Stress och hälsa - Lennart Levi

vara klokt att lägga in ett par tre raska långpromenader i veckan, gärna i
skog och mark. Eller cykla till arbetet i stället för att ta bilen eller bussen.
Eller klippa gräsmattan med handgräsklippare. Att dansa folkdans eller att
simma. Att spela tennis eller golf, eller att jogga. Allt efter tillfälle, fallenhet
och intresse. Och gärna tillsammans med andra människor. Så tillfredsställer
man samtidigt ett annat viktigt behov, nämligen av mänsklig kontakt.
Många tror att medicin, för att göra någon nytta, måste smaka illa. På motsvarande
sätt tror somliga att motion måste vara ett glädjelöst självplågeri.
Ingenting kan vara felaktigare.
Motion innebär en tillfällig anspänning. Dess ena syfte är att hindra organismen
från att ”slagga igen”, att rosta ned, och att förbättra dess kondition och
motståndskraft. Dess andra syfte är att kanalisera den fysiska och psykiska
energiuppladdning som framkallas av vardagslivets stressituationer.
Ett kompletterande sätt att hantera sin stress är att varva ner, slappna av.
Också detta kan ske på många olika sätt. Ett är att du systematiskt under
5-10 sekunder spänner en muskelgrupp och därefter lika länge slappnar av
den. Detta gör du om och om igen med muskelgrupp efter muskelgrupp, i
kroppsdel efter kroppsdel. Du blir på detta sätt medveten om dina muskelspänningar
och får kontroll över dem. Du lär dig att slappna av dina muskler.
Och med den muskulära avslappningen följer ofta en psykisk avslappning.
Det blir lättare att ta en tupplur, att vila på ett effektivare sätt. Att
”ladda upp batterierna”. För att främja den viktiga återhämtningen.
Eller du föreställer dig – i din inre syn – att du ligger utsträckt på en härlig,
mjuk, grön gräsmatta. Solen skiner. Fåglarna kvittrar. Fjärilarna fladdrar. Du
hör porlet från en liten springbrunn. Frid råder. Allt är stilla, lugnt, varmt
och skönt. Solstrålarna smeker din kropp. Du känner den sköna värmen
ända in i märgen. O.s.v., o.s.v.
Dessa och liknande metoder är lätta att lära. Varje sjukgymnast kan lära ut
dem. De medför inga obehag och ger inga biverkningar. De hjälper en uppvarvad
organism att ”varva ner”, att slappna av, att vila, att somna – att återhämta
sig.
Avslappning eller motion gör naturligtvis inte ett olyckligt äktenskap lyckligt.
Inte heller medför det automatiskt att en arbetslös får ett nytt jobb.
Men det gör det lättare att leva med vardagens många förtretligheter och
att hindra att kroppens ”motor” körs på högvarv alltför långa tider i taget.
Motion och meditation ersätter inte, och kan aldrig ersätta, åtgärder för en
bättre arbets- eller familjemiljö. Men de utgör en enkel, billig och ofarlig
väg att hindra ”motorn” från att bli ”överhettad”. Med sådana olika avspänningsmetoder
– autogen träning, meditation och andra – kan man alltså
dämpa organismens benägenhet att reagera med stress, och stressreaktionerna
själva.
46