Stress och hälsa - Lennart Levi

stressreaktioner med upprepade kraftiga blodtrycksstegringar och, på sikt,
också ökad risk för ihållande blodtrycksstegringar och blodtryckssjukdom.
Som i sin tur ökar risken för hjärnblödning och för hjärtinfarkt.
Blodpropp i hjärtat
Varje dag insjuknar 110 personer i vårt land i hjärtinfarkt. Riskfaktorer för
hjärtinfarkt är bl.a. högt blodtryck, höga blodfetter, tobaksrökning och negativa
psykosociala förhållanden (som ju kan påverka bl.a. dessa riskfaktorer).
En deprimerad eller ångestfull människa löper 2-3 gånger så stor risk att
insjukna i hjärtinfarkt.
Män löper mycket större risk än kvinnor att få hjärtinfarkt, speciellt i yngre
åldrar. Arbetare och lägre tjänstemän löper större risk än högre tjänstemän.
Människor i ”spända” jobb (jfr sid 27 och 31) löper större risk.
I ett flertal undersökningar har studerats personer av karriärtyp, som aggressivt
och i en ständig tävlan klättrar i kapp på den sociala stegen, d.v.s.
visar s.k. typ A-beteende. Dessa har högre halt av fettämnen i blodet, snabbare
blodlevring, högre utsöndring av stresshormon med urinen och högre
sjuklighet och framtida insjukningsrisk i sjukdomar som berör hjärtats kranskärl
än personer med en lugnare, mjukare och mera ”avspänd” livsstil, typ
B-beteende. Sambandet mellan sistnämnda livsstil och låg insjukningsrisk i
kranskärlssjukdom har bekräftats av andra rön. Stewart Wolf fann t.ex. att
ättlingarna till de italienska invandrare som kring sekelskiftet 1900 flyttade
till Roseto i Pennsylvania i USA, skilde sig från befolkningen i angränsande
samhällen i tre avseenden. De levde ett lugnare, gladare, mera förnöjsamt
liv. De hade en väsentligt lägre halt av fettämnen i blodet trots att de åt
minst lika mycket fett som grannarna. Och deras dödlighet i hjärtinfarkt var
en tid lägre än hälften av vad man fann i kringliggande mera amerikaniserade
samhällen och medeltalet i hela USA.
Hjärtinfarkt kan utlösas vid akuta påfrestningar hos människor som redan
har förkalkade kranskärl. Impulser från hjärnbarken till hjärnstammen stimulerar
centra för det sympatiska nervsystemet. Impulsgivningen i detta
system och insöndringen till blodet av stresshormonerna adrenalin och
noradrenalin ökar. ”Bränslena” socker och fett mobiliseras ur sina depåer.
Hjärtat slår snabbare. Blodets levringsbenägenhet ökar, liksom benägenheten
för rubbningar i hjärtats rytm. Om en sådan reaktion drabbar ett redan
åderförkalkat hjärta kan hjärtmuskeln få för litet blod och därmed för litet
syre i förhållande till behovet och hjärtmuskelvävnaden ta skada av syrebristen.
Förloppet är vanligen snabbt – det rör sig om minuter.
26