Energitjänster - med kunden i centrum.pdf - Svensk Fjärrvärme

More documents

Recommendations

Info

6 ENERGITJÄ NSTER – MED KUNDEN I CENTRUM överblick över sin förbrukning uttryckte flera positiva effekter utav detta. Bland annat underlättade det prognosarbetet och feedbacken kunde hjälpa företaget att hitta avvikelser och onödiga förbrukningar vilket gjorde det lättare att sätta in åtgärder på rätt ställe. Det kunde också hjälpa företaget att bättre anpassa sin energiförbrukning till flödesavgifter och effektprissättning i energipriskonstruktionen vilket innebar att företaget kunde minska sina kostnader. Flera av fastighetsföretagen var intresserade av att få miljöbelastning redovisat per kWh. Denna information skulle kunna användas som information till fastighetsföretagens hyresgäster som rapporteras ha blivit alltmer intresserade av miljö- och energifrågor de senaste åren. Även villakunderna och bostadsrättsföreningarna var intresserade av energistatistik med värden som möjliggör jämförelser med föregående år eller med likvärdiga brukare. Det ansågs viktigt att kunna relatera sin energianvändning till något. Individuell värme- och varmvattenmätning var något som hade diskuterats inom samtliga bostadsrättsföreningar, men det föreföll som att det var svårt att verkligen ta beslut om att satsa på individuell mätning. Energibesiktning upplevdes vara en intressant tjänst att köpa för vissa av villaägarna och bostadsrättsföreningarna, intresset skiftade mellan olika villaägare och olika bostadsrättsföreningar. Helst ville man dock ha hjälp med att komma vidare med nästa steg. Det upplevdes inte som att det räcker med att bara mäta och analysera, man vill även få hjälp med åtgärderna. Fastighetsföretagen hade i betydligt högre utsträckning egen kompetens att genomföra energibesiktningar och flera ägde även viss utrustning för detta, så som exempelvis värmekameror. Inställningen till de energideklarationer som hade utförts inom företagen var att dessa inte gav så mycket ny information, men att de kunde bidra med att ge en överblick över energianvändningen i beståndet. Det fanns också exempel på fastighetsbolag i studien som hade undersökt om det skulle gå att räkna hem de åtgärder som föreslagits i energideklarationen. Intresset för energirådgivning var stort i alla målgrupperna i studien. Villakunderna var framförallt intresserade av rådgivning vid val av uppvärmningssystem, rådgivning om energieffektiviseringsmöjligheter vid ombyggnation, samt elsäkerhetsfrågor. Även bostadsrättsföreningarna var intresserade av rådgivning vid ombyggnation. Fastighetsföretagen sade sig vara intresserade av systemval, teknikval och råd vid renoveringar och ombyggnationer. Det ansågs viktigt att energirådgivningen gjordes med kundens perspektiv i centrum. Behovet av energieffektiviseringsåtgärder skiftade mellan olika villaägare och bostadsrättsföreningar. Det berodde naturligtvis mycket på vilken ålder som husen hade, husens skick och hur utformningen på byggnaden såg ut. Bostadsrättsföreningarna sade sig ha svårt att veta vilka energieffektiviseringsåtgärder som var lönsamma och vart man skulle vända sig för att få hjälp. Flera av fastighetsföretagen uppgav att de tog in konsulthjälp för att arbeta med energieffektiviseringsåtgärder. Behovet av energieffektivisering var stort, och de bästa möjligheterna att göra åtgärder uppgavs uppkomma i samband med renoveringar och ombyggnationer. Det fanns en utbredd misstänksamhet bland flera av fastighetsbolagen när det gäller EPC-avtal.
7 ENERGITJÄ NSTER – MED KUNDEN I CENTRUM Villaägare och bostadsrättsföreningar kände inte till begreppet laststyrning särskilt väl. De hade svårt att förstå hur det fungerar, vem som tjänar på det och vad som är det bakomliggande syftet med det. Även flödesavgifter och effektprissättningar upplevdes som komplicerade och helst önskade man sig en enklare faktura utan en massa krångligheter. Även de intervjuade personerna på fastighetsföretagen hade tämligen liten erfarenhet av laststyrning och en del oroade sig för hur laststyrning skulle påverka hyresgästernas komfort. Flödesavgift sågs av några fastighetsföretag som en straffavgift. Energibolagen har här en stor uppgift att kommunicera kring olika prissättningsstrategier, hur dessa påverkar kunderna och vad kunderna kan göra för att få en lägre kostnad. Även om laststyrning var okänt för många intervjupersoner, så var flera av dem positiva när de hade fått veta hur det fungerade ifall det inte skulle innebära alltför stor påverkan på komforten samt att det fanns någon form av kompensation för att man ställde upp, antingen ekonomisk eller åtminstone miljömässig. Samtliga intervjupersoner var förtrogna med tjänsten serviceavtal. Det fanns exempel på villakunder, såväl som bostadsrättsföreningar och fastighetsföretag som tecknat serviceavtal med sitt fjärrvärmeföretag. I Borås föreföll det vara så att det var energibolaget som ägde och underhöll fjärrvärmecentralerna och därmed ingick automatiskt service av fjärrvärmecentralerna. Kunskapen om hur fjärrvärmeväxlarna ska skötas och injusteras föreföll vara liten bland villaägare och bostadsrättsföreningar, men det verkade finnas ett stort intresse att få utbildning eller information om detta från energibolaget. Serviceavtalen utgör en ypperlig möjlighet till kundkontakt som kan bidra till att skapa en starkare kundrelationer. Viljan att teckna serviceavtal kan öka då kundens fjärrvärmecentral blir allt äldre. Flera fastighetsbolag och någon bostadsrättsförening i studien köpte tjänsten fastighetsjour, dock inte av sitt energibolag. Detta var en inte en tjänst som man föreställde sig att energibolaget skulle kunna vara bra på. Några av fastighetsföretagen hade tecknat drift- och underhållsavtal på fastighetsdrift, kylmaskiner och ventilation. Att släppa ifrån sig kontrollen över driften kunde upplevas som negativt av vissa fastighetsföretag, andra sade sig inte har några problem med detta och var vana att leja ut detta. De kommunala bostadsföretagen i studien uttryckte ett visst motstånd mot tanken att deras energibolag skulle sköta driften och att de skulle gå in till hyresgästerna. Det menade att det krävs en viss kultur eller ett visst förhållningssätt för att göra detta och denna var man inte säker på att energibolaget skulle ha. Flera av intervjupersonerna inom alla målgrupperna var tilltalade av tanken att köpa ett inomhusklimat istället för kWh, ett funktionsavtal. Detta var en ny tanke för många villaägare och bostadsrättsföreningar. Några fastighetsföretag tyckte att det var en fantastisk idé om den kunde fungera. Invändningar uppkom förstås kring att man skulle tappa kontrollen över uppvärmningen och att det kunde bli krångel med den avtalsmässiga biten. Ett fastighetsbolag påpekade att ett inomhusklimat inte bara är en fråga om temperatur, och att sälja efter en temperaturnivå därför inte är tillräckligt för att erbjuda ett bra inomhusklimat. Ett annat fastighetsföretag använde komfortvärme hos en del av sina hyresgäster där 21 grader Celsius ingick i hyran, men där hushållen
Page 1: energitjänster - med kunden i cent
Page 4 and 5: FÖRORD 4 ENERGITJÄ NSTER - MED KU
Page 8 and 9: 8 ENERGITJÄ NSTER - MED KUNDEN I C
Page 10 and 11: SUMMARY 10 ENERGITJÄ NSTER - MED K
Page 12 and 13: 12 ENERGITJÄ NSTER - MED KUNDEN I
Page 16 and 17: 5 INTRESSE FÖR OLIKA ENERGITJÄNST
Page 18 and 19: 1 INLEDNING 18 ENERGITJÄ NSTER - M
Page 20 and 21: Initiering Indirekta energitjänste
Page 28 and 29: Tabell 4: Efterfrågade energitjän
Page 32 and 33: 1. Att verka som näringspolitisk b
Page 38 and 39: Intervjuare: Du pratade om fönster
Page 40 and 41: Intervjuare: Finns det någon som h
Page 42 and 43: Intervjuare: Om vi pratar lite om h
Page 44 and 45: Energirådgivare: Du får två och
Page 46 and 47: Intervjuare: Vilka positiva sidor f
Page 48 and 49: systemfrågor, det är det verklige
Page 54 and 55: eller… man kanske inte kan bo på
Page 56 and 57:
56 ENERGITJÄ NSTER - MED KUNDEN I
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
5 INTRESSE FÖR OLIKA ENERGITJÄNST
Page 66 and 67:
Exempel 2 Intervjuare: Skulle du ty
Page 68 and 69:
I ett annat exempel har bostadsrät
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Man (Ordförande): Efter energidekl
Page 76 and 77:
Man (Villaägare): Absolut! Jag men
Page 78 and 79:
Energirådgivaren tror inte att ene
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
sådana tjänster. Som exempel tar
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Man (Villaägare): Förr i tiden ha
Page 88 and 89:
Energirådgivare: Inte direkt allts
Page 90 and 91:
Intervjuare: Flödesavgift, är det
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Intervjuare: Om den skulle gå sön
Page 96 and 97:
Medan en annan bostadsrättsföreni
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Ett annat exempel: Intervjuare. Tä
Page 102 and 103:
Man (Ordförande): Det är ju ungef
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
ju lyssna. Om det är någon som in
Page 108 and 109:
Kvinna: Det är en trygghet om det
Page 110 and 111:
Man: Det är naturligtvis intressan
Page 112 and 113:
Man: Kanske stambyte kan vara en s
Page 114 and 115:
Samma hushåll har också tankar kr
Page 116 and 117:
li inkopplad och dels att de… mö
Page 118 and 119:
Man. Nej det gör det inte, jag ser
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Förtroendekonflikten bottnar i mon
Page 124 and 125:
Energibolagens personal har, precis
Page 126 and 127:
av energin, och energibolaget genom
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
• Det poängteras att det är vik
Page 134 and 135:
fjärrvärmebolag. Att sköta fjär
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
8 DISKUSSION 138 ENERGITJÄ NSTER -
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
9 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Page 146 and 147:
Sweden Green Building Council: ”O
Page 148:
Bilaga 2 - DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR
show all

Energitjänster - med kunden i centrum.pdf - Svensk Fjärrvärme

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?