Energitjänster - med kunden i centrum.pdf - Svensk Fjärrvärme

29
ENERGITJÄ NSTER – MED KUNDEN I
CENTRUM
väljer att göra. Till exempel anges att de kommunala fastighetsbolagen i studien i
högre utsträckning kunde tänka sig att göra klimatskalsåtgärder och andra kostnadskrävande
energisparåtgärder med lång återbetalningstid, i jämförelse med privata
fastighetsbolag som trots god ekonomi endast gjorde omfattande åtgärder först då
kalkylerna för dessa visade på stora ekonomiska besparingar. Detta förhållande
förklarades som att de kommunala bostadsföretagen har höga energisparmål, men
samtidigt inte så höga vinstkrav.
För småhusägare utgjorde husets ålder och konstruktion två grundläggande
påverkansfaktorer, beroende på att det under olika byggnadsperioder har funnits olika
byggnormer och att byggnormerna har skärpts allteftersom. Likaså har klimatskalets
skick stor betydelse, vilket påverkas av hur man har skött om underhållet på huset.
Kostnader och de arbetsinsatser som är förknippade med en viss typ av åtgärd togs
också upp som betydelsefulla påverkansfaktorer. Vid dyra investeringar kan
ekonomiska styrmedel bidra till att man höjer energikraven, till exempel genom att
man överväger de mest energieffektiva alternativen om man får ett energibidrag
istället för att nöja sig med något som är ”tillräckligt bra”. En annan sak som lyftes
fram är att möjligheten att koordinera arbetet med energieffektivisering i samband
med renovering eller ombyggnation kan påverka beslutet om energieffektiva
investeringar. Vidare krävs även ekonomiska incitament, såsom att man känner ett
behov av att sänka sina uppvärmningskostnader för att man ska göra stora
investeringar. Stigande elpriser, tillsammans med förväntningar på fortsatt prisökning
ökar intresset för att göra nyinvesteringar (Jörgensen, 2009).
Även de boendes ålder kan utgöra en faktor vid energirelaterade beslut. I en studie
av Sernhed & Pyrko, 2006 beskrivs småhusägares syn på att köpa fjärrvärme i ett
område i Växjö där man gick ut med ett erbjudande om att konvertera hus med
direktverkande el till fjärrvärme. Studien undersökte vad som legat bakom hushållens
beslut att tacka ja eller tacka nej till fjärrvärme och hushållens erfarenheter av den
försäljningsstrategi som Växjö Energi AB hade använt. Studien byggde både på
intervjuer med 23 hushåll och på kvantitativa uppgifter om samtliga 111 hushåll som
erbjudits fjärrvärme. Det visade sig att åldern på de boende var en förklaringsfaktor
till hur erbjudandet om fjärrvärme togs emot, då det var framförallt i de äldre
åldersgrupperna som hushåll tackade nej till fjärrvärmeerbjudandet, framförallt i
hushåll där det bodde ensamma pensionärspar och där de vuxna barnen hade flyttat
hemifrån. Förklaringar som framkom i intervjuerna visade emellertid att det inte
berodde på att de äldre skulle vara mindre aktiva - tvärtom hade många redan gjort
reinvesteringar i sitt gamla system och bytt radiatorer och varmvattenberedare eller
gjort investeringar i kompletterande värmekällor såsom till exempel kaminer, vilket
gjorde att de inte var lika intresserade av att byta uppvärmningssätt. I några fall rörde
det sig om att de äldre hushållen var osäkra och skulle ha behövt mer personlig
försäljning – något som de inte fick då de inte hade meddelat intresse i den
intresseanmälan som företaget skickade ut. I efterhand ångrade dessa hushåll att de
inte hade hoppat på erbjudandet. Vissa av de äldre hushållen tyckte också att det
upplevdes som att det var väldigt bråttom med att ta beslut om att ansluta sig till
fjärrvärmen. Dessa hushåll hade behövt bättre framförhållning om fjärrvärmebolagets