Jag har gjort till en regel att aldrig röka mer än en cigarr åt gången ...

”Jag har gjort till en regel att aldrig
röka mer än en cigarr åt gången”
Mark Twain

En handbok cigarr
Förord 5
Inledning 7
Historia, från indianer till Sverige 11
Hur en cigarr blir till 21
Val av en cigarr, olika façoner 29
En prylsport av rang 37
Konsten att avnjuta en cigarr 51
Shoppingtips 63
Referenser 67
Ordlista 68
Grenadine Bokförlag AB
Hammarby Fabriksväg 25
120 33 Stockholm
info@grenadine.se
www.grenadine.se
© Örjan Westerlund och Jerry Lindahl
2005, 2008
En handbok cigarr
Andra upplagan
ISBN 978-91-85329-75-5
Citera gärna innehållet om källan
anges.
För all reproduktion av bildmaterial
krävs författarnas tillstånd.
Grafisk formgivning och illustrationer:
Stevali Production
Allt fotografiskt material av Örjan
Westerlund och Jerry Lindahl
Faktagranskning: Mats Sköld
Textgranskning och korrektur: Gunnar
Westling
Tryckt i Italien via Italgraf, Stockholm

Förord
”Jag har alltid hyst djupt misstroende mot folk
som varken röker eller dricker. De har
förmodligen några fruktansvärda dolda laster.”
Ernest Hemingway
Vår tid präglas av stress, prestationskrav och effektivitetstänkande. Vi
översköljs av information från snart sagt alla håll och förväntas ta den
till oss. Förbud, pekpinnar och dagsaktuella råd om hur livet bäst ska
levas. Ekorrhjulet snurrar med allt högre hastighet och vi förväntas göra
allting rätt.
Alla tider har sin prägel och vårt moderna sätt att leva varken kan eller
vill vi nog ändra på. Däremot kan vi ibland stanna upp en stund för
eftertanke och avkopplande njutning.
Genom historien har cigarrökning förknippats med just avkoppling
och njutning. Detta från indianerna många århundraden tillbaka, till
vår tid idag. Från deras enkla rökverk till vår tids eleganta cigarrer har
både syftet och effekten varit densamma; en stunds välbefinnande.
Det finns oändligt många sätt att njuta och leva det goda livet. Vi som
uppskattar en god cigarr ser den som en viktig ingrediens i våra goda liv.
Bland allt det andra.
Till sist vill jag citera författarna till denna bok:
”Ta dig tid att njuta och slappna av med en vältajmad cigarr.
Spola Losec och Prozac och tänd på istället!”
Merja Jusélius
Cigarrummet, augusti 2005

Politisk visdom
Många visdomsord har sagts om cigarrer och cigarrökning. Några är till
och med yppade av politiker, dock av större mått. Denna handbok är
vårt bidrag till att föra vidare några av deras insikter, i en värld där stress
och fingerpekande tycks mer prioriterade än individuell njutning.
Musikern Franz Lizst lär ha sagt att cigarren stänger dörren till all
världens vulgariteter.
Det är värt att begrunda.

12
Kungligt sponsrad, men utan slutledningsförmåga?
Columbus själv kom aldrig till insikten om vad dessa blad var till för
egentlig nytta. Visserligen togs de med på väg tillbaka, men de slängdes
över bord innan hemmet nåtts. Det kom istället att bli Cortez som
tog med tobaken, liksom kakaon, till Europa. Tack och lov hade denne
för övrigt grymme conquistador något mera affärssinne än den tröge
Columbus. Cortez tycks ha begripit att om indianerna värderade dessa
grödor så högt så måste de ha haft ett värde, om inte annat så med någon
koppling till deras användning och egenskaper.
Under 1500-talet tog spanjorer och portugiser med tobaksplantan
till Europa. Den odlades som prydnads- och medicinalväxt. Frankrikes
sändebud i Lissabon Jean Nicot kom att få stor betydelse för tobakens
spridning. Det är också han som fått ge släktnamnet åt plantan,
Nicotiana. Nicot tog med frön och plantor från Portugal då han återvände
till Frankrike 1561. Han lyckades sprida tobaken snabbt, inte

En kraftigt bidragande orsak till detta var såklart
också behovet av påfyllning i statens kassakista.
I samband med den stora folkpensioneringsreformen
1913 kvarstod den detalj som rörde
finansiering av hela kalaset. Staten såg sig om
efter inkomster. Med den världskris som stod
för dörren 1914 klubbade riksdagen igenom propositionen
om tobaksmonopol. Följden blev att
tillverkning, odling och import av tobaksvaror
blev en statlig angelägenhet. Undantaget var de
mindre mängder som kunde tas in av privatpersoner
vid utlandsresor.
Cigarren
Framåt 1800-talet kom också cigarren att
etablera sig i Sverige. Den omnämns första
gången i tidningen Dagligt Allehanda år 1811.
Anmärkningsvärt var att denna grosshandlarpryl
av idag dåförtiden representerade något
nymodigt och radikalt. Det skulle ta bara ett par
decennier innan cigarren klättrat på klasstegen
och helt övergått till att vara borgerlig och tillhöra
de högre samhällsskikten. På vägen dit finns
några noteringar om tillverkare i Göteborg redan
från 1814 och i Stockholm först år 1830. Dessa
tillverkare gör trevande försök att tillverka och
sälja cigarrer och lanserar i samband med det
spanska som det nya tobaksspråket, jämte engelska
och franska som fått råda tidigare.
För att klara ett brett sortiment kompletterades
den egna tillverkningen med import. Två
tillverkare som omnämns tidigt var L.E. Magnus
i Göteborg samt I.D. Labatt liksom Fredrik
Ljunglöf i Stockholm. Industrin kring cigarrer och
cigariller får sin storhetstid under andra halvan
av 1800-talet. En ökande konsumtion i storstäderna
förenas med avregleringar som näringsfriheten.
Succén avtar då utländska firmor får
upp ögonen för den svenska marknaden. De
tillverkare som finns håller dock ångan uppe till
dess att Tobaksmonopolet får sin start 1915.
Idag har vi inte tobaksmonopolet kvar längre.
Cigarrer köps på utlandsresor och importeras via
internet. Vår stilla förhoppning är att vi ska se en
god fortsättning på den trend som just nu leder
mot allt större kunskaper och intresse kring det
gourmetliv där cigarren självklart ingår.
Produktstatistik
Sett till de tobaksprodukter som florerat i
Sverige är dominanterna inte oväntat snus och
cigarretter. Snuset har sett till volym varit klart
dominerande ända sedan 1800-tal. Vid tiden för
första världskriget och under mellankrigstiden
ökade konsumtionen av röktobak kraftigt medan
cigarrökningen räknat i antal ton minskade
med cirka 70% åren 1908 till 1938.
I försäljningsvolym hade Sveriges cigarrkonsumtion
en topp direkt efter första världskriget.
Första efterkrigsåret säljs 125 miljoner cigarrer
och 131 miljoner cigariller.
Idag är det svårt att hitta sammanställda siffror
på försäljning. Klart är dock att snuset ökat kraftigt
i försäljning senaste decennierna. Från en
marknad som vid förra sekelskiftet utgjordes av
snus och piptobak har förbrukningen av cigarretter
kommit att dominera. En kraftig uppgång
i cigarrettrökandet kom efter andra världskriget.
Den har dock förbytts i en stadig nedgång för
cigarrettobak och även för annan röktobak, där
vi också räknar in cigarrerna.
Svenska cigarrer av idag
Bodvar Hafströms återupptagna släkttradition
med Hafström-cigarren är visserligen fortsättning
på en svensk tradition, om än den tillverkas
i Nicaragua. En utmärkt produkt, men bara med
namnet svenskt. Förutom denna finns ett par
andra exempel på svensk tillverkning. Det alltifrån
enstaka handrullade cigarrer från mässor
och liknande, till entusiastprojekt som cigarrklubben
Carlscoronas egna cigarrer. Samtliga
dessa är dock att betrakta som rena kuriositeter,
eftersom tillverkningen är från några få upp till
ett par hundra cigarrer.
1

24
Hur en cigarr rullas
Då tobaken lagrats klart är den redo för rullning.
De blad som ingår i cigarren väljs med hänsyn
till de egenskaper som önskas hos den färdiga
produkten. Detta val rör aromer, styrka och även
en praktisk sak som brandegenskaperna.
Inlaga och omblad ska ge arom och bra brandegenskaper
medan huvudsyftet för täckbladet
är att skydda, hålla ihop och ge en vacker cigarr.
Bortåt två tredjedelar av cigarrens materialkostnad
kan vara täckbladet. Förklaringen är det sätt
på vilket dessa följsamma och sega blad varsamt
odlas och pysslas om utan direkt solljus,
till exempel under under solskyddande nät.
En cigarr består av tre beståndsdelar:
1. Inlagan
Inlagan bildar cigarrens kärna och komponeras
av många olika tobakskvaliteter. Det är inte
ovanligt att en robustocigarr innehåller så mycket
som uppåt elva olika. Det är här som styrkan
och mycket av smaken bestäms. Vid rullningen
kramas bladen ihop. Tvärtemot vad många tror
tvinnas inte bladen. Det skulle göra cigarren helt
orökbar eftersom inga luftkanaler då bildas.
2. Omblad
Ombladet rullas utanpå inlagan och påverkar
smak och brandegenskaper. Inlaga och omblad
kallas tillsammans vickel.
Vickeln läggs i pressformar för att under tjugotrettio
minuter pressas till rätt form. Det är
sedan utanpå vickeln som täckbladet rullas.
Vips så har vi en cigarr.
3. Täckblad
Cigarrens ansikte rullas med mothåll utanpå
vickeln. Genom sin fukt och spänst och följsamhet
sträcks detta blad fast. Det rullas på aningen
snett och avslutas i munänden, spetsen, med
en liten knorr som skärs av jämns med ytan.
Spetsen försluts sedan. Det görs med den lilla
hätta som blir transportsäkring för hela cigarren
så att den inte rullar upp sig.