Läs nr 17 som pdf-fil (1,8 MB) - Carlstads-Gillet
Läs nr 17 som pdf-fil (1,8 MB) - Carlstads-Gillet
Läs nr 17 som pdf-fil (1,8 MB) - Carlstads-Gillet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Anders Blomqvist skrev i 2003 års <strong>Gillet</strong> om restaurangerna i<br />
Stadsträdgården. Ur hans avhandling om denna oas i Karlstad hämtar<br />
vi en intressant artikel även detta år, två fantastiska levnadsöden, <strong>som</strong> i<br />
dag är helt okänd för de allra flesta.<br />
Den Wermländska<br />
Trädgårdsmästarskolan<br />
Inför publiceringen av nedanstående kapitel ur min skrift om<br />
Stadsträdgården vill jag gärna ta med några händelser för att sätta<br />
läsaren in i sammanhanget.<br />
Huvudanledningen till Magistratens beslut den 12 december<br />
år 1860 att anlägga en promenad och rekreationsplats, en Stadsträdgård<br />
i Karlstad, var ansökan och sedermera överenskommelse<br />
med dåvarande Hushållningssällskapet eller Kungliga Wermlands<br />
Hushållningssällskap <strong>som</strong> det då hette. Överenskommelsen innebar<br />
att sällskapet nu kunde flytta sin vid Carlberg i Grums bedrivna<br />
Wermländska Trädgårdsmästarskolan till Karlstad. Magistratens<br />
beslut hade föregåtts av tvenne ansökningar, åren 1857 och 1860,<br />
skrivna av sällskapets sekreterare, bergmästaren Frans von Schéele.<br />
Den andra gången lyckades bedriften mycket tack vare påverkan av<br />
den dåvarande provinsialläkaren dr Lagerstedt.<br />
I överenskommelsen med staden ingick bl a att Hushållningssällskapet<br />
skulle stå för inackordering av skolans elever och delvis<br />
lönen till den blivande läraren och stadsträdgårdsmästaren, <strong>som</strong><br />
kom att tituleras stadsträdgårdsdirektör. Övriga lärare i de teoretiska<br />
ämnena var de från gymnasiet kända namnen <strong>fil</strong> doktorerna Lars<br />
Magnus Larsson och Sven Hardin.<br />
ORANGERIET<br />
Vid uppbyggnaden fick den nya parken <strong>som</strong> genom skolan fick en<br />
utpräglad botanisk karaktär i typisk engelsk viktoriansk stil. Skolans<br />
elever skulle här vara behjälpliga vid utförandet av den nya<br />
parken, <strong>som</strong> ritades av den förste stadsträdgårdsmästaren Lorentz<br />
Ljungdahl.<br />
Staden å sin sida förband sig, förutom att ställa nödvändig mark<br />
till förfogande, att bygga ett skolhus och växthus. Skolhuset är huset<br />
i Stadsträdgården med många namn. Efter skolhuset benämndes<br />
huset stadsträdgårdshuset för att i dag kallas orangeriet. I skolhuset<br />
utgjordes emellertid orangeriet endast av husets östra flygel. Orangeriet<br />
var här avsett för vinterförvaring av icke vinterhärdiga växter<br />
<strong>som</strong> <strong>som</strong>martid var utplanterade på olika ställen i Stadsträdgården.<br />
16 <strong>Gillet</strong> 2004<br />
Anders Blomqvist<br />
Skolhuset var i sig en mycket märklig byggnad. Det innehöll stadsträdgårdsdirektörens<br />
bostad, elevhem, undervisningssal, expedition<br />
samt ytterligare en mindre bostad. Vinden var avsedd <strong>som</strong> torkvind<br />
för i trädgården skördade fröer. Husets framsida upptog mellan<br />
de två flygeldelarna det stora växthuset, <strong>som</strong> alltså var hopbyggt<br />
med själva skolhuset. Mannen bakom denna märkliga arkitektur<br />
var kaptenen Erik Wilhelm Sparre. Skolhuset byggdes år 1865,<br />
alltså samma år <strong>som</strong> den stora branden i Karlstad. Wärmländska<br />
Trädgårdsmästarskolan <strong>som</strong> startade år 1854 i Grums fortsatte<br />
på våren 1866 i Karlstad. Skolan lades ned år 1876 till stor del<br />
beroende på det i Alnarp nyi<strong>nr</strong>ättade lantbruksinstitutet samt brist<br />
på medel från Hushållningssällskapet. Karlstad kan i alla fall ståta<br />
med att ha hyst den andra trädgårdsmästarskolan med teoretisk<br />
utbildning i landet.<br />
Albert Löfgren –<br />
Märklig elev vid Trädgårdsmästarskolan<br />
När man läste de gamla redogörelserna i Hushållningssällskapets<br />
årsberättelser över den Wermländska Trädgårdsmästarskolan uppstod<br />
tanken, vilka var dessa elever och vart tog de vägen? Förblev<br />
de trädgårdsmästare eller flöt de in i anonymitetens töcken. Det<br />
fanns dock ett undantag och ett lysande sådant. Elevens namn var<br />
Albert Löfgren från Stockholm. Han föddes den 11 september 1854<br />
i Stockholm, genomgick Trädgårdsmästarskolan åren 1873 och<br />
1874. Skolan hade haft svårigheter att rekrytera elever och hade<br />
därför gått utanför länet i sina ansträngningar för att värva elever.<br />
För året 1873 hade tvenne elever utanför Värmland svarat på annons<br />
och sökt till skolan. Förutom Löfgren var det Reinhold Bärling från<br />
Hassleda församling i Skaraborgs Län.<br />
TILL BRASILIEN<br />
Efter avslutad kurs i Trädgårdsmästarskolan återvände Löfgren till<br />
Stockholm. Här träffade han den mycket framstående botanisten <strong>fil</strong>
Change language