Energitjänster - med kunden i centrum.pdf - Svensk Fjärrvärme

2 ENERGIEFFEKTIVISERING
– BEHOV OCH INTRESSE
I följande kapitel har litteratur eller studier som har relevans för kunders behov av
energitjänster sammanställts.
21
ENERGITJÄ NSTER – MED KUNDEN I
CENTRUM
2.1 Intresset för energieffektivisering över tid
Med en tillbakablick över ett halvt sekel kan vi konstatera att intresset för
energieffektivisering har skiftat över olika perioder. Efter oljepriskrisen på 70-talet
var intresset stort. Det speglas i att den totala energianvändningen under perioden
1970-1990 i Sverige hölls i det närmaste konstant trots att populationen ökade med en
halv miljon invånare och BNP steg med omkring 35 %, samtidigt som den uppvärmda
ytan i bostäder och lokaler ökade kraftigt. Drivkraften under denna period
kom framförallt av en önskan att minska oljeberoendet. Efter denna period har takten
i energieffektiviseringen minskat och energianvändningen i Sverige har ökat med
10 % sedan 1990 (Naturskyddsföreningen, 2008).
Energieffektivisering är idag ett ämne som hamnar högt på den politiska agendan,
inte minst som ett medel för att minska utsläppen av växthusgaser. Riksdagen har
antagit som mål för energieffektivisering att energiintensiteten i den svenska
ekonomin ska minska med 20 % mellan 2008 och 2020. Riksdagen har även antagit
ett vägledande mål om minst 9 % effektivare slutlig energianvändning till år 2016
jämfört med genomsnittet för åren 2001-2005.
2.2 Hinder för energieffektivisering
För att förstå förutsättningarna för en marknad för energitjänster är det viktigt att
förstå vad det finns för hinder för att energieffektivisering skall komma till stånd hos
olika målgrupper, om det så gäller inköp av energieffektiv utrustning eller köp av mer
konsultliknande tjänster.
Sorell et al (2000) sammanställer i en taxonomi olika hinder för att uppnå
energieffektivisering. Hindren avser såväl ekonomiska förhållanden som
beteendemässiga och organisatoriska. Se Tabell 1.