagnen att komma till tals. 

När fackliga företrädare använder 

sig av sådana metoder 

är det nära till hands att kalla 

det för feodalstyre eller mindre 

diktatur. 

Med hopp om sakligare debatt 

i ett känsligt ämne. 

Christer Bergh 

Funktionsansvarig Räddning 

Räddningstjänsten Norrtälje 

27 

Vikariat tycks också vara ett 

problem i Malmö. ”Erfarna” 

brandmän från Lund och 

Eslöv som söker vikariat i 

Malmö får stå tillbaka för 

projektets kvinnor, som 

har ”betydligt mindre erfarenhet”. 

Fråga: Vad är 

erfarenhet? Är det att ha 

gjort en och samma sak 

under tjugo år, eller är 

det att ha gjort tjugo olika 

saker under ett år? 

Och vad är värt mest, 

”erfarenhet” eller kompetens? 

Högljudda 

Som tur är, intalar jag 

mig att de brandmän 

som fortfarande har förlegade 

uppfattningar 

om skillnader mellan 

kvinnor och män är i försvinnande 

minoritet. Tyvärr 

är dom alltför högljudda, 

och käften tycks vara 

minst lika bred som röven. Det 

är dags att kravla ur TV-soffan, 

grabbar! Var blev yrkesstoltheten 

av? Vi är trots allt på samma 

sida, glöm inte det! 

Perikles Carlsberg 

Brandkapten 

Den kan släcka! 

Iförra numret av Sirenen visades 

en liten halon1211-släckare, 

med frågan om den kan 

släcka. Vad som inte framgick är 

att halon är ett effektivt släckmedel, 

cirka sex gånger effektivare 

än koldioxid. Den lilla släckaren 

på bilden har alltså samma 

kapacitet som en sex gånger 

större koldioxidsläckare. Troligen 

kan den konkurrera med en 

2 kg koldioxidsläckare och därmed 

klara åtminstone klass 21B 

enligt normen för handbrandsläckare 

(EN-3). Att halonerna 

av miljöskäl är förbjudna sedan 

länge och att släckaren på bilden 

är tom, är en annan sak. 

Stefan Särdqvist, CRS Revinge 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nr 4/04 är 

10 maj. Välkommen!

28 Ordet fritt 

Våga lämna det kalla kriget 

bakom er, Räddningsverket! 

S 

irenen nr 2/04 hade under 

rubriken ”Krishantering 

mer än ledning och infor- 

mation” en intervju med Räddningsverkets 

överdirektör Ivar 

Rönnbäck. Han redovisade sin 

syn på några av Krisberedskapsmyndighetens 

(KBM) förslag 

till regeringen inför 2004 års 

totalförsvarsproposition. Tyvärr 

har Rönnbäck i vissa stycken 

missuppfattat förslaget, vilket 

gör att jag känt mig tvungen 

skriva detta svar. 

Det är framför allt tre av de 

områden som tas upp i intervjun 

som jag vill kommentera: 

- Krishantering mer än ledning 

och information 

- Vår analys bakom förslaget 

att inte utbilda civilpliktiga 

- Behovet av förstärkningspersonal 

inom räddningstjänsten 

vid svåra påfrestningar på 

samhället i fred. 

Orättvist påhopp 

I vår rapport ”Nya villkor för 

samhällets krisberedskap”, som 

finns att ladda ner från vår 

hemsida, behandlar vi krisberedskapens 

villkor i en omvärld, 

där kalla kriget tillhör 

historien. Vi har analyserat behoven 

av särskilda resurser för 

allvarliga kriser och kommit 

fram till att nuvarande prioritering 

av satsningar på teknisk infrastruktur 

inte är kostnadseffektiv. 

Vi har i stället valt att prioritera 

förmågan att leda och sam- 

Räddningsverket arbetar för ett 

säkrare samhälle i ett brett perspektiv. 

Samhällets kostnader 

för olyckor uppskattas till närmare 

40 miljarder kronor per 

år. 

Primärt ska verkets åtgärder 

bidra till att minska antalet 

olyckor och minimera konse- 

verka vid kriser i första hand 

och förmågan att agera operativt 

på fältet som nummer två. I 

ekonomiska termer innebär 

detta att vi föreslagit satsningar 

på cirka 750 miljoner på förmågan 

att leda och samverka och 

700 miljoner på att utveckla 

den operativa förmågan. Om 

det är denna skillnad på 50 miljoner 

som stör överdirektören 

på Räddningsverket så kan jag 

bara beklaga. Ur vårt perspektiv 

så känns påhoppet något orättvist. 

Är inte försvarbart 

När det gäller behovet av civilpliktiga 

har vi precis som anges 

i artikeln föreslagit att man inte 

längre ska utbilda personer 

med plikt för det civila försvarets 

behov. Orsaken till att vi 

kommit fram till denna slutsats 

är att vi har gått igenom försvarsberedningenssäkerhetspolitiska 

analys och konstaterat 

att man där ytterligare tonar 

ner risken för att vi ska utsättas 

för militärt väpnade angrepp. 

Att i detta läge fortsätta att ta 

ut unga människor med lagstöd 

för att utbilda dem för en 

krigssituation som ligger åtminstone 

tio år bort är ur vår 

synvinkel varken principiellt eller 

ekonomiskt försvarbart. 

Att använda lag för att 

”tvinga” unga människor att 

underkasta sig utbildning för 

en kompetens som staten anser 

sig behöva är en ganska stor in- 

kvenserna för människors liv 

och hälsa samt för egendom 

och miljön. Detta görs bland 

annat utifrån lagstiftningsområdena 

skydd mot olyckor, 

transport av farligt gods, 

brandfarliga och explosiva varor 

samt den så kallade Sevesolagen 

och genom att stödja ett 

brett tvärsektoriellt arbete för 

skydd mot olyckor i kommunerna. 

Utbildningsverksamheten är 

omfattande såväl för kommunernaskompetensförsörjningsbehov 

inom skydd mot olyckor 

som för samhällets övriga behov 

av riskoch säkerhetsutbildning. 

Olycks- och skadeuppföljning, 

forskning samt 

utveckling av analysmodeller är 

exempel på andra viktiga bidrag 

i arbetet för ett säkrare 

samhälle. Nämnas bör också att 

engagemanget blir allt mer internationellt 

genom bistånds-, 

skränkning i individens frihet. 

Detta var en metod som vann 

sin legitimitet i och med att det 

fanns ett överhängande hot 

mot vår nations frihet. Dagens 

säkerhetspolitiska situation ser 

annorlunda ut och staten måste 

räddnings- och utvecklingsinsatser 

inom området skydd mot 

olyckor samt på olika sätt inom 

ramen för EU-samarbetet. 

Från 3 000 till 300 per år 

Räddningsverket samverkar 

med andra myndigheter inom 

samverkansområdena Skydd, 

undsättning och vård samt 

Spridning av allvarliga ämnen. 

Verket stöder utvecklingen av 

samhällets förmåga till effektiva 

räddningsinsatser främst 

inom områdena ledning och 

samverkan, metoder för räddningstjänst, 

beredskap mot 

olyckor med farliga ämnen, 

tekniskt ledningsstöd och beslutsstöd. 

Anpassning av beredskapsinvesteringarna 

påbörjades redan 

i slutet av 1980-talet, och 

när det gäller utbildning av beredskapsmän 

och räddningsmän 

har en omställning skett 

som vi ser det hela tiden väga 

sitt behov mot individens frioch 

rättigheter. Att då, som Ivar 

Rönnbäck i intervjun, hänvisa 

till nyttan av pliktutbildad personal 

för att kunna släcka 

skogsbränder(!), ter sig ur vårt 

från planerade 3 000 per år till 

nuvarande utbildning av 300 

per år. Självklart kommer verket 

även fortsättningsvis att anpassa 

de statliga förstärkningsresurserna 

till de förutsättningar 

som gäller. 

För långvariga insatser 

Räddningsverkets bedömning 

är att det behövs förstärkningsresurser 

för omfattande och 

långvariga räddningsinsatser. 

Det kan handla om exempelvis 

oljeskador, skogsbränder, översvämningar 

och NBC-händelser. 

Den senare kategorin har 

Sverige, som tur är, hittills varit 

relativt förskonat från. 

Hur en sådan förstärkningsresurs 

ska organiseras för att 

uppfylla dagens behov och förutsättningar 

behöver givetvis 

utredas närmare. Till problembilden 

hör att det i delar av landet 

är stora svårigheter att re- 


perspektiv något märkligt. 

Civilplikten var knepig ur 

folkrättslig synvinkel redan när 

den infördes eftersom den riskerade 

att bryta mot bland annat 

Europa-konventionens slaveriförbud. 

Det gick då att hävda 

att motivet att värna landets 

frihet ändå gjorde att civilplikten 

kunde införas. Att använda 

skogbrandsmotivet som argument 

för att behålla civilplikten 

kommer att bli betydligt svårare. 

Pröva andra lösningar 

Vi anser att det är hög tid att 

pröva andra lösningar än civilplikt 

för att svara upp mot de 

eventuella behov som finns av 

förstärkningspersonal. 

KBM begär därför att regeringen 

ska ge oss uppdraget att 

tillsammans med övriga ansvariga 

myndigheter, däribland 

Räddningsverket och polisen, 

utreda behovet. Det gäller formerna 

för hur förstärkningspersonal 

ska kunna organiseras 

så att samhället får en godtagbar 

förmåga att hantera svåra 

påfrestningar på samhället i 

fred och ett eventuellt framtida 

väpnat angrepp. 

Det är vår förhoppning att 

KBM får ett sådant uppdrag och 

att vi gemensamt kan komma 

fram till lösningar som ger rätt 

förmåga till en rimlig kostnad. 

Fredrik Hassel 

Stabschef (KBM) 

Svar direkt från Ivar Rönnbäck: 

Civilpliktiga fyller ett behov även i fred 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 


Manusstopp för nr 4/04 är 

10 maj. Välkommen! 


Att utbilda unga människor med lagstöd för en krigssituation som 

ligger åtminstone tio år bort är inte ekonomiskt försvarbart, skriver 

Fredrik Hassel, stabschef på Krisberedskapsmyndigheten. 

krytera deltidsanställda brandmän, 

vidare att försvarsmaktens 

resurser både personellt 

och materiellt blir allt glesare. 

Ett civilt alternativ 

Som Fredrik Hassel också konstaterar, 

är pliktsystemet inte 

anpassat till dagens behov och 

förutsättningar. Men om värnplikten 

även fortsättningsvis 

finns kvar, kommer det troligtvis 

också att finnas ett civilt alternativ. 

Den utbildning som 

ges till civilpliktiga räddningsmän 

och sanerare fyller, som vi 

ser det, ett behov för samhällets 

operativa förmåga att hantera 

svåra påfrestningar och ett 

eventuellt framtida väpnat angrepp. 

Ivar Rönnbäck


Civila försvaret behöver omdanas 

N 

är vårt samhälle omvandlas 

drastiskt behö- 

ver vi ett genomgripan- 

de fokus på hur vårt framtida 

civilförsvar ska se ut. Som kan 

värna om medborgarnas väl 

och ve, men som inte enbart ser 

till att hjälp når fram till nödställda 

vid bränder, olyckor, 

mindre och större katastrofer, 

inom och utanför landets gränser. 

Vårt civilförsvar ska också 

verka förebyggande. I takt med 

att stora arbetsplatser, militära 

förband försvinner, så försvinner 

också stora kunskapsinstitutioner 

för norm- och moralbildningen 

i samhället. En 

struktur för att ställa krav och 

ge beröm saknas i dagens samhälle. 

Barn och ungdom ”förvildas” 

i stället i en allt snabbare takt. 

Familjerna fungerar inte fullt 

ut om inte föräldrar har ett arbete. 

Detta är allvarligt. Ju yngre 

människor är, desto lättare är 

det att känna sig sviken av samhället. 

Vad ska ungdomar ta sig 

till? Var ska de ta vägen? 

Ordet fritt/ Platsannonser 

Våra ungdomar behöver 

positiva förebilder 

Många uttrycker sin avsky 

mot de vuxna genom vandlisering, 

klotter, knark, alkoholism 

och en allmänt tilltagande kriminalitet. 

De unga skiter i samhället 

och vi andra bryr oss inte 

om dem. Flertalet anlagda 

bränder på skolor, dagis och de 

många uppsåtliga falsklarmen 

vittnar om detta. 

Samhällsplikt 

Ungdomar behöver positiva förebilder, 

ges möjligheter och få 

visa att de vill och kan ta ansvar. 

Om vi bara ger dem chansen. 

Många ungdomar vill åka 

på läger för att lära sig rädda 

liv, släcka bränder, simma och 

annat. 

Om man utgår från att de vill 

rycka in för att hjälpa till, tar 

man fasta på det goda hos dem. 

På detta sätt kan de bli goda 

samhällsmedborgare och bidra 

till att begränsa den växande 

kriminaliteten, normupplösningen 

och utvecklingen av 

antidemokratiska rörelser. 

Alla mellan 17 och 35 år kan 

omfattas av samhällsplikt efter 

var och ens förutsättningar, 

Brandförmän heltid /refnr RBNN 2004-0080 

Arbetsuppgifter 

Du kommer som stationschef att arbetsleda en av tolv grupper i utryckningsstyrkan. 

Kvalifikationer 

Du ska ha Brandförmansexamen heltid och bör ha gått Förebyggande åtgärder 

mot brand för brandförmän. Erfarenhet av arbete som brandbefäl i utryckningsstyrka 

är meriterande. Vi sätter stort värde på dina personliga 

egenskaper. 

Brandförmän heltid /refnr RBNN 2004-0081 


Som stf stationschef kommer du att ingå i utryckningsstyrkan och vid behov 

ersätta någon av stationscheferna. 


Du ska ha Brandförmansexamen heltid. Vi sätter stort värde på dina personliga 

egenskaper. 

Brandmän heltid /refnr RBNN 2004-0082 


Som brandman kommer du att ingå i utryckningsstyrkan. 


Du ska ha Brandmansexamen heltid. Vi sätter stort värde på dina personliga 

egenskaper. 

även om man så har ett handikapp. 

Efter ett eller flera år kan 

den som genomgått denna 

”plikt” själv bli instruktör, eller 

så kan pensionerade eller fortfarande 

yrkesverksamma brandmän, 

poliser, officerare, soldater 

och sjukvårdsanställda bli 

det. 

Genom samarbete mellan 

bildnings- och idrottsförbund, 

folkhögskolor, scoutrörelsen, 

hemvärnet och de frivilliga försvarsförbunden 

kan man nå 

långt. På många skolor kan instruktörer 

vara resurspersoner, 

bland annat som skydd mot 

mobbning. Då når man ännu 

längre. 

Inför ett vägval 

Vi står inför ett vägval. Antingen 

gör vi ingenting och ser på 

när allt det vi byggt upp rasar 

mer och mer. Eller så finner vi 

oss inte i att vårt samhälle upplöses 

i ett frågetecken inför 

framtiden. 

Arne Gustafsson 

Linköping 

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 

Uppsala brandförsvar 

SKYDDAR MOT OLYCKOR 

Knäreds 

brandmän 

utmanar 

övriga 

Sverige 

Knäreds Brandmannaklubb 

har gått utanför de traditionella 

gränserna i strävan att 

rädda liv. Genom att ta ett fadderbarn 

via Hoppets stjärna 

gör vi livet drägligare för ett 

barn i en fattig öststat. 

I våras beslöt brandmännen i 

Knäred att varje månad avstå 

tillsammans 200 kronor för att 

ett utsatt barn skulle få tillgång 

till utbildning, mat och kläder. 

Eftersom en av oss i snart 20 

år haft fadderbarn genom 

Hoppets stjärna blev valet av 

organisation lätt. När intresset 

väl var anmält fick vi foto på 

”vårt barn” samt information 

om barnets ålder, familjesituation 

med mera. 

Vi vill härmed uppmana Sveriges 

brandmannaklubbar att 

anta utmaningen att ”ta” ett 

fadderbarn och på så sätt hjälpa 

någon som är utsatt. 

För mer information, ring 

gärna undertecknad, tel 0430- 

50 536. 

Knäreds brandmän 

Roland Davidsson 

MANUSSTOPP 

för insändare till 

nästa nummer: 

10 maj. 

29 

Åre gör ej 

som polisen 

i Stockholm 

Läste Anders M. Johanssons 

inlägg i Ordet fritt i förra 

numret av Sirenen om att polisen 

i Stockholm valt att säga 

nej till att ha defibrillatorer i 

sina bilar. 

Därför måste jag skriva och 

berätta även något positivt i 

sammanhanget, från Åre kommun. 

Här har personalen på 

samtliga fyra deltidsstationer 

utbildats på och utrustats med 

”deffar”. 

Detta är vi ensamma om i 

Jämtland och kanske i hela 

Norrland. Jag vill tacka våra 

framsynta politiker för detta 

initiativ till nytta för våra kommuninnevånarna 

och alla våra 

gästande turister! 

Sonja M 

Kom ihåg – skriv kort 

och aldrig längre än 

3 500 tecken (inklusive 

mellanslag) 

Distriktschef & ställföreträdande distriktschef 

/refnr RBNN 2004-0079 


Distriktschefen leder Brandförsvarets verksamheter på Östra distriktet. Östra 

distriktet är ett av tre distrikt i Uppsala och omfattar en heltidsstation och två 

deltidsstationer. 

Ställföreträdande distriktschef arbetar i team med distriktschefen. Distriktschefen 

och ställföreträdande distriktschefen ingår i ledningsgruppen för Avdelningen 

för skydd mot olyckor. 


Vi söker ett team med en brandingenjör och en brandmästare. Som brandingenjör 

ska du ha brandingenjörsexamen och genomgått SRV:s räddningstjänstutbildning. 

Är du brandmästare ser vi gärna att du gått Förebyggande 

åtgärder mot brand för brandmästare. 

Vi sätter stort värde på dina personliga egenskaper. Du bör ha erfarenhet av 

att arbeta i ledande position inom brandförsvaret. 

Kontakt 

Anders Ahlström (produktionschef) 018-727 30 06, CF Håkan Bergström 

018-727 31 21, SKTF Göran Carlsson 018-727 31 15, Kommunal Anders 

Norstedt 0705-93 01 28. 

Ansökan 

Välkommen med din ansökan. Märk ansökan med referensnummer och bifoga 

ett personligt brev samt meritförteckning till Uppsala kommun, Uppsala 

brandförsvar, 753 75 Uppsala. Sista ansökningsdag är den 14 maj.

30 Platsannonser 


När brandmän 

blir förmän 

Hur är det att gå från brandman 

till förman? 

Tomas Bornhall, lärare vid 

Räddningsverkets skola i Skövde, 

har gjort ett digert arbete 

med forskningsperspektiv där 

han intervjuat tolv deltidsförmän. 

Titeln på studien är ”Övergång 

i arbetslivet, från brandman 

deltid till förman deltid”. 

Skäl till yrkesvalet, utveckling 

av egen kompetens, anpassning 

till yrket, utövande och utveckling 

av ledarskap är frågeställningar 

som tas upp. 

Studien finns inte i tryckt 

form. Men intresserade kan ta 

kontakt med Bornhall för att ta 

del av den. 

Tel: 0550-42 43 53. E-post: 

tomas.bornhall@srv.se 

■ ■ ■ Det blir inget räddningstjänstförbund 

med Falkenberg 

och Halmstad. Politikerna i Falkenberg 

har sagt nej. 

Det innebär att båda kommunerna 

rekryterar räddningschefer. 

Jan-Eric Bertilsson i Falkenberg 

har redan slutat, Anders 

Carell i Halmstad slutar senare i 

år. 

Räddnings- och säkerhetsavdelningen söker 

Länsbrandingenjör ref.nr 22 674 

I Stockholms län med mer än 1,8 miljoner invånare 

på 2 % av landets yta finns många risker 

för befolkningen. 

I länet finns två flygplatser med tillsammans 

fler än 16 miljoner passagerare/år, färjeterminaler 

och lokalisering av för landet viktig industri 

inom telekom, elektromekanik och läkemedel. 

Mer än 315 000 fordon, varav ett stort 

antal med farligt gods, passerar över Mälarens 

broförbindelser per dygn. 

I denna miljö skall Länsstyrelsen bl. a. genom 

sin tillsynsverksamhet verka för att den kommunala 

räddningstjänsten tillförsäkrar allmänheten 

en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till 

den lokala och regionala riskbilden. 

Vi söker en länsbrandingenjör för anställning 

tillsvidare. 


● Som länsbrandingenjör hos oss kommer 

Du huvudsaklighen att arbeta med tillsyn, 

riskanalyser och identifiering och reducering 

av risker i samhällsplaneringen. 

Malmö Brandkår är en förvaltning inom Malmö stad med ca 360 anställda. Vårt uppdrag är att skydda och rädda 

liv, egendom och miljö. Vi arbetar med förebyggande brandskydd, räddningstjänst, ambulanssjukvård, kommunens 

säkerhet och beredskap, färdtjänst och sjuktransporter. Under flera år har man arbetat med att bredda det 

förebyggande begreppet, och i framtiden ska vi arbeta ännu bredare. Om du vill hjälpa oss att åstadkomma detta 

så är du varmt välkommen att söka tjänsten som brandingenjör på Malmö Brandkår. Läs mer om Malmö Brandkår 

på www.malmo.se. 

Malmö Brandkår söker Brandingenjör till Skyddsavdelningen 

Vi söker dig som har brandingenjörsexamen från LTH med påbyggnadsutbildning från Revinge, riskingenjörsexamen 

är meriterande. Du har även några års erfarenhet från kommunal räddningstjänst 

och förvaltning. Eftersom du kommer att arbeta i en miljö som präglas av en förändringsprocess är det 

viktigt att du är förändringsbenägen och flexibel. Du kommer att arbeta både strategiskt och praktiskt 

och ha många kontakter med förvaltningar, organisationer och myndigheter utanför Malmö Brandkår. 

Befattningen kan innebära att du blir verksamhetssamordnare för tillsyn och har en utvecklande roll i 

det arbetet. 

Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid och kommer att inkludera en introduktionsutbildning för 

vakthavande brandingenjör. Tillträde snarast. 

I Malmö stad vill vi ge bra service med mångfald i arbetslivet. Vi välkomnar därför särskilt sökande 

med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. Vi strävar efter jämnare könsfördelning och 

ser därför gärna att kvinnor söker tjänsten. 

För mer information är du välkommen att kontakta avdelningschef Per Björkman 040-34 28 40, 

0709-34 28 40 eller personalsekreterare Stina Blix 040-34 28 58. Facklig företrädare SACO Sonny 

Björkqvist 040-34 28 27 samt SKTF Bertil Ohlqvist 040-34 29 37. 

Din ansökan med meritförteckning vill vi ha senast 2004-05-07 till Malmö Brandkår, Box 4434, 203 15 

Malmö eller e-post: brandkaren@malmo.se. 


● Brandingenjörsexamen 

● God förmåga att uttrycka Dig i tal och 

skrift 

Eftersom vi arbetar i en lärande organisation 

i ständig utveckling fäster vi stor vikt 

vid Dina personliga egenskaper. 

Du måste vara svensk medborgare eftersom 

anställningen är placerad i säkerhetsklass. 

Länsstyrelsen arbetar aktivt i sin rekrytering 

för att ta tillvara de kvaliteter som kulturell 

mångfald i dess vida mening kan tillföra 

verksamheten. 

Länsstyrelsen strävar efter en jämnare 

könsfördelning och vi ser därför gärna 

kvinnliga sökande. 

Vill du veta mer – kontakta: Förste länsbrandingenjör Thomas Lindsjö, tfn: 08- 785 53 

62, mobil 0707 - 33 30 33 eller enhetschefen Roland Nilsson, tfn: 08-785 53 34. 

Fackliga företrädare är Bonnie G Ståhlberg, SACO, tfn 08-785 53 16 och Anita Tjust, ST, 

tfn: 08-785 53 70. 

Besök gärna vår webbplats http://www.ab.lst.se/ 

Vi ser helst ansökningar via e-post: inp@ab.lst.se 

Märk Din ansökan med aktuellt referensnummer i ämnesraden. 

LÄNSSTYRELSEN i Stockholms län, personalavdelningen, Box 22067, 104 22 STOCK- 

HOLM. Fax nr 08- 653 11 86. 

Sista ansökningsdag är den 30 april 2004. 

Nacka kommun 

Nacka kommun med ca 80 000 invånare är en 

expansiv och attraktiv kommun med stora 

grönområden, insjöar, kust och skärgård, 

bara 10 minuter från Stockholms innerstad. 

Nacka brandförsvar söker 

Risk-/Brandingenjör 

Nacka brandförsvar tillhör region Stockholm, vilket innebär 

att vi har ett nära samarbete med brandförsvaren i 

Värmdö, Stockholm och Ekerö. 

Det lilla brandförsvarets fördelar i kombination med ett 

nära samarbetet med regionens större brandförsvar gör 

Nacka brandförsvar till en flexibel arbetsplats i en kompetent 

organisation. 

Vi genomför ett omfattande kvalitetsarbete där vi ser över 

våra arbetsuppgifter och arbetssätt för att säkerställa att 

”kunden” är i centrum. Vi ser det som naturligt att du deltar 

aktivt i det arbetet. Ett konkret område är vår medverkan 

i samhällsprocessen. 

För att möta den snabba tillväxten i regionen arbetar vi för 

att bli ledande inom kommunens säkerhetsarbete bland annat 

genom att vara en kompetent samarbetspartner till de 

kommunala verksamheterna i riskoch säkerhetsfrågor. 

Vi tror att du behöver vara en kritiskt tänkande Risk- eller 

Brandingenjör som är villig att prova nya angreppssätt och 

metoder. Du kommer att ingå i ett ”team” med våra Risk- 

/Brandingenjörer där viljan att förmedla och ta till sig kunskap 

är stor. 

Vi erbjuder dig personlig utveckling genom arbetsuppgifter 

som kommer att generera dig en bred kunskapsbas. 

Finns intresse kan det även bli aktuellt med utbildning 

inom det operativa området. 

För mer information vänd dig till Brandchef Per Höglund 

eller Brandingenjör Stefan Wesley och Risk-/brandingenjör 

Daniel Johansson på telefon 08-718 8000. 

Din ansökan skickar du till: Nacka Brandförsvar, 131 81 

Nacka. Märk ansökan ”Risk/BI”. Ansökan ska vara inkommen 

till oss senast den 15 maj.

Sirenen Nr 3 • 2004 Platsannonser 

■ ■ ■ Ja, brandmän ska rökdyka för att rädda egendom. 

Det tycker merparten av de som svarat på Sirenens webbfråga. 

68 procent svarade ja, 32 procent följdaktligen nej. 

Miljö och teknik 

söker till räddningstjänsten 

Brandbefäl 

Räddningstjänsten i Svedala kommun består av en deltidskår 

med fast anställda befäl. 

Räddningstjänsten handhar förutom traditionell räddningstjänst, 

civilt försvar, kommunal säkerhet, Psykiskt och socialt 

omhändertagande "POSOM" samt ungdomsbrandkår. 

En ambulans finns stationerad på entreprenad. Vi deltar 

dessutom i samverkan med kringliggande kommuner. 

Som brandbefäl kommer du att arbeta såväl med förebyggande 

som operativ verksamhet. 

I tjänsten ingår beredskap var fjärde vecka, med placering 

i kommunen. 

För tjänsten förutsätts att du har brandingenjörsexamen 

LTH med RUB alternativt brandmästarutbildning med 

kompletterande utbildning förebyggande 2 och förvaltning. 

Tjänsten kan till viss del anpassas efter dina förutsättningar 

och önskemål. 

Du bör vara samarbetsinriktad och tycka om att arbeta i 

team. 

Då räddningstjänsten aktivt arbetar med jämställdhet, ser 

vi gärna kvinnliga sökande. 

Körkort 

B körkort fordras. 

Arbetstid/Varaktighet 

Tillsvidareanställning. Heltid. 

Lön 

Individuell lönesättning tillämpas 

Kontaktpersoner 

Örjan Thorné, 040 - 40 82 35, 0709 - 47 82 35 

Lars-Göran Svensson, 040 - 40 82 34, 0709 - 47 82 34 

Bert Åkerberg, 040 - 40 82 15, 0709 - 47 82 15 

Fackliga kontaktpersoner 

SKTF, Karl-Erik Evgård, 040 - 40 71 32 

CF, Tord Larsson, 040 - 40 82 38 

Ansökan 

Välkommen med din ansökan till Svedala kommun, personalenheten, 

233 80 Svedala. 

Sista ansökningsdag 040601 

Ange referensnummer: 1-03005 

Vi tar emot ansökan via epost: 

personalenheten@svedala.se 


är Räddningsverkets tidning. 

I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten 

och skydd mot olyckor. Nyheter, 

reportage, debatt och 

mycket annat. 

Bli prenumerant och Du får 

åtta nummer om året, Gratis! 

Enda kravet från vår sida är 

att du gör en personlig anmälan. 

Vi kan tyvärr inte ta 

emot personallistor. 

❐ 

❐ Adressändring 

❐ 

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

Avsluta prenumerationen 

Namn ……………………………………………………………………… 

Gatuadress ………………………………………………………………… 

Postadress ………………………………………………………………… 

SÖDRA DALARNAS 

RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 

Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ansvarar för räddnings-tjänsten 

inom Avesta, Hedemora och Norbergs kommuner. Organisationen 

omfattar ca 40 heltidsanställda och 100 deltidsanställda fördelade på 6 

brandstationer. Inriktningen på vår verksamhet är att i första hand förebygga 

olyckor och bränder och därför deltar samtlig personal i det förebyggande 

arbetet. 

Vi söker nu: 

2 st Heltidsbrandmän 

pooltjänster, tillsvidareanställning 

Läs mer på www.sdrf.nu 

eller kontakta personalansvarig Tommy Larsson 0733–64 53 09 

Falkenberg har en särpräglad charm med kust och sandstränder, en gemytlig stadskärna vid Ätran samt 

den omgivande landsbygden som erbjuder goda möjligheter till utflykt i skog och mark. 

Kommunen har 39.000 invånare och är den till ytan största kommunen i Halland. 

Vid Falkenbergs Brandförsvar finns en heltidsstyrka och en deltidsstyrka i centralorten samt deltidsstyrkor 

i Ullared, Fegen och Vessigebro. Sammanlagt är antalet anställda 35 heltid- och 80 deltidsanställda 

FALKENBERG söker 

Brandchef 

■ UPPGIFTER 

Som Brandchef ska Du leda, utveckla och ansvara för verksamheten vid Brandförsvaret 

och utveckla samverkan med kommunerna i regionen. 

■ KVALIFIKATIONER 

Brandingenjörsexamen och erfarenhet av ledarskap från verksamhetsområdet. 

■ FRÅGOR/UPPLYSNINGAR 

Vill du veta mer, ring: 

Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Johansson,0346 – 88 61 31, 

Kommunchef Rolf Landholm 0346 – 88 61 36, 070 – 63 86 136 

eller Trafik- och Räddningsutskottet ordförande Lars Glimvik 0346-178 23. 

Det går också bra att kontakta Falkenbergs Brandförsvar 0346- 88 63 00. 

Kommunens växel, 0346- 88 60 00, kan ge information om fackliga företrädare. 

Vi ser gärna kvinnliga sökande. 

■ ANSÖKAN SKICKAS TILL 

Din ansökan sänder du senast 6 maj 2004 till: 

Personalchefen, Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg 

eller: peter.axelsson@falkenberg.se 

Vill du veta mer om Falkenberg, se www.falkenberg.se 

Välkommen med din ansökan! 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) …………………………… 

Gamla adressen vid adressändring 

Gatuadress ……………………………………………………………………… 

Postadress ……………………………………………………………………… 

Kupongen skickas till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40 

31

32 Platsannonser 

Sirenen Nr 3 • 2004

Sirenen Nr 3 • 2004 Platsannonser 

■ ■ ■ I Västerbotten skänker brandmännen pengar till – polisen. 

När Brandmännens riksförbunds (BRF) lokalavdelning i Skellefteå 

höll årsmöte avslutades mötet med att man gjorde en insamling. 

Pengarna skänktes till kampen för att bevara polisstationer i kommunens 

ytterområden. 

Med 140 000 invånare i Sundsvallsregionen och ytterligare 650 000 

personer inom en radie på 20 mil är området norra Sveriges största 

arbetsmarknad. En mycket väl utvecklad infrastruktur förstärker vår 

strategiska placering vid den svenska östkusten, 35 mil norr om 

Stockholm. 

Inom Räddningstjänsten Sundsvall – Timrå är vi 225 medarbetare 

som arbetar för att skapa ökad trygghet för de ca 111 000 invånare 

medborgarna som bor i Sundsvall och Timrå kommuner. 

Sundsvall–Timrå Räddningstjänstförbund 

söker 

Brandingenjör 

till vår skyddsavdelning 

I tjänsten får du både nyttja dina förebyggande kunskaper 

och vara med att utveckla det operativa arbetet. 

Du samordnar vår tillsynsverksamhet utifrån den nya lagen 

om skydd mot olyckor. Dina uppgifter blir även att 

inom ramen för avtal med pappers- och massaindustrin i 

våra kommuner arbeta med processrelaterade skydds- och 

säkerhetsfrågor. 

Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå har en väl utvecklad 

ledningsstruktur för den operativa verksamheten. Den inre 

ledningen, som i normalläget utgörs av vår sambands- och 

ledningscentral ,samlokaliserad med SOS, utgör organisationens 

strategiska ledning. Denna roll delas av 8 stycken 

inre befäl i kombitjänst. 

Ditt opertiva ansvarsområde blir att samordna arbetet på 

samband- och ledningscentralen och vidareutveckla den 

strategiska komponenten. 

Efter genomfört introduktionsprogram finns möjlighet till 

operativ tjänstgöring. 

Du är Brandingenjör med examen från LTH inklusive 

RUB- utbildning eller motsvarande. 

Erfarenhet från arbete inom processindustri med fokus på 

papper och massa samt arbete med skydds- och säkerhetsfrågor 

är meriterande. 

Arbetet innebär många kontakter med andra människor 

varför Din förmåga att möta och samarbeta med andra 

människor är viktig för oss. Du bör också ha förmåga att 

leda uppgifter från idé till genomförande. 

Räddningstjänsten välkomnar kvinnliga sökande och sökande 

med annan etnisk bakgrund. 

Intresserad? 

Välkommen att kontakta oss. 

Bitr Räddningschef Leif Fällman 

060-13 58 11, 070-653 37 86 

Räddningschef Peter Löthman 

060-13 58 01, 070-339 58 01 

Fackliga företrädare: 

SACO: David Norlin 060-13 58 03 

SKTF: Börje Stenqvist 060-13 58 16 

SKAF: Thomas Funseth 060-12 32 00 

Välkommen med din ansökan senast 15 maj 2004 

Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå 

Björneborgsgatan 40 

854 60 Sundsvall 

Information om 

gräsbrandsrisk 

Nu är det risk för gräsbränder. 

Av den anledningen finns information 

på Räddningsverkets 

hemsida (www.srv.se), klicka på 

bilden ”vårens brandrisker” till 

höger på sidan. Där finns bland 

söker 

skorstensfejartekniker 

för en tidsbegränsad entreprenad om 5 år (2004-10-01 – 

2009-10-01) med möjlighet till 2 års förlängning om kommunen 

så önskar. 

Leksands kommun har drygt 15 400 invånare och kommunen 

utgör ett sotningsdistrikt. 

Kompetenskrav enligt förordningen om skydd mot olyckor 

(SFS 2003:789). 

Upplysningar lämnas av räddningschef Krister Ejeros, 

tfn 0247 – 80 270 

Anbudshandlingar kan beställas från: 

Leksands kommun 

Inköpsavdelningen 

793 27 Leksand 

Per Nilsson (tfn 0247 – 80 356) 

Anbuden ska vara inköpsavdelningen tillhanda senast 

2004-05-15. 

Åmåls kommun 

Åmåls kommun ligger i norra Dalsland på gränsen 

till Värmland. Här lever 13 000 invånare i 

en kommun med fin boendemiljö, vacker stadskärna, 

rikt föreningsliv och bästa läge vid Vänern. 

Besök gärna vår hemsida www.amal.se. 

Åmåls Räddningstjänst 

Vår organisation består av 4 heltidsbefäl, en assistent 

och en 30 deltidsbrandmän. 

Vår beredskapsstyrka består av 1 heltidsbefäl 

som räddningsledare, 1 deltidsförman, 1 biträdande 

deltidsförman och 5 deltidsbrandmän. 

Vi söker 

annat en karta med brandriskprognoser 

samt råd om eldning 

utomhus. 

Räddningsverket har också 

gett ut två Aktuellt-blad. Nummer 

3 berör eldning utomhus, 

nummer 4 tar upp informationssystemet 

för brandrisker i 

skog och mar. 

33 

Sirenen är perfekt för dig som 

ska rekrytera personal inom 

räddningstjänst och skydd mot 

olyckor. 

Ingen tidning inom branschen 

har sådan täckning som 

Sirenen. 

Nästa nummer trycks 25 maj. 

För att vi ska hinna få med din 

annons vill vi att du förhandsbokar 

utrymme senast 10 maj 

samt lämnar färdig annons senast 

17 maj. 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41 millimeter 

2 spalter 87 millimeter 




Priset är 15 kronor per spaltmillimeter 

(plus moms). 

Vad annonsen kostar räknar 

du ut enligt följande exempel: 

En annons som är 134 millimeter 

bred (3 spalter) och 150 

millimeter hög kostar 6 750 

kronor (3 x 150 x 15). 

Ring eller e-posta om du har 

några frågor. Kontaktperson för 

annonser är i första hand Per 

Larsson, tel 054-13 51 02. Är 

han inte inne kan du även tala 

med Gunno Ivansson eller Stig 

Dahlén. 

Ställföreträdande Räddningschef 

Brandinspektör/Brandmästare 

Vill du som är brandingenjör eller brandmästare vara med och utveckla Räddningstjänsten 

och säkerhetsarbetet i den mindre kommunen ? Vill du ha möjlighet att vara delaktig i alla 

delar av Räddningstjänstens arbete och vara jourhavande befäl var fjärde vecka ? 

Vill du bli en av dem som i god anda arbetar för en kommuns bästa ? 

Vi vill använda dina intressen och din potential och ge dig möjlighet att vara med och utforma 

ditt arbete hos oss när handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor utarbetas. 

Du får mer upplysningar av Räddningschef Leif Larsson tel 0532-172 91. 070-325 83 96. 

Fackliga kontaktmän: 

SKTF Kjell Karlsson tel 0532-44 902, BRF Bertil Nilsson tel 0532-172 45 

Din ansökan med meritförteckning och löneanspråk skickar du senast den 30 maj till 

Åmåls Räddningstjänst 

Nygårdsvägen 5 

662 34 ÅMÅL 

Förhandsboka din platsannons senast 10 maj 

Annonsera i 

Sirenen – boka 

senast 10 maj

34 

Toppvinsten till Åkersberga 

Tyvärr blev det fel på hjälpbokstaven i förra 

kryptot. Prickarna råkade försvinna in under bilden 

och Ä:et förvandlades till ett A. Vi ber om 

ursäkt för missödet. 

Den här gången kom den först öppnade rätta 

lösningen från Åkersberga. Vi på Sirenen säger 

grattis till Agneta Pettersson och övriga vinnare. 

Rätt lösning av krypto nr 2/04 gav följande 

mening i de tonade rutorna: 

Full gas 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret 

etc): Agneta Pettersson, Åkersberga. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Ingvar Sönefors, Falkenberg, 

Ingrid Norrman, Simrishamn, Gunnel Björkdahl, 

Vårgårda. 

5–8:e pris (resebrandvarnare): Sigge Berglund, 

Kristinehamn, Thage Dahl, Moheda, Jan Haraldsson, 

Grythyttan, Elisabet Philipson, Örebro. 

Lösningen till kryptot 2/04 

Krypto 


Samma tal – samma bokstav 

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna. 

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. 

Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstav 

hela kryptot igenom. 

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en 

mening som har koppling till bilden. 

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, 

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare. 

Skicka lösningen senast den 17 maj till: ”Kryptot”, 

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad. 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


ULF LINDÈN, 44, som 1 juli lämnar ansvaret 

för sotningsfrågor vid Räddningsverket 

och blir ny vd för SSR, Sveriges Skorstensfejaremästares 

riksförbund. 

”Det kändes rätt att ta 

steget nu” 

Du har varit med och tagit fram regler för sotningen. 

Nu går du över till motståndarna. 

– He, he, jag vill kanske inte använda beteckning 

motspelare eller medspelare. Men det är 

riktigt att jag varit med och satt upp spelregler- 

HÅKAN AXELSSON, 41, räddningschef i 

Dala Mitt, som i augusti blir ställföreträdande 

chef på Räddningsverkets avdelning 

för stöd till räddningsinsatser. 

”Spännande att 

prova något nytt” 

Du byter kommun mot central myndighet, 

varför? 

– Efter 19 år i kommunal räddningstjänst 

känns det spännande att pröva något nytt, att få 

vara med och påverka utvecklingen av teknik och 

Per Pettersson är ny räddningschef 

i förbundet Östra Kronoberg 

(Lessebo, Uppvidinge och 

Tingsryd) efter Alf Backman. 

Pettersson har förflutet som 

räddningschef i Uppvidinge. 

Bengt Ericsson går 1 juni i pen- 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04, e-post: 


Per Larsson 

Reporter 

054–13 51 02 

e-post: 

per.larsson@srv.se 

Gunno Ivansson 

Layoutare, reporter 

054–13 51 06 

e-post: 

gunno.ivansson@srv.se 

sion efter 26 år som chef i Lessebo. 

Ola Morin, räddningstjänsten 

i Helsingborg, har utsetts till 

årets stipendiat ur Torsten Mohlins 

minnesfond. Han får 10 000 

kronor för att studera fartygsbrandsläckning 

i Texas, USA. 

Bernt Blomgren, CRS skola i 

Skövde har fått Räddningsverkets 

miljöpris 2003, ett stipendi- 

Sirenens uppgift är att beskriva 

utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och stimulera 

till debatt i dessa frågor. 

Enbart Inledaren på sidan 2 är 

att betrakta som Räddningsverkets 

officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad. 

Telefax: 054–13 56 40 

e-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes 

skriftligt genom att skicka in 

prenumerationstalongen som 



Näst Sista 

na och nu går över till de som ska tillämpa dem. 

Förlängda intervaller och krav i sotningen 

har mött kritik från sotarna. Kommer du att 

bli kritisk till de förändringar du medverkat 

till? 

– Visst har sotarna i vissa stycken varit kritiska. 

Men det är de som rekryterat mig. Jag vill arbeta 

på längre sikt, flytta fokus från hantverket till 

mer avancerade tekniska uppgifter. 

Så du byter inte uppfattning, utan tar med 

dig de intentioner du jobbat efter till nya jobbet? 

– Ja, syftet med de nya reglerna är ju att få ett 

ökat fokus på brandskyddskontrollen och det är 

ju självklart även av stort intresse för branschen. 

Vilken blir den viktigaste frågan för dig 

som sotarbas? 

– Att få igång det nya systemet. Oavsett vad 

man tycker så gäller nya regler. 

Du jobbade som sotare i 14 år. Att nu bli vd 

för sotarna, är det drömjobbet? 

– Det får man väl säga. Och det kändes rätt att 

ta steget nu. Sedan alla förändringar genomförts 

är Räddningsverkets möjlighet att påverka 

sotningen begränsade. 

nya arbetsformer för räddningstjänsten i Sverige. 

Vilken bakgrund har du? 

– Uppväxt i Eskilstuna, började som brandingenjör 

i Gävle 1985 och via Haninge och Nyköping 

kom jag till Arvika, där jag blev räddningschef 

1994. Sedan 2001 har jag varit räddningschef 

i Dala Mitt. Det känns som om jag varit i 

Dala Mitt för kort tid, men när det här jobbet på 

verket dök upp kunde jag inte låta bli att söka. 

Du hamnade i hetluften och blev smått rikskändis 

vid de stora översvämningarna i Arvika 

hösten 2000. Erfarenheter därifrån? 

– Framför allt att man ska ta till rejält från början, 

resurserna kommer ändå inte att räcka. 

Du hade lätt att framträda i media. Är det en 

medfödd talang? 

– Nej, det gäller även här att få hjälp från kunnigt 

folk. På Brandskolan fanns fortfarande föreställningen 

att media inte är rumsrena. Jag 

håller inte med. Jag ser mer media som en viktig 

resurs än en belastning. 

Programförklaring är för tidigt, men säg 

något! 

– Det är viktigt att lyssna på verkets kunder, 

deras önskemål och förväntningar. 

um på 10 000 kr. Andrapriset 

gick till Bernt Sjödin, Sandö, 

medan Bert Åkerberg och Ola 

Borg, Revinge delar tredjepriset. 

■ ■ ■ HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster 

i din organisation byter 

jobb eller någon nyanställs. 

Adresser finns i redaktionsrutan 

här nedan. 

finns i slutet av varje nummer. 

Upplaga: 36 000 exemplar. 

Adressändring görs genom att 

fylla i talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen faxas, 

054-13 56 40 eller skickas 

till: Prenumeration, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla 

adressen vid adressändring! 

Tryck: VLT Press, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Nästa nummer, 4/04, utkommer 

den 27 maj. 

Het vinter 2 – Revanschen! Karlstads bussar åkte i 

vintras runt med denna fingerade filmtitel och en 

jättebild på Färjestads Jörgen Jönsson, omgiven av 

lågor. Isen gick tidigt i år på Klarälven, men särskilt het 

blev aldrig hockeyn. När det brände till i finalen var HV 

hungrigast. Så nu ståtar Jönköping inte bara med Sveriges 

vassaste räddningstjänst, Jönköping regerar på hockeytronen 

ett år framåt. 

Finalserien blev 

en seger också för 

båda lagens fans – 

en härlig förbrödring 

mellan klackarna. 

I stället för 

med påkar och 

knogjärn välkomnade 

de varandra 

så här till Karlstad 

och Jönköping: 

– Kom nu grab- 

bar går vi på puben och tar en pilsner ihop före matchen! 

Puben, ja, dagen efter tryckningen av detta nummer 

drar jag till pubarnas högborg. En veckas semester på Irland. 

På nyheterna hörde jag att det är rökförbud på Irlands 

pubar och restauranger från 1 april. Lät för bra för 

att vara sant, ett aprilskämt. Men icke, Irland med sina 

fler än 10 000 pubar har faktiskt lagstiftat om denna för 

folkhälsan viktiga förebyggande åtgärd. 

När ska vi ”hälsosamma svenskar” kopiera denna gåva 

för icke-rökare, för rökare som vill sluta och framför allt 

för alla de som jobbar på pubar och restauranger? 

Fler än 10 000 dör varje i år hjärtinfarkt i Sverige. Rökningen 

är den dominerande riskfaktorn. Folkhälsoinstitutet 

hävdade nyligen att tobaksrökningen kostar minst 

26 miljarder kronor i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. 

Om året! Enligt Världsbanken kräver tobaken 

fler liv runtom i världen än aids. Cirka fem miljoner 

människor dör varje år i tobaksrelaterade sjukdomar. 

Gigantiskt folkhälsoproblem 

Antalet rökare i Sverige har trots allt minskat och det visar 

att saklig information om skadeverkningar ger resultat. 

Motsvarande upplysning och kampanjer om alkoholens 

verkningar känns ännu mer angelägen nu när det 

väller in billig sprit över gränserna. Studier visar att samhällets 

nettokostnader för alkoholmissbruket i Sverige är 

cirka 150 miljarder kronor om året. 

I dag är alkoholkonsumtionen i Sverige den högsta på 

hundra år och med fri införsel från andra länder ser vi nu 

början på något som på sikt riskerar att växa till ett gigantiskt 

samhälls- och folkhälsoproblem. 

Alkoläsk, ja till och med alkoglass, lurar ungdomar att 

alkoholdebutera. Försåtliga lådviner höjer konsumtionen 

hos lite äldre. En liter whisky till halva priset. Effekterna 

kommer snart att märkas på många områden, exempelvis 

dramatiskt fler rattfyllerister på vägarna. Många ropar 

efter utländska priser på bolaget, ja även att sprit, vin och 

starköl ska säljas i livsmedelsbutikerna. För folkhälsans 

skull – behåll monopolet och nuvarande priser! 

■ ■ ■ ”Kvinnor, ni duger inte!” För 20 år pågick samma 

strid inom polisen som i dag på räddningstjänstens heltidskårer. 

Argumenten var lika taffliga då som 

nu. Vid senaste årsskiftet fanns det 3 159 

kvinnliga poliser (av totalt 16 292). Bra jobbat! 

När ska räddningstjänsten fatta att den 

blir bättre med kvinnliga brandmän? 

■ ■ ■ Raketer till nyår och påsk är inte 

längre raketer som förr. Sedan säljförbudet 

av smällare infördes har de ”snälla” 

raketerna förvandlats till en kombination 

av raket och smällare. Det är 

läge att stoppa den fria försäljningen 

till allmänheten. Låt i stället 

kommuner, specialutbildade 

festfixare och andra med tillstånd 

i fortsättningen hantera dessa 

pjäser. De inte bara halvt 

skrämmer livet ur människor, 

hundar och katter. Felaktigt 

hanterade orsakar de också 

dödsolyckor och många fullständigt 

onödiga bränder. 

Jönköping 

hetast även 

på isen 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

Välkomna med synpunker! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs 

i denna kolumn är hans personliga och har inget med 

Räddningsverkets ståndpunkter att göra. 

35

Posttidning B 

Returadress: L 257 

651 80 Karlstad 

För tio år sen var han ”Mål-Otto” 

med hela fotbolls-Sverige. 

I dag kan han tvingas bryta träningen 

för ett brandlarm. 

– Arbetet måste gå före, säger Ulf 

Ottosson. 

Vi sitter i Degerfors klubbstuga. Väggarna 

pryds av vimplar med stolta namn 

som Milan, Benfica, Parma och Feyenoord. 

Det känns som myt och verklighet flyter 

ihop, eller dåtid och nutid. 

Men Degerfors lever inte bara på minnen. 

Fotbollen är fortfarande livet, även 

om motståndaren i den seriepremiär 

som Ulf Ottosson förbereder heter Forward 

och serien kallas division II Västra 

Svealand. 

På något sätt lyckas Degerfors kombinera 

det som varit med det som är, det 

vittnar fjolårets publiksnitt på 1 145 

personer om. 

– Intresset är fortfarande stort. Det 

finns många röd-vita mössor runt planen 

även när vi spelar träningsmatcher 

långt hemifrån. 

Olle Åhlund, Gunnar Nordahl, Ralf 

Edström och Sven-Göran Eriksson är 

namn förknippade med svensk fotbolls- 



Nr 3 2004 

På klassisk mark. Stora Valla har sett många storheter. En av dem är Ulf Ottosson. I år ska deltidsbrandmannen försöka sparka Degerfors till division I. 

”Mål-Otto” på deltid 

historia och Degerfors IF. 

1966 ramlade laget ur allsvenskan, efter 

24 säsonger i högsta serien. Och 

många slog fast att Degerfors kommer 

aldrig tillbaka. Men det gjorde föreningen,även 

om det dröjde 27 år. 

Ulf Ottosson, 36, var den senaste storhetstidens 

affischnamn. 

– Vi var ett gäng unga och bortskämda 

pojkar. Sören Cratz kom hit och gjorde 

underverk. 

På tre år gick Degerfors från division II 

till allsvenskan. Det blev fem allsvenska 

säsonger, spel i cupvinnarcupen mot 

Parma. 

– Den festen var plumpen under min 

karriär. Några dagar innan första matchen 

mot Parma sparkade Lasse Zetterlund 

i Örebro av ena benet på mig. 

Testade proffslivet 

Ottosson kom tillbaka. Men 1997 var 

det allsvenska äventyret över för Degerfors. 

Perioden sammanföll med Ulf Ottossons 

storhetstid. Han gjorde 27 allsvenska 

mål och uppmärksammades 

även för en rad mer eller mindre lyckade 

proffsförsök i England, Schweiz, Italien 

och Portugal. I dag är han med 334 matcher 

och närmare 200 mål föreningens 

meste spelare och målskytt genom tiderna. 

Och nu upprepas tongångarna från 

förr: Degerfors kommer aldrig tillbaka 

till allsvenskan. Resurserna finns inte på 

den lilla orten, och så vidare. 

Nedmonteringen av järnverket bidrar 

till pessimism. 

– Men det påverkar inte fotbollen 

nämnvärt. Visionerna finns i föreningen. 

Fast jag tror ändå chanserna att nå 

allsvenskan är små, säger Ulf. 

Målsinnet kvar 

I lokalpressen kritiseras talangerna för 

att vara det Ulf Ottoson erkänner han 

och hans jämnåriga var, nämligen bortskämda. 

Det är veteraner som Ulf Ottosson 

som visar mest energi på planen. 

– Jag skulle vilja se lite mer tag i de 

yngre, säger han. 

Trevligare är att smeknamnet ”Mål- 

Otto” håller än. 

– Målsinnet har hängt med även om 

tempot inte är det samma. Och det är 

alltid lika roligt att göra mål, även om 

jag tänker mer på laget i dag. 

I allsvenskan tränade laget två gånger 

om dagen. I dag har Ulf heltidsjobb, träningen 

börjar halv fem, fem dagar i 

veckan. Han är fotbollsspelare på deltid. 

Brandman likaså. 

– Har jag jour går någon av ledarna 

med sökaren under träningen. Det har 

givetvis hänt att jag fått lämna träningar. 

Det har också hänt att han stått över 

matcher. Långvarig insats på storbrand 

är ingen bra förberedelse för fotbollsmatch. 

Räds inte upplevelsen 

Ulf Ottosson blev deltidsbrandman för 

fem år sedan och han har inga andra 

ambitioner än att vara just det. 

– Men jag är lite fascinerad av yrket. 

Han erkänner att en svår uppgift kan 

bli en adrenalinkick. Och han har aldrig 

känt oro över vad han ska behöva uppleva. 

– Jag klarar nog den biten. Jag resonerar 

som att hänt är hänt och gjort är 

gjort. Och någon måste göra jobbet. 

På fotbollsplanen måste någon göra 

målen. Och de gör ”Mål-Otto” mer än 

gärna. 

PER LARSSON

Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?