Energitjänster - med kunden i centrum.pdf - Svensk Fjärrvärme

energitjänster 

– med kunden i centrum 

rapport 2012:3 

pektiv på hinder av Sorell et al., 2000. (Översättningen av tabellen 

ntag tagen från Persson, Rhodin & Thollander, 2005). 

ande 

ande 

Hinder Förklaring 

Heterogenitet En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt men inte passa 

alla aktörer 

Dolda kostnader Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader relaterade 

Tillgång på 

kapital 

till en teknikinvestering 

Bristande tillgång på kapital kan vara ett hinder för 

investeringar i energieffektiv teknik 

Risk Korta payoffkrav för energieffektiva investeringar kan ha sitt 

Ofullständig 

information 

ursprung i en naturlig riskaversion 

Brist på information riskerar leda till att kostnadseffektiva 

investeringar förbises 

Skilda incitament Om den ansvarige för en process inte ansvarar för 

energikostnaden finns det risk att en energieffektiv investering 

förbises 

Ogynnsamma 

val 

Relationen chef - 

underställd 

Begränsad 

rationalitet 

Typ av 

information 

Trovärdighet och 

förtroende 

Innebär att energikostnaden riskerar förbises på grund av 

transaktionskostnader och det faktum att produktens 

karaktäristika ej är synlig 

Asymmetrisk information skapar incitament för den 

underställde att maximera sin nytta på bekostnad av chefens. 

Sådana relationer är genomgående i organisationer. 

Kognitiva begränsningar leder till att aktörerna förlitar sig mer 

på rutiner och tumregler, snarare än optimering av nyttan 

Effektiv information måste bland annat vara specifik, 

personlig och enkel om den ska komma till nytta 

Trovärdighet och förtroende för informationskällan är viktig 

om en energieffektiv teknik ska implementeras 

Tröghet Individer inom en organisation som är motståndare till 

förändringar riskerar leda till att en mängd möjligheter till 

energieffektivisering blir förkastade 

Värderingar Motiverade individer med miljövärderingar kan ge 

energieffektiva investeringar högre prioritet och tvärtom 

steori Makt Om energiledningen har låg status i ledningen kan detta leda 

till att energifrågor ej prioriteras 

Kultur Organisationer kan uppmuntra effektiva investeringar genom 

att utveckla en kultur som strävar efter miljömässiga 

förbättringar. 

faktorer kan utgöra hinder eller möjligheter för energieffektivisering och 

got som energitjänsteföretaget måste ta med sig i sitt affärstänk.

ENERGITJÄNSTER – MED KUNDEN I CENTRUM 

INTERVJUER MED FASTIGHETSBOLAG, 

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR OCH VILLAKUNDER 

KERSTIN SERNHED 

PÅL SKOGLUND 

ISBN 978-91-7381-084-5 

© 2010 Svensk Fjärrvärme AB

FÖRORD 

4 

ENERGITJÄ NSTER – MED KUNDEN I 

CENTRUM 

I ett tidigare projekt i Fjärrsyn Fjärrvärmen i framtiden – behovet, bedömdes att 

fjärrvärmeleveranserna kommer att minska med 10 procent till 2025. Det skulle till 

större delen ske till följd av energieffektiviseringar i den befintliga bebyggelsen. Den 

här förmodade utvecklingen ger fjärrvärmeleverantörerna ett särskilt intresse av att 

utveckla energitjänster och andra typer av nya affärer. Mot den bakgrunden beslutade 

Svensk Fjärrvärmes marknadsråd att initiera detta projekt som undersöker kundernas 

syn på och möjliga behov av energitjänster. 

Studien har genomförts av Kerstin Sernhed, Grontmij, men flera kollegor har bidragit 

till arbetet. Pål Skoglund har bokat och varit med vid intervjuer med villaägare, 

bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag och har även transkriberat intervjuerna. 

Jessica Englund var med och tog fram idén till projektet, Annamaria Sandgren hjälpte 

till med anteckningar vid expertintervjuerna och Mari Lord strukturerade intervjuerna 

i teman så att svaren kunde analyseras. 

Ett stort tack också till den referensgrupp som har varit knuten till projektet och 

som har kommit med värdefull input under projektets gång: Anders Lindgren på 

Kraftringen AB, AnnBritt Larsson på Tekniska Verken i Linköping, Li Lövehed 

på E.ON Värme Sverige AB och Ulf Lindqvist på Umeå Energi AB. 

Projektet ingår i forskningsprogrammet Fjärrsyn som finansieras av Energimyndigheten 

och fjärrvärmebranschen. Fjärrsyn ska stärka möjligheterna för 

fjärrvärme och fjärrkyla genom ökad kunskap om fjärrvärmens roll i klimatarbetet 

och för det hållbara samhället till exempel genom att bana väg för affärsmässiga 

lösningar och framtidens teknik. 

Henrik Rosengren 

Ordförande i Svensk Fjärrvärmes marknadsråd 

Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att 

Svensk Fjärrvärme eller Fjärrsyns styrelse har tagit ställning till innehållet.

SAMMANFATTNING 

5 


CENTRUM 

Under 2009 gjordes en studie av Sernhed & Jeppesen som syftade till att kartlägga 

svenska fjärrvärmebolags satsningar på energitjänsteområdet. Studien visade att 

utvecklingen av energitjänster ännu var i sin linda. Några energiföretag har hållit på 

under en längre tid, men för många andra har satsningen precis börjat. Inom ramen 

för denna kartläggning identifierades tillsammans med projektets referensgrupp ett 

behov av en studie som inriktar sig på kundernas behov av energitjänster, vilket 

således är bakgrunden till föreliggande studie. 

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och sammanställa olika 

kundgruppers speciella förutsättningar, preferenser och intresse för olika typer av 

energitjänster. Ett annat delsyfte var att undersöka om det föreligger en trovärdighetsproblematik 

i att fjärrvärmebolagen också blir leverantörer av olika energitjänster 

och hur målgrupperna ser på detta. 

Studien baserades i huvudsak på intervjuer med fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar 

och villakunder, samt med energiansvariga personer inom branschorganisationerna 

Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen och SABO och en 

energirådgivare från Energikontoret i Skåne. 

Inför intervjustudien genomfördes även en litteraturstudie som behandlar intresset 

för energieffektivisering över tid och som tar upp vilka faktorer som förhindrar 

energieffektivisering och vilka drivkrafter och motiv det finns för att köpa energitjänster 

som har identifierats i olika studier. Litteraturstudien visar att det kan finnas 

flera hinder för energieffektivisering som avser såväl ekonomiska förhållanden som 

beteendemässiga och organisatoriska förhållanden. Men litteraturstudien påvisar 

också att det i andra studier visats att det finns ett ökat behov och intresse bland 

kunder att köpa energitjänster. Detta drivs framförallt av ett allmänt moderniseringsbehov 

inom det befintliga byggnadsbeståndet, ökande energipriser och skärpta 

politiska miljömål, samt en vilja hos flera fastighetsägare att hålla en grön profil, till 

exempel genom att energi- och miljöklassa sitt fastighetsbestånd. 

Resultaten från intervjustudien visar att det finns intresse för flera olika typer av 

energitjänster från de olika målgruppernas sida. Olika typer av energitjänster 

diskuterades med intervjupersonerna utifrån en matris med olika exempel på 

energitjänster. De tjänster som diskuterades rörde mätning och visualisering, 

energibesiktning och energideklaration, energirådgivning och analys, energieffektivisering, 

laststyrning, serviceavtal, drift- och underhållsavtal, funktionsavtal, 

utbildning, samt finansiella tjänster. 

Mätning och visualisering var ett område som framförallt fastighetsföretagen 

visade intresse för; allt från rapportering av rådata och mätning i flera punkter med 

timvis avläsning, till att förädla rådata så att den egna energiförbrukningen kan ställas 

i relation till tidigare perioder, andra likvärdiga brukare, eller till miljömässiga mål. 

Flera fastighetsföretag uttryckte ett stort intresse för att debitera hyresgäster efter 

individuell förbrukning av värme och varmvatten, men såg problem med att få 

lönsamhet i detta. Fastighetsföretag som utnyttjar tjänster som hjälper dem att få en

6 


CENTRUM 

överblick över sin förbrukning uttryckte flera positiva effekter utav detta. Bland annat 

underlättade det prognosarbetet och feedbacken kunde hjälpa företaget att hitta 

avvikelser och onödiga förbrukningar vilket gjorde det lättare att sätta in åtgärder på 

rätt ställe. Det kunde också hjälpa företaget att bättre anpassa sin energiförbrukning 

till flödesavgifter och effektprissättning i energipriskonstruktionen vilket innebar att 

företaget kunde minska sina kostnader. Flera av fastighetsföretagen var intresserade 

av att få miljöbelastning redovisat per kWh. Denna information skulle kunna 

användas som information till fastighetsföretagens hyresgäster som rapporteras ha 

blivit alltmer intresserade av miljö- och energifrågor de senaste åren. Även 

villakunderna och bostadsrättsföreningarna var intresserade av energistatistik med 

värden som möjliggör jämförelser med föregående år eller med likvärdiga brukare. 

Det ansågs viktigt att kunna relatera sin energianvändning till något. Individuell 

värme- och varmvattenmätning var något som hade diskuterats inom samtliga 

bostadsrättsföreningar, men det föreföll som att det var svårt att verkligen ta beslut 

om att satsa på individuell mätning. 

Energibesiktning upplevdes vara en intressant tjänst att köpa för vissa av 

villaägarna och bostadsrättsföreningarna, intresset skiftade mellan olika villaägare 

och olika bostadsrättsföreningar. Helst ville man dock ha hjälp med att komma vidare 

med nästa steg. Det upplevdes inte som att det räcker med att bara mäta och 

analysera, man vill även få hjälp med åtgärderna. Fastighetsföretagen hade i betydligt 

högre utsträckning egen kompetens att genomföra energibesiktningar och flera ägde 

även viss utrustning för detta, så som exempelvis värmekameror. Inställningen till de 

energideklarationer som hade utförts inom företagen var att dessa inte gav så mycket 

ny information, men att de kunde bidra med att ge en överblick över energianvändningen 

i beståndet. Det fanns också exempel på fastighetsbolag i studien som 

hade undersökt om det skulle gå att räkna hem de åtgärder som föreslagits i 

energideklarationen. 

Intresset för energirådgivning var stort i alla målgrupperna i studien. 

Villakunderna var framförallt intresserade av rådgivning vid val av uppvärmningssystem, 

rådgivning om energieffektiviseringsmöjligheter vid ombyggnation, samt 

elsäkerhetsfrågor. Även bostadsrättsföreningarna var intresserade av rådgivning vid 

ombyggnation. Fastighetsföretagen sade sig vara intresserade av systemval, teknikval 

och råd vid renoveringar och ombyggnationer. Det ansågs viktigt att energirådgivningen 

gjordes med kundens perspektiv i centrum. 

Behovet av energieffektiviseringsåtgärder skiftade mellan olika villaägare och 

bostadsrättsföreningar. Det berodde naturligtvis mycket på vilken ålder som husen 

hade, husens skick och hur utformningen på byggnaden såg ut. 

Bostadsrättsföreningarna sade sig ha svårt att veta vilka energieffektiviseringsåtgärder 

som var lönsamma och vart man skulle vända sig för att få hjälp. Flera av 

fastighetsföretagen uppgav att de tog in konsulthjälp för att arbeta med energieffektiviseringsåtgärder. 

Behovet av energieffektivisering var stort, och de bästa 

möjligheterna att göra åtgärder uppgavs uppkomma i samband med renoveringar och 

ombyggnationer. Det fanns en utbredd misstänksamhet bland flera av fastighetsbolagen 

när det gäller EPC-avtal.

7 


CENTRUM 

Villaägare och bostadsrättsföreningar kände inte till begreppet laststyrning särskilt 

väl. De hade svårt att förstå hur det fungerar, vem som tjänar på det och vad som är 

det bakomliggande syftet med det. Även flödesavgifter och effektprissättningar 

upplevdes som komplicerade och helst önskade man sig en enklare faktura utan en 

massa krångligheter. Även de intervjuade personerna på fastighetsföretagen hade 

tämligen liten erfarenhet av laststyrning och en del oroade sig för hur laststyrning 

skulle påverka hyresgästernas komfort. Flödesavgift sågs av några fastighetsföretag 

som en straffavgift. Energibolagen har här en stor uppgift att kommunicera kring 

olika prissättningsstrategier, hur dessa påverkar kunderna och vad kunderna kan göra 

för att få en lägre kostnad. Även om laststyrning var okänt för många intervjupersoner, 

så var flera av dem positiva när de hade fått veta hur det fungerade ifall det 

inte skulle innebära alltför stor påverkan på komforten samt att det fanns någon form 

av kompensation för att man ställde upp, antingen ekonomisk eller åtminstone 

miljömässig. 

Samtliga intervjupersoner var förtrogna med tjänsten serviceavtal. Det fanns 

exempel på villakunder, såväl som bostadsrättsföreningar och fastighetsföretag som 

tecknat serviceavtal med sitt fjärrvärmeföretag. I Borås föreföll det vara så att det var 

energibolaget som ägde och underhöll fjärrvärmecentralerna och därmed ingick 

automatiskt service av fjärrvärmecentralerna. Kunskapen om hur fjärrvärmeväxlarna 

ska skötas och injusteras föreföll vara liten bland villaägare och bostadsrättsföreningar, 

men det verkade finnas ett stort intresse att få utbildning eller information om 

detta från energibolaget. Serviceavtalen utgör en ypperlig möjlighet till kundkontakt 

som kan bidra till att skapa en starkare kundrelationer. Viljan att teckna serviceavtal 

kan öka då kundens fjärrvärmecentral blir allt äldre. 

Flera fastighetsbolag och någon bostadsrättsförening i studien köpte tjänsten 

fastighetsjour, dock inte av sitt energibolag. Detta var en inte en tjänst som man 

föreställde sig att energibolaget skulle kunna vara bra på. 

Några av fastighetsföretagen hade tecknat drift- och underhållsavtal på 

fastighetsdrift, kylmaskiner och ventilation. Att släppa ifrån sig kontrollen över 

driften kunde upplevas som negativt av vissa fastighetsföretag, andra sade sig inte har 

några problem med detta och var vana att leja ut detta. De kommunala bostadsföretagen 

i studien uttryckte ett visst motstånd mot tanken att deras energibolag skulle 

sköta driften och att de skulle gå in till hyresgästerna. Det menade att det krävs en 

viss kultur eller ett visst förhållningssätt för att göra detta och denna var man inte 

säker på att energibolaget skulle ha. 

Flera av intervjupersonerna inom alla målgrupperna var tilltalade av tanken att 

köpa ett inomhusklimat istället för kWh, ett funktionsavtal. Detta var en ny tanke för 

många villaägare och bostadsrättsföreningar. Några fastighetsföretag tyckte att det var 

en fantastisk idé om den kunde fungera. Invändningar uppkom förstås kring att man 

skulle tappa kontrollen över uppvärmningen och att det kunde bli krångel med den 

avtalsmässiga biten. Ett fastighetsbolag påpekade att ett inomhusklimat inte bara är en 

fråga om temperatur, och att sälja efter en temperaturnivå därför inte är tillräckligt för 

att erbjuda ett bra inomhusklimat. Ett annat fastighetsföretag använde komfortvärme 

hos en del av sina hyresgäster där 21 grader Celsius ingick i hyran, men där hushållen

8 


CENTRUM 

fick betala mer eller fick tillbaka pengar beroende på om de höll lägre eller högre 

temperatur än 21 grader i sina lägenheter. Färdig belysning diskuterades också, men 

detta ansågs inte så intressant av villaägare och bostadsrättsföreningar då belysningen 

ansågs vara en viktig del av interiören som man själv ville vara med och påverka. 

När det gäller utbildning uttryckte villakunderna att det hade varit bra att få mer 

information om hur man sköter och injusterar sin fjärrvärmecentral. Även bostadsrättsföreningarna 

var intresserade av en sådan information eller utbildning. De var 

dessutom intresserade av att energibolaget skulle komma ut till bostadsrättsföreningen 

och prata om hur man kan spara energi i vardagen. Bostadsrättsföreningarna 

sade sig även ha behov av utbildning inom mer förvaltningsmässiga 

frågor om hur man driver en bostadsrättsförening och hur man ska tänka strategiskt 

kring ekonomiska frågor i föreningen. Fastighetsföretagen ansåg att energibolagen 

har en viktig roll att sprida information om sin verksamhet till hyresgästerna, det vill 

säga till kundens kund. Fastighetsföretagen uppvisade också ett intresse för utbildning 

eller information om ny energiteknik och information till hyresgästerna om hur man 

kan spara energi i vardagen. 

Intresset för finansiella tjänster i samband med energieffektivisering eller i form 

av uthyrning av energiteknisk utrustning var störst bland villaägarna, men återfanns i 

viss mån även bland bostadsrättsföreningarna. Alla villaägare har ju inte möjlighet att 

ta lån på sitt hus. Att leasa utrustning skulle kunna göra villaägarna mer benägna att 

våga prova nya tekniska lösningar. Att energibolaget skulle kunna erbjuda finansiella 

lösningar var inget som sågs som kontroversiellt hos någon av grupperna. 

Fastighetsföretagen föreföll inte ha något större behov av finansiella tjänster i 

energibolagets regi. 

Frågan om fjärrvärmeföretagen skulle vara trovärdiga som energitjänsteleverantörer 

togs upp i slutet av varje intervju. Undersökningen visar att argument för en 

trovärdighetsproblematik fanns, men att dessa var mer uttalade hos intresseorganisationerna 

SABO och Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen, samt hos den 

energirådgivare som intervjuades från Energikontoret i Skåne, än för intervjuade 

villaägare, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag som var med i intervjustudien. 

Kanske är denna diskrepans ett bevis på att intresseorganisationerna även måste föra 

sin talan ur ett politiskt perspektiv. 

Problem med trovärdigheten berörde i princip tre områden. Det första området 

handlade om att man ifrågasatte energibolagens motiv till att syssla med energitjänster 

på grund av att man anser att energibolagen lever på att sälja energi. Det andra 

området handlade om ifrågasättande av energibolagens kompetens inom energitjänsteområdet, 

speciellt inom områden som ansågs ligga utanför fjärrvärmens kärnverksamhet 

så som till exempel fastighetsdrift eller energieffektiviseringsåtgärder. Det 

tredje området handlade om att det ansågs kunna föreligga en viss risk att energibolaget 

inte skulle energioptimera med kundens bästa för ögonen, utan ha ett visst 

egenintresse i vilka åtgärder som borde utföras. Å andra sidan framlades även 

faktorer som talade till energibolagens fördel. En sak som flera intervjupersoner tog 

upp var att energieffektivisering i sig är en så viktig fråga för miljön och för samhället

9 


CENTRUM 

att det inte ska ses som ett hinder att det är ett energiföretag som utför tjänsterna. Att 

energieffektivisering överhuvudtaget görs är viktigare än vem som gör det. 

Energibolagen är en känd lokal aktör och verkar på en lokal eller regional 

marknad, vilket ger igenkänning och gör det lättare för kunderna att hitta dem, även 

när det gäller energitjänster. Av ren självbevarelsedrift borde ett energiföretag vara en 

mycket pålitlig energitjänsteleverantör eftersom dåligt utförda tjänster kan påverka 

energiförsäljningen och kundrelationerna inom företagets andra verksamhetsområden, 

till exempel el- eller värmeförsäljningen. Energibolagen ansågs även ha vissa fördelar 

i jämförelse med konsulter, exempelvis att fjärrvärmeföretagen har specialkompetens 

inom vissa områden som skulle kunna användas i vissa energitjänster såsom serviceavtal 

på fjärrvärmeväxlare, energistatistik eller jour på anläggningar. Fjärrvärmeföretagen 

har också tillgång till mätvärden, som kan ligga till grund för utvecklingen 

av olika energistatistiktjänster. För att överkomma brist på trovärdighet går det 

dessutom att hitta andra aktörer som kan komma med en second opinion, exempelvis 

konsulter eller kommunala energirådgivare. 

Det är lättare för kunder att godta att fjärrvärmebolaget sysslar med energitjänster 

som ligger nära kärnverksamheten och som kan presenteras som win-win-situationer 

för både kund och leverantör, till exempel laststyrning, serviceavtal på fjärrvärmeväxlaren 

och utbildning och information som exempelvis syftar på att förklara hur 

fjärrvärmesystemet fungerar och påverkas av förändringar i kundernas förbrukning. 

Även energistatistik ses som en tjänst där trovärdigheten är hög för fjärrvärmebolaget 

som leverantör. 

Om ett fjärrvärmebolag skall sälja energitjänster som inte uttryckligen förbättrar 

värmeförsäljningen eller effektiviteten i fjärrvärmesystemet eller fjärrvärmenätet, 

behöver energiföretaget förhålla sig till det faktum att många kunder ser detta som en 

konflikt med fjärrvärmens kärnverksamhet. Bolagets utgångspunkt kan således inte 

längre vara ”att sälja så mycket värme som möjligt”. Det måste finnas godtagbara 

motiv till att man väljer att sälja energieffektiviserande tjänster. Detta kan vara till 

exempel ett miljöengagemang eller att tjänsterna genererar kundnytta.

SUMMARY 

10 


CENTRUM 

Several Swedish energy companies have started to offer energy efficiency services to 

its customers. In 2009, a study by Sernhed & Jeppesen showed that the development 

of different energy efficiency services was still in its infancy in Swedish district 

heating companies, although many companies had started to work on these issues. 

The study also identified a need for investigating customer needs and preferences for 

different services since such services sometimes were developed just by copying 

concepts from other actors. This was thus the background to the present study. 

The purpose of the present study was to investigate and compile various customer 

groups’ special requirements, preferences and interests for different types of energy 

services. Another aim was to investigate whether the district heating companies were 

viewed as lacking in credibility taking on a role of an ESCO, when their main source 

of income comes from the heat sales and hence the selling of services that aim to 

lower the customers’ energy use might seem counterproductive. 

The study was based mainly on interviews with real estate companies, 

condominium associations and homeowners from the cities of Malmö and Borås, and 

with interviewees from the professional organizations of Fastighetsägarna Göteborg 

Första Regionen and SABO, and with an Energy Adviser from the Energy Authority 

in Skåne. 

The study includes a literature study which focused on the general interest in 

energy efficiency over time, factors that prevent energy efficiency and driving forces 

that motivates different customers to buy energy services. The literature study showed 

that economic, organizational and behavioral hindrance for energy efficiency exists, 

but that it at the same time seems like there is an increasing demand for energy 

services, driven mainly by a general need for modernization in existing buildings, 

growing energy prices and stricter environmental policy, as well as a desire by many 

real estate companies to develop an environmental friendly profile by making energy 

ratings and using environmental certifications for their property portfolio. 

Customer interest in energy services were discussed with the interviewees by 

showing them an array of examples of different kinds of energy services: 

measurement and visualization, energy auditing and energy performance, energy 

advice and analysis, energy efficiency measurements, load management, service 

agreements, operation and maintenance agreements, agreements to take over a 

function, education, and financial services related to energy efficiency. 

Measurement and visualization was an area in which particularly the real estate 

companies showed great interest in; ranging from reports on raw data, increase of the 

number of measure points and more frequent measurements, to the processing of the 

raw data enabling to relate the energy use to energy use in prior periods, to other 

comparable users or to environmental objectives. 

Many of the real estate companies also took great interest in individual heat and 

hot water metering and the possibility to charge tenants for their actual use of heat 

and hot water. The companies, however, doubted they could make profit from this

11 


CENTRUM 

service. The real estate companies that already were making use of energy monitoring 

services reported several positive effects from this. For example, the service 

facilitated forecasting, and from the feedback they could find anomalies in the 

consumption and consumption that could be regarded unnecessary, which made it 

easier to know where to put in actions that could lower the consumption. Energy 

monitoring also helped companies to better align their energy use to the price 

components in their utilities’ pricing models such as charge for flow or peak load 

consumption, which helped the real estate companies to save money. Many of the real 

estate companies also showed interest in obtaining reports of environmental load per 

kWh. This information could be used as information to the real estate business 

tenants, who have become be more and more interested in environmental and energy 

issues in recent years according to the interviewed real estate companies. Also 

residential customers and condominium associations reported that they were 

interested in better feedback of their energy use, especially values enabling them to 

compare there usage with others or with energy usage patterns from earlier periods. 

Individual metering had been discussed in all the interviewed condominium 

associations, but none had actually made any decisions to install such systems. 

Energy audit was seen as an interesting service for some of the homeowners and 

condominium associations; although they found that the service would become more 

interesting if they also could get help with taking the next step. It did not seem 

sufficient only to measure and analyze the energy consumption without also carrying 

out the suggested measures or at least guiding the customer in who to turn to. 

The real estate companies in the study often had in house competence to carry out 

energy audits, and many of them had equipment like infrared cameras. The attitudes 

to the statuary energy certificates were that these did not reveal very much new 

information; they could however give an overview of the energy use in the stock. 

Some real estate companies had used the information about the energy efficiency 

measures given in the energy certificates as an inspiration to make own calculations 

to see if the measures would be profitable enough to carry out. 

The interest in energy advice was great in all target groups in the study. 

Homeowners were primarily interested in advice on the choice of heating systems, 

advice on energy efficiency opportunities when rebuilding, and electrical safety 

issues. The condominium associations were interested in energy advice for 

redevelopment. The real estate companies said that they were interested in advice on 

the choice of heating systems and other technology choices and advice for renovation 

and redevelopment. It was advised that the energy advices were given with the 

customer’s perspective at the centre. 

The demand for energy efficiency measures differed among different homeowners 

and condominium associations. This was due to the fact that they all had different 

prerequisites, for example factors like the age of the house, the condition of the 

property and the design of the building differed. The condominium associations said 

that they had difficulty knowing which energy efficiency measures were more 

profitable and they also had problem knowing where to turn for help. Many of the 

real estate companies reported that they hired consultants to work with energy

12 


CENTRUM 

efficiency measures. They stated that their demand for energy efficiency measures 

was great. The best opportunities to initiate energy efficiency measures arose in 

connection to renovation or rebuilding. Many of the interviewees in the real estate 

companies where suspicious to energy performance contracting. 

When it comes to load management it can be concluded that neither homeowners, 

nor condominium associations had a good picture of what the construct stands for. 

They did not know how load management works, who will benefit from it and what 

the purposes for using these actions are. Pricing models with flow or peak load 

components were considered difficult to understand and the customers demanded a 

simpler invoice without intricacies. 

The real estate companies in the study had relatively little experience with load 

management and some of them worried about how load control would affect the 

tenants’ comfort. The charge for flow that many district heating utilities apply was 

seen as a penalty by some. 

The energy companies have a great task to communicate and inform their 

customers about their pricing strategies, how these affects the customer and what the 

customer can do to save money. Although many of the interviewees were not familiar 

with load management, many of them where positive to it when they learnt more 

about how it could work, provided that it would not have too much impact on indoor 

comfort and provided that they would get some kind of compensation for their 

performance. The compensation did not necessarily have to be economic, even 

environmental benefits could be seen as a form of compensation. 

All the interviewees were familiar with service agreements at the substation and 

some of them had agreements with their utility. In Borås, the energy company owned 

the substations and took care of the service and maintenance and hence no service 

agreement was needed. Very few of the homeowners and condominium associations 

knew how to care for and adjust the heat exchangers. 

Several of the real estate companies and some of the condominium associations 

bought the service estate duty, but not from their energy company. 

Some of the real estate companies had agreements of operation and maintenance 

of cooling and ventilation and on property management. Some real estate companies 

had mixed feelings about the energy company engaging in property management. 

Some companies did not like the idea of loosing control over this field, while others 

had no problems to outsource the operation. The municipally owned real estate 

companies expressed some resistance to the idea that their energy company should 

engage in services which meant that they would have go in to the tenants apartments. 

They meant that a certain culture or specific approach was required for doing this, 

and they were not so certain that the energy company had got what it takes to do this. 

Several of the respondents in all target groups thought it was an appealing thought 

to buy an indoor climate instead of buying kWh, that is, to buy a managed service 

agreement. This was a new thought for many homeowners and condominium 

associations. Some real state companies were really keen on the idea, but saw some 

troubles with the contractual part and with loosing control over the heat management. 

One of the real estate companies already offered this kind of service with an indoor

13 


CENTRUM 

climate to its tenants where 21 degrees Celsius were included in the rent. If the 

tenants would like to have it warmer, they would have to pay more and if they could 

keep a lower temperature they would have to pay less rent. A managed service of 

lighting was also discussed, but homeowners and condominium associations were not 

so interested in this because lighting was considered to be an important part of the 

interior which they wanted to influence themselves. 

When it comes to education the homeowners and condominium associations 

thought it could be good to get more information of how to adjust the district heating 

substation. The condominium associations were interested in letting the energy 

company come and visit them and talk about how to save energy in daily life. They 

were also interested in courses in how to run housing and how to think strategically 

about economic issues in the condominium association. The real estate companies 

emphasized that the utilities have an important role to disseminate information on its 

activities to the tenants, that is, to the customer’s customers. They also showed 

interest in education or information about new energy technologies and information 

to tenants in how to save energy in daily life. 

The interest in financial service in connection with energy efficiency - for example 

loans or leasing technical equipment - was largest among homeowners and to some 

extent to the condominium associations. Not all homeowners do have the possibility 

to borrow on their house. The possibility to lease equipment could eventually make 

homeowners more likely to dare try new technologies. It was not seen as 

controversial by any of the target groups that energy companies offer financial 

solutions to energy related investments. The real estate companies did not appear to 

have any greater need for financial services in the energy company’s management, 

though. 

The question of whether a district heating company is credible as an ESCO or not 

was raised at the end of each interview. The study showed that arguments for low 

credibility exists, but that these were more pronounced in the associations of SABO 

and Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen and by the energy adviser who 

worked at the Energy Authority in Skåne, than in the interviewed homeowners, 

condominium associations and real estate companies involved in the interview study. 

Perhaps this discrepancy shows that these associations also have to make their case 

from a political perspective. 

The problem of credibility can be divided into three different arguments: 

Questioning of the energy utilities’ motives for offering services which aim to 

improve energy efficiency among customers when they live by selling energy. 

Questioning of he district heating companies’ expertise in the energy service sector, 

especially in areas outside the district heating companies’ core business such as 

property management or energy efficiency measures. It was also considered a risk 

that the energy company would have a vested interest in what energy measures to 

suggest, thinking more from the benefit for the whole energy system than for the 

customer. 

On the other hand there were also arguments that indicated that an energy 

company would be a very reliable energy service provider. One thing that several

14 


CENTRUM 

interviewees mentioned was that energy in itself is such an important issue for the 

environment and society that it should not be seen as an obstacle if energy companies 

wish to perform the services. They argued that the fact that energy efficiency and 

energy savings will be accomplished is more important than which actor it is offering 

the services. Energy companies are well-known actors that are acting on local or 

regional markets. Out of self-preservation, the energy companies’ should be very 

reliable energy service providers, because poorly implemented energy services would 

likely to affect energy sales and customer relationships negatively. Energy companies 

also were considered to have some advantages to consultants. For example, the 

energy companies where considered to have good knowledge about the energy 

system and the district heating substations and they already have the infrastructure for 

energy metering and hence services like service agreements of the district heating 

substation, feedback on energy use or emergency services on premises would be 

services possible to develop for the energy companies. It was also argued that it 

would not be so hard for the customers to find someone who could come up with a 

second opinion, such as consultants or municipal energy advisors and therefore the 

lack of credibility was not a serious problem. 

The conclusion from the study is that it is easier for customers to accept that the 

district heating companies engage in energy services close to their core business and 

that can be presented as a win-win situation for both customer and supplier, such as 

load management, service on the district heating substations and education or 

information that aims to explain how the energy system works and are affected by 

changes in the customers consumption. Also feedback on energy use is seen as a 

credible service for the district heating companies to offer. 

If energy companies are to sell energy services that not truly can be argued to 

improve heat sales or system efficiency, the energy companies need to take into 

consideration that many customers see this as a conflict with what they think are the 

energy companies’ business idea. The energy companies starting point can therefore 

not longer be “to sell as much energy as possible”. There must be an acceptable 

motive for selling energy-efficiency services. Such motive can for example be 

commitment to the environment or generation of customer value that will help the 

company keeping their customers.

INNEHÅLL 

1 INLEDNING 18 

1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 18 

1.1.1 Begreppet energitjänster 19 

2 ENERGIEFFEKTIVISERING – BEHOV OCH INTRESSE 21 

2.1 INTRESSET FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING ÖVER TID21 

2.2 HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 21 

2.3 DRIVKRAFTER OCH MOTIV FÖR ATT 

KÖPA ENERGITJÄNSTER 24 

2.3.1 Grön profilering 24 

2.3.2 Andra motiv för att köpa eller inte köpa energitjänster 26 

3 METOD 31 

3.1 URVAL 31 

3.2 INTERVJUMETODIK 34 

3.3 ANALYS AV INTERVJUER 35 

3.4 GENERALISERBARHET 35 

4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV 37 

4.1 VILLAKUNDER 37 

4.1.1 Tankar om energihushållning 37 

4.1.2 Kompetens och resurser 40 

4.1.3 Hinder för energieffektivisering 41 

4.2 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR 44 


4.2.2 Intresse för energieffektivisering 48 


4.3 FASTIGHETSBOLAG 52 

4.3.1 Fastighetsbolagens kundkrav 52 

4.3.2 Profilfrågor 54 

4.3.3 Utmaning för framtiden 55 

4.3.4 Målsättningar på energiområdet 57 

4.3.5 Genomförd energieffektivisering 58 


4.3.7 Certifiering för miljöprofil 61 


15 


CENTRUM

5 INTRESSE FÖR OLIKA ENERGITJÄNSTER 64 

5.1 MÄTNING OCH VISUALISERING 64 

5.1.1 Villakunder 64 

5.1.2 Bostadsrättsföreningar 67 

5.1.3 Fastighetsbolag 70 

5.2 ENERGIBESIKTNING OCH ENERGIDEKLARATION 72 




5.3 ENERGIRÅDGIVNING OCH ANALYS 75 




5.4 ENERGIEFFEKTIVISERING 80 



Fastighetsbolag 83 

5.5 LASTSTYRNING 85 




5.6 SERVICEAVTAL 93 




5.7 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSAVTAL 97 




5.8 FUNKTIONSAVTAL 98 




5.9 UTBILDNING 104 

16 


CENTRUM




5.10 FINANSIELLA TJÄNSTER 109 




6 TROVÄRDIGHETSFRÅGAN 113 

6.1 VILLAKUNDER 113 

6.2 BOSTADSRÄTTFÖRENINGAR 116 

6.3 FASTIGHETSBOLAG 118 

6.3.1 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 119 

6.3.2 SABO 121 

7 SLUTSATSER 129 

7.1 SLUTSATSER OM BEHOVET AV OLIKA 

7.2 ENERGITJÄNSTER 129 

7.1.1 Mätning och visualisering 129 

7.1.2 Energideklaration och energibesiktning 130 

7.1.3 Energirådgivning och analys 131 

7.1.4 Energieffektivisering 132 

7.1.5 Laststyrning 132 

7.1.6 Serviceavtal 133 

7.1.7 Drift och underhållsavtal 134 

7.1.8 Funktionsavtal 134 

7.1.9 Utbildning 135 

7.1.10 Finansiella tjänster 136 

7.2 SLUTSATSER OM TROVÄRDIGHETSFRÅGAN 136 

8 DISKUSSION 138 

9 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 144 

10 REFERENSER 145 

BILAGA 1 DISKUSSIONSUNDERLAG VILLAKUNDER OCH BRF 147 

BILAGA 2 DISKUSSIONSUNDERLAG FASTIGHETSFÖRETAG 148 

17 


CENTRUM

1 INLEDNING 

18 


CENTRUM 

Bakgrunden till detta forskningsprojekt är ett tidigare forskningsprojekt av Sernhed 

och Jeppesen, som mynnade ut i rapporten ”Från bulkleverantör till energipartner”. 

I detta forskningsprojekt gjordes en kartläggning av svenska fjärrvärmebolags 

satsningar inom energitjänstesegmentet under 2009. I studien framkom att det fanns 

ett stort intresse för att erbjuda energitjänster hos många fjärrvärmebolag, men att 

satsningarna generellt sett inte hade kommit särskilt långt. Tjänsterna var relativt 

enkla och omfattningen av energitjänster som erbjöds var inte så stor. De tjänster som 

erbjöds var framförallt tjänster som låg nära fjärrvärmeföretagens kärnverksamhet, 

såsom energistatistik och serviceavtal på fjärrvärmecentralerna, medan mer 

avancerade energitjänster såsom garanterad energibesparing (eng. Energy 

Performance Contracting) och funktionsavtal, exempelvis att sälja 21ºC istället för 

kWh, var ovanliga. En annan sak som framkom var att företagen generellt sett var 

dåliga på att analysera kundbehovet av energitjänster och på att marknadsföra 

tjänsterna. Det framkom att tjänsterna ofta utvecklades utifrån en föreställning av vad 

en energitjänst är, genom att man sneglade på vad andra har gjort, snarare än att man 

gick ut till sina kunder och frågade vad deras behov var. Utifrån resultaten från denna 

studie föddes idén att närma sig energitjänster utifrån ett kundperspektiv med 

utgångspunkt i följande frågeställningar: 

• Vad är det för problem och behov som kunderna har i sina anläggningar, 

fastigheter eller verksamheter, som skulle kunna lösas med hjälp av 

energitjänster? 

• Vad är det för typ av tjänster som olika kundgrupper är intresserade av? 

• Vad tycker kunderna om att fjärrvärmeföretagen engagerar sig på 

energitjänstemarknaden? Upplever kunderna att det finns problem med 

trovärdighet när deras energibolag som säljer energi i volym nu också säljer 

tjänster som har till syfte att leda till energieffektivisering och till att mindre 

energi köps? 

1.1 Syfte och avgränsningar 

För att kunna utveckla framtidens tjänster måste fjärrvärmeföretagen förstå kundernas 

behov, speciella förutsättningar och preferenser. 

Studiens syfte och mål är att undersöka och sammanställa olika kundgruppers 

speciella förutsättningar och preferenser som påverkar vilka energitjänster som de kan 

vara intresserade av att använda eller köpa. Ett annat delsyfte är att undersöka om det 

föreligger en trovärdighetsproblematik i att fjärrvärmebolagen också blir leverantörer 

av olika energitjänster. 

Studien fokuserar på tre olika kundgrupper: privatkunder, bostadsrättsföreningar 

och fastighetsbolag. Samtliga tre grupper kan vara av intresse vid utveckling av 

segmentet energitjänster och dessa målgrupper har valts ut i diskussion med

19 


CENTRUM 

forskningsprojektets referensgrupp. De olika grupperna skiljer sig väsentligen åt till 

exempel när det gäller hur energirelaterade beslut fattas, vilka krav och behov som 

finns antingen i hushållet, i föreningen eller i fastighetsbolaget och vilken kompetens 

och resurser som finns att tillgå när det gäller energifrågor. 

1.1.1 Begreppet energitjänster 

Energitjänster kan definieras som tjänster som är relaterade till energianvändningen 

och som syftar till en effektivare användning. I EG-direktivet (2006/32/EG) 

definieras energitjänster som: 

”den fysiska vinst, nytta eller fördel som erhålls genom en kombination av energi 

med energieffektiv teknik och/eller åtgärder, som kan inbegripa den drift, det 

underhåll och den kontroll som krävs för tillhandahållandet av tjänsten, som 

tillhandahålls på grundval av ett avtal och som under normala förhållanden 

påvisats leda till kontrollerbar och mätbar eller uppskattad förbättrad 

energieffektivitet och/eller primärenergibesparingar.” 

Det finns även en europeisk standard för energitjänster som definierar energitjänster 

så här: 

”Energitjänster är samlingsnamnet för nya och utvecklade samverkansmodeller för 

genomförande av besparingsfinansierad energieffektivisering och modernisering 

av byggnader. Modellerna baseras på att ett energitjänsteföretag analyserar 

byggnadernas tekniska och driftmässiga status avseende åtgärdsbehov och 

besparingsmöjligheter. Resultaten sammanställs till ett garanterat lönsamt 

effektiviserings- och moderniseringsprojekt.”(SIS, 2010) 

Vi har valt att använda oss av en bred definition av energitjänster som bygger på 

Bergmasth & Strids modell från 2004. Se Figur 1.

Initiering 

Indirekta energitjänster Direkta energitjänster 

Förstudie 

Energistatistik 

Utförande 

Analys 

Energieffektivi- 

Energirådgivning 

sering 

och analys 

Undervisning i 

Rabatt och lån för energieffektiv 

Figur 1: Modell över energitjänster (Källa: Bergmasth & Strid, 2004). 

20 


CENTRUM 

Funktion 

Förtjänsten med denna modell är att den även tar med tjänster som indirekt kan leda 

till energibesparing vilket ger en bredare bild av begreppet energitjänster än vad som 

ibland avses med begreppet, till exempel i jämförelse med energitjänstedirektivets 

definition där endast det sista ledet “funktion“ i form av prestationsavtal och 

funktionsavtal avses (WSP, 2006). De indirekta tjänsterna har ur fjärrvärmebolagens 

perspektiv stora utvecklingsmöjligheter då man till exempel redan har system för 

mätning och debitering och då dessa indirekta tjänster kan utgöra instegsaffärer till 

energitjänster som ligger högre upp i kedjan (Sernhed & Jeppesen, 2009). 

Drift 

Serviceavtal 

Drift- och underhållsavtal 

Energitjänstavtal: 

-prestationsavtal 

-funktionsavtal

2 ENERGIEFFEKTIVISERING 

– BEHOV OCH INTRESSE 

I följande kapitel har litteratur eller studier som har relevans för kunders behov av 

energitjänster sammanställts. 

21 


CENTRUM 

2.1 Intresset för energieffektivisering över tid 

Med en tillbakablick över ett halvt sekel kan vi konstatera att intresset för 

energieffektivisering har skiftat över olika perioder. Efter oljepriskrisen på 70-talet 

var intresset stort. Det speglas i att den totala energianvändningen under perioden 

1970-1990 i Sverige hölls i det närmaste konstant trots att populationen ökade med en 

halv miljon invånare och BNP steg med omkring 35 %, samtidigt som den uppvärmda 

ytan i bostäder och lokaler ökade kraftigt. Drivkraften under denna period 

kom framförallt av en önskan att minska oljeberoendet. Efter denna period har takten 

i energieffektiviseringen minskat och energianvändningen i Sverige har ökat med 

10 % sedan 1990 (Naturskyddsföreningen, 2008). 

Energieffektivisering är idag ett ämne som hamnar högt på den politiska agendan, 

inte minst som ett medel för att minska utsläppen av växthusgaser. Riksdagen har 

antagit som mål för energieffektivisering att energiintensiteten i den svenska 

ekonomin ska minska med 20 % mellan 2008 och 2020. Riksdagen har även antagit 

ett vägledande mål om minst 9 % effektivare slutlig energianvändning till år 2016 

jämfört med genomsnittet för åren 2001-2005. 

2.2 Hinder för energieffektivisering 

För att förstå förutsättningarna för en marknad för energitjänster är det viktigt att 

förstå vad det finns för hinder för att energieffektivisering skall komma till stånd hos 

olika målgrupper, om det så gäller inköp av energieffektiv utrustning eller köp av mer 

konsultliknande tjänster. 

Sorell et al (2000) sammanställer i en taxonomi olika hinder för att uppnå 

energieffektivisering. Hindren avser såväl ekonomiska förhållanden som 

beteendemässiga och organisatoriska. Se Tabell 1.

22 


CENTRUM 

Tabell 1: Olika perspektiv på hinder av Sorell et al., 2000. (Översättningen av tabellen 

är med några undantag tagen från Persson, Rhodin & Thollander, 2005). 

Teoretisk referensram Hinder Förklaring 

Ekonomiskt – 

Heterogenitet En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt men inte passa 

Ej marknadsmisslyckande 

alla aktörer 

Dolda kostnader Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader relaterade 

till en teknikinvestering 

Tillgång på Bristande tillgång på kapital kan vara ett hinder för 

kapital 

investeringar i energieffektiv teknik 

Risk Korta payoffkrav för energieffektiva investeringar kan ha sitt 

ursprung i en naturlig riskaversion 

Ekonomiskt - 

Ofullständig Brist på information riskerar leda till att kostnadseffektiva 

marknadsmisslyckande information investeringar förbises 

Skilda incitament Om den ansvarige för en process inte ansvarar för 

energikostnaden finns det risk att en energieffektiv investering 

förbises 

Ogynnsamma Innebär att energikostnaden riskerar förbises på grund av 

val 

transaktionskostnader och det faktum att produktens 

karaktäristika ej är synlig 

Relationen chef - Asymmetrisk information skapar incitament för den 

underställd underställde att maximera sin nytta på bekostnad av chefens. 

Sådana relationer är genomgående i organisationer. 

Beteende Begränsad Kognitiva begränsningar leder till att aktörerna förlitar sig mer 

rationalitet på rutiner och tumregler, snarare än optimering av nyttan 

Typ av 

Effektiv information måste bland annat vara specifik, 

information personlig och enkel om den ska komma till nytta 

Trovärdighet och Trovärdighet och förtroende för informationskällan är viktig 

förtroende om en energieffektiv teknik ska implementeras 

Tröghet Individer inom en organisation som är motståndare till 

förändringar riskerar leda till att en mängd möjligheter till 

energieffektivisering blir förkastade 

Värderingar Motiverade individer med miljövärderingar kan ge 

energieffektiva investeringar högre prioritet och tvärtom 

Organisationsteori Makt Om energiledningen har låg status i ledningen kan detta leda 

till att energifrågor ej prioriteras 

Kultur Organisationer kan uppmuntra effektiva investeringar genom 

att utveckla en kultur som strävar efter miljömässiga 

förbättringar. 

Alla dessa faktorer kan utgöra hinder eller möjligheter för energieffektivisering och 

detta är något som energitjänsteföretaget måste ta med sig i sitt affärstänk.

23 


CENTRUM 

Fastighetsägarna har i en telefonundersökning undersökt vilka som är de största 

hindren för att bostadsrättsföreningar och hyresvärdar skall genomföra föreslagna 

åtgärder i energideklarationen (Fastighetsägarna, 2010). Frågor ställdes till 40 

fastighetsägare som nyligen energideklarerat (23 bostadsrättsföreningar och 16 ägare 

till hyresrätter, samt en fastighetsägare för lokaler). Respondenterna ombads att 

rangordna från 1-4 vilka de största hindren var för att man skulle genomföra 

föreslagna åtgärder i energideklarationen utifrån följande givna svarsalternativ 

för hinder: 

• Information: otillräckligt informationsunderlag, bristfälliga 

åtgärdsbeskrivningar 

• Tid: otillräckligt med tid för att engagera sig 

• Lönsamhet: åtgärderna är inte tillräckligt lönsamma 

• Finansiering: det finns inte tillräckligt med pengar 

• Nästa steg: man vet inte hur man ska gå vidare för att genomföra åtgärderna 

• Objektivitet: man vet inte om åtgärdsbeskrivningarna är tillräckligt objektiva 

• Prioritering: andra fastighetsförvaltningssysslor upplevs som mera akuta eller 

viktigare 

Resultatet från studien var att alla ovanstående alternativ ansågs vara viktiga orsaker 

till att föreslagna åtgärder i energideklarationen inte genomfördes. Det skiljde sig inte 

särskilt mycket mellan de olika svarsalternativen (mellan 2,6 och 3,1 poäng när både 

bostadsrättsföreningar och hyresvärdar räknas tillsammans). De tillfrågade hyresvärdarna 

upplevde osäkerheten om nästa steg, finansiering samt bristen på 

objektivitet/olönsamhet vara de tre viktigaste hindren. Motsvarande hinder för 

bostadsrättsföreningar ansågs vara brist på information/olönsamhet, brist på 

objektivitet samt osäkerhet om nästa steg att ta. Beslutsvånda i föreningen i samband 

med planering av mera omfattande åtgärder samt svårigheten att få tillgång till 

lägenheterna var exempel på andra hinder som nämndes i sammanhanget. 

Ekonomisk lönsamhet, offentliga bidrag, samt bättre informationsunderlag var 

återkommande svar i studien på frågan om vad som krävdes för att fastighetsägarna 

skulle genomföra fler energieffektiviseringsåtgärder än vad som redan gjordes. Det 

undersöktes även vad för typ av information som målgrupperna eftersökte när det 

gäller energifrågor. Studien visade att fastighetsägare önskade få information om 

produkter: Tvättmaskiner, belysningssystem för trapphus och ventilationsfläktar var 

de produktkategorier som ansågs mest intressanta av de förberedda svarsalternativen. 

Hyresvärdar som svarade på undersökningen framhöll delvis andra kategorier: 

tvättmaskiner, kylskåp och spisar. Förutom de alternativ som var förberedda ville de 

tillfrågade ha information om värmerelaterade och installationstekniska åtgärder, till 

exempel om värmeväxlare, cirkulationspumpar, fjärrvärme, värmereglering och 

mätning av värmeförluster. Det var framförallt bostadsrättsföreningar som ville ha 

denna information. Hyresvärdar efterfrågade i högre grad information om 

byggtekniska åtgärder såsom fönsterbyte, tilläggsisolering, samt installation av 

solceller (Fastighetsägarna, 2010).

24 


CENTRUM 

Även Naturvårdsverket lyfter fram behovet av bättre informationsunderlag i en studie 

från 2005, där de uttrycker att anledning till varför den energieffektiva teknik som 

finns idag inte används i större utsträckning kan exempelvis vara att aktörer inte har 

möjlighet till att beräkna vilka ekonomiska effekter en effektivisering kan innebära 

(Naturvårdsverket 2, 2005). 

2.3 Drivkrafter och motiv för att köpa energitjänster 

Energimyndigheten konstaterar i en analys av den svenska marknaden för 

energitjänster som gjordes våren 2011 att: 

• det förefaller finnas att ökat behov och intresse bland kunder att köpa 


• ett allmänt moderniseringsbehov inom det befintliga byggnadsbeståndet 

driver fram ett ökat behov av energitjänster 

• att ökande energipriser och skärpta politiska miljömål och miljökrav driver på 

utvecklingen. 

2.3.1 Grön profilering 

En drivkraft som lyfts fram är viljan hos flera fastighetsägare att hålla en grön profil 

genom att energi- och miljöklassa sitt fastighetsbestånd (Energimyndigheten, 2011). 

Det finns olika typer av miljöcertifieringar som möjliggör en mer objektiv 

bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. En stark drivkraft för att driva 

frågan om miljöcertifieringar i Sverige är Sweden Green Building Council (SGBC). 

SGBC är en ideell förening som grundades i oktober 2009. Föreningen ägs av sina 

medlemmar och är öppen för alla företag och organisationer inom den svenska byggoch 

fastighetssektorn som vill vara med och utveckla frågor inom miljö och 

hållbarhet inom branschen (webbkälla: Sweden Green Building Council, 2011). 

SGBC framhåller fyra typer av certifieringssystem som de anser är mest användbara 

för byggnader i Sverige: 

• BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) 

• LEED (LEED Green Building Rating System). 

• GreenBuilding 

• Miljöbyggnad

25 


CENTRUM 

2.3.1.1 BREEAM 

BREEAM är ett brittiskt miljöcertifieringssystem och är det mest använda världen 

över. Systemet har funnits i omarbetade versioner sedan 1990 och har använts för att 

certifiera drygt 115 000 byggnader, företrädesvis i Storbritannien men även i övriga 

Europa. Byggnadernas prestanda mäts inom en rad olika områden med minikrav för 

att uppnå poäng avseende projektledning vid projektering, byggnadens energianvändning, 

inomhusklimat såsom ventilation och belysning, vattenhushållning, avfallshantering, 

samt markanvändning och påverkan på närmiljön. Även byggnadens lokalitet i 

förhållande till allmänna kommunikationsmedel, val av byggnadsmaterial och vilka 

föroreningar som byggnaden ger upphov till poängsätts och bedöms i BREEAM. För 

varje område räknas det fram hur stor del av den totala poäng för området som 

byggnaden uppnått. Detta summeras sedan till en totalpoäng. De olika nivåerna för 

certifiering är ”pass”, ”good”, ”very good”, ”excellent” och ”outstanding”. Om 

byggnaden inte når mer än till 30 procent av maximal poängsumma (som redan det 

motsvarar en högre nivå än de brittiska byggnadsnormkraven) får den ingen 

certifiering. För betyget ”outstanding” krävs 85 procent av maximal poäng, samt goda 

innovativa lösningar och en godkänd uppföljning efter tre år (webbkälla: Fastighet & 

Bostadsrätt, 2011a). 

2.3.1.2 LEED 

The LEED Green Building Rating System är det mest kända systemet. Systemet har 

utvecklats av U.S. Green Building Council, som är en icke vinstdrivande förening i 

USA. Den första versionen togs fram 1999. Olika versioner har utvecklats från 

grundversionen och systemet har därför anpassats till alla sorters byggnadstyper. 

Den version av LEED som oftast används för att certifiera kommersiella fastigheter 

bedömer byggnadens miljöprestanda utifrån områdena närmiljö, vattenanvändning, 

energianvändning, material, samt inomhusklimat. Maximala poängen i alla versionerna 

är 100 poäng. Bonuspoäng kan uppnås för innovation i projektet och regionala 

hänsynstaganden. De olika certifieringsgraderna är följande: Certifierad, Silver, Guld 

och Platinum. 40 poäng krävs för den lägsta graden och 80 poäng eller mer för den 

högsta (webbkälla: Fastighet & Bostadsrätt, 2011a). 

2.3.1.3 EU GreenBuilding 

GreenBuilding är upprättat av EU-kommissionen och vänder sig till företag och 

organisationer som vill effektivisera energianvändningen i sina lokaler. För att erhålla 

certifieringen ska byggnaden använda 25 procent mindre än tidigare eller jämfört med 

byggnadskraven i BBR (Boverkets byggregler). Energisparåtgärderna granskas och 

de uppmätta resultaten verifieras av Sweden Green Building Council (webbkälla: 

Sweden Green Building Council, 2011a).

26 


CENTRUM 

2.3.1.4 Miljöbyggnad 

Systemet Miljöbyggnad hette tidigare Miljöklassad Byggnad. Systemet är byggt för 

svenska förhållanden och går att använda för både nya och befintliga byggnader 

oavsett storlek. Sedan den 1 januari 2011 sköter Sweden Green Building Council 

hanteringen av Miljöbyggnad (webbkälla: Sweden Green Building Council, 2011b). 

Byggnaden granskas på cirka femton punkter med avseende på energi, inomhusmiljö 

och material. Var och en av indikatorerna vägs samman till ett betyg för hela 

byggnaden. Certifieringsnivåerna är Brons, Silver och Guld. Systemet är konstruerat 

så att det går att få Guld för hela byggnaden även om några indikatorer har klassats 

som silver, men det krävs dessutom att nöjda brukare vilket utvärderas genom en 

enkätundersökning (webbkälla: Sweden Green Building Council, 2011b) 

2.3.2 Andra motiv för att köpa eller inte köpa energitjänster 

Bergmasth och Strid har undersökt vad fastighetsägare och industrikunder har för 

motiv till att köpa energitjänster (Bergmasth & Strid, 2004). Författarna redovisar att 

det väsentligaste motivet till att köpa energitjänster bland fastighetsägare och 

industrikunder i deras studie var sänkning av energikostnaderna, att fastighetsägarna 

och industrikunderna själva saknar kompetens att utföra åtgärderna, samt att de måste 

fokusera på sin kärnverksamhet och därmed inte har tid och engagemang över för 

energieffektiviseringsåtgärder själva. Se Tabell 2. 

Tabell 2: Motiv till att köpa energitjänster (Källa: Bergmasth & Strid, 2004). 

Motiv Fastighet 

(n=20) 

Ickeelintensiv 

industri 

(n=185) 

Elintensiv 

industri 

(n=66) 

Totalt 

(n=286) 

Sänkta energikostnader 36 % 38 24 34 % 

Saknar kompetensen 18 % 28 14 24 % 

Fokus på kärnverksamhet 0 % 12 28 17 % 

Gratis 18 % 12 14 12 % 

Goda råd 9 % 4 17 7 % 

Miljöförbättringar 9 % 2 0 2 % 

Bättre energinytta 0 % 2 0 1 % 

Annat 9 % 1 3 2 % 

Vidare anger Bergmasth & Strid att det framförallt är de mindre kunderna som har 

svårt att hålla sig med nödvändig kompetens, samt att fastighetsbolagen utmärker sig 

genom att betona motiven att de får energitjänsterna gratis och att tjänsterna bidrar till 

miljöförbättringar i större utsträckning än industrikunderna. Författarna har också 

funnit att det finns ett starkt samband mellan företagsstorlek och köp av energitjänster 

och att det är de stora företagen som i större utsträckning köper energitjänster. Ett 

anmärkningsvärt resultat i studien är att det är det hela 12 procent av samtliga

27 


CENTRUM 

intervjuade kunder som anger att de använder energitjänster för att ”de är gratis”. Den 

slutsats som författarna drar av detta är att dessa kunder inte är nämnvärt intresserade 

av energitjänster eller förstår vad energitjänsterna innebär och att detta förmodligen 

leder till att många energitjänster inte genomförs eftersom drivkraften är så svag, 

samt att de energitjänster som ändå genomförs troligen inte är speciellt genomgripande, 

eftersom det på grund av priskonkurrensen är svårt för produkten energi att 

bära tjänsternas kostnader. För energiföretagen kan de gratis energitjänsterna dock 

vara en strategi vid energiförhandlingar för att vinna en upphandling. 

Bergmasth och Strid har även frågat sina respondenter om deras motiv till att inte 

köpa energitjänster, se Tabell 3. 

Tabell 3: Motiv till att inte köpa energitjänster. (Källa: Bergmasth & Strid, 2004). 

Energitjänster Fördelning 

n=181 

1:a hand 

n=172 

2:a hand 

n=34 

3:e hand 

n=7 

Vi har själva kompetensen 58 % 52 % 4 % 2 % 

Har inte fått någon information om det 15 % 15 % 1 % 0 % 

De är inte anpassade till företagets behov 14 % 8 % 4 % 2 % 

Nyttan kommer inte oss tillgodo 8 % 5 % 2 % 1 % 

Energitjänsterna är för dyra 8 % 4 % 3 % 0 % 

Inte intressant för vi använder lite energi 7 % 4 % 3 % 0 % 

Elleverantören är inte trovärdig 1 % 0 % 1 % 0 % 

Annat 16 % 13 % 2 % 0 % 

Den övervägande delen av respondenterna i studien köper inte energitjänster och 

hälften av dessa motiverar detta med att de själva har kompetensen. Denna grupp, 

som utgör en tredjedel av alla respondenter, säger sig således ha kompetensen att 

själva arbeta med energieffektiviseringar. Ett annat väsentligt skäl som tas upp är att 

kunden inte har fått någon information om energitjänsteutbudet. 15 procent av 

kunderna saknar information och uttrycker också ett klart missnöje med energiföretagens 

informationsspridning. Det gäller främst de små kunderna och detta är 

kanske inte så förvånande, eftersom energiföretagen satsar mer i marknadsföring mot 

de stora kunderna (ett resultat som även överensstämmer med resultatet i Sernhed & 

Englund, 2009). 

Vidare ber Bergmasth och Strid sina respondenter att ange vilka energitjänster 

som de är mest intresserade av, genom att ange enligt svarsalternativen 1:a hand, 

2:a hand och 3:e hand. Se Tabell 4.

Tabell 4: Efterfrågade energitjänster. (Källa: Bergmasth & Strid, 2004). 

Energitjänster Fördelning 

n=319 

28 

1:a hand 

n=305 

2:a hand 

n=178 

Energitjänsteavtal 9 % 3 % 2 % 3 % 

Serviceavtal 24 % 11 % 6 % 5 % 

Laststyrning 26 % 14 % 8 % 3 % 

Energieffektivisering 58 % 42 % 12 % 4 % 

Energirådgivning/analys 47 % 17 % 22 % 6 % 

Energibesiktning 11 % 2 % 2 % 5 % 

Energistatistik 20 % 7 % 4 % 3 % 

Undervisning 5 % 0 % 1 % 1 % 

Rabatt 4 % 1 % 1 % 1 % 

Lån 3 % 0 % 0 % 1 % 

Annan 4 % 4 % 0 % 0 % 


CENTRUM 

3:e hand 

n=101 

Den mest efterfrågade energitjänsten är energieffektivisering. 42 procent av 

kunderna, framförallt den elintensiva industrin, uppger att de i första hand vill köpa 

tjänster som rör energieffektivisering. Energirådgivning/analys är den därefter mest 

efterfrågade tjänsten och efterfrågan är enligt författarna lika stor oavsett företagsstorlek 

och verksamhet. Laststyrning efterfrågades av en fjärdedel av alla energikunder 

och det är i princip bara industrierna som efterfrågar den i den aktuella 

studien. Detta antas bero på att de har större effektuttag än fastighetsbolag och att 

deras energianvändning lättare kan förändras över tiden. 

Fastighetsbolagen utmärker sig genom att i högre utsträckning efterfråga 

energistatistik, vilket av författarna anses vara en följd av att de har många 

mätpunkter och att de därigenom ett större behov av att få bättre information och 

ökad kontroll av energianvändningen. 

Då studien börjar få några år på nacken kan det finnas anledning av fundera kring 

om samma resultat hade uppnåtts idag om studien hade upprepats. Den senaste tidens 

vaknade miljöintresse bland företag och den politiska intentionen med effektiviseringsmål 

skulle kunna påverka och förändra attityderna och drivkrafterna för att köpa 

energienergitjänster. Likaså kan det tänkas att det faktum att energitjänstemarknaden 

har fått fler etablerade aktörer och att fler kunder har gjort sig egna erfarenheter av att 

pröva olika energitjänster skulle kunna påverka resultatet så att det skiljer sig från 

Bergmasth och Strids resultat från 2004. 

En annan studie som kan vara intressant att ta upp i sammanhanget är Erika 

Jörgensens rapport från 2009 ”Att värma bostäder. Påverkansfaktorer och beslut”. 

Studien syftar till att identifiera vilka olika typer av påverkansfaktorer som är 

betydelsefulla vid beslutsprocesser kring energirelaterade beslut och bygger på 

intervjuer med fastighetsägare och fastighetsförvaltare i södra Sverige, samt med 

småhusägare. Studien framhåller att energisparmål, vinstkrav och ekonomiska 

resurser är viktiga påverkansfaktorer för vilken typ av åtgärder som fastighetsägare

29 


CENTRUM 

väljer att göra. Till exempel anges att de kommunala fastighetsbolagen i studien i 

högre utsträckning kunde tänka sig att göra klimatskalsåtgärder och andra kostnadskrävande 

energisparåtgärder med lång återbetalningstid, i jämförelse med privata 

fastighetsbolag som trots god ekonomi endast gjorde omfattande åtgärder först då 

kalkylerna för dessa visade på stora ekonomiska besparingar. Detta förhållande 

förklarades som att de kommunala bostadsföretagen har höga energisparmål, men 

samtidigt inte så höga vinstkrav. 

För småhusägare utgjorde husets ålder och konstruktion två grundläggande 

påverkansfaktorer, beroende på att det under olika byggnadsperioder har funnits olika 

byggnormer och att byggnormerna har skärpts allteftersom. Likaså har klimatskalets 

skick stor betydelse, vilket påverkas av hur man har skött om underhållet på huset. 

Kostnader och de arbetsinsatser som är förknippade med en viss typ av åtgärd togs 

också upp som betydelsefulla påverkansfaktorer. Vid dyra investeringar kan 

ekonomiska styrmedel bidra till att man höjer energikraven, till exempel genom att 

man överväger de mest energieffektiva alternativen om man får ett energibidrag 

istället för att nöja sig med något som är ”tillräckligt bra”. En annan sak som lyftes 

fram är att möjligheten att koordinera arbetet med energieffektivisering i samband 

med renovering eller ombyggnation kan påverka beslutet om energieffektiva 

investeringar. Vidare krävs även ekonomiska incitament, såsom att man känner ett 

behov av att sänka sina uppvärmningskostnader för att man ska göra stora 

investeringar. Stigande elpriser, tillsammans med förväntningar på fortsatt prisökning 

ökar intresset för att göra nyinvesteringar (Jörgensen, 2009). 

Även de boendes ålder kan utgöra en faktor vid energirelaterade beslut. I en studie 

av Sernhed & Pyrko, 2006 beskrivs småhusägares syn på att köpa fjärrvärme i ett 

område i Växjö där man gick ut med ett erbjudande om att konvertera hus med 

direktverkande el till fjärrvärme. Studien undersökte vad som legat bakom hushållens 

beslut att tacka ja eller tacka nej till fjärrvärme och hushållens erfarenheter av den 

försäljningsstrategi som Växjö Energi AB hade använt. Studien byggde både på 

intervjuer med 23 hushåll och på kvantitativa uppgifter om samtliga 111 hushåll som 

erbjudits fjärrvärme. Det visade sig att åldern på de boende var en förklaringsfaktor 

till hur erbjudandet om fjärrvärme togs emot, då det var framförallt i de äldre 

åldersgrupperna som hushåll tackade nej till fjärrvärmeerbjudandet, framförallt i 

hushåll där det bodde ensamma pensionärspar och där de vuxna barnen hade flyttat 

hemifrån. Förklaringar som framkom i intervjuerna visade emellertid att det inte 

berodde på att de äldre skulle vara mindre aktiva - tvärtom hade många redan gjort 

reinvesteringar i sitt gamla system och bytt radiatorer och varmvattenberedare eller 

gjort investeringar i kompletterande värmekällor såsom till exempel kaminer, vilket 

gjorde att de inte var lika intresserade av att byta uppvärmningssätt. I några fall rörde 

det sig om att de äldre hushållen var osäkra och skulle ha behövt mer personlig 

försäljning – något som de inte fick då de inte hade meddelat intresse i den 

intresseanmälan som företaget skickade ut. I efterhand ångrade dessa hushåll att de 

inte hade hoppat på erbjudandet. Vissa av de äldre hushållen tyckte också att det 

upplevdes som att det var väldigt bråttom med att ta beslut om att ansluta sig till 

fjärrvärmen. Dessa hushåll hade behövt bättre framförhållning om fjärrvärmebolagets

30 


CENTRUM 

planer. En del lärdomar som dragits av denna studie kan säkert översättas till hur 

fjärrvärmeföretaget bör bete sig i marknadsföring och försäljning av energitjänster. 

Likaså kan säkert en del lärdomar dras från Isakssons (2005) kunskapsöversikt över 

hushållens relation till energi med fokus på hushållens val och användning av 

uppvärmningssystem i småhus. Isaksson tar till exempel upp att byte av bostad tycks 

skapa en hög vitalitet och att flera energirelaterade beslut fattas då. Detta faktum är 

något som skulle kunna utnyttjas i marknadsföringen av till exempel energieffektiviseringsåtgärder 

eller införsäljning av energieffektiv teknik. Det gäller kanske 

att passa på med införsäljning när ett hus byter ägare.

3 METOD 

Studien baseras i huvudsak på intervjuer med fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar 

och villakunder, samt med energiansvariga personer inom branschorganisationerna 

Fastighetsägarna och SABO och energirådgivare från Energikontoret i Skåne. 

31 


CENTRUM 

3.1 Urval 

Urvalet av målgrupper för studien gjordes i diskussion med projektets referensgrupp. 

Fastighetsbolag ansågs vara en intressant målgrupp då energifrågor är en viktigt bit av 

deras verksamhet och då energikostnaderna utgör en stor del av driftkostnaderna. 

Privatkunder, det vill säga kunder som anslutit sin villa till fjärrvärme, ansågs vara in 

intressant kundgrupp för energitjänster bland annat eftersom de är många till antalet. 

Förvisso köper de mindre energi per kund än företagskunder, men energitjänsteförsäljningen 

behöver inte nödvändigtvis vara knuten till använd energivolym utan 

kan vara mer av typen konsulttjänst vilket gör att målgruppen kan utgöra ett brett 

kundunderlag. Det kan dessutom förutsättas att villakunder generellt sett har mindre 

kompetens i energifrågor än till exempel fastighetsbolag som ju har som uppgift att 

tillgodose sina hyresgäster med ett bra inomhusklimat och som därför bör vara insatta 

i energifrågor. Bostadsrättsföreningar hamnar någonstans mittemellan och har en 

speciell struktur som påverkar deras möjligheter att ta energirelaterade beslut. I en 

bostadsrättsförening drivs energifrågorna ofta av lekmän som inte alltid har vare sig 

kompetens eller tid att engagera sig så mycket i energifrågorna. Behovet av hjälp i 

form av energitjänster kan därför antas vara stort. 

Totalt utfördes 17 intervjuer med kunder till energiföretagen E.ON i Malmö och 

Borås Energi AB i Borås, samt en intervju med ett fastighetsbolag som är kund till 

Lunds Energikoncernen. 

Tre expertintervjuer genomfördes också med personer som utifrån sina roller 

ansågs ha en övergripande bild av målgruppernas behov och attityder till olika 

energitjänster. Den första expertintervjun genomfördes med energiansvarig för 

energitjänster vid Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen, den andra med 

sakkunnig inom energifrågor vid SABO och den tredje genomfördes med en 

energirådgivare vid Energikontoret i Skåne. 

De energiansvariga på Fastighetsägarna och SABO ansågs vara intressanta att 

intervjua för att de torde ha en inblick i sina medlemsföretags behov och önskemål. 

Som bakgrundinformation om Fastighetsägarna kan nämnas att de består av sex 

stycken fristående föreningar i Sverige som ansvarar för olika regioner. Fastighetsägarna 

Göteborg Första Regionen täcker 105 kommuner från Värmland i norr till 

Halland i söder och från västkusten bort till östkusten. Verksamheten inom 

föreningen består av tre huvuduppgifter:

1. Att verka som näringspolitisk branschorganisation (utbildningar, lobbying, 

remissinstans). 

2. Att ge service till medlemmarna i form av hyresförhandlingar och juridiskt 

stöd. Detta arbetar hälften av de anställda i föreningen med. 

3. Att ge stöd i energifrågor genom att föra fram kunskap och hjälpa 

medlemmarna att praktiskt minska sin förbrukning. 

32 


CENTRUM 

SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) är en bransch- och intresseorganisation 

för cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag. Medlemmarna är 

kommunala allmännyttiga bostadsföretag som tillhandahåller hyresrätter (bostäder 

– några få har även några lokaler). Medlemsföretagen skiftar i storlek – företagen har 

från 100 lägenheter till 24 000 lägenheter. Det finns ungefär ett SABO-företag per 

kommun. SABO erbjuder nätverk och kurser till sina medlemmar. De har också 

rådgivning inom juridik, ekonomi, energi och miljö till sina medlemmar. SABO 

deltar näringspolitiskt med lobbying och intressebevakning för sina medlemsföretags 

räkning. 

Energirådgivaren på Energikontoret i Skåne intervjuades på grundval av att denne 

torde vara insatt i frågor som rör bostadsrättsföreningar och villaägare då mycket av 

energikontorets verksamhet handlar om att erbjuda energirådgivning till kommunernas 

invånare. Energikontoret skall verka som en länk mellan länsstyrelse, kommun 

och bolag och bidra med information om energihushållning. I uppgifterna ingår till 

exempel energirådgivning i de kommuner som ej har kommunala energirådgivare. 

Andra uppgifter kan vara att delta eller genomföra olika projekt, till exempel att 

hjälpa kommuner att ta fram energiplaner, genomföra energieffektiviseringsprojekt i 

industri och genomföra kampanjer. Rollen som energi- och klimatrådgivare handlar 

om att ge opartiska råd till framförallt privatpersoner. Med opartisk menas att 

Energikontoret inte får rekommendera företag eller specifika produkter. Däremot kan 

man hjälpa till med att specificera kraven på en tjänst eller produkt, granska offerter. 

I Tabell 5 redovisas fördelningen av intervjupersoner uppdelat på olika 

målgrupper.

Tabell 5: Fördelning av intervjupersoner inom identifierade målgrupper för 

intervjustudien. 

Målgrupp Kriterier 

Fastighetsbolag 

Kommunalt ägande, 

bostäder 

Privat ägande, lokaler 

eller bostäder, 

varierande storlek 

33 

Kunder till 

privatägt 

energiföretag 


CENTRUM 

Kunder till kommunalt 

energiföretag som 

arbetar mycket med 

sin miljöprofil 

1 1 

2 2 

Bostadsrättsföreningar Varierande storlek 3 3 

Villakunder Män/kvinnor, olika åldrar 3 3 

Expertintervjuer 

Branschorganisationer för 

fastighetsbolag, 

energirådgivare 

Det finns naturligtvis många fler urvalskriterier som skulle kunna ha beaktats än dem 

som ingår i ovanstående tabell, men detta får ställas emot att antalet intervjuer i varje 

urvalsgrupp i så fall blir mycket små, samt att det rör sig om en kvalitativ undersökning 

där generaliserbarhet inte kan uppnås och inte är huvudsyftet. 

Villakunder och bostadsrättsföreningar rekryterades genom att kontaktuppgifter 

erhölls från E.ON och Borås Energi AB:s kundregister. Projektgruppen kontaktade 

personerna per telefon och bokade intervjuer med dem som var villiga att ställa upp 

på intervju. Intervjuerna företogs antingen på Grontmijs kontor i Malmö, hemma hos 

intervjupersonerna, på intervjupersonernas arbetsplats eller i styrelserum på bostadsrättsföreningarna. 

I bostadsrättsföreningarna efterfrågades de personer som var mest 

involverade i bostadsrättsföreningens energifrågor, vilket kunde vara till exempel 

ordförande, vice ordförande eller fastighetsskötare. 

En intervju med en villakund i Borås genomfördes över telefon, då denne inte 

kunde medverka det datum som projektgruppen var på plats i Borås. Villakunden 

fick då diskussionsmaterial översänt med e-post. Intervjupersonen ombads att ha 

materialet tillgängligt under intervjun. 

Åldern på intervjupersonerna bland villakunderna varierade mellan 40 och 80 år. 

Två var kvinnor och fyra män. Intervjupersonerna bland bostadsrättsföreningarna var 

mellan 35 och 80 år. En var kvinna och sju var män. Vid två av intervjuerna med 

bostadsrättsföreningar deltog två intervjupersoner. 

Fastighetsföretagen valdes utifrån uppsatta kriterier (kommunalt bostadsföretag, 

privat företag som hyr ut lokaler och privat företag som hyr ut bostäder). Företagen 

kontaktades per telefon och intervjuer bokades som platsbesök hos fastighetsbolagen 

3

34 


CENTRUM 

med personer med ansvar för energifrågor inom företagen. Då Malmös kommunala 

bostadsföretag avböjde intervju kontaktades istället Lunds kommunala bostadsföretag, 

vilka var villiga att ställa upp på intervju. Fem av intervjupersonerna var män, en 

var kvinna. En intervju med ett fastighetsbolag i Borås gjordes som en telefonintervju 

då intervjupersonen inte kunde ställa upp de datum som projektgruppen var på plats i 

Borås. Även i detta fall fick intervjupersonen tillsänt sig diskussionsunderlag per 

e-post. 

Sammantaget kan konstateras att det var en manlig övervikt bland intervjupersonerna. 

Detta kom sig framförallt av att intervjupersonerna i bostadsrättsföreningarna 

och i fastighetsföretagen gjordes utifrån intervjupersonernas respektive roller 

och inte utifrån en könsmässig aspekt. Det är inte omöjligt att detta speglar den 

könsmässiga fördelning som finns i verkligheten bland personal som arbetar med 

energifrågor inom fastighetsbolag och den fördelning som gäller i styrelser i 

bostadsrättsföreningar. 

Expertintervjuerna med energiansvariga på SABO och Fastighetsägarna gjordes 

som telefonintervjuer, medan intervjun med energirådgivare vid Energikontoret i 

Skåne gjordes som en personlig intervju på Grontmijs kontor i Malmö. 

3.2 Intervjumetodik 

Intervjuer är en kostsam metod för att samla in data, men mot bakgrund av forskningsuppgiften 

att ta reda på vad olika kundgrupper har för behov av energitjänster i 

sina bostäder och anläggningar och vad de har för tankar kring energitjänster och 

energiföretagets trovärdighet bedömdes intervjuer vara den lämpligaste metoden. Till 

skillnad från till exempel enkäter där svaren ofta är strukturerade ges respondenterna i 

intervjuerna möjlighet att resonera kring behovet av olika typer av energitjänster och 

kring energibolagets trovärdighet som energitjänsteleverantör. 

Ämnesfält som intervjufrågorna till företagskunder rörde framförallt: 

• Bakgrundsfrågor om hushållet, bostadsrättsföreningen eller företaget 

• Intervjupersonens roll och arbetsfält/yrke 

• Energiarbete och energieffektiviseringar på företaget/bostadsrättsföreningen/ 

i hushållet 

• Diskussion om energitjänster som utgick från en matris med energitjänster 

som diskussionsunderlag 

• Frågor om trovärdighetsaspekter kring företeelsen att energibolag även verkar 

energitjänsteleverantörer 

Intervjuerna lades upp med en inledande del med bakgrundsfrågor om hushållet/ 

bostadsrättsföreningen/företaget och intervjupersonerna själva. I hushållens fall rörde 

det sig om frågor om hushållet och fastigheten, i bostadsrättsföreningarna om frågor 

om föreningen, fastigheten och föreningens medlemmar och i fastighetsbolagen om 

frågor om företagets verksamhetsfält, kundkrets och vilka utmaningar som företagen 

ser sig ha inom den närmaste framtiden.

35 


CENTRUM 

För att ta reda på villakundernas, bostadsrättsföreningarnas och fastighetsföretagens 

förutsättningar och behov av energitjänster diskuterades inställning till energisparande, 

målsättningar och i fastighetsbolagens fall även de kundkrav som de har 

från sina kunder. Efter detta fördes en diskussion om respondenternas tankar kring 

olika typer av energitjänster. Som diskussionsunderlag användes en matris över olika 

typer av energitjänster som vi utvecklat för att lättare exemplifiera olika typer av 

energitjänster för intervjupersonerna (Se Bilaga 1 och 2). Diskussionen blev således 

styrd utifrån informationen i matrisen. Vissa energitjänster fick förklaras för att 

intervjupersonerna skulle förstå vad som skulle kunna ingå i tjänsten. 

Det kan konstateras att det är ett svårt angreppssätt att diskutera tjänster som 

intervjupersonerna inte har någon egen erfarenhet av eller inte ens hört talas om och 

resultaten i studien påverkas naturligtvis av detta faktum. Tjänster som intervjupersonerna 

säger låter intressanta kanske inte alls skulle köpas eller användas om 

personerna fick ett verkligt erbjudande. Det är tydligt att många av de intervjuade har 

haft svårt att tänka sig utanför den föreställning som de haft av vad ett fjärrvärmebolag 

traditionellt sett är. För de flesta är ett fjärrvärmebolag är ett företag som levererar 

en viss produkt (värme), och som har en viss kompetens (att producera och leverera 

värme). Det är svårt för respondenterna att se visionärt på vad som skulle kunna vara, 

och detta påverkar naturligtvis resultaten i studien. Samtidigt ger ju studien en bild av 

föreställningar som faktiskt verkligen finns hos villaägare, bostadsrättsföreningar och 

fastighetsbolag därute och som fjärrvärmebolagen måste bemöta om de ska hålla på 

med energitjänster. 

Frågorna om energibolagens trovärdighet som energitjänsteleverantör lades 

medvetet sist i intervjun i syfte att inte begränsa intervjupersonernas idéer och 

kreativitet i diskussionen om olika tjänster. Tjänsterna i matrisen diskuterades utifrån 

kundernas behov oavsett vem som skulle vara leverantör av tjänsterna, men det är 

klart att många intervjupersoner ändå till viss del begränsade sina tankegångar utifrån 

utgångspunkten om vad energibolaget skulle kunna erbjuda dem för tjänster. 

3.3 Analys av intervjuer 

Intervjuerna spelades in och transkriberades. I analysen kategoriserades intervjusvaren 

efter olika teman i ett excelblad så att analys och jämförelser av samma 

frågeställningar kunde göras. Jämförelser gjordes dels inom varje målgrupp och dels 

mellan målgrupperna. 

3.4 Generaliserbarhet 

Studien är av kvalitativ art med ett urval av intervjupersoner inom målgrupperna 

villakunder, bostadsrättföreningar och personal som arbetar med energifrågor på olika 

fastighetsbolag. Intervjupersonerna är boende eller verksamma i orterna Malmö och 

Borås.

36 


CENTRUM 

Urvalet är förstås alldeles för litet för att man ska kunna dra några generella slutsatser 

av de resultat som kommer fram i studien, men det är inte heller det som är syftet med 

en kvalitativ studie. Värdet med studien är istället att ge en djupare förståelse för 

olika kunders tankesätt och resonemang kring behoven och preferenser av olika 

energitjänster. Denna information kan sedan användas som ett underlag i 

affärsutveckling av energitjänster.

4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH 

BEHOV 

I detta kapitel beskrivs bakgrundsinformation om de olika målgrupperna och deras 

förutsättningar och bakomliggande behov av energitjänster. 

37 


CENTRUM 

4.1 Villakunder 

Åldern på huset är en viktig faktor för behovet av energieffektiviseringsåtgärder 

eftersom olika byggperioder har påverkats gällande byggnormer, vilka har förändrats 

och skärpts över tid. Husen som villakunderna i studien äger är byggda från olika 

epoker, med övervägande del från 60- och 70-talet. Ett utav husen är byggt 2005. 

Då urvalet av villakunder har gjorts utifrån fjärrvärmebolagens kundregister har 

samtliga intervjuade villaägare fjärrvärme som uppvärmningssystem. Några av dem 

har varit med om att ansluta fjärrvärme till sina hus, andra har flyttat in när fjärrvärmen 

redan var framdragen. Alla villakunderna uppger att de är nöjda med fjärrvärmen 

som uppvärmningssätt. De intervjuade villakunderna är mellan 40 och 80 år gamla, 

fyra av dem är äldre än 60. 

4.1.1 Tankar om energihushållning 

Villakunderna tar själva beslut om investeringar och inköp av varor och tjänster. 

Bilden som intervjuerna med villaägare ger visar att inställningen till energieffektivisering 

och energisparande är mycket olika hos de olika hushållen. Flera av villaägarna 

nämner att man har gjort åtgärder för att energieffektivisera och det främsta 

skälet till detta är att man vill hålla nere kostnaderna. Men samtidigt verkar inte 

energikostnaderna för de intervjuade villaägarna anses utgöra en alltför tung post i 

hushållsbudgeten. Nedan följer exempel från en äldre man som tillsammans med sin 

fru har bott länge i samma bostad i Malmö: 

Intervjuare: Tänker ni mycket på energiförbrukning? 

Man (villakund): På senare år har man börjat tänka på det, både uppvärmning och 

elanvändning. Vi har lågenergilampor och man tittar på termometern så att man 

inte eldar för kråkorna. Vi har bytt till treglasfönster på övervåningen. Eventuellt 

byter vi på nedre våningen också. Tvåglas bör inte hålla energin lika bra… Energin 

blir ju inte billigare och nätkostnaderna blir allt högre. Ju mer de höjer 

nätkostnaderna, desto mindre anledning att man skall spara på förbrukningen. Jag 

har aldrig gillat att man sålde ut elen och det… att Malmö stad sålde till E.ON, det 

var dumt. Men fjärrvärmen är jag mycket nöjd med! 

Intervjuare: Utgör energikostnaderna en stor del av er hushållsbudget? 

Man: Egentligen inte för oss, men det beror på vilka marginaler man lever med. Vi 

har relativt bra pensioner. Men det finns ju roligare ställen att stoppa undan 

pengarna på, till exempel barnbarnen.

Intervjuare: Du pratade om fönsterbyte. Byttes de för att de var dåliga eller var det 

ur energisynpunkt? 

Man: Det var ur energisynpunkt. Skall jag vara ärlig så var fönstertypen 

ålderdomlig och inte så praktiska när man skulle göra rent dem. 

Intervjuare: Har ni gjort något annat ur energisynpunkt? 

Man: Nja, vi har en diskmaskin som vi kör en gång om dagen och jag har lärt mig 

när torkfasen inleds, då stoppar jag maskinen. Jag öppnar den så det får 

självtorka… 

38 


CENTRUM 

Även om det inte finns någon uttalad målsättning med hushållets energieffektivisering 

så är det tydligt att hushållet i exemplet ändå funderar en hel del kring sin 

energianvändning och har gjort både investeringar i energieffektivare fönster och 

vissa beteendemässiga förändringar för att spara energi. 

I ett annat hushåll har man genomfört en ganska genomgående renovering där man 

bland annat har bytt värmesystem. I efterhand ångrar sig familjen att de inte gjorde 

mer energieffektiva val när de ändå renoverade: 

Kvinna (villakund): … Vi tänkte ju på det innan renoveringen, men har inte blivit 

nöjda med det. Varför la vi inte solceller till exempel? Man funderar mycket på hur 

man skulle kunnat göra istället. En nackdel är ju den dagen man skall sälja, att man 

har ett stort hus som drar mycket energi. Jag tror att energin kommer man titta mer 

på i framtiden när man köper ett nytt hus! 

Ett motiv till att energieffektivisera som hushållet ovan tar upp och som återfinns som 

argument i tidigare studier (se t.ex. Sernhed & Pyrko, 2006) är att man tror att energieffektivitet 

är en faktor som påverkar husets försäljningsvärde. 

Det finns också villaägare i studien som av olika anledningar inte tycker att det är 

lönt att hushålla med energi. Vid frågan om hushållet tänker mycket på sin 

energianvändning gavs följande svar: 

Kvinna (villaägare): Nej, nej! Det är inte mycket vi kan göra. Även om vi drar ner 

värmen, så höjer E.ON det fasta, så att säga. Eller så höjer de det rörliga. Det spelar 

ingen roll. Jag håller inte koll på det. Har man en stor villa, då spelar det roll. Då 

måste man se om sitt hus. 

Intervjuare: Planerar ni att göra några energieffektiviseringar? 

Kvinna: Nej, nej, nej! Det behövs inte, det är bra som det är. Huset är gammalt, 

från 1964… det känns riktigt, riktiga betongväggar och tegel och inga skojerier… 

inte mycket att tänka på. En del grannar har täppt igen fönstrena, men hos oss får 

det dra. Vi är inte så noga. Det är bra att det drar! Vi är nog slarviga… men det får 

inte bli för tätt, för då blir det mögel i huset” 

Detta hushåll tycker inte att de har så stora handlingsramar när det gäller 

energieffektivisering även om de har ett hus byggt på 60-talet och som är byggt efter 

normer med betydligt mindre krav på energianvändningen än dagens nybyggnation.

39 


CENTRUM 

Skulle man göra energieffektiviserande åtgärder är förväntningen att besparingen i 

kronor kommer att ätas upp av höjda energipriser och avgifter. Det finns också en oro 

av att drabbas av ”sjuka-hus-fenomenet” om man isolerar och tätar för mycket. 

Ett av de intervjuade hushållen flyttade 2005 till ett alldeles nytt hus. Då huset är 

nybyggt finns ännu inga renoveringsbehov och några energieffektiviseringsåtgärder 

är inte heller aktuella: 

Intervjuare: Har ni genomfört några energibesparande åtgärder? 

Man (villaägare): Nej, det har vi inte gjort. Vi har det inställt på 

standardinställning, termostater finns i varje rum och givare på utsidan följer väder 

och vind. I övrigt har vi inte gjort något. Fönstren är nya och isoleringen är ny. Den 

energieffektivisering vi kan göra är att sänka temperaturen. I och med att det är ett 

nytt hus så har vi börjat på en relativt effektiv nivå… så att det mest uppenbara, att 

titta på tilläggsisolering och att byta fönster, går ju liksom inte att göra. 

Det som skiljer villaägarna från de andra kundgrupperna bostadsrättsföreningar och 

fastighetsbolag är att det oftast inte finns några uttalade målsättningar när det gäller 

energieffektivisering hos villaägarna. Ändå visar intervjuerna med villakunder att 

flera av villakunderna tänker på din energiförbrukning och tycker att det är viktigt att 

den inte är för hög. 

Det intryck som energirådgivaren från Energikontoret i Skåne har av privatpersoners 

incitament att vilja spara energi är viljan att spara pengar. Att en sänkt energianvändning 

också främjar miljön ses som en bonus. Visst har klimatfrågan påverkat 

hushållens inställning till en viss del, men det är mycket få som vänder sig till Energikontoret 

och frågar hur de kan leva på ett klimatsmartare sätt, ungefär en person om 

året. Det är de ökade energipriserna som har påverkat intresset för energieffektivisering 

mest. Energirådgivaren har i sin kontakt med privatpersoner i Skåne också 

märkt att det finns en geografisk skillnad i attityder, där invånare i vissa kommuner är 

betydligt mer intresserade av miljöfrågorna än invånare i andra kommuner. 

Intervjuare: Vad skulle du säga är det största incitamentet till att vilja spara energi 

för villaägare? 

Energirådgivare: Ja, pengar. Ja helt, till 99 % skulle jag säga. Miljön är väl en 

bonus, skulle man kunna säga. Men det är… absolut så är det pengar. 

Intervjuare: Och när det gäller andra aktörer, är det likadant? 

Energirådgivare: Eh, ja. Man kan väl säga att vissa företag, som jag jobbar mot 

kyrkan till exempel, där är det mycket miljö snarare än… både och, där är det 

50/50 skulle jag säga, pengar och miljö, för de vill ju vara en förebild givetvis, 

va… 

Intervjuare: De har etiska värderingar som gör att…? 

Energirådgivare: …Ja, precis! Så det är ju lite olika, vad det är för företag som man 

pratar om. Ofta är det, det är ju mycket pengar det handlar om där också. Det ska 

till ganska speciella företag med en speciell inriktning som ska vara miljötänkande 

istället. Men det är nog pengarna som bestämmer.

Intervjuare: Finns det någon som hör av sig som säger: jag vill sänka min 

klimatbelastning? 

Energirådgivare: Ja, det är väl en om året skulle jag säga. Det händer inte särskilt 

ofta, tyvärr. 

Intervjuare: Är det villaägare? 

Energirådgivare: Ja, då är det nog villaägare. Och då skulle jag snarare säga att det 

rör sig om norra Skåne än om södra Skåne. 

Intervjuare: Jaha? 

Energirådgivare: Faktiskt, man ser en ganska stor attitydskillnad där, helt klart. 

Intervjuare: Nähä? Intressant! 

Energirådgivare: Ja, det är faktiskt väldigt intressant! Ja, vi har ju hand om 

Vellinge kommun till exempel, och där gäller ju 100 % av frågorna värmepumpar. 

Medans i norra Skåne, om man tittar Bromölla, Östra Göinge, det kan vara mycket 

elda ved och pellets för att det är billigt och bra för miljön. 

Intervjuare: Är det inte för att de har bättre tillgång till virke? 

Energirådgivare: Jo, men de tänker ofta miljömässigt och nämner det själva. 

Intervjuare: Att det liksom finns med… att även om det är pengarna som styr, så 

finns det med i deras funderingar? 

Energirådgivare: Ja, jo. Visst är det så. 

Intervjuare: Jätteintressant! 

Energirådgivare: Ja, man tycker egentligen att det är Vellingeborna som borde bry 

sig om miljön så att de inte blir översvämmade då…(skratt) 

40 


CENTRUM 

4.1.2 Kompetens och resurser 

Det framgår i intervjuerna med villaägarna att de har olika mycket kunskap om 

energifrågor. Det finns exempel på intervjupersoner som har jobbat med mätteknik 

under sitt yrkesverksamma liv och som därför har mycket kunskap om mättekniska 

frågor och har lätt för att förstå sambanden när vi diskuterar energi och effekt, andra 

har betydligt svårare att förstå vad det är man vill uppnå med de olika energitjänsterna. 

Den samlade erfarenheten har stor betydelse för vilken information som 

hushållen behöver om olika tjänster. Som i exemplet ovan där ett av hushållen har 

många funderingar kring mögeltillväxt i alltför täta hus och där det finns en stark 

övertygelse om att man inte bör göra åtgärder på klimatskalet som påverkar 

luftutbytet. 

Olika hushåll har också olika bakgrund då det gäller att hitta information och att 

besluta om större åtgärder. En av villaägarna har tidigare suttit som ordförande i en 

bostadsrättsförening och har därigenom ofta diskuterat energifrågor med andra i 

föreningen, detta märks i hans sätt att resonera om de olika energitjänsterna. Andra 

har färre erfarenheter av att diskutera energifrågor. 

Villaägarna har inte i samma utsträckning som bostadsrättsföreningarna någon att 

vända sig till för hjälp och råd om energifrågor. Kommunala energirådgivare finns 

förstås på orten, men ingen av de intervjuade villaägarna uppger att de har använt sig 

av den kommunala energirådgivaren. I intervjun med energirådgivaren vid Energi-

41 


CENTRUM 

kontoret i Skåne framkommer att Energikontoret i Skåne pratar med mellan 0,5 - 5 % 

av invånarna i de kommuner som Energikontoret har hand om energirådgivningen i. 

De vanligaste frågorna som ställs till energirådgivarna av villaägare är frågor om 

uppvärmning och energiräkningarna. 

Intervjuare: Vilka är de vanligaste frågorna som villaägare har? 

Energirådgivare: uppvärmningssystemet, värmepumpar framförallt, kan jag säga… 

är absolut den vanligaste frågan man får är om värmepumpar. 

Intervjuare: Vad frågar de då? 

Energirådgivare: Ja…många frågar om det är möjligt att borra efter bergvärme till 

exempel…där de bor. Eh, ja, och sen vilken typ av värmepump som är bäst, och 

vilken installatör ska jag välja? Vad ska jag tänka på? Och vi är ju väldigt 

tacksamma för de frågorna om värmepumpar, att de ringer oss innan de gör 

någonting. För jag menar, i äldre hus kan ju en värmepump funka väldigt, väldigt 

dåligt i många fall. Så där känner vi att vi gör väldigt stor nytta, för 

värmepumpsinstallatörer tycker vi har en tendens att bara… köra på. Så att, det är 

den solklart vanligaste frågan. Sen, fjärrvärme får vi en del, framförallt i Malmö. 

Intervjuare: Vad är det de frågar om då? 

Energirådgivare: Ja, de frågar varför E.ON inte vill koppla in dem på nätet, till 

exempel. Det är en ganska vanlig fråga… 

Intervjuare: Ja, OK. 

Energirådgivare: Och sen, ja, vad ska man säga mer? Nä, det är ju mycket om 

elräkningar och så. Att det är fortfarande väldigt, väldigt svårt att förstå dem. 

Jättesvårt. Och även fjärrvärmeräkningen är inte alltid så lätt heller. 

Intervjuare: Olika debiteringsperioder och så? 

Energirådgivare: Ja, och fasta avgifter och rörliga avgifter… 

Intervjuare: Och effekttaxa och allt vad det kan vara? 

Energirådgivare: Jo, precis. Och det är inte lätt för vanliga människor att förstå, 

tror jag. 

Intervjuare: Kan ni hjälpa dem där? 

Energirådgivare: För det mesta känner jag väl att vi kan det. Vi är jag och två till 

som sköter om de här kommunerna, och vi har ju lite olika bakgrund och 

kompetenser och så där, så jag tror att vi kan hjälpa varandra också i olika frågor. 

Vi har en som har jobbat tekniskt i 40 år, han kan allt om ventiler och så vidare, 

medan jag jobbar kanske mer miljö- och helhetstänkande så att säga, på hela biten. 

Intervjuare: Ni kompletterar varandra? 

Energirådgivare: Mm, Mm. Jo, så att jag känner att vi gör nytta i alla fall.(Skratt) 

4.1.3 Hinder för energieffektivisering 

Frågan om vad det finns för hinder med energieffektivisering diskuterades inte 

uttryckligen med villakunderna. Däremot delade energirådgivaren med sig av sina 

tankar om olika hinder för energieffektivisering. Att energieffektiviseringsåtgärderna 

är för dyra eller tar för lång tid att betala tillbaka sig diskuteras:

Intervjuare: Om vi pratar lite om hinder för energieffektivisering…så har jag några 

påståenden här som du får tycka till om: Åtgärderna är för dyra eller 

återbetalningstiden är för lång? 

Energirådgivare: Ja, det… när man pratar privatpersoner så upplever jag det helt 

klart som ett hinder, kan jag säga. Det är för dyrt, det är det. Om man inte får 

tillbaka pengarna inom rimlig tid, så är det ett väldigt stort hinder faktiskt. 

Intervjuare: Och vad är rimlig tid? 

Energirådgivare: Ja, de flesta tänker ju tio år, skulle jag säga…för en villaägare. 

Intervjuare: Ja, men tio år… 

Energirådgivare: Ja, det är ju rätt generöst ändå… 

Intervjuare: Ja, det finns det inga företag som skulle… 

Energirådgivare: Nej, där är helt annan verklighet med privatpersoner. Och därför 

är det ju svårt att motivera solenergi till exempel. För att ofta är det femton, tjugo 

år återbetalningstid. 

Intervjuare: Även på värme? 

Energirådgivare: Inte värme med bidrag, då kan man ju komma under det. Men då 

är det andra, kanske mentala hinder som spelar in där, skulle jag säga. Att det är 

lite oprövat fortfarande, tycker många. Man är lite rädd för tekniken, faktiskt, 

fortfarande. Och det…kan man tycka är konstigt. Men det finns där fortfarande. 

42 


CENTRUM 

Energirådgivaren tar här även upp ett annat hinder, nämligen att tekniken som sådan 

kan vara ett hinder då man inte vet hur en viss teknik fungerar eller då man inte 

tycker att tekniken är tillräckligt beprövad. Eftersom grannar och bekanta enligt 

tidigare studier 1 är personer som är en stor påverkansfaktor vid valet av uppvärmningssystem 

så kan möjligheten med demonstration i andra hushåll utgöra en viktig 

strategi för en teknikspridning. 

Andra frågor som tas upp är om energirådgivaren tycker att villaägarna saknar 

kunskap om sin energianvändning eller vilka åtgärder som man kan genomföra för att 

spara energi. 

Intervjuare: Ett annat hinder, kan det vara att man saknar kunskap om den egna 

energianvändningen? 

Energirådgivare: Eh, ja…med villaägare skulle jag nog inte säga att det är så, för 

de har generellt sett ganska bra koll på hur mycket energi de gör av med…och de 

reagerar ofta om det blir för dyrt också va, så jag tror att kunskapen om 

energianvändningen är nog ganska god ändå tror jag. 

Intervjuare: Kunskap om vilka åtgärder man kan utföra? 

Energirådgivare: Ja…ofta har man en åtgärd som man styr in sig på, man målar in 

sig i ett hörn lite, man tänker inte på flera olika alternativ utan man har hört utav 

någon att: Det här är det bästa! Det ska du ha! Och då väljer man det också. Det 

blir tunnelseende där. Det skulle jag nog vilja påstå. 

1 Se till exempel Doona, J. & Jarlbro, G., 2009.

Intervjuare: Kunskap om vilka åtgärder som ger mest effekt? Det är kanske lite 

samma sak då? 

Energirådgivare: Jo, till viss del. Alltså ofta har man kanske tänkt ut ett väldigt bra 

system, men att det här systemet kan utökas med solenergi till exempel tänker man 

nog inte. Utan att man tänker att en värmepump ger bra besparing. Att det faktiskt 

går att koppla solenergi till den också, det tänker man inte på. Som skulle ge en 

ännu bättre besparing i slutändan. Så till viss del kan jag nog hålla med om det. 

Intervjuare: Kan det vara att man inte har rätt kompetens att utgöra åtgärderna 

själv? 

Energirådgivare: Alltså, de flesta anlitar ju någon ändå till att göra åtgärderna. Det 

beror ju på lite om vad man pratar om. Pratar man värmesystem, så tar man ju 

alltid in någon som gör det åt en, men … när det gäller till exempel…när man 

bygger ett nytt hus och sätter man upp hundra halogenspotlights i huset, istället för 

att välja LED-spotlights va? Och det beror ju enbart på… alltså till viss del att man 

inte känner till marknaden, men att man är rädd att det inte ska funka dessutom. 

För att man vet att halogen, det funkar bra, det har jag använt alltid, men… så att 

man vågar inte ta steget, fast man vet att man borde göra det. Så det kan man nog 

säga också. 

Om villakunderna inte vet vilka åtgärder som kan göras och som är mest lönsamma, 

vet de vem de ska vända sig till då för att få reda på detta? Den kommunala energirådgivaren 

kan vara en första instans. 

Intervjuare: Vet folk var de ska vända sig för att få hjälp då? 

Energirådgivare: Ja, det är en väldigt bra fråga. Det tror jag… alltså ofta så frågar 

man, när de ringer in och ska byta värmesystem så frågar de: kan ni nämna någon 

bra då? Och det får vi ju inte. Men, så det tror jag absolut! Man vet inte vart man 

ska vända sig, och då är det ju stor risk att det blir fel. Så att det skulle jag säga. 

Och vi tittar ju också på hur många procent av kommunens invånare som vi pratar 

med…och i vissa kommuner är det ju inte en halv procent av invånarna vi pratar 

med på ett år. Så att jag skulle nog säga att vi skulle nog behöva göra mer reklam 

för oss själva till exempel. Det är ett bra första steg att ringa till. 

Hur olika statliga stöd påverkar viljan att energieffektivisera är också något som 

diskuteras med energirådgivaren: 

Intervjuare: Vilken roll tror du att olika statliga stöd har för olika 

energieffektiviseringsåtgärder? 

Energirådgivare: Jag tror att de faktiskt har en ganska stor roll ändå. Om man tittar 

på de här solstöden som finns. Just nu så är det ju väldigt bra, alltså pengarna går ju 

åt väldigt snabbt. Så just det stödet är jättebra. Det tror jag verkligen. Sen har det ju 

varit lite misslyckade satsningar där också kan jag tycka. Men generellt så tror jag 

att det påverkar väldigt mycket faktiskt. 

Intervjuare: Stödet till solvärme, hur ser det ut? 

43 


CENTRUM

Energirådgivare: Du får två och femtio per beräknad kilowattimme produktion. Så 

om du beräknar att du ska producera 2000 kWh så får du 5000 kr i bidrag. Och det 

är liksom det som gör att det balanserar över till en lönsam åtgärd, skulle jag säga i 

många fall. 

Intervjuare: Det där har jag funderat på, är det så? Eller är det bara att här är ett 

bidrag, och egentligen är det inte särskilt stort, men det tippar ändå över 

beslutsfattandet, kanske inte kalkylen lika mycket som… 

Energirådgivare: Nej, det har du…jag tror absolut att du har en poäng där. Det är 

nog mycket mentalt att här får vi pengar för att göra någonting, då gör vi det! Jo, så 

det kan nog vara lite båda delar. Om man tänker i större anläggningar om man 

räknar på dem som Malmö Stad har satt upp till exempel, de skulle ju aldrig blivit 

lönsamma utan bidrag. 

Intervjuare: Ja, de har naturligtvis också räknat ordentligt på det. 

Energirådgivare: Ja, jo precis. Men för en privatperson kan det nog vara lite…kan 

det nog kvitta de här femtusen egentligen. Det gör väl två, tre år kortare 

avbetalningstid kanske. Så det är lite olika. 

Intervjuare: Vad är det mer för stöd som du tycker spelar stor roll? 

Energirådgivare: Det här stödet för konvertering från direktel. Det är ganska 

mycket pengar som det handlar om faktiskt. Så det tror jag absolut har varit 

någonting för ganska många. Och jag tycker att det är bra stöd också för att man 

satsar på en bra värmeanläggning. Alltså man får inte välja vad som helst istället 

för direktel. Och det kan ju röra sig om 40-, 50-tusen det stödet. Och det är jättebra 

pengar det, verkligen. Och det får man ju om man går till fjärrvärme eller till berg- 

eller jordvärme. Så att det har jag upplevt att det har vi fått många frågor om också. 

Och att många är tacksamma för det, för att då går det ju ekonomiskt att få till det i 

alla fall. 

Intervjuare: Har privatpersoner koll på vilka stöd det finns? 

Energirådgivare: Nej, det skulle jag inte säga. Där tycker jag till exempel att 

Energimyndigheten borde göra bättre reklam för de stöden, för det är många som 

inte känner till dem. Så är det verkligen. Och det…bara att hitta det på Energimyndighetens 

hemsida, då får man leta en stund. 

Intervjuare: Ja, man ska veta vad man ska skriva för sökord. 

Energirådgivare: Ja, precis. Och jag tror absolut att man skulle göra mer reklam för 

de här stöden och gå ut ordentligt med det. 

44 


CENTRUM 

4.2 Bostadsrättsföreningar 

De intervjuade bostadsrättsföreningarna har mellan 14 till 134 lägenheter i sina 

bestånd. Ett par av föreningarna är HSB-föreningar och har därmed möjlighet att få 

hjälp med förvaltning och annat från HSB. Ålderssammansättningen hos de boende 

varierar i de olika bostadsrättsföreningarna. I några föreningar är ålderssammansättningen 

ganska homogen med en förskjutning åt äldre boende, i andra föreningar är 

det en betydligt större åldervariation hos bostadsrättsinnehavarna med både yngre och 

äldre blandat.

45 


CENTRUM 

De flesta av de intervjuade bostadsrättsföreningarna äger fastigheter byggda för 

relativt länge sedan: 1939, 1944, 1952, 1954, 1960. Föreningarna är ofta lika gamla 

som fastigheterna. En av bostadsrättföreningarna bildades dock 2001 och planerades 

från början som ett äldreboende med gemensam matsal, men detta blev av någon 

anledning inte godkänt och ett byggföretag köpte upp marken och gjorde privata 

lägenheter istället. De friskaste som hade anmält intresse för att flytta till äldreboendet 

köpte lägenheter i den nybildade bostadsrättsföreningen. 


En bostadsrättsförening drivs av en lekmannastyrelse och den energikompetens som 

finns beror framförallt på vilken kompetens som finns hos enskilda medlemmar eller i 

styrelsen. Kompetensen beror ofta på vilka yrkesgrupper som finns representerade 

och vilka tidigare erfarenheter som medlemmarna har gjort sig under sin respektive 

liv. Därför går det i likhet som för villaägarna inte att uttala sig generellt om kompetensen 

hos bostadsrättsföreningar. 

I nedanstående intervjucitat diskuteras intresset av olika energitjänster i 

föreningen. Intervjupersonen framhåller att det är svårt för styrelsen att hålla koll på 

ny teknik och nya lösningar då de som sitter i styrelsen är lekmän: 

Man (sekreterare och vicevärd): Vi har aldrig stängt dörrar för något, men man kan 

inte ha översikt överallt. En styrelse i en förening är en lekman, så då måste man 

ha tjänster till exempel från HSB. Men får man ett förslag från E.ON måste man ju 

diskutera det med medlemmarna och experter. Vad får det för konsekvenser? Hur 

mycket pengar kan vi tjäna på detta? Så får man föreslå detta. 

I vissa föreningar är medlemmarna lite äldre och har tidigare bott i villa och är därför 

vana att sköta vissa saker i en fastighet. I andra fall har de boende mycket mindre 

erfarenhet av fastighetsskötsel, uppvärmningssystem och annat som berör boendet. 

Men äldre människor kan också vara mindre teknikintresserade och mer oroliga för 

förändringar. Detta framhålls i nedanstående intervju: 

Man: Stora frågor får vi ta upp på vårt årsmöte. Styrelsen får bara bestämma det 

löpande. 

Intervjuare: Har detta diskuterats på årsmötena då? (diskuterar kollektiv elmätning) 

Man: Ja, med avseende på kostnader. Det är samma för insatserna i lägenheterna… 

man kan få en bank att äga det istället. Men det tror de boende inte på. De tror att 

de blir av med lägenheten då. Äldre människor har sparat och vet att det man har 

det har man. Samma med datautveckling, kanske tio av 44 lägenheter som har egen 

dator… kanske 20 stycken. Någon har gått äldrekurs och tycker att det är bra med 

Internet. 

Några av bostadsrättsföreningarna är HSB-föreningar. Vad tycker då intervjupersonerna 

om stödet som föreningen har i HSB?

Intervjuare: Vilka positiva sidor finns med att vara med i HSB? 

Man (sekreterare och vice värd): Positiva sidor att ha en fastighetsförvaltare som 

HSB i det här fallet, är att du kan utnyttja deras tjänster…för att vara egen kräver 

mycket av dem som bor i husen…att man har ett större intresse att engagera sig på 

ett helt annat sätt. Det krävs givetvis av en HSB-förening, också. Men det finns en 

HSB-representant som kan styra de föreningar som inte har samma engagemang. 

Man måste ha styrning så att man inte tar på sig saker som är helt uppåt väggarna. 

Så fördelen är ju att man har de olika verktygen som bokslut, man kan köpa 

energistatistik osv. Klarar inte de av det, har de samarbete med konsulter, typ 

Grontmij. Så då får man ju vända sig dit där. 

46 


CENTRUM 

I en annan HSB-förening är man inte helt nöjda och tycker att HSB borde kunde göra 

mer för sina föreningar när det gäller energifrågorna: 

Intervjuare: Ni är en HSB-förening? Får ni hjälp av dem? 

Kvinna (ordförande). Man får betala för det, det står här! (visar papper från HSB) 

Intervjuare: Gör de underhållsplaner och så? 

Kvinna:. Ja, det ingår i vårt administrativa avtal. 

Man (vice ordförande). Ja, men jag kan ju tycka att även om man har 

energisamordnare, så borde det finnas mer i en sådan stor organisation. Man borde 

kunna vaska fram erfarenheter, som inte enskilda föreningar kan göra! 

Intervjuare: Kanske lite föreläsningar? 

Man: Eller lite utskick… till exempel: genom att byta kranar kan ni spara… det 

blir enkelt! Annars tror jag endast de riktiga eldsjälarna kan driva igenom saker i 

olika föreningar. 

På vissa orter kan bostadsrättsföreningar bli medlemmar i Sveriges Bostadsrätts- 

Centrum AB (SBC) 2 . SBC har sitt huvudkontor i Stockholm, men har även kontor i 

Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Sundsvall. Bolaget tillhandahåller tjänster 

inom ekonomi, teknik och juridik för bostadsrättsföreningar. En av de intervjuade 

bostadsrättsföreningarna i Malmö är medlemmar i SBC och tycker att de får mycket 

ut av detta medlemskap: 

Man (vice värd): Vi är med i många möten med SBC, för om det händer något så 

kan man få en jurist därifrån… till ett skapligt pris dessutom. Vi har ju mycket 

hjälp av det. 

Intervjuare: De har väl mycket kurser om hur man skall jobba i en styrelse och 

sånt? 

2 Mer information finns på SBC:s hemsida: 

http://www.sbc.se/

Man: Ja, hela tiden. Ekonomi, upphandling, ja, allt kan man säga! Vi har en, via 

SBC, som går igenom schema och skador som vi inte har klarhet i… en gång per 

år. Hjälper till med byggplaner…25-årig byggplan, har vi. SBC kostar ca 5000 kr 

per år. Dyrt, men bra! Det är bara att ringa och fråga. Advokater kostar ju betydligt 

mer! Man kan ju få listor på entreprenörer, samt hjälp med upphandling om man 

tycker det är bekvämt. Vi brukar ta in fyra olika offerter till exempel för måleri, 

och sedan utvärdera dessa. 

47 


CENTRUM 

Energirådgivaren på Energikontoret i Skåne uppger i intervjun att det inte är så 

vanligt att bostadsrättsföreningar vänder sig till energirådgivarna på Energikontoret i 

Skåne. Han tycker att efterfrågan är lägre än det verkliga behovet. Precis som intervjuerna 

med bostadsrättsföreningarna ger vid handen tror energirådgivaren att 

orsaken till det låga intresset är att ordförande och styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningar 

kanske inte hinner engagera sig så mycket i egenskap av sin styrelseroll då 

man ofta har familj och jobb som tar mycket av tiden. 

Intervjuare: Vad är det för typ av aktörer som vänder sig till er? 

Energirådgivare: Ja, det är ju olika i vilka projekt man jobbar i…alltså, när det 

gäller energirådgivningen så är det till 90 % privatpersoner. Lite företag och lite 

skolor, men mycket privatpersoner. Och sedan har vi som sagt industrin och 

kyrkan. Men det är mycket information till privatpersoner, definitivt. 

Intervjuare: Hur är det med bostadsrättföreningar? 

Energirådgivare: De är ganska svåra att få grepp på faktiskt! Vi har försökt ha en 

utbildning nu, en sol- och fönsterutbildning, alltså solvärme och fönsterrenovering, 

men det är inte många som vill komma fast vi bjuder in alla i området här. 

Intervjuare: Nä, ok? 

Energirådgivare: Så det är inte många om året som vi jobbar med där. Verkligen 

inte. Tyvärr! Vi skulle vilja jobba mer med dem, men det är svåra att få kontakt 

med. 

Intervjuare: Vad tror du anledningen är till det? 

Energirådgivare: Jag vet faktiskt inte. Ofta är det ju små, små organisationer som 

är ledda av lite glada amatörer, tror jag… som …som inte har tid att engagera sig. 

Intervjuare: De har inte tid att engagera sig så mycket? 

Energirådgivare: Ja, jag tror det. Och så har man ett heltidsjobb att sköta, och 

dessutom ordförande i en förening så är det inte lätt, tror jag. Tyvärr. 

Även om det inte är särskilt frekvent så händer det dock att Energikontoret får in 

förfrågningar om att komma ut och föreläsa om vad de boende kan göra för att spara 

energi. 

Intervjuare: Om ni har några bostadsrättsföreningar, vad är det som de frågar om? 

Energirådgivare: Ja, ofta när det gäller bostadsrättsföreningar så vill de att man 

kommer dit och föreläser kanske, om de har styrelsemöte eller något… att man 

drar en timme lite allmänna energispartips så att säga. De är inte mycket

systemfrågor, det är det verkligen inte… och inte mycket fönsterfrågor heller. Utan 

det är mycket att de vill ha lite allmän hjälp och… hur var och en kan minska sin 

energiförbrukning. 

Intervjuare: Hur var och en… alltså de som bor där? 

Energirådgivare: Mm. 

Intervjuare: Ok, och då är det…på de här föreläsningarna, då bjuder de in sina 

boende…och sen så kommer ni och föreläser? 

Energirådgivare: Ja. Ibland är det boende, ibland är det styrelsen som man pratar 

med då. Så det är nog det vanligaste sättet vi pratar med dem. Det är inte många 

frågor kring uppvärmning eller så, för de tycker ofta att de kanske har det avklarat 

redan, att det sköter sig själv. 

Intervjuare: Och de tycker inte att era råd där…är…alltså, hur skaffar de sig sina 

råd? Eller kan de allting själva? 

Energirådgivare: Nej, det kan de inte, det tror jag verkligen inte när det gäller 

bostadsrättsföreningar. Men däremot tror jag att de… att ofta de går direkt till 

konsultbolag istället. Till exempel om man har gjort energideklaration så vänder 

man sig kanske till samma bolag då om man ska… gå vidare med någon åtgärd. 

Intervjuare: Jag tror att de flesta letar efter det billigaste sättet att göra en 

energideklaration, och sen är den klar. 

Energirådgivare: Det är min uppfattning också, helt klart. Och sedan gör man inte 

mer än så. För gör man en billig energideklaration får man dåliga åtgärdsförslag 

också. Och då kommer man inte längre där ändå och då tror man att allt är bra. 

48 


CENTRUM 

4.2.2 Intresse för energieffektivisering 

Att driva frågor om energieffektiviseringsåtgärder i en bostadsrättsförening kan vara 

svårt. Styrelsen får bara ta beslut om den löpande verksamheten och vid större beslut 

krävs omröstning bland medlemmarna vid årsmöten eller extrastämmor. Medlemmarna 

är inte alltid så engagerade och då blir det tungrott att få igenom vissa beslut. 

Intervjuare: Hur är det med medlemmarna? Är de intresserade av 

energibesparingar? 

Man: Det tror jag väl. Men de springer ju inte ner dörrarna och kräver att man skall 

göra si eller så när det gäller el och energi. Elementen har väl varit lite snack om, 

men det enda medlemmarna är intresserade av är värme och komfort. Det har varit 

lite svårt att styra kontinuerligt, därför gjorde vi detta projektet (syftar på byte av 

element). 

I en annan intervju uttrycks att även styrelsens tid och engagemang är begränsad: 

Intervjuare: Vad ser ni för hinder för att hålla på med energieffektivisering? 

Kvinna (ordförande): Tid, känner jag. 

Intervjuare: Är det för att vardagsbestyren tar överhand?

Man (vice ordförande): Det finns ett minimiarbete som kommer först och sen sitter 

många i styrelsen för att man måste och inte för att man är överentusiastisk. 

Kvinna: Intresset finns kanske men det är inte alltid man får gehör för sina förslag. 

Man vill inte vara själv med att dra igång det. 

Intervjun fortsätter med vilka energifrågor som har diskuterats i föreningen: 

Intervjuare: Hur går diskussionerna i föreningen med när det gäller energifrågor? 

Kvinna: Det diskuteras inte så mycket. Det enda som sker är när alternativen från 

E.ON kommer… alternativ A, B eller C? (olika prismodeller). Då tog X (vice 

ordförande) fram en graf som visade att skillnaden är minimal för vår del. Ofta är 

det ju så när man inte förbrukar några stora mängder. Inte så ofta diskuteras energi, 

men just nu diskuterar vi snålspolande kranar och eventuellt varmvatten till 

tvättmaskinerna. Nu har vi tilläggsisolerat fasaden, det var den inte innan, så det 

har ju diskuterats lite. Just nu putsar vi fasaden och tilläggsisolerar. Tidigare var 

det eternitfasad. 

Man: Tyvärr tar den mesta tiden att diskutera akuta problem, det blir sällan tid att 

diskutera långsiktiga problem och strategier. Alldagliga saker gör att större frågor 

drunknar. 

Kvinna: Vi var ju objekt för två killar på Malmö Högskola som hade något 

examensarbete som tittade på fönster med mera och hur mycket energi som huset 

släppte ut… hur allting stod i förhållande till varandra. Och de sa att om vi skall 

göra i ordning vinden så skall vi isolera golvet och inte taket. Så det är bra att veta, 

man har fått lite kött på benen. 

Man: De gjorde lite beräkningar, stora åtgärder tar lång tid att betala tillbaka. Så 

man får hitta på något riktigt smart eller göra det i samband med något annat, typ 

som vi gör nu med fasaden. 

Kvinna: Individuell mätning har vi också diskuterat. Men det är inget som vi har 

jobbat vidare med. 

49 


CENTRUM 

Förändrade användarmönster kan vara en katalysator till att föreningen börjar fundera 

kring sin energianvändning, som i exemplet från följande intervju: 

Intervjuare: Hur går diskussionerna i bostadsrättsföreningen om energianvändning, 

är det något man diskuterar? 

Man (kassör och driftansvarig): Nej, det har vi inte gjort. För att… jag känner ju 

det att vi kanske borde ta upp det… Ett generationsskifte är på gång i huset och vi 

får alltså mer ungdomar som flyttar in, och andra flyttar ut då. Jag ser ju det att vi 

gör åt mer vatten nu, än vad vi har gjort tidigare. Så vi har ju en ökande 

vattenförbrukning i volym då. Tror att det kan vara bra att ta en diskussion om det 

och visa hur siffrorna ser ut. Det tror jag är bra! Det har vi inte haft. Många sköljer 

nog under rinnande vatten. Man ser att man har blivit lite latare.

50 


CENTRUM 

Diskussion om energieffektivisering uppkommer kanske framförallt utifrån önskan att 

spara pengar i föreningen. I följande förening har man inte gjort särskilt många 

åtgärder, men diskussionen om att spara energi kommer upp då och då: 

Intervjuare: Är man intresserad av energifrågor i föreningen, diskuterar man det? 

Man A (ordförande i bostadsrättsförening): Jo, det gör vi ju, tack vare kostnaderna. 

Intervjuare: Vad diskuterar man då? 

Man A: Kan man sänka temperaturen eller inte, kan vi få billigare avtal eller inte 

med något elbolag? 

Man B (vice ordförande): Någon föreslog solfångare då vi bytte tegelpannor, 

någon engagerad dam… om det skulle funka med solpaneler. Eftersom vi hade 

fjärrvärme, så dog det ut. 

Flera av bostadsrättsföreningarna verkar intresserade av energieffektiviseringsåtgärder, 

men inte alla. Det förefaller som att det är svårt att driva igenom större 

åtgärder i föreningarna. 


Vid frågan om vad intervjupersonerna upplever att det finns för hinder för energieffektivisering 

nämns oengagerade medlemmar, tidsbrist hos styrelsen och att det 

upplevs som en extra ansträngning när större åtgärder skall göras. En av bostadsrättsföreningarna 

har mest äldre medlemmar. Där upplever intervjupersonen att intresset 

och engagemanget kan vara svagt på grund av just åldersaspekten: 

Man: Vi försöker på en del grejor, men det är svårt. De flesta är nöjda och väntar 

på slutsignalen. Kommer det in nya människor efterhand så blir det nya tankebanor 

och frågeställningar. Antalet gnällspikar blir mindre ju. Många säljer ju huset för 

de orkar inte längre. 

Bristande engagemang är även det hinder som förs fram i en annan förening: 

Kvinna (ordförande): Intressant att det finns så många bostadsrättsföreningar, men 

ingen vill sitta i föreningen. Det förvaltas ju jättestora belopp av folk som är 

lekmän oftast. Medlemmarna trycker inte på någonting. Även om vi säger till dem 

att de skall säga ifrån. 

I en annan intervju diskuteras att det är svårt att få igenom större beslut i styrelsen, 

eftersom styrelsen har svårt att veta om energieffektiviseringsåtgärder går att räkna 

hem: 

Man: Frågor som upplevs som en stor apparat är svårt att få igenom i styrelsen. 

Återigen är det något som skall administreras och investeras. Kommer det att löna 

sig i slutändan?

Behovet av genomarbetade kalkyler är tydligt. I ytterligare en intervju diskuteras att 

det är ansträngande för föreningen att engagera sig i större åtgärder: 

Intervjuare: Upplever du att det finns några hinder för energieffektivisering? 

Man: Njae, det är väl det inte, kortsiktig snålhet kanske? Generellt så tänker vi inte 

på tilläggsisolering av väggar eller liknande stora åtgärder. Finns ju liksom ett 

hinder med vilken ansträngning som behövs för att göra något. Även ekonomiska 

och tidsmässiga hinder finns. 

51 


CENTRUM 

I två föreningar upplever man att det är svårt att hitta vad man skulle kunna göra. 

Husen anses vara välbyggda och större åtgärder får göras i samband med renovering i 

så fall: 

Man: … Nej. Utan säg så här: En sån här fastighet är egentligen väldigt rejält 

byggd och det blir omfattande om man skall förändra någonting. Trillar putsen och 

om man skulle åtgärda den då kan man ju fundera på en eventuell tilläggsisolering 

av något slag, men … det blir ett rejält bygge i så fall… för att uppnå en ordentlig 

förändring. Så upplever jag det lite. 

Intervjuare: Du ser inga ekonomiska hinder då? 

Man: Nej, det finns inte! Vi är i stort sett obelånade, och det är ju i och för sig inget 

egenvärde, för att det har vi sagt då… det är viktigt att de som flyttar… vi skall ju 

inte betala fastigheten för dem som vill flytta in sedan… En viss lånebild skall man 

nog ha i huset. Vi har ca 600 000 kronor. Vi skulle mycket väl kunna göra något, 

frågan är vad som är bra? För vi ser ett antal föreningar som har blåst till det 

väldigt ordentligt. Det har ju i stort sett ökat lånebilden från, ja säg, 10 till 120 

miljoner… Väldigt fort, de skall ha allt! Nya tvättstugor och så vidare… 

I den andra föreningen säger man så här: 

Man: Nej, vet inte vad vi skulle kunna göra egentligen. Har bytt fönster och 

ytterdörrar med mera. Finns inget uppdämt behov. 

Samtidigt så berättar denna förening att snön brukar smälta på vissa ställen på 

taket. Detta är ju rimligen ett tecken på ett oönskat värmeläckage och därmed 

borde det ju finnas ett behov av att isolera vinden på fastigheten. 

Sammanfattningsvis kan sägas att de hinder för energieffektivisering som 

intervjupersonerna i bostadsrättsföreningarna tar upp är bristande engagemang hos 

medlemmarna, bristande tid hos styrelsen, samt att man tycker att det är svårt att veta 

vilka energieffektiviseringsåtgärder som kan löna sig.

52 


CENTRUM 

4.3 Fastighetsbolag 

Företag A och B är båda två relativt stora kommunala bostadsbolag. Företag A och B 

har förutom bostäder också en del lokaler i stadscentrum. Företag C är ett relativt 

stort fastighetsbolag som hyr ut kontors- och butikfastigheter samt industri- och 

lagerfastigheter. Företag D som nyligen har blivit uppköpta och således har en ny 

ägare hyr ut fastigheter till offentliga aktörer såsom stat, kommun och landsting. 

Företag E är ett mindre familjeägt fastighetsföretag som äger och hyr ut både bostäder 

och lokaler som ligger centralt i staden. Företag F är också ett familjeägt fastighetsföretag 

som äger och förvaltar kommersiella lokaler, främst kontor och butiker. 

Företaget säljer av och köper upp nya fastigheter kontinuerligt. 

4.3.1 Fastighetsbolagens kundkrav 

De fastighetsbolag som ingår i studien har olika verksamheter, från kommunala 

fastighetsbolag som skall erbjuda lägenheter och i viss mån lokaler till kommuninvånarna, 

till privata fastighetsbolag som erbjuder lägenheter, kommersiella lokaler 

eller vårdlokaler. Därmed ser de olika fastighetsbolagens kunder mycket olika ut och 

kundkraven varierar därför också. 

Företag A beskriver att deras viktigaste kundkrav kan sammanfattas i ordet 

trygghet. Företaget lägger många aspekter på begreppet trygghet: att värmen fungerar, 

felanmälan, att snöskottning fungerar, att det känns tryggt att vistas i tvättstugan och 

på väg hem från bussen, kamerabevakade garage med mera. Miljön är viktig, till 

exempel att sophanteringen fungerar. För hyresgästerna är det även viktigt att 

energiförbrukningen sänks för då vet de att hyran inte skenar iväg. Intervjupersonen 

beskriver att i den kommun som företaget verkar i finns ett gediget intresse för 

miljöarbete hos kunderna. Detta är en skillnad mot grannkommunen som intervjupersonen 

arbetade i tidigare. Därför har man goda förutsättningar att arbeta 

tillsammans med hyresgästerna, för att försöka minimera kostnaderna och för att 

känna sig lite miljönyttig på köpet. 

Företag B som också är ett kommunalt fastighetsbolag beskriver att företaget har 

fokus på kunden. Som kommunalt bostadsföretag har man även ett socialt ansvar mot 

kommuninvånarna och har också miljökrav från kommunen. 

I företag C säger man att det absolut största kundkravet gäller komforten och att 

sparad energi inte är värt någonting om man inte bibehåller komforten. Kunderna 

klagar mest på att det är för varmt på sommaren, inte att det är för kallt på vintern. 

Intervjupersonen tycker att kundernas miljökrav har ökat mycket de senaste åren och 

att kunderna i allt högre grad vill ha information om energiförbrukning och 

miljöbelastning från energianvändningen. 

Företag D upplever att det finns ett väldigt stort tryck från hyresgäster när det 

gäller miljö- och energifrågor. Företaget arbetar med gröna hyresavtal där vinsterna 

som uppkommer från energieffektiviseringsåtgärder och sparande delas mellan 

hyresgästerna och fastighetsbolaget. Då företag D i stor utsträckning hyr ut skolor och 

vårdlokaler innebär detta att det finns ganska strikta kravspecifikationer på lokalerna 

och att detta inte lämnar jättemycket åt fantasin. På företagets hemsida kan man läsa

53 


CENTRUM 

att förvaltning av publika fastigheter i viss mån skiljer sig åt från förvaltning av 

kommersiella fastigheter. Till exempel är antalet hyresgäster per ytenhet är vanligen 

färre, hyresavtalen längre och det juridiska ramverk som reglerar hyresgästernas 

verksamheter skiljer sig på många sätt från lagstiftningen kring kommersiella 

fastigheter. Intervjupersonen upplever att kunderna tänker mer långsiktigt nu än vad 

de gjorde tidigare. Hållbarhet och möjlighet att anpassa efter hand är viktiga ledord. 

Företag E erbjuder förutom kommersiella lokaler lägenheter som ligger centralt i 

staden. Husen är ofta äldre och det finns många restriktioner när det gäller möjligheterna 

att förändra i fastigheterna och därför är det bland annat svårt att energieffektivisera 

fasader då man vill behålla dessa i ursprungligt skick och utseende. Det 

är även höga takhöjder i lägenheterna vilket gör att de är dyrare att värma upp per 

kvadratmeter. Intervjupersonen upplever inte att deras kunder har några specifika 

miljökrav, undantaget är kunden Malmö Stad som har en egen miljöpolicy. Denna 

miljöpolicy handlar dock mest om krav på källsortering, inte så mycket om energi. 

Det största kundkravet bland kunderna är inomhusklimatet. Merparten av hyresgästerna 

vill bara att allt ska fungera. En annan sak som tas upp i intervjun är att det kan 

vara svårt att få framförallt äldre hyresgäster att förstå ny teknik. Något som det har 

varit mycket diskussion om är till exempel informationstavlor i trapphusen som 

uppdateras från datorn. 

Företag F tillhandahåller kommersiella lokaler som ligger på strategiskt bra lägen i 

staden, antingen centralt eller nära på- och avfarter. Företaget köper upp lokaler som 

de restaurerar och förädlar till en bättre nivå, och som de sedan hyr ut och förvaltar 

och ibland med tiden avyttrar. Intervjupersonen upplever att kunderna har blivit mer 

miljömedvetna. Numera är det kanske två av tio som frågar var företaget tar sin 

energi ifrån, flera kunder efterfrågar till exempel grön el. Allt fler av kundföretagen 

har numera egna miljöpolicys. 

Det är tydligt att de olika fastighetsbolagen har ganska olika verksamheter och 

olika mer eller mindre specifika omvärldskrav. För ett energibolag som vill satsa på 

energitjänster betyder detta att det är viktigt med god kundkännedom vilket innebär 

att man måste ha en dialog med kunden för att förstå dennes behov, omvärld och 

kundkrav. Därför att det intressantare inom denna kundgrupp att prata lösningar 

snarare än standardiserade tjänster. 

Fem av de sex intervjuade företagen tycker sig uppleva att miljöintresset och 

miljökraven från hyresgästerna har ökat. 

Frågan diskuterades även med energiansvarig inom Fastighetsägarna Göteborg 

Första Regionen. Intervjupersonen menar att miljön oftast inte är det avgörande eller 

största argumentet vid val av boende. 

Intervjuare: Ställer hyresgästerna själva krav på fastighetsägarna i miljöfrågorna? 

Man (Energiansvarig på Fastighetsägarna Göteborg): Ja. Men det är ju också en 

sån där sak som… det är en fråga som kommer från ett helt annat håll som kanske 

möts någonstans på mitten. Men när en privatperson letar efter en lägenhet, då har 

ju den helt andra ingångsdata här. Alltså dels vill man ju bo på ett visst ställe av en 

orsak, inte på grund utav miljön, utan man kanske har ett jobb eller en släkt,

eller… man kanske inte kan bo på Sveavägen, för man har inte råd, och då väljer 

man något annat ställe att bo på. Det är det som styr. 

Intervjuare: Ja, när man väl ska skaffa sig en lägenhet, ja. 

Man: Ja. Sen är det ju… har du valmöjligheter och kan välja mellan två lägenheter 

så väljer du ju förmodligen den lägenhet du känslomässigt tycker är bäst. Och det 

kan ju vara kopplat till att den miljön känns bättre för sinnet om jag säger så va? 

Men jag tror inte att om du har två lägenheter om den ena ser ut som skrutt och om 

den lägenhet som ser ut som skrutt av någon anledning har miljövänliga tapeter 

och bättre värmesystem, man väljer inte det. Det funkar inte så. 

Hur stor påverkan som miljöfrågorna har vid val av lägenhet är en sak, och hur de 

boende reagerar för fastighetsägarens miljöarbete när man redan bor i lägenheten är 

en annan. 

Intervjuare: Men det är ju vid själva valet, så att säga. Om man redan bor i en 

lägenhet? 

Jan: Ja…eh…nånstans så, jag tror ju…jag tror ju att det finns med, men det är 

långsamma processer. Allt annat i samhället har ju ganska korta löptider. Vi åldras 

fort, tekniken går fort, mobiler, de är gamla på ett halvår. TV-apparaterna får vi 

byta ut varje år snart. Men en byggnad, den står ju i hundra år. Och du byter inte 

värmesystem vartannat år. Utan en byggnad är en mycket, mycket långsam process 

och är den tillräckligt långsam så blir den dessutom kulturminnesmärkt – då får du 

inte ändra på något! Så att någonstans så… så finns de här miljöaspekterna, de 

finns med, men de kanske finns med i sophantering. De kanske finns med… när vi 

pratar om kontakt med hyresgäster först, det kanske gäller avfallshanteringen då 

va? Och det kan man nog säga, att där kan man nog många gånger se omvända 

problembilden där fastighetsägaren har en högre miljöambition och vill mer än 

hyresgästen som tycker att: det spelar väl ingen roll då, min lilla soppåse, då va? Så 

att där har vi nog i våra förvaltningar en större ambition än våra hyresgäster många 

gånger att få ordning på soprum och annat. Det gäller källsortering och… så är det. 

54 


CENTRUM 

Intervjupersonen tar här upp att man får ha ett långsiktigt perspektiv när det gäller 

byggnader eftersom byggnader oftast står väldigt länge och då värmesystemen inte 

heller byts så ofta, vilket naturligtvis är en mycket viktig aspekt när det gäller energieffektiviseringsåtgärder. 

4.3.2 Profilfrågor 

Företagen tillfrågades vad deras respektive företag hade för profilfrågor, det vill säga 

frågor som var viktiga för företaget och som företaget drev för att profilera sig. 

Företag A tog upp ganska många frågor som profilfrågor: nöjda kunder, miljö, 

energi, och rimliga hyror. Intervjupersonen framhöll också att man satsade på att ha 

egen personal som stod för den mesta driften och skötseln och på att ekonomin var 

stabil i bolaget. Som kommunalt fastighetsbolag upplevde man sig lite unik i

55 


CENTRUM 

jämförelse med kommunala bostadsföretag på många andra orter, då bolaget satser 

mycket på att bygga nytt. Detta kan man göra för att det finns ett ständigt tryck på 

lägenheter och för att det finns många potentiella kunder som hellre vill betala hyra 

än att köpa något eget. 

Företag B svarade att deras profilfråga är att erbjuda kommunens invånare ett 

varierat utbud av lägenheter i attraktiva och miljöanpassade områden, samt att 

fastighetsbolagets verksamhet ska bidra till en positiv utveckling för kommunen. 

I företag C framhöll man att profilfrågorna alltmer har kommit att handla om 

energi- och miljöfrågor, framförallt miljöfrågorna har blivit mer och mer aktuella. 

Även företag D framhöll att miljöfrågorna är väldigt viktiga just nu och att mycket 

går ut på att man tillsammans med hyresgästen tänker kring hur man kan spara energi. 

Företag E framhöll inte några specifika profilfrågor, men att företagets affärsidé är 

att erbjuda boende och lokaler på attraktiva platser i staden. 

Företag F tog också upp miljöfrågan som den viktigaste profilfrågan. Alla 

företagets fastigheter är uppkopplade och styrs via ecopilot. Sedan profilerar sig 

företaget genom att tillhandahålla bra lokaler på ett attraktivt läge. Fastigheterna 

ligger antingen centralt eller nära av- och påfartsleder. 

4.3.3 Utmaning för framtiden 

För att kunna sätta sig in i kundernas omvärld och utgångspunkter kan det vara viktigt 

att känna av vad som är kundens största utmaning just nu eller inom en snar framtid. 

Företag A uttryckte att det är arbetet med miljö och energi som är den stora 

utmaningen för fastighetsbolaget och man strävar hela tiden efter att sänka energiförbrukningen. 

Detta gör man inte enbart för att hålla nere kostnaderna, utan även av 

miljöskäl. En annan utmaning är att behålla nöjda kunder. På en fyragradig skala har 

fastighetsbolaget fått värdet 3.31 och man vill gärna fortsätta med att ha nöjda 

kunder. Strategin att hålla sig med egen personal är en del i detta arbete genom att 

man på detta sätt håller relationen vid liv genom en daglig kontakt med hyresgästerna. 

Eftersom företaget är ett kommunalt fastighetsbolag ställs frågan om de har samma 

problem som många andra SABO-företag har att få ekonomi att renovera de bostäder 

som byggts inom miljonprogrammen. Intervjupersonen upplever inte att detta 

problem föreligger i kommunen eftersom miljonprogrammets fastigheter inte är 

byggda likadant i kommunen som på många andra ställen. Intervjupersonen säger att 

fastighetsbolaget har spritt sitt byggande över tiden, så renoveringsbehovet är ganska 

jämnt fördelat och man har också försökt att undvika att bygga upp ett underhållsberg. 

Intervjupersonens svar på problemen med renoveringsbehoven i miljonprogrammets 

bostäder är att man måste ha modet att riva och bygga nytt. Då kan man 

bygga bättre och eventuellt fler våningar med hiss, till skillnad från många 

trevåningshus som finns idag utan hiss. 

Företag B, som också är ett kommunalt fastighetsbolag, ser som sin största 

utmaning att kunna lösa problemen med radon och ändå kunna energieffektivisera. 

Det kan till exempel vara svårt att åtgärda radonproblematiken i hus med självdrag 

(radontapeter ses inte som ett alternativ). Ventilationen behöver förstärkas och detta

56 


CENTRUM 

kan vara svårt rent fysiskt att få till i ett 50-talsbestånd. Var förlägger man ventilationen? 

Skall man ha lägenhetsaggregat eller centralaggregat? Lösningarna måste ju 

också fungera med kravet på brandceller enligt brandskyddsreglerna. För att hålla 

nere energiförbrukningen bör även värmeåtervinning installeras. Detta ses som en 

stor utmaning för hela bostadssektorn. En annan utmaning som företaget upplever är 

att man har byggt upp ett underhållsberg på grund av tidigare dålig situation med 

outhyrda lägenheter som gav en dålig ekonomi som gjorde att man valde att dra ned 

på underhållet. Verkligheten har nu kommit i kapp och bolaget har därför ett 

underhållsberg framför sig som skall tas tag i. Det kräver både tidsmässiga och 

ekonomiska insatser. 

I företag C, som i huvudsak äger kommersiella fastigheter, tar man upp 

konkurrenssituationen som den största utmaningen och de ansträngningar som krävs 

för ”att vara bäst”. Då gäller det även att se över kostnaderna. Intervjupersonen 

berättar att de har börjat titta över elförbrukningen eftersom elen börjar bli dyr och att 

det finns mycket energieffektiviseringar att göra på elsidan. 

Företag D är nyligen uppköpt och därför är den största utmaningen för tillfället att 

skapa sig ett namn på orten och visa vilken kompetens som finns inom företaget. 

Företaget har mycket kunskap om publika fastigheter och hur fastigheter skall 

anpassas till skola, vård- och omsorg. Denna kunskap vill man göra känd. 

Företag E uppger inte att man har någon specifik utmaning för tillfället, utan att 

man fortsätter att jobba långsiktigt med en långsiktig förvaltning, hög kvalitet och 

fortsätter expandera som tidigare. 

Företag F, som köper, förädlar och säljer av fastigheter har just nu en stor utmaning 

då de ska bygga om en stor kommersiell fastighet till bostäder. Detta ses som 

den främsta utmaningen i nuläget. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen lyfter fram att 

som fastighetsägare i Sverige verkar man på en otroligt styrd marknad. Handlingsutrymmet 

är reglerat och minimerat för fastighetsägaren, som inte ens får bestämma 

vad hans produkt ska kosta eller utveckla sin produkt utan inblandning av andra. Det 

viktigaste för fastighetsägarna i ett framtidsperspektiv är enligt intervjupersonen att 

försöka utveckla fastighetsbranschen och att hålla en god ekonomi. 

Intervjupersonen på SABO tar upp tre stora utmaningar som påverkar SABO:s 

medlemmar. En stor utmaning för många kommunala bostadsföretag finansieringen 

av upprustningen av miljonprogrammet. Det finns ett stort renoveringsbehov och det 

kan vara svårt att få ekonomi för att utföra energiåtgärder då det är svårt att få igenom 

hyreshöjningar på grund av att åtgärderna oftast inte är standardhöjande på samma 

sätt som till exempel ett nytt kök är. SABO driver frågan om att försöka få mer 

balanserade villkor mellan hyresrätter och andra upplåtelseformer eftersom man anser 

att hyresrätten som sådan är missgynnad. Man kan till exempel inte göra ROT-avdrag 

när det gäller hyresrätter. Det finns inga egentliga statliga stöd för energieffektiviseringsåtgärder 

när det gäller hyresrätter. På EU-nivå ser SABO att det skulle kunna

57 


CENTRUM 

finnas en möjlighet att få till stånd att fyra procent av Strukturfonderna 3 skulle kunna 

få användas till energieffektiviseringsåtgärder i särskilt utsatta områden. Detta har 

Sverige i tidigare period inte gått med på, men SABO hoppas på en annan inställning 

inför nästa period. Vidare tar intervjupersonen upp en utmaning när det gäller 

kompetensförsörjningen. Framförallt på driftsidan är det många stundande pensionsavgångar 

och det är svårt att hitta kvalificerat folk. En tredje utmaning som SABOföretagen 

står inför är den nya lagen ALLVILL, som handlar om att kommunala 

bostadsföretag skall var affärsmässiga, det vill säga vara vinstdrivande 4 , vilket kan 

förändra förutsättningarna att genomföra vissa projekt inom bostadsföretagen. 

4.3.4 Målsättningar på energiområdet 

De större fastighetsbolagen i studien, däribland de kommunala fastighetsbolagen, har 

satt upp mätbara mål för energiförbrukningen. 

Företag A har en målsättning att spara 2 kWh per kvadratmeter och år då det gäller 

värmen och 0,1 kWh per kvadratmeter då det gäller elen i sina fastigheter. En annan 

målsättning som man har jobbat mot är att avveckla oljepannorna; samtliga oljepannor 

är borta nu och på ett ställe har man byggt ett närvärmenät som försörjs av en 

halmpanna. 

Företag B har gått med i det så kallade Skåneinitiativet som initierades av SABO. 

Målsättningen är att spara 20 % fram till 2016. Detta är bostadssektorns bidrag till att 

Sverige ska uppnå EU:s klimatmål. 

Även företag C som är ett större fastighetsbolag har satt upp mätbara energimål. 

Målsättningen är att minska den totala energiförbrukningen med tre procent. Förutom 

detta håller man på med ett projekt som innebär energiförsörjning från en delvis 

förnybar källa i två av bolagets fastighetsbestånd. 

3 EU har två olika strukturfonder som heter regionalfonden och socialfonden. Europeiska regionala 

utvecklingsfonden (ERUF) är den mest penningstarka av EU:s två strukturfonder. Fonden ingår i en 

programperiod som sträcker sig mellan 2007-2013. Dess syfte är att bidra till att stärka den ekonomiska 

och sociala sammanhållningen. Den ska hjälpa till att skapa balans mellan regionerna och även hjälpa till 

med strukturell anpassning av de regionala ekonomierna i till exempel industriregioner och de regioner som 

utvecklas långsammare. Fonden ska även stödja gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt 

samarbete. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_unionens_strukturfonder), nedladdad 2011-08-31. 

4 Den nya lagen för kommunala bostadsaktiebolag förtydligar definitionen av bolagen och ställer nya krav 

på hur verksamheten bedrivs: 

Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter 

med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. 

Bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Den 

nuvarande utdelningsbegränsningen ersätts av en begränsning av värdeöverföringar från kommunala 

bostadsaktiebolag. 

Förändringar i hyreslagstiftningen: Kollektivt förhandlade hyror ska vara normerande. 

Hyressättningen i de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen ska inte längre vara normerande för 

alla hyror. Istället ska kollektivt förhandlade hyror vara normerande, oavsett avtalsparter. Ny 

skyddsregel mot kraftiga hyreshöjningar. En skyddsregel införs som ska dämpa effekten av kraftiga 

hyreshöjningar i fall där hyran tidigare varit för låg i förhållande till bruksvärdet. Den innebär att om den 

nya hyran är betydligt högre än den tidigare ska hyresnämnden bestämma att en lägre hyra ska betalas 

under en viss tid.

58 


CENTRUM 

Företag D är som förut har nämnts nyligen uppköpt och ingår i en koncern. Ännu 

har inga målsättningar satts upp kring energianvändningen som alla inom företaget 

vet om och jobbar efter. 

Företag E har inga uppsatta målsättningar med energieffektivisering. Eftersom 

energikostnaden utgör en stor del av budgeten så upplevs energieffektivisering ändå 

som ett viktigt område. 

I företag F som köper en del äldre fastigheter och rustar upp håller man hela tiden 

på med energieffektivisering då man byter fönster, isolerar om tak och väggar och 

dylikt. Några mätbara mål har man dock inte satt upp. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen tar upp att 

medlemmarna följer energifrågan från två perspektiv; utifrån teknikutvecklingen och 

utifrån ändrade ekonomiska förutsättningar för att kunna utveckla sin byggnad. 

Fastighetsägarna Göteborg har som ambition att jobba med EU-målen vad gäller 

energieffektivisering. De sätter inga egna mål men arbetar för att hjälpa medlemmarna 

att uppnå de mål som finns internationellt. 

Intervjupersonen från SABO uppger att energifrågorna är väldigt viktiga för 

medlemmarna när hon pratar med dem. Det beror naturligtvis till stor del på att 

energikostnaderna utgör en stor del av driftskostnaderna, men det är också så att man 

tar miljöfrågan på stort allvar och på att kommunerna vill ha en grön miljöprofil. 

SABO utmanar sina medlemmar att minska sin energiförbrukning genom Skåneintiativet 

som går ut på att man ansluter sig till en gemensam målsättning att minska 

sin energianvändning med 20 procent från 2007 till år 2016. Målet röstades fram av 

nära 200 beslutsfattare i SABO-företagen under konferensen ”SABO:s Energiutmaningen” 

den 6-7 februari 2008 i Malmö. Vid intervjutillfället var det 101 av cirka 300 

SABO-företag som hade anslutit sig. Dessa medlemmar äger tillsammans 375 000 

lägenheter. SABO-företagen äger tillsammans totalt 730 000 lägenheter, så drygt 

hälften av lägenheterna har detta mål. Det är framförallt de medelstora företagen som 

har skrivit under. Anledningar till att det är på detta sätt skulle enligt intervjupersonen 

kunna vara att de små företagen inte har tillräckliga resurser och att de riktigt stora 

har långa beslutsvägar och räknar noga på om de skulle klara av målsättningen. 

Intervjupersonen menar att allmännyttiga bostadsföretag alltid legat i framkant när det 

gäller miljömedvetenhet på grund av ägardirektivet. På senare år upplever 

intervjupersonen att energifrågorna har fått ett rejält uppsving. 

4.3.5 Genomförd energieffektivisering 

För fyra år sedan bjöd Företag A in en energitjänsteleverantör, TAC (numer 

Schneider Electric), för att tala om företagets behov då man inte var nöjd med de 

system som man hade. Fastigheterna gicks igenom och energikartlades och samtliga 

anläggningar nollades. Företag A berättar att de är det företag bland de allmännyttiga 

företagen som har sparat mest energi mellan 2007 och 2009. Men redan för 20 år 

sedan körde man igång en kampanj i syfte att minska energiförbrukningen. Då 

genomfördes de enklaste och billigaste åtgärderna. Idag kostar varje insats betydligt 

mer. Alla nybyggda fastigheter har kallhyra och därför kommer inte dessa fastigheter

59 


CENTRUM 

med i företagets energistatistik. Om dessa fastigheter hade räknats med i statistiken 

hade snittförbrukningen per kvadratmeter blivit lägre både vad gäller elförbrukningen 

och förbrukningen av värme. 

Företag B uppger att de har sparat 30 % på energiförbrukningen mellan åren 1983 

och 2005. Insatserna har framförallt gjorts på klimatskalet, företrädesvis fönsterbyten. 

Företag C arbetar kontinuerligt med att få fastigheterna att fungera bättre. Företaget 

har förvärvat en del fastigheter som de har rustat och förbättrat med avseende på 

energieffektivitet. Med hjälp av energiledningssystemet har man god kontroll om 

förbrukningen sticker iväg. 

Företag D arbetar med gröna hyresavtal för att energibesparing skall löna sig för 

både hyresgäst och fastighetsbolag. Företaget är väldigt nytt och har köpt upp företag 

från andra. 

Företag E har utrustat ett tiotal av sina fastigheter med Regin reglerutrustningar 

som ger kontroll samt larm genom sms och mail vid problem med varmvatten, värme, 

läckage och inkommande vatten med mera. När det gäller energieffektiviseringar på 

värmesidan har företaget bytt radiatorer, spolat rent värmeväxlare och gjort punktinsatser 

efterhand. Mest utväxling har man fått genom att installera värmeåterföring där 

uppvärmd luft tidigare gick rätt ut. Detta har man gjort på en skolbyggnad och på 

detta sätt kommit ner i en tiondel av energikostnaden för denna fastighet. 

Företag F arbetar kontinuerligt med att förbättra uppköpta fastigheter ur energisynpunkt, 

allt från fönster och fasader till belysning där mycket byts ut från halogenlampor 

till LED-ljus. Företaget använder sig av en elkonsult som ritar och projekterar 

belysningen i de nya förvärven efter kundernas behov. 

SABO arbetar med rådgivning inom till exempel juridik och energi. De arbetar 

med lobbying näringspolitiskt och anordnar kurser och konferenser för medlemsföretagen. 

De har också samordnade upphandlingar, exempelvis inom Energimyndighetens 

program BeBo har de gjort en gemensam upphandling av värmeåtervinningssystem. 

Ett annat intressant exempel, som inte sker inom ramen för BeBo, är 

upphandling av utrustning för individuell mätning, vilket är ett område som många 

SABO-företag har visat intresse för. 

Fastighetsägarna Göteborg har som en utav sina målsättningar att hjälpa sina 

medlemmar att spara energi, och bevaka den utveckling som sker med ett övergripande 

perspektiv på frågorna. För tillfället upplever man att det händer mycket med 

EU-direktiv och EU-mål i energieffektiviseringsfrågorna. 


Företag A uppger att de har kommit i det läge att de måste göra kännbara investeringar 

om de ska kunna göra energibesparingar och att detta är ett hinder. De lågt 

hängande frukterna är redan plockade eftersom man har jobbat kontinuerligt med 

energifrågorna. För att överbrygga detta hinder håller man nu på med att ta fram en 

energiplan som skall samköras med underhållsplanen för att se om det finns 

beröringspunkter. Där det finns beröringspunkter kan man kanske hitta en win-winsituation 

med övriga underhållsåtgärder. På detta sätt kan man visa upp långtids-

60 


CENTRUM 

prognoser för styrelsen kring uppsatta energieffektiviseringsmål och vilka investeringar 

som krävs för att man ska kunna uppnå målsättningen. 

Företag B tar också upp kostnaden som ett hinder. Ett annat stort hinder ser 

intervjupersonen i svårigheten att kombinera godkända radonhalter med en låg 

energiförbrukning. Företaget arbetar på att hitta lösningar där man kan öka komforten 

och få bort radonproblematiken i sitt bestånd och det är inte alltid så lätt i till exempel 

äldre hus med självdrag. Det finns många smarta lösningar, men eftersom varje hus är 

unikt är det inte bara att sätta in ny teknik. Den nya tekniken ska även driftsättas och 

skötas och det är en nackdel att ha utrustningen inuti lägenheterna eftersom varje 

lägenhet är ett hem och företaget har inte mandat att gå in om inte hyresgästerna ger 

tillåtelse. Därför kan det vara svårt att utföra service och filterbyten och dylikt. 

I Företag C uppger intervjupersonen att företagets främsta hinder för energieffektivisering 

är att den personal som är ansvarig för energifrågorna har alldeles för 

mycket att göra och att man behöver ta in kompetens utifrån vad gäller till exempel 

frågor om kyla och ventilation. 

Företag D uppger att man är ett förvaltningsbolag och att man prioriterar att arbeta 

med långsiktiga åtgärder på ett annat sätt än fastighetsbolag som köper och säljer, 

men att det krävs stora investeringar för att få till energieffektiviseringsåtgärder. 

Företag E ser framförallt den estetiska sidan som ett hinder. Företaget har många 

gamla fastigheter och där vill man inte göra förändringar som påverkar utseendet på 

fasaderna. Det ska se ut som det alltid har gjort. Företaget har kontakt med museiföreningen 

som alltid inbjuds att vara med och uttala sig vid restaureringar. Hyresgästerna 

efterfrågar i allt större grad varmhyra för de är medvetna om att det kostar och vill på 

detta sätt lägga ansvaret att energieffektivisera på hyresvärden. 

De hinder som intervjupersonen på Företag F ser är oftast ekonomiska. Investering 

måste betala tillbaka sig på relativt kort tid. Att kostnaden för värme och el faktureras 

ut till kund gör att företaget kanske inte alltid är på hugget att sänka förbrukningen. I 

de fall som det är varmhyra är företaget mer alert. Nya avtalsformer såsom gröna 

hyresavtal kanske kan motivera till energieffektiviseringsåtgärder då besparingen 

delas mellan hyresgäst och hyresvärd. 

Intervjupersonen på SABO menar att det finns en skillnad på kommunala och 

privata bostadsföretag. De kommunala äger problemet med att behöva upprusta 

miljonprogrammet. Det är svårt att få ekonomi i energieffektiviseringarna för man 

kan inte ta ut en ökad hyra på grund av att man har utfört effektiviseringsåtgärder på 

samma sätt som om man renoverar ett kök. Åtgärderna ger inte tillräcklig sänkning av 

driftskostnaderna för att man ska kunna räkna hem dem. Men detta beror naturligtvis 

på förutsättningarna (var i landet, skick, driftskostnader före och så vidare.). 

Möjligtvis kan man höja hyran i större städer.

61 


CENTRUM 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg tar upp att det idag finns aktörer 

inom fastighetsbranschen med ett kortsiktigt perspektiv när det gäller att hålla nere till 

exempel energikostnader. Tidigare byggde fastighetsföretagen sina egna byggnader 

som de utvecklade och sedan förvaltade. Idag finns det även aktörer som har till 

affärsidé att köpa, utveckla och sälja av, vilket leder till ökad kortsiktighet. En 

kortsiktighet som är tydligare på en het bostadsmarknad än på en sval. 

4.3.7 Certifiering för miljöprofil 

I Företag A anser man sig inte behöva någon certifiering av sina fastigheter, eftersom 

behovet av marknadsföring är lågt då bostadskön under alla år har varit lång. 

Företaget fick SABO:s miljöpris för ett par år sedan för företagets ambitiösa arbete 

med att minska miljöpåverkan från transporter. Detta bidrar i sig till företagets 

miljöprofil. 

Företag B använder sig inte heller av någon miljöcertifiering för byggnader, men 

bostadsföretaget har antagit SABO:s energiutmaning, Skåneinitiativet, som innebär 

att man ska sänka energianvändningen med 20 % från år 2007 till 2016. Att informera 

om denna satsning är också ett sätt att marknadsföra sin miljöprofil på. 

Företag C är sedan ett par år medlem i Sweden Green Building Council. För att 

GreenBuilding-certifiera en byggnad krävs att det rör sig om en lokal och att energianvändningen 

enligt energideklarationens definition kan reduceras med 25 % baserat 

på uppmätta eller beräknade värden, alternativt sänks med 25 % jämfört med energikraven 

i BBR, samt att företagsledningen har ett energiledningssystem knutet till den 

aktuella byggnaden. Intervjupersonen är samtidigt lite kritiskt inställd till Green 

Building-certifieringen eftersom det är lättare att bli Green Buildingcertifierad för en 

byggnad där ingenting är vidgjort. Det är ännu ej klarlagt vilka riktlinjer företaget 

skall ha då det finns många olika vägar att gå, men ett par fastigheter har lyckats bli 

certifierade i enlighet med Green Building. 

Företag D har inte gjort några specifika åtgärder som har medfört certifieringar 

eller dylikt som kan användas i marknadsföringssyfte för att stärka företagets 

miljöprofil. Detsamma gäller för företag E. 

Företag F har i dagsläget flera byggnader som de antar kvalar in för Green 

Buildingcertifiering. Intervjupersonen tror att företaget kommer att satsa på att 

försöka få certifiering för dessa byggnader. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg berättar att det var Fastighetsägarna 

Sverige som skapade och var huvudman för certifieringen Green Building. 

Idag har Green Building Council knoppats av som ett eget bolag. Intervjupersonen 

tycker att Green Building kan vara en morot för dem som vill sänka sin energiförbrukning 

och minska sina utsläpp och kan bidra till en grön profilering av fastighetsföretaget. 

Det kan även klassningar som ”Miljöklassad Byggnad” som omfattar alla 

miljöaspekter, inte bara klimatet. Intervjupersonen ser det som en brist att Green 

Building-certifieringen endast omfattar lokalbyggnader och inte bostäder. 

För SABO-företagen är Green Building inte så intressant just på grund av att 

certifieringen enbart gäller lokaler och SABO-företagen äger inte särskilt mycket

62 


CENTRUM 

lokaler. Däremot finns de medlemsföretag som är intresserade av andra klassningar, 

till exempel ”Svanen” och ”Miljöklassad Byggnad”. Detta är en fråga som inte riktigt 

har kommit igång inom SABO, men det sker en bevakning av frågan. 


Intervjupersonen i Företag A berättar att företaget har som ambition att göra det 

mesta med egen personal. Företaget har cirka 200 anställda. Företaget har till exempel 

egna hantverkare och elektriker, men är bara bemannade upp till 70-80 %. Vid toppar 

köper företaget in extra arbetskraft. Detta förfaringssätt menar intervjupersonen är 

stimulerande för personalen då de alltid har något att göra. Rör det sig om områden 

som man inte har kompetens om inom företaget tar man hjälp av konsulter. Det är 

alltig en avvägning vad som skall göras. Företaget har avtal med Schneider Electric 

där man hyr en man en dag per vecka. 

Företag B sköter själva skötsel och driften av fastigheterna, med undantag för att 

Borås Energi sköter och servar en del fjärrvärmeväxlare. Företaget tar in en del extern 

hjälp vid behov och har tidigare samarbetat med Karlstad Bostäder kring utbildning 

av personal. 

Företag C tar också hand om all fastighetsskötsel och drift. Företaget använder 

konsulter exempelvis vid ombyggnationer. Intervjupersonen anser att personalen 

behöver uppdatera sig själv löpande med avseende på ny teknik och att viss kompetens 

saknas inom företaget, till exempel inom områdena kyla och ventilation. 

Företaget skulle också behöva utöka sin driftorganisation som känns ansträngd. Man 

diskuterar kring att köpa in vissa tjänster. 

Företag D tar in mycket från konsulter. Företaget finns på flera orter och på de 

flesta orter finns en förvaltare och en förvaltningsassistent, samt på vissa stället någon 

som sköter driften. Detta är ofta en rest av tidigare avtal. 

Företag E uppger att de själva sköter driften i fastigheterna och de har den 

kompetens som behövs i den dagliga verksamheten. De har dock tagit in konsulter 

för att till exempel installera reglerutrustningar som ger bättre möjligheter till 

övervakning av fastigheterna och larm via sms och e-mail om något inträffar på 

värme, varmvatten, läckage och inkommande vatten. 

Företag F är vana vid att köpa in kompetens och arbetar kontinuerligt med olika 

samarbetspartners. I flera fall är partnern någon av hyresgästerna som man vill gynna. 

Intervjupersonen ser inte det som ett problem att kompetensen försvinner inom 

företaget.

63 


CENTRUM 

SABO tillhandahåller en del kurser inom energiområdet, såsom kursen ”Energijakt på 

hemmaplan” som syftar till att öka energimedvetenheten hos personal som jobbar i 

SABO-företagen. Intervjupersonen inom SABO säger sig inte ha någon uppfattning i 

vilken omfattning som medlemsföretagen satsar på kompetensutveckling inom 

energiområdet men anser att eldsjälar spelar en mycket stor roll i energiarbetet. 

SABO driver, som tidigare nämndes, frågan om att Sverige skall tillåta att fyra 

procent av pengarna från Strukturfonderna skall kunna användas till upprustning av 

miljonprogrammet i utsatta områden. 

I Fastighetsägarna Göteborg arbetar ungefär hälften av de anställda i serviceverksamhet, 

till exempel med frågor om hyresförhandling och juridiska uppdrag. Att 

det finns anställda som arbetar med energifrågor är relativt nytt inom föreningen, och 

här finns i dagsläget tre anställda som jobbar med detta.

5 INTRESSE FÖR OLIKA 

ENERGITJÄNSTER 

64 


CENTRUM 

Intresset för olika energitjänster undersöktes genom att intervjupersonerna fick titta 

på en matris med förslag på olika typer av energitjänster och diskutera vad som kunde 

vara intressant för deras egen del. Se bilaga 1 för matris för villakunder och bostadsrättsföreningar 

och Bilaga 2 för fastighetsföretag. 

5.1 Mätning och visualisering 

5.1.1 Villakunder 

De flesta av villakunderna uppger att de är intresserade av energistatistik för att få 

bättre översikt över sin energiförbrukning. I följande intervju framkommer att 

energimätningar kan efterfrågas i ett uppfostrande syfte för att visa för barnen hur 

mycket energi som olika saker drar. 

Intervjuare: Mätning och visualisering? 

Kvinna (Villaägare): Det skulle jag vilja ha mer av. Jag skulle vilja mäta vad varje 

apparat drar. Eller kanske energiförbrukningen per rum… och vad skall jag veta 

det till då? Då får vi kanske en större förståelse för hur mycket det drar. För mig är 

livet alldeles för kort för att välja bort tekniken… det vore gräsligt att man skulle 

tänka så att man skulle stänga av…vill jag basta så gör jag det! Så egentligen så är 

det väl för att skapa en större förståelse för sina barn. 

Liknande tankar förekommer också i en annan av intervjuerna: 

Intervjuare: Går det att koppla beteendet till den information man får. Är det 

tillräckligt hög upplösning? 

Man (Villaägare): Ja, det är det kanske. När vi hade barn gick det åt mer 

varmvatten… vi märkte det radikalt, men man får ta den kostnaden. Dock måste ju 

alla i hushållet vara medvetna om att det kostar pengar. De skall ju ha eget boende 

sedan ju. Klargöranden och medvetenhet om, det är nyttigt! 

Intresset för statistiken kan vara beroende av hur stor del energianvändning är av 

hushållets budget. Ju mer betungande energikostnaden är, desto viktigare upplevs det 

att följa sin energiförbrukning: 

Intervjuare: Mätning och visualisering? 

Man (Villaägare): Det finns ju apparatur som man som villaägare kan avläsa 

elförbrukningen, en rätt intressant sak.

Intervjuare: Man kanske vill kunna jämföra förbrukningen med flera år tidigare, 

veta på timbasis eller dygnsbasis. 

Man: Det kan vara intressant, men ju mindre betungande man tycker det är med 

energikostnader, ju mindre intresserad är man att ta del av sådant. 

Betalningsviljan är inte något som har diskuterats i intervjuerna, men en intervjuperson 

tar spontant upp att han inte hade varit villig att betala för statistiken. 

Intervjuare: Mätning och visualisering av energianvändning. Hade det varit 

intressant? 

Man (Villaägare): Ja och nej, egentligen inte. Men hade jag fått tydligare statistik 

på min användning exakt när och hur jag hade gjort åt den så hade det kanske varit 

intressant. Men det är inget jag efterfrågar. Jag får statistik månadsvis. Jag betalar 

räkningen månadsvis och får den månadens förbrukning, samt hur varmt och kallt 

det har varit ute i förhållande till normalt. 

Intervjuare: Men du kan inte jämföra med tidigare år om du inte tar fram tidigare 

räkningar? 

Man: Nej, det kan jag inte… nu sparar jag (räkningarna för) el och fjärrvärme, så 

jag kan ta fram och titta på det. Det kunde man tänka sig en återspegling för 

tidigare år på motsvarande tid. Fakturorna brukar vara tillräckligt komplicerade 

ändå… fjärrvärmen är enkel i och för sig, men elen är för komplicerad. För mycket 

information är inte lämpligt. Det vore enklare att logga in på deras hemsida och slå 

in abonnentnumret och bara se min statistik för de olika månaderna. 

Intervjuare: En del energiföretag har det så. 

Man: Det skulle vara lite kul, men inget jag är beredd att behöva betala extra för 

om de skulle sälja in det som en extratjänst. 

Flera hushåll tar upp att de skulle vilja har normalårskorrigerade värden för att 

underlätta jämförelser av energiförbrukningen med föregående år. Nedan följer två 

exempel. 

Exempel 1 

Intervjuare: Vad skulle du som villakund vilja ha för mätvärden? 

Man (Villaägare): Svårt för en enskild kund att förstå förbrukning med mera 

beroende på om det är en kall eller varm vinter. 

Intervjuare: Normalårskurvor…? 

Man: Ja, just det hade blivit enklare att följa på ett annat vis, slösar jag nu eller vad 

har hänt, på grund av att det har blivit dyrare? Uppvärmning och boende börjar bli 

en stor del av budgeten. Priserna ökar mer och mer. 

Intervjuare: Normalårskorrigering du skulle vilja ha? 

Man: Jaja! 

Intervjuare: Hur ofta skulle du vilja ha denna information? 

Man: Inget emot månadsvis, jag följer ju det själv varje månad. Jag är miljöskadad, 

antagligen. 

65 


CENTRUM

Exempel 2 

Intervjuare: Skulle du tycka att det vore intressant med lite mer statistik på 

fjärrvärmefakturan? Med jämförelse mot tidigare år? 

Man (Villaägare): Är det bara på elen? På elen är det så i alla fall jämfört med 

tidigare år, samt väderstatistik. Denna månad har varit tre grader kallare än snittet. 

Intervjuare: Normalårskorrigering? 

Man: Ja, precis. Förbrukning samma månad förra året vore ju jätteintressant, 

faktiskt. 

66 


CENTRUM 

Nedan följer två exempel på hur villahushållen resonerar kring möjligheten att kunna 

jämföra sin energiförbrukning med likvärdiga brukare. 

Exempel 1 

Intervjuare: Vore det intressant att jämföra med andra, likvärdiga, förutom sig 

själv? 

Man (Villaägare): Ja, det tror jag, för att lära av varandra och känna att man ligger 

bra. 

Exempel 2 

Intervjuare 1: Om man skulle jämföra med andra likvärdiga brukare? 

Man (Villaägare): Ganska ointressant skulle jag vilja säga, till en viss gräns. Om 

det gick till överdrift, så vore det intressant. Vi bor i ett område med liknande hus. 

Det skulle ju vara intressant om jag gör åt dubbelt så mycket energi som någon 

annan. Om jag gjorde åt extremt mycket eller lite… annars vore det ointressant. 

Intervjuare 2: Man kanske skulle kunna upptäcka att ett av husen är felbyggt? 

Man: Precis, ni kan inte göra åt dubbelt så mycket, erat hus måste läcka! Ni värmer 

halva grannens hus för det är felkopplat. Men annars är det inte intressant. 

Skulle man vilja veta vilken miljöeffekt som ens energiförbrukning ger upphov till? 

Nedan visas exempel på hur villahushållen resonerar: 

Exempel 1 

Intervjuare: Ja, om man tänker ekonomi, men om man tänker miljö då? 

Man (Villaägare): Ja, det gör man ju som villaägare. Men det har man redan gjort 

när man har valt fjärrvärme istället för egen oljepanna. 

Intervjuare: Är det då viktigt att veta hur fjärrvärmen är producerad? 

Man: Ja, det är det ju. Men det är ju intressant hur stor andel som är sopeldning 

som hämtas i vårt hus till exempel, så visst är det intressant. Men även hur mycket 

värme som är producerat av fossila bränslen samt hur mycket el som importeras. 

Brunkolsel är ju det sämsta…

Exempel 2 

Intervjuare. Mätning, skulle du vara intresserad av att veta hur miljöeffekterna blir 

av din energiförbrukning? 

Man (Villaägare). Ja, det är klart om man kan visa det så. Det borde visas att det 

lönar sig att sortera ut matavfall… man borde få profit på det. Det är viktigt att 

förstå effekten av sitt handlande. Jag är orolig för miljön. 

Exempel 3 

Intervjuare: Är det viktigt vad fjärrvärmen är producerad av? 

Kvinna (Villaägare): Nej, jag är inte intresserad av sådant. 

67 


CENTRUM 

En del hushåll är intresserade av att veta mer om fjärrvärmebolagets bränslemix, 

andra inte. I Malmö, som tar mycket av sin värme från SYSAV:s avfallseldade 

anläggning, är hushållen intresserade av hur mycket av bränslemixen som består av 

sopeldning och hur mycket som hushållets egna sopor bidrar till uppvärmningen som 

helhet. 

5.1.2 Bostadsrättsföreningar 

Flera bostadsrättsföreningar i studien säger sig vara intresserade av mer förbrukningsstatistik 

på el, fjärrvärme och vatten. 

Intervjuare: Mätning och visualisering, att visa hur man använder energin genom 

statistik eller på andra sätt. Är det intressant att få mer information om hur man 

använder energin? 

Man (vice ordförande): Det kan det säkert vara… elen är ju timvis. På en räkning 

stod det att man kunde logga in och se de senaste månadernas avläsning. Kanske 

man kunde få fram kurvor, men det kanske inte är riktigt färdigt. Det är säkert 

intressant både på fjärrvärme och el och vatten. 

Intervjuare: Vill man jämföra med tidigare år eller hur man ligger, något att 

jämföra med? 

Man (vice ordförande): Det är klart! Annars blir det bara en siffra. 

Intervjuare: Om man försöker justera mot vädret, graddagskorrigerat? 

Man (ordförande): Jag har en känsla av att de senaste två åren har vi förbrukat 

mycket mer fjärrvärme… då är det ju bra om man ser mot normalåret. 

Intervjuare: Om man skulle jämföra med likvärdig byggnad. Hade det varit 

intressant? Veta lite hur man ligger jämföra med andra. 

Man (ordförande): Jo, det är väldigt intressant. Det är sånt som kan leda till att man 

gör åtgärder. 

Intervjuare: Hade det bättre att få ett papper hem med fakturan eller att man går in 

på en sån här Internettjänst? Vilket hade ni föredragit? 

Man (vice ordförande): Jag tror jag skulle föredra en hemsida. Kanske kan det 

förbättras med att man kan göra vissa prognoser och så.

I ett annat exempel har bostadsrättsföreningen redan har en tjänst med energistatistik 

från HSB: 

Intervjuare: Mätning och visualisering av energianvändning, hade det varit något? 

Man (vicevärd): Energistatistik är alltid intressant! Vi har driftsuppföljningen från 

HSB fyra gånger per, vi ser fjärrvärmen rent visuellt i olika värden. Det är likadant 

med ventilation. Vi får det på pappersform men skall komma på webb antagligen. 

I en förening tar man upp att man har blivit erbjuden en energistatistiktjänst av sitt 

energibolag och att man tyckte att detta lät intressant, men att man hellre skulle vilja 

ha tjänsten som en engångshändelse och inte som ett abonnemang. 

Man (driftansvarig): Borås Energi hade ju ett sådant där visualiseringsprogram där 

man kan koppla upp sig. Jag tror att de kunde mäta vår fjärrvärmeförbrukning i 

realtid mer eller mindre och rita grafer och jämföra. Och utav detta kunde man få 

ut då att detta ser bra ut, detta gör det inte, och varför. Utifrån det kunde de ge bra 

tips och så vidare. Och det tyckte jag väl lät ganska sunt. Jag tyckte det lät bra, 

men den tjänsten hade jag gärna köpt för att få en utredning för 2-3000 kr. Men att, 

jag tror att det var, alltså, ett abonnemang. Men vi är för små för det och vår 

förbrukning är nog inte så rutten att vi skulle kunna räkna hem det. Men däremot 

om vi hade haft fler huskroppar så hade det nog varit mer aktuellt. Jag pratade inte 

med dem, men de hade säkert kunnat göra en punktinsats för oss, för det hade nog 

kunnat vara kul. 

En bostadsrättsförening tar upp behovet att göra någonting mer utav mätvärdena. De 

skulle ha behov av någon som kunde göra en analys av var man gör av med mycket 

energi och var man bör sätta in åtgärder, annars är statistiken inte så mycket värd. 

Kvinna (Ordförande): Det är ju kanske varmvattenmätning. Eller har vi behov av 

detta? 

Man (Vice ordförande): Det vi behöver är en helhet, samla massa data ger oss 

inget. Vi måste göra något mer, man måste ha ett klart mål, kan jag tycka. Som jag 

känner är vi inte betjänta av en massa mätdata, utan att kunna göra något med det. 

Kvinna: Vi fick något från HSB, vi har skrivit på HSB-klimatavtal, något hittepåskit 

de har kommit med. Det står att man skall mäta och gör energiuppföljning av 

värme, el, kallvatten och varmvatten, givetvis till en avgift. Men vad säger det oss? 

Man: Jag har en känsla att det måste vara något konkret känns det som… är 

handgripligt. De säger då att ni får veta hur ni ligger till. 

Kvinna: Vi har ju inget jämföra med. 

Man: Om man får veta att vi är väldigt dåliga på det här då vill man veta hur man 

skall gå ett steg vidare. En helhetslösning är önskvärd. Andra har gjort följande 

åtgärder och det skulle innebära att det tar si och så lång tid att tjäna in detta. Då 

har man något att ta ställning till. 

68 


CENTRUM

Kvinna: Energieffektivisering känns luddigt och abstrakt. Man har inte koll på hur 

effektivt olika åtgärder är. 

Vissa föreningar har diskuterat individuell värmemätning och några är negativa och 

några positiva, men ingen utav bostadsrättföreningarna har kommit till skott och 

satsat på det. 

Intervjuare: Har ni pratat om individuell värmemätning? 

Man (driftansvarig): Nej, det har vi inte gjort. Nej. Jag tror själv inte på det. Vi är 

ju ändå beroende av en balans i huskroppen. En kille skall flytta in i en lägenhet nu 

till våren. Han skall bara ha den som en övernattningslägenhet, han är ute och reser 

mycket. Tänk om han skulle dra ner alla sina element… då händer någonting, då 

påverkar det för de andra. Nej, jag vet inte… Vi har haft diskussioner om 

termostater, men jag tror det kostar mer än vad vi tjänar. Tar du och öppnar en 

balkongdörr då kyler termostaten och elementet går för fullt. Så att jag tror att man 

får både vinster och förluster. Så att därför så har vi sagt det att vi kör det här 

gamla tråkiga. Man får vad man får från källaren… 

Intervjuare: Hur är det med individuell värmemätning? 

Man (vicevärd): Det har varit mycket om det, men det förutsätter vissa saker att 

man gör investeringar i varje lägenhet. Det är ingen liten operation, så att… men 

det hade ju givetvis varit intressant. Men det är ingen fråga som drivs, för man vet 

att det är en stor apparat. Sen är det ju samma snack om el att man köper in 

kollektivt och fördelar internt. Återigen är det något som skall administreras och 

investeras. Kommer det att löna sig i slutändan? Jag är tveksam om det gör det 

över tiden. Det är en viss administration och utrustning som skall köpas in och det 

äter upp en hel del, någon skall administrera, all utrustning man sätter in funkar 

kanske bra i 5-10 år, men sen... 

Intervjuare: Individuell mätning av värme och varmvatten i varje lägenhet, hade 

det varit intressant? 

Man (ordförande): Vi har inte diskuterat det ännu, men det är säkert ett effektivt 

sätt att minska förbrukningen. De som sover med öppet fönster kanske slutar med 

det, men det har vi inte diskuterat. 

Intervjuare: Vad tycker du rent generellt? 

Man: Jag hade varit för det. 

Intervjuare: Individuell värmemätning?: 

Man (ordförande): Är tveksam till att individuell mätning skulle leda till 

förbättring eftersom jag tror, det slösas nog inte så mycket… 

69 


CENTRUM

70 


CENTRUM 

5.1.3 Fastighetsbolag 

Intervjupersonen i Företag A uppger att företaget redan har god tillgång till energistatistik. 

Företaget har satsat på komfortvärme som går ut på att en inomhustemperatur 

på 21 grader Celsius ingår i hyran. Om hyresgästen har det varmare får 

denne betala mer och håller han en lägre temperatur än 21 grader så får han pengar 

tillbaka. I dagsläget har bolaget ca 3000 lägenheter med komfortvärme. 

Flerbostadshusen som har komfortvärme har sänkt sin energiförbrukning med sex 

procent om man jämför med övriga hyresgäster. Just nu håller företaget på med en 

satsning på individuell varmvattenmätning där hus med komfortvärme kompletteras 

med varmvattenmätning och all nyproduktion utrustas med individuell varmvattenmätning. 

Att mäta är dyrt och företaget väntar på att det inom en inte alltför avlägsen 

framtid ska finnas utrustning som är både bra och billigare så att man kan sätta in 

detta i fler befintliga lägenheter. 

I Företag B används energibolagets webbtjänst KeepAnEye som innefattar både el 

och värme. Detta har gjort att bostadsbolaget inte längre behöver ha ett eget system 

med manuell inhämtning av data som man hade tidigare. Vattenförbrukningen får 

man än så länge mäta genom att själv koppla upp sig via duckar och läsa av dessa 

med hjälp av en dator. Men långt ifrån alla fastigheter är uppkopplade. Energibolaget 

utvecklar tjänsten KeepAnEye kontinuerligt. Företaget har önskemål om vilka typer 

av rapporter som man skulle vilja kunna få ut. Nummer ett på önskelistan är 

graddagsjusterad månadsförbrukning för att kunna jämföra förbrukningen med 

föregående års förbrukning. Detta är viktigt för att kunna göra ekonomiska prognoser 

och ekonomisk uppföljning en gång per månad. Än så länge kan inte tjänsten 

KeepAnEye redovisa den totala förbrukningen per månad med graddagsjustering. 

Även i fastigheter som inte mäts automatiskt försöker företaget att mäta så mycket 

som möjligt, men det är svårt att komma ner på riktigt detaljnivå, på lägenhetsnivå. I 

dessa fastigheter är det framförallt kall- och varmvattenförbrukningen som hade varit 

mest intressant att mäta. Individuell värmemätning anses av intervjupersonen vara 

intressant då det ökar varje kunds incitament att spara. Samtidigt är det dyrt med 

mätutrustning och administration kring det hela och det måste finnas en vinst i att 

införa det, annars är det inte intressant. Att jämföra fastigheternas förbrukning med 

likvärdiga brukare hade varit intressant när det gäller el och varmvattenförbrukning, 

för där råder mer lika förutsättningar. Att jämföra värmeförbrukningen däremot 

tycker intervjupersonen hade varit svårt då varje byggnad är unik. Miljöbelastning 

kopplat till kWh hade varit intressant som ett medel för bättre insyn och för 

möjligheten att komma med påtryckningar i de fall som fjärrvärmebolaget använder 

en bränslemix som bidrar till stora utsläpp. Denna typ av information är inget som 

man behöver till sin egen miljörapport, men det hade ändå varit intressant att få denna 

information och i dagsläget upplever bolaget att det kan vara svårt att hitta 

information om miljöbelastningen, ofta får man begära ut den från energibolaget. 

Bostadsbolaget redovisar sin egen miljöbelastning på årsbasis genom att man

71 


CENTRUM 

redovisar förbrukningarna i förhållande till tidigare år då det gäller vatten, värme och 

sopor. 

I Företag C tycker intervjupersonen att det kunde vara intressant med 

energistatistik baserat på timvärden. Detta finns endast i en ny fastighet och värdet av 

detta håller på att utvärderas. Annars håller företaget koll på energianvändningen 

genom energiledningssystemet. Intervjupersonen tar upp att det kan vara 

problematiskt i energiledningssystemet att programvaran konsekvent jämfört 

energianvändningen med samma period förra året. Intervjupersonen skulle hellre eller 

dessutom vilja få in något slags basår att jämföra med istället, till exempel första året 

efter en effektivisering. Att mäta på lokalnivå kan vara intressant, men intervjupersonen 

upplever detta som svårt eftersom förutsättningarna ofta förändras då det 

flyttas om bland hyresgäster eller då väggar flyttas. Det finns då en risk att mätaren 

hamnar på fel sida väggen. 

Företag D använder också Borås Energis tjänst KeepAnEye där man får timvis 

värden på förbrukningen av el, värme och vatten. Därigenom har man möjlighet att 

jämföra förbrukningen år från år eller dag till dag. Intervjupersonen framhåller att det 

är mycket lätt att få ut informationen och att det har underlättat för henne i 

budgetarbetet. På andra orter inom företaget finns inte denna tjänst och personalen 

där är avundsjuka på tjänsten eftersom den förenklar mycket av arbetet med att till 

exempel ta fram prognoser över förbrukning och kostnader. Tjänsten har även 

medfört att man har kunnat sänka sina energikostnader eftersom feedbacken har gjort 

att man har upptäckt felaktigheter eller onödig förbrukning i fastigheternas system då 

man har uppmärksammat förbrukningstoppar för vissa byggnader och då gått in och 

undersökt vad det är som orsakar topparna. Här har man upptäckt allt ifrån läckor, till 

onödigt hög ventilation, till att belysningen står tänd i onödan. Företaget har idag inte 

individuell värmemätning av sina kunder utan debitering per kvadratmeter. Genom 

KeepAnEye har man kunnat justera kvadratmeterpriset eftersom man bättre kan 

uppskatta den hyresgästernas verkliga förbrukning. Mätningen sker dock ännu inte på 

hyresgästnivå, men det är kanske något som kommer med tiden. Intervjupersonen 

önskar att energibolaget skulle kunna utveckla tjänsten KeepAnEye genom att någon 

mycket rutinerad person skulle kunna göra en analys av fastigheternas 

förbrukningsvärden ungefär var tredje månad. 

Företag E har upptäckt att energistyrsystem är ett mycket viktigt redskap för att 

hålla koll på flöden och förbrukningar. Fastighetsbolaget planerar att investera i en 

vindmätare som input till reglering av uppvärmningen. Intervjupersonen säger också 

att man är väldigt intresserad av individuell värmemätning eftersom kollektiva 

avgifter inte är ett rättvist system. Hindret som man ser det är hyressättningssystemet 

och man är rädd för att det blir mycket förhandling med Hyresgästföreningen som 

företaget upplever är trögt att förhandla med. 

Företag F använder sig av en energistatistiktjänst som de köper av företaget 

Kabona och har tillgång till timvärden. Statistiken körs dock ut månadsvis. Företaget 

upplever sig inte behöva fler mätpunkter än man redan har. Statistiktjänsten möjliggör 

för företaget att kunna följa förbrukningen och jämföra den med samma period 

föregående år. Tjänsten gör det också möjligt att följa en normförbrukning som

72 


CENTRUM 

baseras på statistik från olika fastigheter. Intervjupersonen tycker att det hade varit 

värdefullt att få reda på miljöbelastningen för varje fastighet genom att energibolaget 

inte bara redovisar kWh, utan även beräknar en miljöbelastning för varje kWh. Detta 

hade varit värdefullt både för företagets kunder och för företagets egen del. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg tycker att energistatistik och 

mätvärden är en typisk tjänst som ligger nära fjärrvärmebolagens kärnverksamhet och 

som därför känns som trovärdig tjänst för fjärrvärmebolagen att erbjuda. Intervjupersonen 

tycker dock att energistatistik borde ingå som en del av en klokt utformad 

faktura. Han tror inte att energiföretagen kan ta betalt för tjänsten och eftersom det 

pågår en informationsrevolution just nu så är risken att om energibolagen utvecklar 

energistatistiktjänster så kan dessa tjänster vara gamla redan när de kommer ut. 

Intervjupersonen från SABO anser att det finns ett jättestort behov bland medlemsföretagen 

att ha betydligt fler mätpunkter för att lära sig mer om sin energiförbrukning 

och kunna se vad det är som drar. Många medlemmar efterfrågar förbättrad 

statistik och önskar att få ta del av de mätvärden som fjärrvärmebolagen redan har. 

Många medlemmar tycker dock att man borde kunna få del av dessa värden gratis, 

eftersom de redan finns och det inte innebär så mycket merarbete för 

fjärrvärmebolagen att leverera dessa mätvärden. Medlemmarna skulle också kunna 

vara intresserade av en sådan sak som ett larm om förbrukningen avviker mot 

normala kurvor. 

5.2 Energibesiktning och energideklaration 


De intervjuade villakunderna var medvetna om att en giltig energideklaration krävs 

vid försäljning av huset och det föreligger därför ett behov av tjänsten, eftersom det ju 

är ett lagkrav. När det gäller energibesiktning så uttrycker flera av villakunderna 

intresse för termografering. 

Man (Villakund): Energideklaration av byggnader… och termofotografering… är 

det för att se värmespill och så? Här är ju flera saker som är intressanta… 

Intervjuare: Det är ju som du säger, det beror ju på hur mycket man tycker det är 

värt. 

Man: Javisst är det så, de flesta av dessa är intressanta. 

Ett annat exempel: 

Intervjuare: Energibesiktningar? 

Kvinna (Villakund): Ja, det har vi ju gjort precis. 

Intervjuare: Det var ju intressant då ju. Termografering med värmekamera? 

Kvinna: Åh, vad kul, det har vi inte gjort, det skulle ju vara jätteintressant! Det 

hade varit oerhört intressant att filma vart energin försvinner. Finns detta? 

Intervjuare: Vet inte om Borås Energi har det, men det är hypotetiskt.

En villakund uttrycker att även om energibesiktning är intressant, så är det viktigt att 

det finns någon som kan gå vidare och göra de åtgärder som behövs om man 

upptäcker brister vid besiktningen: 

Intervjuare 1: Energibesiktning? 

Man (Villaägare): Ja, den typen av tjänster är det nyttigt om det finns. Jag har 

fått hjälpa många änkor i mitt område…men det är även viktigt med någon som 

kan ta hand om åtgärderna. 

Intervjuare 1: Ja. Det räcker inte att bara säga vad som skall göras? 

Man: Jag har bytt ut elen, för den var dålig. Det är viktigt att det görs av seriös 

och duktig personal. Sån service borde man ha mer av! 

Kärnverksamhetssatsning och sen stå på fler ben tycker jag. 

Intervjuare 2: Det kan vara svårt att för en privatperson få till rätt åtgärd med 

rätt entreprenör, även om man vet vad som måste göras? 

Man: Det måste finnas kompetens hos dem som säljer en produkt. Annars 

förstör man imagen hos hela företaget. Man borde kunna få mer hjälp hos den 

som levererar till exempel el. 

73 


CENTRUM 

Ett par av villaägarna uppger att de inte är så intresserade av energibesiktning. I ett av 

fallen beror det på att hushållet har ett nytt hus och att man därför förutsätter att allt 

fungerar som det ska på grund av detta: 

Intervjuare: Energibesiktning… om någon skulle göra den åt er? 

Man (Villaägare): Inte i dagsläget, är det inte intressant. Möjligtvis är det naivt, 

men man inbillar sig att det är ett relativt nytt hus som har ordning och reda på 

system och hus. Vid en försäljning och så kan det vara intressantare, men inte i 

dagsläget är det inte intressant. 

Intervjuare: Om det hade varit ett äldre hus hade det varit en annan sak? 

Man: Ja, eller jag stod i begrepp att köpa ett hus och ville ha det energibesiktigat. 

Bor man i ett relativt nytt hus är det inte intressant. 

Intervjuare: Man kan ju ha värmekameror och gå runt och titta och sånt. 

Man: …och se om det läcker och så menar du? 

Intervjuare: Ja, precis. 

Man: Nej, det är inte intressant, och det tror jag primärt beror på att det är nytt. 


Bostadsrättsföreningarna i studien har alla genomfört energideklarationer. De flesta 

tyckte att det var intressant att se resultatet och någon skulle kunna tänka sig att göra 

liknande genomgångar ungefär vartannat år. En bostadsförening tyckte inte att 

energideklarationen var värd pengarna: ”22000 kr för en halvtimmes jobb”. Men 

samma förening har i alla fall låtit sig påverkas av energideklarationens resultat.

Man (Ordförande): Efter energideklarationen har vi sänkt ett par grader, dock utan 

att informera. Men ingen har klagat. Det skulle göra några tusen. 

En annan bostadsrättsförening var besviken över att företaget som utförde 

energideklarationen inte hade hört av sig igen efter det att de lämnat flera 

åtgärdsförslag som var intressanta att få hjälp med att utföra. 

Ingen av bostadsrättsföreningarna har genomfört någon besiktning där 

termografering med värmekamera ingår. Nedan följer två exempel på hur 

bostadsrättsföreningarna tänker kring denna tjänst. 

Exempel 1: 

Intervjuare: Det finns ju värmekameror också! Man kan ju titta med värmekamera 

och se var det läcker värme. 

Man (Ordförande): Det skulle väl kanske vara intressant vid något tillfälle, 

framförallt om man på allvar går in för att göra något, så är det ett bra hjälpmedel 

misstänker jag. 

Exempel 2: 

Intervjuare 1: En typ av besiktning kan vara värmekamera för att se köldbryggor 

med mera. 

Man (Ordförande): Nej, vi har ju gjort fönsterbyte och vi förutsätter att det är 

riktigt gjort. Känner inte att det drar. 

Intervjuare 1. Gavlar och vind? 

Man (Ordförande): Vinden är ju oisolerad, för vi har valv upp till taket. Vi får ju 

mycket is i rännorna, till och med in i lägenheter. Många vill lägga elslingor i 

rännorna. Men det går inte att isolera bort det, för förråden ligger ju där. 

Intervjuare 2: Isen borde ju bero på att snön har smält av någon anledning? 

Man (Styrelsemedlem): Är det inte solen på nederkanten av husen? 

Intervjuare 2: Det kan ju vara värme som läcker ut. 

Man (Ordförande): Jo, det måste det vara. 

Man (Styrelsemedlem): Men vi har ju inga element på vinden. 

Man (Ordförande) och Intervjuare 1: Nej, men värmen kommer underifrån. 

74 


CENTRUM 


Företag A har använt sig av flera olika konsulter (Bengt Dahlgren, TAC och Christer 

Wihlborg) när det gäller energibesiktning. Energideklarationerna är utförda för den 

här gången. 

Företag B är medvetna om att energibolaget erbjuder tjänsten energibesiktning, 

men tycker att man själv har kompetens att genomföra besiktningar. Företaget har 

även egna värmekameror som används för att hitta värmeläckage. Energideklarationer 

har man hittills köpt av ÅF. Detta är något man borde gå ut och handla upp, men

75 


CENTRUM 

samtidigt är det så små volymer. Bostadsföretaget försöker använda sig av 

åtgärdsförslagen i energideklarationerna och gör en kalkyl för att se om de går att 

implementera dem. Intervjupersonen upplever det som att många förslag i energideklarationerna 

inte är kostnadseffektiva, men de finns med för att energideklaranten 

måste ha någonting att skriva. Sen är det ju alltid en fråga inom bolaget om vad som 

är kostnadseffektivt. 

I Företag C säger intervjupersonen att enklare energibesiktningar görs vid energideklarationer, 

men att det i vissa fall skulle vara intressant att för mer detaljerade 

besiktningar. Termografering är något som företaget gör själva och det upplevs vara 

ett bra verktyg för att hitta energiläckage. Då intervjupersonen upplever att elen 

börjar bli dyr kommer företaget att börja titta mer på vilka besparingar som kan göras 

på elsidan. Tidigare har det varit mycket fokus på värme. 

I Företag D har intervjupersonen inte varit inblandad när det gäller energibesiktningar, 

men tycker absolut att tjänsten är intressant. Energideklarationer är 

genomförda, men dessa tycker intervjupersonen inte har gett så väldigt mycket. 

Energideklarationerna har skapat en överblick, men där finns mycket mer att göra 

inom detta område. 

I Företag E tycker intervjupersonen att de själva har bra koll på vad som drar 

energi. Energiföretaget har kommit och erbjudit hjälp med översyn och besiktning, 

men fastighetsföretaget har avböjt då de tycker att de kan sköta detta själva. Termografering 

upplevs inte vara intressant som tjänst då företaget har gamla hus och vet 

vilka brister det finns. Framförallt vid renovering har företaget fått bra överblick över 

vilka köldbryggor som finns. Energideklarationer är genomförda och där har företaget 

tagit hjälp av Sweco. 

Företag F tar hjälp av Kabona både med energistatistik och med larm på 

förbrukningen. Kabona utför även energibesiktning och termografering och kommer 

med åtgärdsförslag där de hittar brister. De tar fram en kalkyl som bland annat 

redovisar återbetalningstid. För energideklarationer har företaget tagit hjälp av 

kommunen. 

5.3 Energirådgivning och analys 


Alla hushållen är positiva till rådgivning och analys. De användningsområden som de 

tar upp och som de skulle vilja ha mer rådgivning och analys kring är elsäkerhet, val 

av uppvärmningssystem och rådgivning vid ombyggnation. 

Exempel 1 

Intervjuare: Energirådgivning och analys, tror du att ett energibolag kan bidra med 

detta.

Man (Villaägare): Absolut! Jag menar att det är alltså så att när du säljer en 

produkt, den som är bäst på att förmedla tjänster runt om, är den som förmedlar 

produkten. Man går till den man har köpt den för att få information. 

Intervjuare: Det är ju inte energibolaget som säljer alla apparater. Kopplingen med 

att använda energi… man tänker inte så mycket på att man använder energi när 

man tänder en lampa. 

Man: Det tänkandet skall man ändra på! Det är användningen av el som produkt. 

Man skall göra på rätt sätt! Man skulle få automatik i användningen av mycket. 

Även säkerhet kan sättas in med timers och så vidare. Vi har till exempel en granne 

som vi är oroliga för. Säkerhet i samband med elförbrukning är viktig till exempel 

när det gäller brandrisken. Nya säkerhetsbrytaren är bra, men det är långt ifrån alla 

hus har det. Elbolagen borde gå ut med det mycket hårdare! De kanske till och med 

skulle förmedla grejor och installation av det. De behöver inte konkurrera med en 

elektriker, men de kan göra avtal med en elektriker. De behöver inte göra det 

själva, avtalsvägen är ett sätt. 

Exempel 2 

Intervjuare: Energirådgivning och analys? 

Man (Villaägare): Rådgivning vid ombyggnad hade varit alldeles utmärkt och den 

tjänsten hade jag nog tagit om den hade funnits. 

Intervjuare: Då hade det varit intressant? 

Man: Japp. 

Exempel 3 

Intervjuare: Hur är det med energirådgivning och analys? 

Man (Villaägare): Val av uppvärmningssystem är mycket väsentligt. Man väljer ju 

mer eller mindre för livet eller åtminstone för en lång tid. Det är väldigt väsentligt. 

Exempel 4 

Intervjuare: Rådgivning och analys? 

Kvinna (Villaägare): Jag skulle kunna tänka mig rådgivning om man skulle bygga 

om och så. Det kan jag tänka mig. 

En av villaägarna tar upp att man inte tycker att energibolaget kan vara en trovärdig 

leverantör av denna tjänst: 

Intervjuare: Energirådgivning och analys. Är det intressant? 

Man (Villaägare): Ja, men inte med energibolaget som leverantör. Jag kopplar inte 

det till min energileverantör idag och skulle inte tillmäta så jättestort värde i att låta 

dem göra det. 

76 


CENTRUM

Intervjuare: Uppvärmningsvalet kanske inte skulle vara så lätt att diskutera med 

dem, men… 

Man: Där skulle de inte ha så stor trovärdighet. Det ligger ju inte i deras intresse att 

jag skall sänka min energiförbrukning med 8 % genom att byta fönster. Det är ju 

jättebra att jag har dåliga fönster. Då får de ju sälja mer värme till mig. 

Intervjuare: Så kan man se det. 

Man: Så ser jag det. Energirådgivningen skulle jag hellre vända mig till någon 

oberoende tredje part. 

Intervjuare: Det finns ju kommunal energirådgivare i alla kommuner. Har du pratat 

med en sådan? 

Man: Nej, det har jag inte gjort. Jag vet att de finns. Återigen tänker man att ett 

nytt hus är hyfsat energieffektivt. Man vill inte bygga om på ett nytt hus, då får det 

vara något revolutionerande som någon har kommit på för att verkligen förändra 

sin förbrukning. 

Energirådgivaren från Energikontoret i Skåne tror att energibolagen skulle kunna 

spela en roll när det gäller tjänster som energirådgivning och analys: 

Intervjuare: Skulle energibolagen kunna vara behjälpliga vid energirådgivning och 

analys? 

Energirådgivare: Ja, det tror jag absolut att de skulle kunna vara betydligt mer 

behjälpliga. Alltså om man tittar till exempel hur den kommunala 

energirådgivningen i Helsingborg sköttes av Öresundskraft tidigare. Väldigt, 

väldigt omtyckta och väldigt populära, och de klarade då att vara opartiska, så att 

säga. Men sen kände kommunen själva att de satte sig i en svår sits, med ett 

energibolag som en kommunal funktion så att säga. Så de gjorde sig av med det 

och anställde egna. /…/Men jag tror absolut att rådgivning… det tror jag absolut, 

särskilt när det gäller analys av energiförbrukningen skulle energibolagen och 

framförallt elbolagen också kunna vara väldigt mycket bättre på. För många ringer 

ju oss efter de har ringt sitt elbolag eller energibolag och säger att: Jag förstår inte 

vad de sa till mig. Och de kan inte förklara det heller. Så att jag tror att de måste bli 

mycket bättre där också och de kan tjäna väldigt mycket goodwill på att bli bättre 

på det. Sedan om de tjänar mycket ekonomiskt, det är ju en annan sak där. För jag 

har svårt att tro, för privatpersoner, att man ska kunna ta mycket betalt för en sådan 

här analys av energiförbrukningen. Det tror jag inte. För det finns gratis 

information att hämta. 

Intervjuare: Så vad du säger här är att här skulle man definitivt kunna vara 

behjälplig, och man kanske nästan måste vara det, men man kan inte ta betalt för 

det. 

Energirådgivare: Nej, det tror jag nog. Men man kan nog behålla väldigt många 

kunder om man gör det, så man tjänar pengar ändå. Men jag tror att det är svårt att 

få betalt för de här delarna. Men däremot om man har ett större företag eller en 

industri, då kan man börja ta betalt där skulle jag vilja säga. Men för villakunder 

tror jag inte att man kan ta betalt för det här. 

77 


CENTRUM

Energirådgivaren tror inte att energibolagen skulle kunna ta betalt för energirådgivning 

och energianalys, men att de ändå skulle behöva utveckla denna del som ett 

led i att förbättra kundrelationen och för att knyta kunderna närmare till sig. 

Men om energiföretag sysslar med energirådgivning, skulle inte detta kunna 

inkräkta på de kommunala energirådgivarnas verksamhet? 

Intervjuare: om energibolaget skulle börja med energirådgivning, skulle det vara en 

konkurrent till er? 

Energirådgivare: Nej. Jag vill nog inte tro det egentligen, för jag tror att vi kan nog 

hjälpa varandra där också så att säga, att man kan få hjälp med olika frågor alltså. 

Att man alltid kan få en dubbelkoll, så att säga, av den ena parten eller den andra 

parten, så att jag ser inte att det skulle hota vår verksamhet på något sätt. Det kan 

jag inte tänka mig. 

Intervjuare: och kartläggningar och analyser? 

Energirådgivare: Mm, nej, men det tycker jag väl är jättebra. Det finns ju alltid 

möjlighet att vi till exempel då skulle komma in som en oberoende part i detta och 

se på resultatet, och kanske analysera deras resultat. Så jag ser ingen 

konkurrenssituation där. 

Intervjuare: Det gör du inte? Det är mest positivt om de skulle göra det? 

Energirådgivare: Jag tycker det, ju mer kunskap människor samlar på sig, desto 

mer frågar de dessutom. Jag tror inte att det blir någon brist på frågor (skratt) 

Det visar sig att energirådgivaren inte tycker att det skulle vara negativt ur konkurrensmässig 

synpunkt om energibolagen satsar mer på energirådgivning och analys. 

Tvärtom skulle de båda parterna kunna hjälpa varandra i olika frågor och de 

kommunala energirådgivarna skulle dessutom kunna ta rollen som kontrollant och 

granska energibolagets arbete som en oberoende part. 


Bostadsrättsföreningarna har olika möjligheter till energirådgivning. En förening för 

fram att de kan få rådgivning från HSB, eftersom de är en HSB-förening. 

”Rådgivning har vi ju inom HSB, de flesta tjänster har vi.” 

Andra tycker inte att det finns så mycket att göra med energieffektivisering i 

föreningen och att man har ganska bra kontroll på det man vill veta och att 

energirådgivning därmed inte är så intressant. Det måste finnas någon mening med 

energirådgivningen. 

Intervjuare: Energirådgivning, är det intressant för en förening som er? 

Man (Styrelsemedlem): Jag vet inte vad jag skall svara på det… vi tycker nog att vi 

har ganska bra koll. 

78 


CENTRUM

En annan bostadsrättsförening skulle vilja ha någon att bolla frågor med och få hjälp 

att ta ett helhetsgrepp över bostadsrättsföreningens energisituation. 

Intervjuare: Hur är det med energirådgivning? Hade det varit något? 

Man (Vice ordförande): Vad menar du då? 

Intervjuare: Det kan vara val av uppvärmningssystem, tips hur man använder 

energin effektivare med mera. 

Man (Vice ordförande): Det hade varit praktiskt då… att man med våra 

förutsättningar kan göra si och så för att nå följande. 

Intervjuare: Har ni varit hos kommunala energirådgivare? 

Man (Ordförande): Nej. Det enda är de två killarna från Högskolan som gjorde en 

rapport. Hade de inte gjort den, så hade vi inte vetat… Men hade det kommit hit 

någon och sagt att ni kan göra så och så… 

Intervjuare:… så hade det varit spännande? 

Man (Ordförande): Ja, det hade det. Det var ju så när vi var hos Energikonsulterna, 

då kom de med vissa åtgärder. 

Man (Vice ordförande): De hade ju så stolta planer med lite av varje, men sedan 

har de inte hört av sig /…/Om man får veta att vi är väldigt dåliga på det här då vill 

man veta hur man skall gå ett steg vidare. En helhetslösning är önskvärd. 

Precis som några av villaägarna framhöll så kan det även bland bostadsrättsföreningarna 

finnas intresse för energirådgivning vid ombyggnation. 

Intervjuare: Energirådgivning, att man får rådgivning hur man… 

Man (Vicevärd): Ja, det är säkert om vi skulle vilja förbättra. Isoleringen t.ex. Det 

kan vi inte göra själva. Då får vi ta in någon sådan. Hur man skall göra det och vad 

som är möjligt. 

Intervjuare: Hade det varit bra att veta att det finns ett företag som man kan vända 

sig till i sådana här ärenden? 

Man (Vicevärd): Nej, det skadar väl inte. 

79 


CENTRUM 

En intervjuperson tar upp att det är viktigt att det finns ett underbyggt underlag för de 

råd man får vid energirådgivning: 

Intervjuare: Energirådgivning och analys? Det kan ju vara vad som helst. 

Man (Driftansvarig): Jag tror att vi är ganska tröga om någon säger ”Gör så här så 

vinner du detta”. Men däremot så tror jag om man kan få en indikationstabell som 

visar att man ligger snett, då tror jag att blicken och aktiviteten höjs. Men annars så 

lever vi i att den ekonomiska livslängden finns kvar och då gör vi inget. 

Intervjupersonen talar egentligen om den tekniska och inte den ekonomiska livslängden 

och oviljan att byta ut något innan det går sönder. För att byta ut något i 

förtid måste det tydligt kunna visas att det finns ett ekonomiskt incitament.

80 


CENTRUM 


Företag A är intresserade av rådgivning vid behov. När de har ett behov så kontaktar 

de dem som de tycker är duktiga inom området. Inom VVS-området tycker intervjupersonen 

att det saknas duktiga konsulter. 

I Företag B tycker intervjupersonen att det är viktigt att komplettera 

uppföljningssystem och energianalyser med rådgivning. Det kan också gälla 

rådgivning om systemval, till exempel vilket koppel man kan ha och hur man ska 

bygga en undercentral på primärsidan. Att ringa och kunna kommunicera med 

energibolaget kring dessa bitar känns vikigt. De två senaste vintrarna har bostadsbolaget 

bollat en hel del frågor med energibolaget och där tycker bostadsbolaget att 

de har fått jättebra återkoppling och har tillsammans kunnat resonera sig fram till 

lösningar och identifierat olika problem. Det framhålls som viktigt att energibolaget 

ser kundens perspektiv i rådgivningen och det tycker intervjupersonen att Borås 

Energi gör. 

Företag C ser att det finns ett stort behov av energirådgivning och analys när det är 

stora byggnader som skall renoveras. Då samlar man ihop olika kompetenser och 

delar information med varandra om vad som är viktigt. Det kan också röra sig om 

frågor om teknikval, till exempel om man är intresserad av solel. 

Även Företag D framhåller att det är viktigt med energirådgivning och analys vid 

stora ombyggnationer eller vid nybyggnationer. Det händer inte så väldigt ofta att det 

görs i företaget, men det görs en del tillbyggnader. Ofta lägger man ut de här bitarna 

på entreprenad. 

Företag E tycker också att energirådgivning är intressant, kanske framförallt när 

det gäller systemval. Man är dock begränsad till fjärrvärme där den finns. 

Företag F får en del energirådgivning och analys genom Kabona och andra 

konsulter. Rådgivning är intressant vid de tekniska valen, vilken nivå man skall lägga 

sig på och vid ombyggnation. När företaget gör ombyggnationer är det Kabona som 

är spindeln i nätet och som syr ihop helheten. 

5.4 Energieffektivisering 


Energieffektiviseringsåtgärder är en intressant tjänst att köpa tycker flera av villaägarna. 

En villaägare som också är ägare av en kommersiell fastighet har haft ett 

EPC-avtal med Borås Energi. Intervjupersonen har en nära kontakt med Energibolaget 

och ringer ofta till en person som är anställd på Borås Energi för att diskutera 

olika energilösningar. 

Intervjuare: Energieffektivisering? 

Man (Villaägare): Allt är närbesläktat. 

Intervjuare: Ja, matrisen är som en trappa.

Man: Det här är viktigt för alla i hela samhället. Varje kWh skall användas på ett 

riktigt sätt. 

Intervjuare: Med avseende på energislag och så? 

Man: Jag tror det är lättare i en miljö där det finns fjärrvärme. 

Intervjuare: EPC är det egentligen som du har fått av Borås Energi? 

Man: Ja, det är det ju. Jag har ju gjort så att jag har lite andra idéer vad det gäller el 

och energi. Jag skall byta takpannor så jag frågade om jag kunde sätta in 

solceller… men vem skulle jag ringa? Jag ringde till min kontakt på Borås Energi 

direkt, men det verkar ju inte som det gick att räkna hem det. Jag frågar honom om 

saker och ting… 

En annan intervjuperson är mer skeptiskt till EPC som avtalsform, eftersom hon har 

dåliga erfarenheter av dylika avtal sen tidigare. Att energibolaget åtar sig att 

genomföra energieffektiviseringsåtgärder tycker hon dock är positivt. 

Intervjuare: Energieffektivisering, någon går in och gör åtgärder? 

Kvinna (Villaägare): Hade varit klart intressant. 

Intervjuare: Den som går in kan säga att de här åtgärderna kan göras och ni kan 

bekosta dem själva eller så hjälper vi er att göra det och garanterar att vi sparar så 

här mycket men når vi inte målet så betalar vi installationskostnaden. Klarar vi 

målet så delar vi på vinsten under 3 år. 

Kvinna: Jag har varit med om det en gång. Det var inom telefonibranschen, men 

det funkade inte… min sämsta affär någonsin. Jag fick betala den hypotetiska 

bonusen först. Nej, jag köper hellre en analys för X kronor och så får jag något bra. 

Jag betalar det själv och har del av eventuella framtida vinster. Så går energipriset 

upp. Nä, det blir bara jobbigt med sånt. Jag gillar inte långa affärer helt enkelt. 

81 


CENTRUM 

Den villaägare som har ett nytt hus är i dagsläget ointresserad av energieffektivisering, 

men skulle kunna bli det i framtiden. Dock tycker intervjupersonen inte att 

det är energibolaget som skulle erbjuda denna tjänst. 

Intervjuare: Energieffektivisering, är det samma svar där att ni har ett nytt hus…? 

Man (Villaägare): Ja. Det är i dagsläget ointressant. 

Intervjuare: Om du tänker att du hade ett hus med behov. 

Man: På sikt ökar behovet av energieffektivisering, det kommer ju nya alternativ 

som är bättre. Men jag känner inte att det är min fjärrvärmeleverantör som jag 

skulle vända mig till för att få hjälp med energieffektivisering. 

Även energirådgivare från Skånes Energikontor är inne på samma linje att här finns 

en klar trovärdighetsproblematik i att det är energibolaget som ska tillhandahålla 

tjänsten. Många hushåll som energirådgivaren har pratat med har även inställningen 

att ”om vi energieffektiviserar så kommer energibolaget att höja avgiften vilket gör 

att man inte tjänar på det ekonomiskt”. När det gäller det allmänna behovet av att få 

hjälp med energieffektivisering, ser energirådgivaren att det finns ett stort behov av

sådana tjänster. Som exempel tar han upp industrier och kyrkan, vilka är aktörer som 

Energikontoret har jobbat en hel del med. 


Det verkar som att flera av bostadsrättsföreningarna har svårt att veta vad det är för 

åtgärder som lönar sig att göra och vem man ska fråga. 

Exempel 1: 

Kvinna (Ordförande): Energieffektivisering känns luddigt och abstrakt. 

Intervjuare: Det kan vara väldigt mycket. Alltifrån fasader och fönster… 

Kvinna: Ja, och det finns ju där men man har inte koll på hur effektivt det är. 

Exempel 2: 

Intervjuare: Energieffektivisering, det har vi redan varit inne på? 

Man (Ordförande): Ja. 

Intervjuare: Någon som hjälper till att göra den här åtgärden? 

Man: Det är ju inte säkert att det vi tror är genomförbart. Det känns lite svårt att 

hitta på något med en huskropp som denna. Det är möjligt att man behöver bygga 

om taket. Då kan man passa på med väggar och så. Det är väl jättebra att det finns 

sådana som kan ge råd! 

Det är också svårt att veta vilka aktörer som är duktiga: 

Intervjuare: Är det intressant att ha någon som hjälper er med 

energieffektivisering? 

Man (Driftansvarig): Ja, det är intressant och Borås Energi borde kunna vara 

bollplank. De flesta aktörer har en smal produkt eller någon form av 

helhetslösning. Vad är det som säger att det blir bra? 

Intervjuare: Då får man ju be om referenser. 

Man: Ja, det är ju den vägen som man är tvungen att vandra. 

I samma intervju diskuteras också EPC som avtalsform när det gäller 

energieffektivisering. Detta vet inte intervjupersonen vad det är för något. 

Intervjuare: Nu finns det ju olika sätt, till exempel Energy Performance 

Contracting. Istället för att bara gå in och göra en åtgärd så kan man ha någon som 

går in och gör det och så kan man dela vinsten på något sätt. Spelar det någon roll? 

Kan det vara en hjälp? 

Man (Ordförande): Det kanske det kan vara, har inte riktigt tänkt på det. 

Intervjuare: Nej, det beror ju på föreningens ekonomi och sådana saker. Om man 

inte vill lägga ut för en stor investering. 

82 


CENTRUM

Man: Det låter som någon form av lån nästan. 

Intervjuare: Ja. Eller att man delar på vinsten i energibesparingen så får man en 

garanterad energibesparing. Får man inte det så får de betala investeringen eller får 

inte ta del av den lilla vinst som uppstår. 

I ett par av bostadsrättsföreningarna ser man inga energieffektiviseringsbehov just i 

dagsläget. 

Man (Vicevärd): Energieffektivisering har vi inte börjat tänka på än eftersom 

fastigheten är så ny. 

Intervjuare: Då har ni inte börjat med renoveringar och så vidare? 

Man: Bara måleriarbeten. Framförallt fönstren i sydväst. 

I en av dessa föreningar funderar ordföranden i bostadsrättsföreningen kring vilka 

behov av energieffektivisering som bostadsrättsföreningen skulle kunna ha framåt. 

Fasaderna kan komma att behöva renoveras och då kan det eventuellt vara bra att 

satsa på tilläggsisolering i samband med detta. 

Intervjuare: Energieffektivisering har ni ju redan täckt in, inget behov just nu. Men 

kanske lite längre fram? 

Man (Ordförande): Det är väl om fasaderna ger sig, vad man skulle kunna göra då. 

Antagligen omfogning som är vanligast. Ställningsbyggarna har haft svårt att få 

fast ställningen i väggen då fogarna är dåliga. Det har väl inget med energin att 

göra, förstås. Kanske man skulle tilläggsisolera då. Men det måste vara 

underhållsfritt. Tidigare var det vanligt med plåt i Borås, men stadsarkitekten 

stoppade det, för det blev så fult med konstiga färger. 

83 


CENTRUM 

Fastighetsbolag 

Företag A håller på med energieffektiviseringsåtgärder och har tagit in Schneider 

Electric som har hjälpt bostadsbolaget att nolla alla sina anläggningar. Bostadsbolaget 

använder sig sällan av incitamentsavtal, utan betalar och tar hela vinsten själv. I valet 

av konsulter vill man att konsulten först skall visa att saker fungerar. När det gäller 

vattenanvändningen gjorde bostadsbolaget ett incitamentsavtal med den som bytte 

kranarna. Det har varit lite tjafs kring reglersystemen och vattenanvändningen. 

I Företag B har man ännu ej hakat på att köpa in energieffektiviseringstjänster, 

utan man försöker planlägga det mesta själv. Intervjupersonen ser dock inga hinder 

för att ta hjälp i sådana här saker och det kan finnas en poäng i att dela ansvaret för 

energieffektiviseringsåtgärder. På sikt tror intervjupersonen att energieffektiviseringstjänster 

kommer att bli jätteintressanta då det finns otroligt mycket bitar att ta 

tag i; tjänster där någon hjälper till med planeringen och kanske med att identifiera 

nya koncept. Han ser också en utveckling mot tightare organisationer där man i allt 

högre grad får köpa in spetskompetens.

84 


CENTRUM 

I Företag C har man haft dåliga erfarenheter från EPC-avtal. Intervjupersonen menar 

att det finns en risk att EPC-leverantören tummar på kvaliteten för hyresgästen. Som 

exempel nämner intervjupersonen att företaget hade ett EPC-avtal för en föreskola 

och där EPC-leverantören körde jättemycket returluft för att spara energi, vilket 

försämrade luftkvaliteten för förskolebarn och personal. Intervjupersonen ser inte att 

problemet är att man tappar kontrollen när man köper in sådana här tjänster, utan att 

det vid felaktigheter tar det längre tid att få reda på problemen och därför tar längre 

tid att göra någonting åt dem. 

I Företag D framhåller intervjupersonen att mycket läggs ut på konsulter i dagsläget. 

De fastigheter som företaget har i Borås är i mycket gott skick efter stor 

renovering 1999, så därför har man ännu inte letat efter någon som kan hjälpa till med 

energieffektiviseringsåtgärder. 

I Företag E upplever intervjupersonen att det är svårt att göra några större 

utvändiga energieffektiviseringsåtgärder med fasader och fönster då byggnaderna är 

gamla och då företaget av bevarandeskäl inte har utrymme att förändra särskilt 

mycket. När företaget renoverar är inte energianvändningen i fokus, fokus är att 

hyresgästen får en bra komfort. Invändigt har man satt upp snålspolande kranar och 

duschar på ett hotell och i 100 lägenheter. Leverantören av kranarna har lovat en 

besparing på förbrukningen på mellan 20 och 30 %, och intervjupersonen följer med 

spänning om detta stämmer överens med verkligheten. Leverantören erbjöd ett 

incitamentsavtal som gick ut på att leverantören skulle ta vinsten i den minskade 

förbrukningen under två år mot att man stod för installation och utrustning. Med 

anledning av att leverantören vågade komma med detta erbjudande kände sig 

intervjupersonen säker på att besparingen skulle bli stor, och därför tog man själv 

kostnaden för installation och utrustning och därmed också den eventuella vinst som 

den minskade förbrukningen genererar. 

Företag F tar in konsulter till alla ombyggnationer och renovering, oavsett som det 

gäller fönster eller fasader. Med en del konsulter har företaget EPC-avtal. 

Som tidigare nämnts finns det ett stort behov av energieffektivisering och att 

renovera miljonprogrammet hos många SABO-företag. Det största hindret mot 

energieffektivisering är finansieringen. Intervjupersonen från SABO tror inte utifrån 

den snabba undersökning som hon gjorde med ett tiotal SABO-medlemmar att 

SABO-företagen är så intresserade av energieffektiviseringstjänster från 

fjärrvärmebolagen då dessa menar att det finns en förtroendefråga för energibolaget 

att energieffektivisera när de tjänar sina pengar på att sälja energi. Intervjupersonen 

tar dock upp att det finns goda exempel på energibolag som har lyckats med 

energitjänstesatsningen och där SABO-företag som utnyttjat detta har varit ganska 

nöjda. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg anser inte att det ligger i fjärrvärmeföretagens 

eget intresse att satsa på energieffektivisering hos sina kunder och att 

sådana tjänster därmed inte är trovärdiga.

5.5 Laststyrning 


Laststyrning är ett begrepp som flera av villaägarna inte kände till och inte riktigt 

förstod hur det fungerar. 

(Intervjuare 1 förklarar hur laststyrning kan fungera) 

Kvinna (Villaägare): Men det är ju svårt att ändra på det beteendet. 

Intervjuare 1: Nja, om många använder mycket energi på morgonen och kvällen 

och om man istället sätter på diskmaskinerna kl. 21 istället för klockan 19 så 

planar lastkurvan ut lite. 

Kvinna: Man är ju inte hemma på dagen, så då förbrukar man ju inte el i regel. 

Lamporna är inte tända och så. 

Senare i intervjun: 

Intervjuare 1: Är det något mer som är intressant? 

Kvinna: Effekttaxa och laststyrning kanske kunde vara intressant, men hur kan 

man utnyttja det när man inte är hemma mitt på dagen? 

Intervjuare 1: Du kanske kan sätta på tvätt och disk och stänga av värmen när du 

inte är hemma. Då skulle man få någon premie för det. 

Kvinna: Precis! Det skulle man ju få, om man själv är aktiv. 

Intervjuare 1: Men man behöver inte vara aktiv själv för energibolaget kan gå in 

i perioder och dra ner värmen… automatiskt. 

Intervjuare 2: Då kan det ju bli billigare, om man gör det. 

Kvinna: Det är ju mest för elektriskt? 

Intervjuare 1: Ja, men det gäller fjärrvärmen också. 

Men när begreppet har förklarats är det flera som säger att de skulle kunna tänka sig 

att medverka vid denna typ av energitjänst. 

Man (Villaägare): Jag hade en diskmaskin med fördröjning eller tvättmaskin. Det 

har vi inte längre. 

Intervjuare 2: Erat hus som är ganska trögt skulle man ju kunna tänka sig att man 

stänger av värmetillförseln under vissa tider och får lite pengar tillbaka, ni kanske 

inte hade märkt något? 

Intervjuare 1: Om ni hade fått ett lägre pris eller så. 

Man: Det hade varit intressant. Eftersom vi är så jättetröga, när vi har gäster blir 

det ju jättevarmt. 

Det finns också villaägare som har tidigare erfarenheter av laststyrning när det gäller 

förbrukning av effekt på elsidan, och som har goda kunskaper om hur laststyrning 

fungerar. 

85 


CENTRUM

Man (Villaägare): Förr i tiden hade man laststyrning med röda lampor i köket… 

har man ett nät med begränsad effekt så förbrukar man inte så mycket. Det finns 

olika metoder. Idag är det enkelt, dock kostar det. 

Intervjuare. Som kund, kan man förstå nyttan med laststyrning? 

Man: Jag har själv valt 16A just av den anledningen. Det händer en till två gånger 

per år att man går över det… en indikering när man närmar sig det vore bra. 

Motsvarande borde funka i fjärrvärmenätet. Därför borde man kunna utnyttja nätet 

bättre genom att sänka en grad. 

Intervjuare: Absolut, men tror du att alla kan hantera detta? 

Man: Man måste koppla det till någon form av automatik. 

Intervjuare: Förstår folk i gemen det här med att sänka temperaturen med en grad 

och så vidare? 

Man: Om man kopplar det till en lägre kostnad, ja. 

Intervjuare: En morot? 

Man: Ja, annars bryr sig ingen. 

Intervjuare: Flödesavgift då? 

Man: Det har inte E.ON, och inte effekttaxa heller. För ett tag sedan fick de bygga 

in extra värmekällor för att fylla på. Det kostar ju pengar. Istället kunde man ju ge 

kunderna lite billigare. Förr hade man effekttariffer, man beräknade nätet och 

anpassade efter det, men idag har man inga begränsningar. 

Ett av hushållen har svårt att tro att en villaägares last har någon större betydelse i 

sammanhanget och att det skulle kunna ge någon vidare ekonomisk besparing för 

villaägaren: 

Man (Villaägare): Laststyrning, vad är det för last? 

Intervjuare 1: Last kan vara värmelast eller ellast. Om du tänker dig 

förbrukningstoppar som utgör laster på systemet, dessa kommer varje morgon och 

kväll till exempel. Dessa vill energibolagen få bort. 

Man: Ok, jag förstår. Då kostar det mest också. Man kan ju ha nattaxa så att alla 

kör maskinerna på natten… 

Intervjuare 1: Japp, man kan påverka med olika taxor men man kan även styra bort 

genom att minska flödet för att undvika att starta topplastproduktion. 

Man: Jag förstår tanken, vi brukar dra ner värmen när vi åker bort en vecka. 

Intervjuare: Ja om vi pratar laststyrning. Om energibolaget ger en lägre taxa eller 

annan belöning om de får till exempel stänga av värmen en kortare tid? 

Man: Jag har bara lite svårt att tänka mig att vi som villaägare skulle kunna bidra i 

någon högre utsträckning? 

Intervjuare 1: Många bäckar små… 

Intervjuare 2: 5000 villor på samma gång… 

Man: Det skulle man ju kunna göra. 

Intervjuare 2: Ja, det kan ju skötas automatiskt. 

Man: Det kan man inte i vårt hus, vi får vrida på en shunt manuellt. På sommarn 

stänger man av hela systemet, förutom cirkulationspumpen. 

86 


CENTRUM

Intervjuare 1: Det känns inte intressant? 

Man: Nej, inte om man är en liten villaägare, det borde endast bli små ekonomiska 

vinster. Men visst kan det vara intressant att stänga ner värmen ett par timmar. 

Varför har man inte gjort detta innan? 

I ett hushåll diskuteras incitamenten till laststyrning lite mer ingående. Det framkommer 

att det inte bara behöver vara ekonomiska incitament som skulle kunna få 

hushållet att gå med på laststyrning utan även miljöargument. 

Intervjuare 1: Om vi går vidare till laststyrning, vet du vad det är? 

Man (Villaägare): Jag antar att det har att göra med att styra energianvändningen 

till tidpunkter på dygnet då det skulle vara billigare energi? 

Intervjuare 1: Ja, precis! Man skulle vilja jämna ut lasten för det är bättre för 

systemet. 

Man: Nu har jag ju ett ganska trögt system, vattenburen golvvärme och ett 

betonghus som lagrar ganska mycket värme… det betyder ju att det inte känns 

jätteintressant. 

Intervjuare 1: För energibolagets skull att de vill sänka sina toppar, då kan man 

använda ett energitrögt hus och styra bort lasten ett par timmar. 

Man: När de har som mest, och så får jag lite mer på natten? 

Intervjuare 1: Ja, eller så får du ett lägre pris eller taxa. 

Man: Skulle jag kunna få i stort sett samma boendeklimat som idag och får en 

ekonomisk deal, så visst skulle det vara intressant. 

Intervjuare 1: Men är det intressant bara om komforten inte påverkas? 

Man: Lite grann kan den få påverkas, det beror på hur stor morot det finns. Det 

finns gränser, men man vill ju ha samma komfort som idag stort sett. 

Intervjuare 1: Om man skulle få samma komfortnivå efter att ha styrt bort men inte 

få någon kompensation? 

Man: Då hade jag också kunnat tänka mig det också, för att det blir ett 

nollsummespel. Men skulle jag få en sämre komfortnivå på något vis, så vill jag se 

vad jag kan få för det och utvärdera. 

Intervjuare 2: Det skulle till och med gynna miljön? 

Man: Skulle man kunna förklara det utifrån ett kommunalt perspektiv att hela 

Borås skulle tjäna på det. Vi skulle kunna minska på oljeeldning och så, så är det 

en belöning i form av miljösamvete. Belöning behöver inte bara vara pengar. 

Energirådgivaren från Skånes Energikontor tror att belöningen för att gå med på att 

bli laststyrd måste vara en ekonomisk ersättning. Han tror inte att miljöargumenten 

räcker för att få folk intresserade. 

Intervjuare: Bortstyrning av last, om man inte tänker på tariffer utan att man styr 

undan kanske värme- eller varmvattenslast eller så, tror du det är någonting? 

87 


CENTRUM

Energirådgivare: Inte direkt alltså. Jag tror att det är rätt svårt att greppa för många 

vad det innebär och så vidare. Nej, jag tror nog inte att det är någonting riktigt som 

man ska satsa på. 

Intervjuare: Om man hade fått ett sms eller så, hade man varit intresserad av att 

veta att nu är det den här spetslasten som…består utav dansk kolkraft, hade man 

varit intresserad av det? 

Energirådgivare: Jag tror… det hade funnits ett intresse, men det är hos dem som 

redan är frälsta, och jag vet inte…i alla undersökningar så är de väl 10-15 % så där. 

Så jag vet inte. Men jag tror att det skulle vara svårt att få dem som inte är frälsta 

att uppskatta den tjänsten. 

Intervjuare: I Södra Sandby har man gjort ett test där man skickade ett sms eller email 

kvällen innan att: I morgon mellan den här och den här tiden så kommer elen 

att kosta 5 kr. Och då…vad gör ni då? 

Energirådgivare: Precis. Ja, kostnad, om man lockar med kostnad, det är ett sånt 

drag. Då tror jag att det kan vara någonting. Ja, det tror jag verkligen. Däremot inte 

miljöpåverkan. Det tror jag inte, faktiskt. För de vet de flesta, att är det kalla dagar 

så får vi kolkraft från Danmark. Det vet de att det händer under hela vintern. Men 

pengar är nog betydligt mer intressant där. 

88 


CENTRUM 


Intervjuerna med bostadsrättsföreningar visar liksom intervjuerna med villaägare att 

laststyrning är ett begrepp som är svårt att greppa och som måste förklaras. Intervjuaren 

går igenom både indirekt laststyrning, genom till exempel information eller 

tariffer, och direkt laststyrning som innebär att energibolaget rent fysiskt styr bort 

last. 

Vad en flödestaxa går ut på och tillför är till exempel inte helt självklart och inte 

heller vad laststyrning får för konsekvenser. 

Exempel 1: 

Man (Vicevärd): Laststyrning, flödestaxa… det är ju så abstrakt att hålla reda… 

Intervjuare: Det är klart, men ni har flödesavgift? 

Man: Ja, visst har vi det. Men det är ju inte så att man sitter ner och gräver i det. 

Intervjuare: Nej, vad det innebär och så? 

Man: Nej. Det är ju sånt man tar hjälp med om man skall kolla det till exempel från 

HSB. 

Intervjuare: Flödesavgiften är ju till för att få en väl fungerande fjärrvärmecentral 

så att man får bra utnyttjande av energin. 

Man: Precis! Och det är ju historia nu för vi har en ny central. 

Intervjuare: Direkt laststyrning? 

Man: Återigen det är något man får diskutera i styrelsen, men det är något man 

måste ha medlemmarna med sig, jag vet inte om det funkar med kalla element i 

2 h? Vi har aldrig stängt dörrar för något, men man kan inte ha översikt överallt.

En styrelse i en förening är en lekman, så då måste man ha tjänster till exempel 

från HSB. Men får man ett förslag från E.ON, måste man ju diskutera det med 

medlemmarna och experter. Vad får det för konsekvenser? Hur mycket pengar kan 

vi tjäna på detta? Så får man föreslå detta.” 

Exempel 2: 

Intervjuare: Laststyrning. (Intervjuaren förklarar begreppet). Hade det varit 

intressant? 

Man (Styrelsemedlem): Borås Energi styr det lite grann idag? Värmen är lägre på 

mornarna, det känns så i alla fall. 

Man (Ordförande): Vi fick info om att de skulle ändra framledningstemperaturen. 

Man (Styrelsemedlem): Sen kommer de och byter mätare och så utan att vi vet om 

det! 

Intervjuare: De är dåliga på att informera? 

Man (Styrelsemedlem): Ja, det är dåligt! 

Intervjuare: Hur är relationen till energibolaget annars? 

Man (Styrelsemedlem): Det är väl bara att betala. 

Intervjuare: Vill ni prata mer med dem? 

Man (Styrelsemedlem): Ja. Särskilt om de är här och byter apparat i systemet borde 

det vara på sin plats! 

Man (Ordförande): De hade någon information på högskolan på dagtid som vi 

missade. 

Man (Styrelsemedlem): Det var väl mer övergripande frågor. 

Intervjuare: Flödestaxa har ni i er prismodell. Den är ju till för att man skall 

utnyttja värmen effektivt… få en låg returtemperatur, så man kan tillverka el bland 

annat. 

Man (Styrelsemedlem): Jag har inga synpunkter eller kunskap. 

I Borås har energibolaget byggt en ackumulatortank som kan hjälpa till att jämna ut 

effektbehovet. Ackumulatortanken kallas i dagligt tal för ”termosen” och har blivit 

lite av ett landmärke för Boråsarna. 

Intervjuare: förklarar begreppet laststyrning. 

Man (Ordförande): Som gammal nattaxa? 

Intervjuare: Ja. Fast på natten borde man vilja bli av med värme ju… 

Man: Frågan är om det är relevant, nu har de ju byggt en termos som skall utjämna 

väl? 

Intervjuare: Ja, det är en ackumulatortank som utjämnar, men det kan visst finnas 

skäl för att minska risk för att starta oljeförbränning med mera. Eller på elsidan, de 

abonnerar ju i sin tur på effekt mot överliggande nät och drar man över det så 

kostar det en massa pengar. 

Man: Vi har ju bundit elen, vi band den nog… Borås Energi kom med ett 

erbjudande i höstas. Vi band det i två eller tre år. 

89 


CENTRUM

Intervjuare: Flödesavgift, är det något ni har? 

Man: Det har jag inte tänkt på, det skulle väl framgå av fakturan? 

Intervjuare: Det skall det i och för sig göra. 

Man: Jag lämnar alla dem till vår… som sköter ekonomin och räkningar. I början 

scannade jag in alla fakturor, men det blev för jobbigt. Men jag tror att vi kan ha 

det. 

Intervjuare: Prissättningen är en sak men, man skulle ju kunna tänka sig att om 

man lät energibolaget stänga av värmen i två timmar på morgonen när de har 

höglast och sen så märker ni inte det så mycket då det finns så mycket värme i 

väggarna ändå. Och så skulle ni kanske få ett lägre energipris eller så som tack för 

hjälpen? 

Man: Mm, ja ja, det där är ju sådana åtgärder som styrs av den egna egoismen om 

man vill vara med på det. Om det inte märks, så spelar det kanske inte så stor roll. 

Varmvattnet får ju inte drabbas. Det kan ju bli problematiskt. 

Intervjupersonen undrar hur värme- och varmvattenkomforten påverkas vid 

laststyrning. Frågan om hur komforten påverkas återkommer i flera intervjuer. 

Intervjuare: Men att styra bort handlar ju inte om energibesparing utan om att flytta 

lasten. 

Man (Driftansvarig): Jag är med på det. Allt hänger ju på klimatet. Duschvärme, 

hur är det med det? 

Intervjuare: Man kan ju ha varmvattnet vid sidan om eller en tank som man lagrar 

vattnet i. 

Man: Vi blandar vårt varmvatten mot fjärrvärme… Jag tror alla har full acceptans 

för detta om det inte påverkar för mycket, bara det fungerar. 

Intervjuare: Man kan ju också försöka styra det här med flödesavgift eller 

effekttaxa. Har ni det? 

Man: Flödesavgift har vi. Men det ogillar jag mer, för då innebär det att vi måste 

påverka folk att duscha på kvällen istället för på morgonen då kostnaden är mer. 

Intervjuare: Ja, om man inte bygger in en egen ackumulatortank. 

Man: Ja. Men då måste vi installera i ett sidosystem för att slippa höjningen. Men 

då har vi inte vunnit något. Vi har fått en olägenhet, så är det sämre. Men om Borås 

Energi kan nypa värmen utan att vi märker det… 

Intervjuare: Ni har ju flödesavgift idag, vad gillar du det? 

Man: Vi har en flödesbegränsare idag som vi inte kan gå över. De säger inte riktigt 

vad de monterar dit. 

Ett annat hushåll har funderingar kring återvändande last. För att förstå innebörden 

och syftet med laststyrning behövs en viss förståelse för hur energisystemet är 

uppbyggt och fungerar. 

Intervjuare 1: Det skall inte märkas på komforten? 

90 


CENTRUM

Man (Ordförande): Nej. Ja… det kanske det får, men inte för mycket. Men om man 

stänger en timme ökar förbrukningen motsvarande nästa timme då? 

Intervjuare 1: Du får en liten återvändande… 

Ordförande: Ja, det låter ju då som att det är producenten som tjänar på det? 

Intervjuare 1: Ja det är det, men ni får ju ett lägre energipris. Men det är de som 

tjänar på det, det handlar ju om att flytta lasten och inte primärt spara energi. 

Intervjuare 2: Då slipper de starta oljan eller så, eller öka produktionen. 

Vikten av att bostadsrättsmedlemmarna förstår vad det handlar om och förstår vilket 

handlingsutrymme de har är också något som diskuteras i en intervju: 

Intervjuare: Nu tittar vi på laststyrning för ett energibolag (intervjuaren förklarar 

begreppet) Om man skulle ha det, skulle det vara intressant? 

Man (Vice ordförande): Allting handlar ju om man kan räkna hem det eller inte! 

Man måste rapportera på ett enkelt och tydligt sätt, till exempel med lampor. Och 

det måste vara tydligt motiverat med en ekonomisk del, samt en känslomässig del. 

Det måste vara serverat för en bostadsrättsförening, för de hinner inte gräva ner sig 

i det. 

Intervjuare: Folk får inte bli jätterädda när de kommer, så… 

Kvinna (Ordförande): Nej, det handlar ju bara om information ju. 

91 


CENTRUM 


Intervjupersonerna i fastighetsföretagen arbetar alla med energifrågor i sina respektive 

fastighetsföretag och det är därför lätt att föreställa sig att de har en bättre förståelse 

för vad laststyrning är för något och vad syftet med laststyrning är än privatpersoner. 

Så förefaller det också vara enligt intervjusvaren, men samtidigt är det flera 

av intervjupersonerna i fastighetsföretagen som har ganska liten erfarenhet av laststyrning 

i direkt form. 

I Företag A anser man att flödesavgift är en straffavgift. Det kan bli mycket 

pengar om man inte håller koll på sina flöden. På intervjupersonens förra arbetsplats 

på bostadsföretaget i kommunen bredvid lämnade man en ventil öppen och lät vattnet 

snurra ett varv till, för att öka avkylningen. När det gäller direkt laststyrning så var 

intervjupersonen lite tveksam då han oroade sig för de komfortmässiga konsekvenserna. 

Bostadsbolaget har installerat komfortvärme i många av sina lägenheter och 

där måste de kunna säkerställa att hyresgästerna kan få 21 grader. Intervjupersonen 

tror att fjärrvärmebolaget eventuellt redan har använt sig av laststyrning i nätet då det 

är mycket intrimningar som görs. Intervjupersonen tror också att det är lättare att 

laststyra på elsidan än på fjärrvärmesidan. 

Företag B betalar flödestaxa och har försökt göra vissa justeringar på sekundärsidan 

på bekostnad av värmen när man har störttappning av varmvatten. Man har då 

ställt om reglerutrustningen för att få ned flödet i syfte att sänka flödesavgifterna. 

Detta är inte en åtgärd som har vidtagits generellt, men där möjlighet har funnits har 

man gjort dessa åtgärder. Borås Energi gjorde ett test förra våren där de ville snåla på

92 


CENTRUM 

uppvärmningstemperaturen mot bostadssektorn för att jämna ut de höga lasterna man 

hade tidigt på morgonen från industrin. Intervjupersonen vet inte riktigt vad han ska 

tycka om denna typ av laststyrning men kan fjärrvärmebolaget uppvisa att produktionen 

gynnas miljömässigt så är det jätteintressant så länge det inte påverkar 

komforten för de boende i någon högre utsträckning. Att bostadsföretaget ställer upp 

på detta borde då återspeglas ekonomiskt, åtminstone borde det göra skillnad vid den 

årliga prishöjningen av fjärrvärme. 

Även i Företag C uttrycker intervjupersonen oro för att laststyrning skulle innebära 

en sänkning av komforten för hyresgästerna, men intervjupersonen uttrycker 

ändå intresse för laststyrning ”om det ger något tillbaka”. Intervjupersonen upplever 

att det skulle vara lättare att laststyra på elsidan, till exempel genom att styra frekvens 

och uppstart av ventilation och maskiner, styra belysning i garage och styra 

kylmaskiner. Elvärme hade varit lätt att styra bort, men elvärmen är redan utbytt i 

företagets bestånd. Intervjupersonen är skeptisk till effekttariffer eftersom man som 

fastighetsbolag har svårt att kontrollera hyresgästernas beteende och effektuttag. 

Genom tjänsten KeepAnEye har man inom Företag D blivit medvetna om toppar 

och dalar i fastigheternas energianvändning. Denna information har man använt för 

att minska topparna genom att justera och flytta fram eller bak start och drift av 

ventilationen i olika fastigheter. Det kan därför konstateras att genom KeepAnEye har 

företaget ett verktyg för att styra sin förbrukning. Detta möjliggör viss anpassning 

enligt en effektprissättning. 

Intervjupersonen i Företag E tycker att laststyrning låter intressant och tror att 

företaget med det reglersystem man har relativt lätt skulle kunna kapa specifika 

effekttoppar om det hade funnits incitament för detta. 

I Företag F diskuteras flödesavgift och intervjupersonen menar att flödesavgiften 

ibland ställer till problem då företaget köper fastigheter som är nästan tomma och då 

det tar något år innan man har landat rätt när det gäller flöde och injustering av 

värmeväxlare. Borås Energi sköter fjärrvärmecentralerna och Kabonas system slår 

ifrån när flödet inte räcker till. Företaget arbetar för att ligga på en låg nivå när det 

gäller flödet, men vid kalla perioder räcker inte flödet alltid till. Intervjupersonen är 

positiv till direkt laststyrning om det ger ett gynnsammare energipris. Intervjupersonen 

tror att det i reglersystemet är inbyggt att aggregat går ned lite när det är som 

kallast för att spara energi eller effekt. 

Både intervjupersonen från SABO och Fastighetsägarna Göteborg tycker att laststyrning 

kan vara en åtgärd som energibolagen med trovärdighet kan ägna sig åt, dock 

framhåller båda vikten av att förklara för kunden vad denne betalar för och vilka 

konsekvenser olika åtgärder har för energikostnaden, till exempel vid flödesavgift 

eller effektprissättning. Fjärrvärmebolagen har här ett stort ansvar vad gäller de 

kommunikativa bitarna.

5.6 Serviceavtal 

93 


CENTRUM 


Serviceavtal är något som de flesta hushållen är familjära med eftersom detta erbjuds 

av både E.ON och Borås Energi. Serviceavtal upplevs som en intressant tjänst, även 

om alla hushåll inte har nappat och tecknat avtal. 

Kvinna (Villaägare): Jaha, då har vi gått igenom den här planschen. Utbildning, 

skötsel och injustering av utrustning och energianvändning känns mest intressant. 


Man (Villaägare): Serviceavtal är intressant och många valde detta… vi har en 

förening där vi sålde fjärrvärmecentraler till dem som bodde i området, samt även 

serviceavtal. Rutinservice är viktigt, så att det inte ärgar ihop i reglage och ventiler 

och sådant. Den servicen får man i detta avtalet. Det är värdefullt och räcker med 

en gång per år. 

Intervjuare 1: Jour och service… på till exempel nyårsafton? 

Man: Då vill man ha hjälp, och bör kunna ringa energibolaget. Rörmokare är svårt 

att få tag i så dags. Energibolaget bör kunna hjälpa till. Service är underskattat. Det 

är inte roligt om man skall ha fest, när strömmen går eller värmen försvinner. 

Många änkor har ingen koll på tekniken, vet inte ens var värmeväxlaren sitter till 

exempel. Behovet av hjälp är stort! Vi har en förening som hjälps åt, många ringer 

mig när det gäller på energi och sådana frågor. 

Intervjuare 2: Skall det kosta pengar? 

Man: Ja, det måste det göra. Nätägaren borde kunna ta betalt via nätpriset. 

Intervjuare 1: Kundnytta alltså? 

Man: Ja, men du kan också sätta ett pris på service och besök… så som en tvreparatör. 

Ett annat hushåll tycker inte att jour behövs, men att det hade varit bra om någon hade 

hållit en genomgång om hur fjärrvärmecentralen fungerar. 

Intervjuare: Hade det varit intressant om någon hade kommit ut och sett över 

fjärrvärmecentralen? 

Man (Villaägare): Det kan det faktiskt vara. Vi har faktiskt pratat om det, några 

grannar, men vi hade tänkt vända oss till den rörfirma som har gjort alla 

rörinstallationer i våra hus. Men vi kunde ju också vända oss till Borås Energi. 

Men vi känner att vore bra att någon visade hur det fungerar. Hur justerar man 

inställning och så vidare… kanske en engångsföreteelse mer än något regelbundet? 

Så det har vi funderat på.

Intervjuare: Om den skulle gå sönder mitt i natten? Hade det varit bra om någon 

kunde komma då? 

Man: Ja och nej. Nej, det behöver inte komma någon på natten. 

Intervjuare: På helgen då? 

Villaägare: Nej, jag tror jag skulle klara mig några dagar. Jag skulle inte vara 

intresserad av något sådant avtal, i och för sig en kostnadsfråga. Jag känner att vi 

får överleva någon dag med hjälp av vänner eller släktingar och duscha och så. Det 

skulle fixa sig. 

En villaägare som inte har valt att teckna serviceavtal hade kanske kunnat bli 

övertygad om energibolaget hade kommit med ett nytt erbjudande idag. 

Intervjuare: Serviceavtal? 

Man (Villaägare): Det var det jag fick ett erbjudande om. Jag har fortfarande inte 

haft några reparationskostnader men ju äldre anläggningen blir desto mer intressant 

blir det att betala lite grann. 

Intervjuare: Då skulle ni ju egentligen leasa utrustningen istället. 

Man: Japp, det hade jag kunnat göra. 

Intervjuare: Då hade de kunnat serva och sköta värmeväxlaren. 

Man: Det var nog det erbjudandet som jag fick. Anledningen till att vi valde den 

stora kostnaden var att vi lade den i den stora investering som ombyggnaden 

kostade. Vi hade inte säkert valt detta idag. 

Intervjuare: Timing är viktigt? 

Man: Det är jätteviktigt och om de hade påvisat att jag skulle göra si o så, så hade 

jag trott mer på det än en konsult. De får ju mig som kund i 20 år också. 


Serviceavtal på fjärrvärmeväxlaren känner alla de intervjuade bostadsrättsföreningarna 

till som tjänst och flera av dem använder tjänsten. Med det finns också de 

som inte vet om det är bostadsrättsföreningen som äger fjärrvärmeväxlaren eller om 

det är energibolaget som äger den. 

Intervjuare: Är det Borås Energi som äger värmeväxlaren? 

Man (Ordförande): Jag har frågat men inte fått något bra svar. Men jag tror att de 

äger den, det är dock inte klarlagt. När de bytte sist bekostade Borås Energi bytet. 

94 


CENTRUM 

Svaret tyder på att det är fjärrvärmebolaget som äger fjärrvärmecentralen och då 

borde fjärrvärmebolaget också rimligtvis serva den. Fjärrvärmecentralen verkar vara 

ett område som bostadsrättsföreningarna inte har så jättestor kunskap och kontroll 

över. 

Intervjuare 1: Serviceavtal… äger de växlaren så har de kanske skötseln av den? 

Man (Ordförande): Jag tror det är så.

Intervjuare 1: Går ni och justerar på den? 

Man: Nja, jag tror att det är en som håller koll på luften. 

Intervjuare 1: Ja men det är elementen då? 

Man: Det är någon grej därnere, någon visare som inte får sjunka. Han var borta ett 

tag och då blev det iskallt i en lägenhet högt upp. 

Intervjuare 2. Det borde ju vara trycket i systemet som har sjunkit då genom att det 

har läckt. 

Man: Han har koll på det i alla fall. Annars gör man inget därnere. 

Intervjuare 1: Vem stänger av när det börjar bli varmt? 

Intervjuare 2:. …eller gör Borås Energi det? 

Man: Jag räknade med att det sker automatiskt med givare eller så för 

utetemperaturen. Antar att det är utomhustemperaturen som styr. 

Intervjuare 1: Ja, det är olika. 

Man: När det är varmt på sommaren, så blir det kallt på elementen. Ingen i huset 

skruvar ner värmen i alla fall. 

95 


CENTRUM 

Serviceavtalet utgör en möjlighet för bostadsrättsstyrelsen att ställa frågor om driften 

och att ha kontakt med energibolaget. Det är dock inte säkert att denna möjlighet 

utnyttjas. 

Intervjuare 1: Har ni en fjärrvärmecentral då? Och ni äger den? 

Man (Ordförande): Ja 

Intervjuare 1: Om den går sönder så måste ni byta ut den? 

Man: Ja 

Intervjuare 1: Jag tror E.ON har serviceavtal på sådana. 

Man: Ja, det har vi. 

Intervjuare 1: Det har ni? 

Man: De brukar komma i januari. 

Intervjuare 2: Vad gör de då? 

Man: De kollar lite. De går in själva med egen nyckel… kanske skulle fråga dem 

om toppar? 

Intervjuare 2: Som kund kan ni ju ringa när som helst och ställa frågor: Hur kan ni 

sänka våra kostnader? 

Man: Det kan man göra. 

Mer information och kontakt med energibolagets servicepersonal efterfrågas specifikt 

i en intervju: 

Intervjuare: Serviceavtal har ni, men ni var inte riktigt nöjda med det? Vad skulle 

de ha gjort bättre? 

Man (Ordförande): Han gör väl sin grej och kollar, men han kanske kunde höra av 

sig innan och efter med information. Sist snackade vi efter energideklarationen att 

man skulle kunna sänka. Då sänkte han… Vi har inte hört något om att det skulle 

vara kallt. Jag har jättevarmt.

Medan en annan bostadsrättsförening är mycket nöjd med den service och den 

kontakt man får genom serviceavtalet. (Föreningarna har olika energileverantörer). 

Man (Vice värd): Ja, det är fjärrvärme. Sen har vi ju abonnemang på E.ON med 

kontrakt på serviceavtal så de går igenom en gång per år om det inte händer något 

övrigt! Men då gör de ju en besiktning på en pump eller så. Jag måste ju säga att de 

har varit duktiga, för de berättar ju som det är. Det är 2 800 kr för ett sånt 

serviceavtal, och då är det ju en gratis i det. 

Intervjuare: Kommer de en gång per år? 

Man: Ja, så mäter de upp last då. Alla värmeväxlarpumpar och så. 

Intervjuare: Men ni äger fjärrvärmecentralen så om den går sönder så får ni 

själva…? 

Man: Ja, sen om man jämför med alla gamla pannor där man har satt in el-patroner 

och så vidare, så är det här lugnare. 

Intervjuare: Det är ju smidigt och bekvämt 

Man: Från början hade vi inte serviceavtal på fjärrvärmen, men en som var med i 

styrelsen räknade bara pengar, allt skulle strykas. Värmeväxlaren stannade ju. Då 

sa jag att vi köper en ny med serviceavtal! Man måste tänka runt hörnet också. 

Intervjuare: Är serviceavtalet bra? 

Man: Ja, vi är mycket nöjda. Så bjuder de dit oss och skriver ut siffror och ställer 

frågor. 

Intervjuare: Ni träffar dem alltså? 

Man: De bjuder in oss och flera bostadsrättsföreningar på en gång. Han som satt 

jämte oss såg mina papper, han bodde i 50-talshus mitt i stan, så han skrev ju direkt 

avtal med E.ON! 

96 


CENTRUM 


Företag A har serviceavtal på fjärrvärmecentralerna med Lunds Energikoncernen AB. 

Energibolaget har i sin tur avtal med leverantörer av undercentraler. Intervjupersonen 

tycker att servicen fungerar bra, speciellt efter det att man tecknat ett nytt jouravtal 

som stramar upp servicen. Företag A är ett stort kommunägt bostadsföretag med 

många fastigheter vilket gör dem till en stor kund inom serviceavtal. Företaget har 

även egna entreprenörer som de har handlat upp jour av. Om energibolaget inte klarar 

sitt åtagande om serviceavtal mot bostadsföretaget skall de kontakta bostadsbolagets 

entreprenörer. Företaget köper även fastighetsjour, dock inte av energibolaget. 

Fjärrvärmecentralerna i Företag B:s bestånd ägs av Borås Energi och Miljö. 

Bostadsbolaget betalar en viss installationskostnad, men har som intervjupersonen 

säger ”livstids garanti”. Fjärrvärmeföretaget äger fjärrvärmecentralerna, och om 

bostadsbolaget vill byta ut fjärrvärmecentralerna i förtid om de har förlorat en viss 

verkningsgrad så får de betala en avgift om detta görs innan den beräknade 

livslängden har uppnåtts. Intervjupersonen tycker att det rör sig om ganska låga 

kostnader om fjärrvärmecentralerna inte byts ut alltför tidigt.

97 


CENTRUM 

Företag C har valt att inte ha serviceavtal på fjärrvärmecentralerna, utan där håller 

man själv kontroll på flödet genom energiledningssystemet. Företaget har dock andra 

sorters serviceavtal, till exempel vad gäller värme och ventilation, där de har en firma 

som kommer ut vid problem. 

Intervjupersonen i Företag D vet inte riktigt om det är energibolaget som äger 

växlarna eller om det är de själva och vet därför inte heller om serviceavtal är aktuellt. 

Däremot köper fastighetsföretaget fastighetsjour för många av sina fastigheter. 

Företag E har också valt att inte teckna serviceavtal på fjärrvärmecentralerna utan 

tar in egna entreprenörer efter hand som problem uppstår. 

I Företag F äger Borås Energi & Miljö fjärrvärmecentralerna, men företaget har 

andra serviceavtal till exempel för ventilation. Företaget har även fastighetsjour. 

Intervjupersonen från SABO menar att serviceavtal på fjärrvärmecentraler ligger 

nära fjärrvärmeverksamheten och därför är det en tjänst som är trovärdig att erbjuda. 

Intervjupersonen föreslår även att energibolagen skulle kunna ha jour på andra 

uppvärmningssystem än fjärrvärme, till exempel på pelletspannor, vilket skulle kunna 

vara en värdefull tjänst för ett fastighetsföretag. 

Även intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg tycker att serviceavtal är 

en tjänst som fjärrvärmebolagen mycket väl kan ägna sig åt. Hans erfarenhet av 

serviceavtal är dock att de kunde bli betydligt bättre. Ventiler och pumpar borde bytas 

ut oftare. Fastighetsjour tycker han däremot inte att fjärrvärmebolagen skall ägna sig 

åt då detta inte har någon tydlig energiprofil. 

5.7 Drift- och underhållsavtal 


Drift och underhållsavtal skulle i villaägarnas fall kunna ses som en utveckling av 

serviceavtalet. De flesta tycker dock att detta är mer intressant för större anläggningar. 


Bostadsrättsföreningarna är inne på samma linje som villaägarna, att drift- och 

underhållsavtal kanske mer är något för större anläggningar. För några bostadsrättsföreningar 

i Borås kan man dock säga att de har ett drift- och underhållsavtal eftersom 

det är energibolaget som äger och servar fjärrvärmeväxlaren. 


I Företag A framgår det tydligt att de inte är intresserade av tjänster som går innanför 

fjärrvärmecentralen. Om fjärrvärmebolaget skulle erbjuda sig att byta kranar till 

exempel, så skulle detta upplevas som konstigt. 

Även Företag B är inne på samma linje, att fram till och med växlaren är det i sin 

ordning att fjärrvärmebolaget sköter ansvaret, men inte innanför. Det känns inte rätt 

att ha en energileverantör som är inne och skruvar i förbrukarsystemet. Intervjuper-

98 


CENTRUM 

sonen tror dock att detta kan komma att bli fallet så småningom med tanke på att 

bostadsbolagets organisation förändras och man köper allt mer tjänster externt. 

Företaget har även jour på el och VVS. 

I Företag C har man ett antal avtal om reservkraft till exempel för datasystem och 

processer med mera. Företaget installerar och hyresgästen får sköta det, detta regleras 

i hyresavtalets utformning. Företaget är dock generellt motvilligt till att överlåta drift 

till någon annan på grund av att om något går fel hos hyresgästen så tar det längre tid 

innan företaget får reda på vad som är fel och kan åtgärda det. Det förlänger sträckan 

om något inte fungerar. 

I Företag D läggs ungefär hälften av driften ut på entreprenad, dock inte till 

energibolaget. I vissa fall har företaget egna drifttekniker, i andra fall inte. Det beror 

på hur det ser med avtal sedan tidigare. Vid uppköp av vissa fastigheter har 

drifttekniker följt med i övertagandet. 

Företag E använder sig av Örestads bevakning som fastighetsjour på vissa hus. De 

har också lagt ut drift av kylmaskiner. Intervjupersonen tycker avtal om drift- och 

underhåll är en intressant tjänst, men tycker samtidigt att det ibland går till överdrift 

hur mycket man kan lägga ut på entreprenad. Företaget har ventilationsavtal, framförallt 

filterbyten. 

Företag F har lagt ut mycket av de fysiska underhållsbitarna, så som tillexempel 

filterbyten och dylikt. 

Intervjupersonen från SABO tror att det finns SABO-medlemmar som kan vara 

intresserade av drift- och underhållsavtal, men att de allra flesta är rädda för att släppa 

ifrån sig kontrollen och riskera att kompetensen försvinner ur organisationen. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg tycker inte att drift- och 

underhållsavtal är en bra tjänst för ett fjärrvärmeföretag. Om något går snett i tjänsten 

sitter energileverantören på två stolar. Det bör finnas en teknisk förvaltning inom 

fastighetsföretagen. 

5.8 Funktionsavtal 


Klimatavtal är en tilltalande tanke för flera av de intervjuade villaägarna. Många har 

aldrig tänkt på att det skulle kunna fungera på det viset att energibolaget erbjuder en 

funktion snarare än att sälja kilowattimmar. Funktionsavtal om belysning är man mer 

tveksam till då belysning inte bara är en funktion utan också ses som en mycket viktig 

del utav interiören. Det finns också en del frågetecken hur ett sådant klimatavtal 

skulle vara utformat och hur det skulle fungera rent praktiskt. 

Intervjuare: Funktionsavtal. Istället för att sälja kWh så kan någon sälja 22 grader 

till er. Så tar de hand om energisystemet? 

Man (Villaägare): Ja, det har jag inte tänkt på, men det skulle mycket väl vara 

intressant. Något som är mer ointressant än kWh har jag svårt att tänka mig. Det är 

ju värme jag vill ha. Jag vill ha 22 grader. Jag skulle kunna tänka mig att man har

det utformat på det viset. Inget jag har funderat på, men det låter ganska rimligt. 

Man kan koppla på luftfuktighet och så vidare. Jag kan tänka mig att köpa en 

funktion, snarare än kWh. Finns det någon som levererar det? 

Intervjuare: Det finns några få. 

Man: Det kan ju inte vara jättemånga, jag är ingen expert, men… 

Intervjuare: Det är rätt så ovanligt, men för fastighetsbolag som får mycket 

klagomål skulle man ju kunna leja bort det. Halmstad och Göteborg Energi har 

sådana avtal. 

Man: Såna avtal borde kunna bidra till en lägre energiförbrukning generellt. 22 

grader kostar så här mycket, och 21 grader… 

Intervjuare: Ja, just det. Och så får man se till att fastigheten är i ett gott skick. 

Annars tror jag inte leverantören vill erbjuda detta. 

Man: Så kan det bli tjafs om huruvida det blev 20 grader eller inte. Hur många 

dagar som det inte har uppfyllts eller så. Jag kan se vissa problem med det också, 

men det är ganska tilltalande snarare än att köpa kWh. 

Intervjuare: Ja just det, det kan ju gälla belysning eller så också. 

Man: Ja. Inte lika självklart eftersom ljus också är en möbel. Det är svårare att 

definiera det. Det är också en inredningsdetalj, den belysning man har. 

Om man säljer ett inomhusklimat med reglerad temperatur behöver man eventuellt 

även kyla på sommaren. Intervjupersonen i intervjun ser dock inte detta som ett 

problem. 

Intervjuare: Om man skulle erbjuda ett visst inomhusklimat, t.ex. 22 grader och så 

löser man det på det sätt som är lämpligast? 

Man (Villaägare): Japp. Men man kanske behöver något extra för att klara av detta. 

Absolut intressant! 

Intervjuare: Tror du att det blir svårt då man som kund vill ha en viss kvalitet på 

sin leverans? Tror du att det hade varit svårt för dem att hålla 21-22 grader? 

Man: Svårigheten ligger i det att man gärna vill ventilera. Man måste ta med det i 

beräkningen eller ha kravlista på vad det innebär, annars kan det bli svårt. 

Intervjuare: Svårt på sommaren om det krävs kyla också, men man kan säga att det 

gäller under en viss period. 

Man: Billiga kylaggregat finns, så det går att lösa. Med dagens väderförändringar 

kanske det behövs lite mer varierade saker, vi har inte byggt husen för extrema 

klimat. För att klara värmen och… jämfört med Medelhavet. Bättre isolering kan 

behövas för att kunna leverera en viss temperatur eller ett visst klimat. 

Intervjuare: Belysning? 

Man: Det tror jag på! Det har ju även med inbrottsbenägenhet och så vidare. 

Automatisk tändning avskräcker till exempel. Kunskap om hur det skall utföras är 

lämpligt. Katter och blåst kan ju påverka. 

99 


CENTRUM


Intervjuare. Tänk dig att E.ON säger att ni får 21 grader inomhus och hur vi löser 

det behöver ni inte bekymra er om hur det blir. De kanske sätter solpaneler eller 

något sådant. 

Man (Villaägare): Det är klart det låter bekymmerslöst om man bara köper 

inomhusklimatet men å andra sidan så är det ju så att reglera inomhusklimatet går 

med dagens teknik. Man kan styra varje element för sig för att få rätt temp i varje 

rum relativt enkelt. Sedan finns det ju kännare eller givare för både inomhus och 

utomhus. 

Intervjuare: I det här fallet skulle du inte behöva välja uppvärmningssystem. 

Man: Nähä, du menar så… Tror du inte det hade blivit fjärrvärme i alla fall även 

om jag hade gått in med ett sånt avtal? 

Intervjuare: I ditt hus är det säkert så, men tänk ett hus som ligger längre bort där 

det inte finns något nät. Då kanske man löser det på ett annat sätt. 

Man: Det finns säkert en marknad för det, då behöver man inte bry sig… Har ni 

hittat på alla dessa grejor? (skrattar) 

Alla hushåll är inte intresserade av sådana här lösningar då man tror att det medför 

mer krångel än det medför bekvämlighet. 

Intervjuare: Funktionsavtal, istället för att sälja kWh skulle man kunna säja ”Vi 

löser er uppvärmning så att ni får 21 grader, vi ser till att det funkar och att ni får 

den temperaturen. Ni behöver inte bry er om uppvärmningssystemet eller 

någonting.” 

Man (Villaägare): Det är ju egentligen det vi har tvistat om, jag får springa och 

kolla, nu är det 21 grader här nu är det 21 grader här… Jag tror inte jag hade tjänat 

någonting på detta. Det lockar mig inte. 

Intervjuare: När det gäller till exempel belysning så kan man tänka sig att någon 

såg över belysningen? 

Man: Nej, det finns ju ändå någon form av kontroll där jag måste bevaka vad jag 

vill och ringa om jag inte är nöjd. Så skall jag åka hem på lunchen och släppa in 

honom för att diskutera om det är 21.3 eller 21.9 osv. Jag tror det bara blir 

besvärligt. Det blir bara fler ärenden. 

100 


CENTRUM 

En annan villaägare som också hyr ut lokaler tror att det är problematiskt att få det att 

fungera med det system man redan har idag. 

Intervjuare: Säg att Borås Energi fixar att dina hyresgäster får 21 grader och Borås 

Energi fixar det på sitt sätt. De har ju ett incitament där… 

Man (Villaägare som också äger och hyr ut lokaler): Man vill ju ha en temperatur 

som är anpassad efter den verksamhet man har. Jag har inte tänkt på detta, jag 

tänker bara praktiskt. Skall man gå in och påverka saker som redan har gjort detta. 

Det är ju det jag ger mina hyresgäster idag, men det är klart… det kan vara

intressant, det är det man vill ha – ett stabilt inomhusklimat! Är det ett dåligt 

klimat blir det ett jävla liv. Inomhusklimatet är väldigt viktigt och har man inte 

förstått det har man inte i denna branschen att göra. Det skulle alltså vara 

intressant, men svårt att tillämpa för det kan påverka hela fastighetens 

konstruktion. Så det är en stor bit att ta i. 

Intervjuare: Det är inte i alla fastigheter det är lämpligt kanske. 

Energirådgivaren från Energikontoret i Skåne menar att funktionsavtal är ett nytt sätt 

att tänka som initialt skulle vara svårt att sälja in. Men kunde man bara komma förbi 

detta så skulle det nog finnas potential. 


De intervjuade bostadsrättsföreningarna är också ganska positiva till tanken på att 

köpa en funktion i form av ett inomhusklimat istället för att köpa kWh värme. 

Intervjuare: Hade klimatavtal kunnat vara intressant? 

Kvinna (Ordförande): Frågan är om det hade varit intressant. Ja, med rätt 

information. Hade man lagt fram det med siffror, så vore det intressant som en del i 

att man försöker spara energi. Man hade ju fått fråga de boende. 

Man (Vice ordförande): Man släpper ju hela värmekontrollen från sig. Men kan 

man visa fördelar med det, så är det bra. 

Kvinna: Jag tror nog att folks miljömedvetenhet också gör det intressant. 

Men precis som villaägarna i studien undrar man hur det ska gå till och vad det kan 

kosta. Kanske går det inte att tillämpa i alla byggnader? 

Exempel 1: 

Man (Driftansvarig): Vi har ju inget som vi kan styra inomhusklimatet eftersom vi 

har självdraget och vi har bara värmen. De som har mekanisk till- och frånluft 

funkar det nog mycket bra för. 

Intervjuare: Skulle det vara intressant att kunna få beställa ett inomhusklimat? 

Man: Jag har försökt få Högskolan att göra mätningar, så man kan göra 

inställningar. 

Intervjuare: Tänk dig att du köper detta i en bostadsrättsförening, vilken som helst? 

Man: Jag är med på tanken, men jag tycker det är dåligt att man inte kan lösa det. 

Jag har sett massa bra grejor på mässor och så. Det är klart att det är intressant, 

dock inte i detta huset. 

Exempel 2: 

Intervjuare 1: Funktionsavtal, istället för att sälja kilowattimmar så kommer Borås 

Energi och säljer ett inomhusklimat till er till exempel 21 grader. Så tar vi hand om 

alla uppvärmningsfrågor. Ni betalar för 21 grader och inget annat. 

101 


CENTRUM

Man (Ordförande): Det är ju ungefär vad vi gör idag? Vad skulle de ta hand om 

mer? Skulle de byta element när så är dags eller? Skulle de komma hit och vidta 

åtgärder för att minska förbrukningen? 

Intervjuare 1: Ja, det kanske de skulle kunna göra. För det ligger i deras intresse at 

få ner energianvändningen. 

Man: Finns det så ett pris på 21 grader alldeles oavsett vad det kostar att 

producera? 

Intervjuare 2: De gör väl en kalkyl vad det skall kosta för att de skall göra en 

normal vinst. Och då behöver fastighetsägaren inte behöva fundera på service och 

sånt. De kanske ser över fastigheten och isolerar om taket, annars kan vi inte 

leverera värme till rätt pris. 

Intervjuare 1: Ja, det är svårt hur det skall fungera. Jag tror att det krävs en bra 

fastighet för att vilja ge ett sådant avtal. 

Man: Jag vet inte riktigt om det skulle bli någon fördel eller skillnad mot idag? Vi 

betalar ju för det inomhusklimat som vi har kommit överens om att vi skall ha. Vi 

är väl upplagda för nya förslag och tankar. Det är ungefär som när vi skrev avtal 

med SjuFast om snöskottning. De kalkylerade med att de skulle behöva skotta 16 

ggr per vinter. De har nog gått back de sista åren. Åren innan tjänade de nog lite på 

det. Det skulle vara något liknande i detta fallet. 

Exempel 3: 

Intervjuare: Funktionsavtal. Om vi säger att Borås Energi skulle sälja ett 

inomhusklimat istället för kWh. Ni får 21 grader eller vad man nu vill ha. Så får de 

lösa allt praktiskt…? 

Man (Styrelsemedlem): Nej, det kan man inte svara på om man inte får en massa 

uppgifter. 

Intervjuare: Kostnadskalkyl. Hade det inte varit bekvämt? 

Man: Jo, men det får inte kosta hur mycket som helst. 

I följande intervjucitat kan vi se att även om klimatavtal låter bekvämt för 

bostadsrättsföreningen så ser man en risk med att släppa ifrån sig kontrollen över 

uppvärmningen och en rädsla för att avtalet ska bli i belastning i form av krav på 

investeringar. 

Intervjuare: Funktionsavtal… och då menar jag att du kan köpa 21-22 grader, så 

betalar ni för det istället för kWh. Det är någon annan som ser till att det händer 

och ger er komfort. Det är upp till leverantören att energieffektivisera om det är 

möjligt. 

Man (Vicevärd): Det kanske är lättare att säga det så ur lekmannasynpunkt, vi vill 

ha 22 grader men hur ni löser det är skit samma. Kan man prissätta det vad 22 

grader kostar respektive 21 och 20? Det är klart det är överskådligare för en 

lekmannastyrelse än kanske att vi har så mycket kWh. 

Intervjuare: Det kan leda till att någon annan ser till att systemen är injusterade, de 

vill inte att man slösar då. 

102 


CENTRUM

Man: Om någon kan presentera något, så absolut! 

Intervjuare: Man kan tänka sig att någon fixar belysning, det behöver inte vara 

värme. 

Man: Återigen, man lägger ut så mycket att styrelsen tappar ut kontrollen. 

Intervjuare: Det finns ju alltid för och nackdelar med att man slipper besväret. 

Man: Det är ju en enkel operation att säga att vi vill ha 22 grader och så vidare. Då 

lägger man ut det på företag som skall se till att det blir på det viset. Återigen, så 

kommer de reglera sina kostnader, ni kommer inte få 22 grader om ni inte gör det 

här…! De ställer krav på investeringar. På något sätt släpper man kontrollen. 

Känns lite farligt. 

Intervjuare: Ja, det beror på hur avtalet ser ut givetvis. 

Man: Ja. Det är mycket så att man skall lägga ut saker hit och dit. Det finns rent för 

få seriösa företag idag med en bakgrund som är seriös. Alla är naggade i kanten på 

något sätt. Jag känner inte för att bara beställa sådana saker. Det ser man ju tydligt 

i samband med stora upphandlingar då många lämnar offert. Det handlar ju bara 

om pengar. Risken är att om man gör så här så har man ingen kontroll. 

103 


CENTRUM 


Företag A erbjuder själva ett funktionsavtal till en del av sina hyresgäster i form av 

komfortvärme där 21 grader ingår i hyran, men där hyresgästerna får tillbaka pengar 

om de håller lägre än 21 grader och får betala mer om inomhustemperaturen 

överstiger 21 grader i ett genomsnitt. Prissättningen gäller inte sommartid och 

bostadsbolaget räknar alltid bort de 16 högsta topparna när de räknar ut temperaturen 

som ska ligga till grund för debitering. Intervjupersonen framhåller att den svåra biten 

med komfortvärmen inte är den tekniska biten, utan att tillfredsställa behovet av 

information för att på ett pedagogiskt sätt förklara hur komfortvärmen och debiteringen 

fungerar. I ett samarbete med energibolaget vill man byta ut de få stora fjärrvärmecentraler 

man har i vissa områden som förser flera byggnader med värme till att 

installera en fjärrvärmecentral för varje byggnad. Då slipper bostadsbolaget ligga och 

pytsa runt stora mängder vatten på sekundärsidan och förlusterna hamnar på primärsidan, 

som blir betydligt mindre där. I samband med detta funderar energibolaget på 

att erbjuda bostadsbolaget att hålla 21 grader i lägenheterna och så att säga ta över 

funktionsavtalet inom ett begränsat område. Planerna är vid tiden för intervjun dock 

väldigt lösa. När det gäller utebelysning köper bostadsföretaget funktionen belysning 

av ett annat energibolag som erbjuder detta genom samfälligheter. 

I Företag B är intervjupersonen väldigt positiv till möjligheten att köpa 21 grader 

där energibolaget tar helhetsansvaret för att leverera ett inomhusklimat. Det är egentligen 

detta man vill uppnå och då finns det en nivå, det vill säga en norm för hur 

inomhusklimatet skall vara. 

I Företag C har man aldrig provat på att köpa ett inomhusklimat istället för kWh, 

men spontant tror intervjupersonen att det är en svår affär eftersom ett inomhusklimat 

är mycket mer än en temperaturnivå, ett inomhusklimat är en massa tyckande. Det

104 


CENTRUM 

kan bli jobbigt när hyresgästen inte är nöjd, men leverantören anser sig ha levererat 

enligt avtal. 

I Företag D tycker inte intervjupersonen att det låter som en särskilt bra idé med 

att köpa 21 grader istället för kWh. Intervjupersonen menar att man som fastighetsbolag 

själv bör ha kontrollen, men att det kanske kan fungera på vissa ställen där man 

inte har personal som sitter. Hon är också rädd för att man som hyresvärd ska tappa 

bort kontakten med hyresgästen om man överlåter ansvaret för inomhusklimatet på 

någon annan. 

Intervjupersonen i Företag E är mycket positiv till en tjänst där energibolaget 

erbjuder 21 grader istället för att sälja kWh. Han har en idé att man skulle kunna titta 

på energideklarationen och sätta priset på tjänsten efter denna. Även färdig belysning 

tror han kan vara en god idé till lite större hyresgäster. Företaget arbetar mycket med 

belysningsfrågorna och får många frågor från en del av sina hyresgäster. Det nyaste är 

att de har satt upp astronomiska ur som styr belysningen. Det kan finnas flera användningsområden 

för detta, till exempel i tvättstugor. Ett problem som man ser med ny 

teknik är att förklara denna för hyresgästerna, speciellt för äldre personer. 

Även Företag F tycker att idén med att sälja ett inomhusklimat är spännande. Då 

företaget köper upp och förädlar fastigheter skulle denna form av avtal vara mest 

intressant i nyligen förvärvade fastigheter där företaget ännu inte har hunnit med att 

energieffektivisera och göra förbättringar, annars tycker intervjupersonen att mycket 

arbete skulle vara gjort i onödan. 

Intervjupersonen från SABO tror visserligen att det kan vara intressant att köpa en 

funktion såsom till exempel ett klimatavtal, men att det finns en risk i och med att ett 

avtal gäller under en begränsad period och att kompetensen skulle försvinna ”in 

house” under denna period. 

Även intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg tycker att funktionsavtal 

kan vara intressant till större kunder, till exempel industrikunder. Det är dock antagligen 

svårt att utveckla en bra tjänst med avseende på incitament och avtal. 

5.9 Utbildning 


När det gäller frågor om utbildning uttrycker villakunderna framförallt att det hade 

varit bra att få mer information om hur man sköter och injusterar sin värmeväxlare. 

Man (Villaägare): För dem som vill behärska hur energin används samt sköta sin 

utrustning vore ju detta intressant och det borde nog finnas en marknad för detta. 

Fjärrvärmeväxlaren kan upplevas som en avancerad apparat, och det är inte alls 

självklart hur man ställer in den på bästa sätt. 

Intervjuare: Utbildning? 

Man (Villaägare): Det är alltid bra, grundläggande kunskap om drift bör finnas.

Intervjuare: Tror du folk vet hur man sköter sin värmeväxlare? 

Man: Nej, det tror jag inte, inte heller att energioptimera. En del har ju läst sig till 

hur man gör, men hur det passar i helheten är inte klart. Kunskap är viktigt så att 

man inte gör fel. Oftast alla apparater man köper är för avancerade. Så är det med 

det mesta. 

Intervjuare: Utrustningen borde vara mer självinstruerande? 

Man: Ja. 

Ett hushåll har tidigare diskuterat med sina grannar om att det vore intressant att få 

någon från energibolaget som kommer ut till bostadsområdet och pratar om skötseln 

av fjärrvärmecentralerna: 

Intervjuare: Hade det varit intressant om någon hade kommit ut och sett över den? 

Man (Villaägare): Det kan det faktiskt vara. Vi har faktiskt pratat om det, några 

grannar, men vi hade tänkt vända oss till den rörfirma som har gjort alla 

rörinstallationer i våra hus. Men vi kunde ju också vända oss till Borås Energi. 

Men vi känner att vore bra att någon visade hur det fungerar. Hur justerar man 

inställning och så vidare… kanske en engångsföreteelse mer än något regelbundet? 

Så det har vi funderat på. 

105 


CENTRUM 

Även följande hushåll är intresserad av skötsel och injustering av värmeväxlaren, men 

tar också upp ett mycket viktigt faktum – att det måste vara enkelt och att det kan 

vara intressant i mån av tid. 

Intervjuare: Utbildning… det kan ju vara vad som helst om energianvändning, hur 

gör man för att spara? Hur gör man för att sköta fjärrvärmeväxlaren? Vilken 

miljöpåverkan har vi vid energiproduktion? Är det något där som är intressant för 

en villakund? 

Kvinna (Villaägare): Det är klart att det är jätteintressant, kanske Borås Energi har 

en kvällskurs om något sådant, det skulle jag kunna gå på om jag har tid. 

Miljöpåverkan har man ju en kontrollfunktion med barnen, det finns ju inbyggt i 

dem. Skötsel och injustering av sitt värmesystem är väl den viktigaste. Enkelhet är 

viktigt. Blir det för komplicerat, tidsödande så är det ingen prioriterad fråga för 

mig. 


Med tanke på att styrelsen i bostadsrättsföreningar (oftast) är lekmän så kan det finnas 

många områden som styrelsen skulle behöva få utbildning inom eller information om. 

Det kan röra sig om allt från råd och rön då det gäller ny energiteknik och hur man 

ska bete sig för att spara energi i vardagen, till mer förvaltningsmässiga frågor. 

Man (Driftansvarig): Jag tycker det är kul med råd och rön, om det hade funnits en 

allmängiltig sak om energianvändning. Alltifrån att strypa kranar och så… man får

ju lyssna. Om det är någon som inte har för mycket egenintresse, så kan det vara 

intressant. Till exempel lågenergilampor som inte håller mer än två veckor, det 

gillar man inte. De billigare håller längre i kyla än de dyra. Varför är det så eller 

hade vi otur? Om någon hade lite kunskap om detta vore det intressant! 

Intervjuare: Lite vad som finns och lite tips och råd om energi, alltså? 

Man: Precis! 

Intervjuare: Den lokala energirådgivaren, har ni varit i kontakt med den? 

Man: Nej det har jag inte. 

Intervjuare: De har ju den rollen. 

Man: Ja, det finns en massa frågeställningar. Till exempel självdraget, hur kan vi 

hantera det när det är riktigt kallt? Lite handfasta råd, kanske en, två timmars 

föreläsning. 

Intervjuare: Hade det varit intressant att få reda på hur fjärrvärmen fungerar? 

Man: Jag har nog klart för mig hur det fungerar. 

Intervjuare: Jag tänkte mer på alla i föreningen och inte bara på dig. 

Man: Ja, det är intressant och kunskap är viktigt. 

I en annan bostadsrättsförning är man inne på att det skulle vara intressant för 

bostadsrättsmedlemmarna att få tips på hur man förändrar sitt energibeteende. 

Intervjuare: Utbildning, vill man veta mer om energianvändning, hur man gör för 

att spara, vad det finns för ny teknik, miljöpåverkan? Ja det kan vara vad som 

helst! 

Man (Ordförande): Det skulle vi nog gå på om det fanns något sådant, det kanske 

redan finns? Det hade inte varit fel. 

Intervjuare: Vilka frågor är intressanta? 

Man: Individuellt hur jag som boende här bör uppträda med avseende på långa 

duschar, sköljning av disk under rinnande vatten osv. 

Intervjuare: Lite vad det kostar och sätta det i relation till. Hade de andra boende 

tyckt det var intressant? 

Man: Det skulle jag kunna tänka mig, ja. 

Intervjuare: Hade det varit intressant om energibolaget hade berättat mer om hur de 

producerar sin energi? 

Man: Det kan det säkert vara. Jag tror att vi har fått en inbjudan om att de gärna 

kommer hit. Vi har tänkt nappa på det. Borås Energi har el och sophämtning också. 

I en bostadsrättsförening där ordförande och styrelsemedlem som närvarar vid 

intervjun har kommit upp lite i åren, märks ett minskat intresse för utbildning, men 

hur värmeväxlaren fungerar upplevs ändå som ett intressant utbildningsområde. 

Intervjuare: Utbildning? 

Man (Styrelsemedlem): Det skulle inte skada, men jag vet inte vad. 

Intervjuare: Någonting? 

106 


CENTRUM

Man (Styrelsemedlem): Alla som jobbar i en bostadsrättsstyrelse behöver ju en 

administrativ utbildning, bostadsrättslagen, lagen om ekonomiska föreningar och 

så vidare, det skulle ju underlätta betydligt. Det finns väl lättillgängligt på nätet i 

och för sig. 

Intervjuare: Det kanske kan vara lättare om man får gå en utbildning. 

Energifrågor? 

Man (Styrelsemedlem): Alltsammans som man behöver kunna vore intressant. 

Intervjuare: Vad hade ni nappat på? 

Man (Styrelsemedlem): Jag hade inte nappat, för jag har åldern inne sen länge. 

Intervjuare: Hur värmeväxlaren fungerar. 

Man (Ordförande): Ja, det skulle vara intressant så man kan sköta när det blir 

läckor och sådant. 

Även om man har serviceavtal på fjärrvärmeväxlaren kan det vara intressant för 

föreningens styrelse att få bättre grepp om hur systemet fungerar. 

Intervjuare 1: Utbildningar då? Om vad som helst? 

Kvinna (Ordförande): Hade folk kommit hit till oss och hållit föredrag så hade 

intresset varit större. 

Man (Vice ordförande): Vi har ju ingen jättebudget till utbildning, vi kanske är 

snåla? Det är inget man vill betala för direkt. 

Kvinna: Alla i styrelsen borde lära sig om värmecentralen… för att få förståelse för 

vad man kan reglera själv och läsa av när det gäller tryck och värme och så. 

Intervjuare 2: De som kommer och utför service borde ju kunna förklara det för er? 

Kvinna: Vi vet ju inte när de kommer. 

Intervjuare 1: Det är ju en typisk bra utbildningsfråga? 

Kvinna: Du får ju vrida på rattarna en gång i veckan, men det hade varit intressant 

med utbildning. 

107 


CENTRUM 

Samma bostadsrättförening tycker de skulle vara betjänta av ekonomisk rådgivning – 

en utbildning om hur man ska tänka strategiskt kring de ekonomiska frågorna i en 

bostadsrättsförening. 

Intervjuare 1: Något annat område som hade varit intressant med avseende på 

utbildning? 

Kvinna (Ordförande): Jag vet inte. 

Man (Vice ordförande): Ekonomisk strategi till exempel. Ett tag hade vi en massa 

pengar hos HSB. Jag som är snål undrar ju vad har vi för nytta av det där, gäller 

bankgarantin? 

Kvinna: Har man ingen ekonom, så är det svårt. 

Intervjuare 2: Varför skall man lägga pengarna hos HSB, när det finns andra 

banker som kan det där…? 

Man: Det blir slentrian att pengarna sitter där de sitter. Strategiskt tänkande vore 

bra att få utbildning för!

Kvinna: Det är en trygghet om det är fler som kan en sak, för annars om den 

personen kan. Det blir det inte bra när den försvinner! 

108 


CENTRUM 

En sak som ligger i fatet när det gäller utbildningar till bostadsrättsföreningar är dock 

den tidsmässiga aspekten. Orkar styrelsen och medlemmar att gå på en massa 

utbildningar? 

Intervjuare: Om vi tittar på utbildningar. Är det något som kan vara intressant? 

Man (Vicevärd): Möjligt att det kan vara intressant, men återigen om E.ON 

kommer med kurser… har vi tid och ork med det vi är en lekmannastyrelse? HSB 

har lite kurser, men inte på djupet. 

HSB-föreningar och föreningar som ligger på orter där SBC verkar, har tillgång till 

ett visst utbud av kurser och utbildningar. HSB-föreningarna verkar tycka att HSB 

skulle kunna ha mer djuplodande kurser att komma med, men den 

bostadsrättsförening som har avtal med SBC är nöjd med hjälpen och utbildningen 

som man kan få genom dem. 

Intervjuare: Om man tänker sig utbildningar? 

Man (Vicevärd): Det har vi löpande för dem som är med i styrelsen med SBC. 

Redovisning med mera - finns allt! 


I Företag A tycker man att det redan finns kurser för det mesta som bostadsbolaget 

har behov av. Personalens behov av utbildning fångas upp i utvecklingssamtalen och 

sedan hjälper personalavdelningen till med att tillse att utbildningsbehovet uppfylls. 

Intervjupersonen har inga direkta idéer på utbildning som energibolaget skulle kunna 

erbjuda. 

I Företag B lyfter intervjupersonen fram att energibolaget har en viktig roll vid 

informationsspridning då bostadsbolagets hyresgäster är kundens kund och att de som 

leverantörer skulle representera denna del av staden. 

I Företag C anser intervjupersonen att behovet av utbildning är stort, till exempel 

fortlöpande utbildning för att lära sig nya tekniker. Något specifikt område som 

företaget har behov av utbildning inom kan intervjupersonen inte nämna, men miljöoch 

energifrågorna blir allt viktigare. 

I Företag D använder man sig av Borås Energi & Miljös webbportal KeepAnEye 

för förbättrad fastighetsekonomi och miljöstyrning. Intervjupersonen upplever att det 

är enkelt och lätt att använda detta system, men att man måste vara mycket aktiv som 

användare. Intervjupersonen tycker att det skulle vara bra att ungefär var tredje månad 

få gå igenom och analysera fastigheterna tillsammans med en mycket kunnig 

person som skulle kunna hjälpa till att hitta avvikelser och onödiga förbrukningar. 

När det gäller utbildningar mer generellt så tycker inte intervjupersonen att det finns 

ett särskilt stort utbud lokalt. Kurser kanske ges i Stockholm, men just närheten och

109 


CENTRUM 

den lokala förankringen gör att intervjupersonen tycker att det skulle vara mycket 

intressant om energibolaget erbjöd kurser på en halv dag som skulle kunna bidra till 

att fastighetsägare håller sig uppdaterade inom olika energifrågor. 

Företag E är inne på att E.ON skulle kunna hjälpa till med att utbilda hyresgästerna 

om hur man sparar energi, att informera om hur värmesystemet fungerar och tillsammans 

med avfallsbolaget SYSAV informera om vad som händer med stadens 

sopor sedan de samlats in. 

I Företag F köper man in specialistkompetens och använder konsulter inom många 

områden. Intervjupersonen som sitter i beställarrollen anser att han skulle vara betjänt 

av utbildningar på många områden som kan ge fördjupad kunskap, till exempel när 

det gäller tekniska lösningar. Då han sitter ganska ensam på sin position tycker han 

att det vore bra att ha ett bollplank att diskutera olika lösningar med. 

Intervjupersonen från SABO tror att SABO:s medlemmar kan vara intresserade av 

utbildning och information om hur fjärrvärmesystemet och dess olika delar fungerar. 

Hon tror dock inte att fjärrvärmebolaget skall hålla utbildning som är mer inriktade på 

själva fastigheterna och skötseln härav. Här finns det andra som kan detta område 

bättre. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg tycker att det vore utmärkt om 

fjärrvärmebolagen anordnade informationskvällar med möjlighet till kunskapsutbyte 

mellan parterna. 

5.10 Finansiella tjänster 


Villakunderna upplever inte att det skulle vara konstigt om energibolaget skulle 

erbjuda lån vid investeringar i nya energilösningar. Det skulle kunna underlätta, och 

det är inte alla villaägare som har möjlighet att låna på huset. 

Man (Villaägare): Ja, det hade det varit bra med vid stora investeringar. Om en 

energibesiktning säger att det skall göras isolering med mera, kan det vara svårt att 

finansiera. Ett bra avtal hade varit bra. Inte alla kan belåna huset ytterligare. 

Absolut om man kan hitta en bra lösning. Det betyder att jobb med mera genereras. 

Förutsättningen är naturligtvis att energibolagen lånar ut till konkurrensmässig ränta. 

Man (Villaägare och ägare av kommersiella fastigheter): Ja, idag får man gå till 

banken, det kostar 4 miljoner. Då ställer de en massa frågor om hyresgäster och så 

vidare. Vad de skulle säga om jag kom och sa att jag skulle energieffektivisera, det 

vet jag inte. 

Intervjuare: Om nu ett energitjänsteföretag kommer och säger att vi gör de här 

åtgärderna och vi kan ordna med ett lån för energieffektiviseringen. 

Man: Man får ju titta på fastighetens ekonomiska förutsättningar i sin helhet. 

Intervjuare: Man vill ju ha en återbetalningstid och så?

Man: Det är naturligtvis intressant. Som en knalle frågar man alltid vad det kostar 

och vad skall jag betala? Det är en vital del. Går det att få det ekonomiskt 

fördelaktigt så. Det kan vara intressant. 

Det skulle också ses som en bra möjlighet om det var möjligt att leasa utrustning: 

Man (Villaägare): Finansiella tjänster? 

Intervjuare: Säg att din växlare går sönder. E.ON säger att ni kan få hyra en av oss. 

Villaägare: Då sätter jag genast kostnaden i relation till den kostnad jag har haft 

under de senaste 40 åren. Jag vet hur leasing fungerar efter ett antal år som ekonom 

i företag, till exempel när det gäller bilar. Det kan fungera bra även för detta 

område. 

Till exempel skulle hushållen kunna leasa ny, obeprövad teknik. Men det är dock 

viktigt att kunden inte blir bunden till något speciellt märke. 

Exempel 1: 

Intervjuare: Finansiella tjänster? Vi säger att du hade haft ett lite äldre hus och 

skulle göra någon energieffektivisering och kan få ett lån av den som utför det hela 

istället för att gå till banken? 

Man (Villaägare): Jag vet inte. Konkurrens är ju alltid bra. Kan leverantören 

erbjuda ett bättre lån än banken så är det möjligt. Om de kan leverera precis det jag 

vill ha. Jag vill ju inte hamna i den situationen att jag måste välja ett visst system 

för att få låna pengar. Då blir det inte lika intressant. Det är ingen jättegrej, tycker 

jag inte. Men till exempel solpaneler, om man skulle sätta upp något sådant, men 

då kanske det kan vara kopplat till ett specifikt erbjudande. Borås Energi erbjuder 

alla kunder som vill sätta upp den här solpanelen, och då får ni låna hundratusen 

till den här räntan. Det är dock inte jätteviktigt, kan jag säga. Samma sak kan gälla 

leasing av utrustning, till exempel solpaneler som kanske är lite oprövat. Det är 

smidigt om man kan leasa utrustning från Borås Energi så slipper vi ta något 

ansvar för den. För ny, modern teknik kan det vara intressant. 

Exempel 2: 

Intervjuare: Finansiella tjänster. Leasing av utrustning till exempel av 

värmeväxlare, värmekamera och såna saker…vad hade du tyckt om det? 

Kvinna (Villaägare): Framförallt om det handlar om en investering, till exempel 

solceller på taket, det skulle vara enklare att få hjälp med finansiering i samband 

med investering, och inte behöva gå till banken också. Men jag vill inte ingå något 

riskfyllt avtal ”Vi delar på det du sparar” 

Intervjuare 1: Det här kanske gör det enklare då? 

Kvinna: Att bara säga ja till det för driftskostnaden blir ju lägre och då har jag gjort 

en bra affär ändå. 

Intervjuare 2. Ni kan få varmvatten hela sommaren utan att starta fjärrvärmen. 

110 


CENTRUM

Kvinna: Det skulle jag tycka var bra och så vet jag vad det kostar. Det handlar ju 

om att få ett cashflow på en månadskostnad. Det är klart jag kan gå till banken och 

säga att jag har stängt av fjärrvärmen och vill låna en massa pengar till investering, 

men jag tror inte jag skulle göra det. Jag skulle inte ta mig den tiden. Jag skulle 

vilja göra den affären med energibolaget. 

111 


CENTRUM 


Intresset för finansiella tjänster är inte jättestort bland de intervjuade 

bostadsrättsföreningarna, men lån som finansiering av renoveringar och investeringar 

tycker en del intervjupersoner skulle kunna vara intressant. 

Intervjuare 1: Finansiella tjänster. Man kan ju alltid gå till banken. Men den som 

gör energieffektivitetsåtgärder kan erbjuda finansiell hjälp också? 

Man (Ordförande): Ja, finansiering är ju betydande, vi skulle ju vilja byta våra 

tvättmaskiner, men enligt vår underhållsplan så sätter vi av en viss summa varje år. 

Vi är nästan på noll där nu så vi vill sätta undan lite först. Vill undvika lån. 

Intervjuare 1. Har ni stora lån? 

Man: Vi har väl kanske 4 miljoner, ca 3-400 000 per lägenhet och jämfört med en 

villa är det inte så mycket! 

Intervjuare 2: Bra att ha en känsla för hur mycket man är upplånad. Många i 

bostadsrättsföreningar har inte riktigt koll oftast. 

Man: Finansiering är en viktig del och egennyttan kommer ju in där! 

Intervjuare 1: Vad kostar det? Ni skulle kunna gå till banken? 

Man: Ja, visst skulle vi kunna det. Vi har utrymme kvar. 

Möjligheten att leasa utrustning, till exempel fjärrvärmeväxlare skulle också kunna 

vara intressant. 

Intervjuare: Finansiella tjänster. Det kan vara att om ni skulle göra en 

fasadrenovering så kan ni få hjälp med lån för detta. Vi kan hjälpa er att bygga men 

vi tar halva besparingen i form av sparad energi över en viss tid. 

Man (Vice ordförande): E.ON har väl gott om pengar, så de kan väl låna ut lite? 

Intervjuare: Är sådana tjänster intressanta? 

Man: Det kan ju vara ett alternativ till en bank eller något annat. Jag tycker det kan 

funka som vilket låneinstitut som helst. Betalar du i pengar eller i form av sparad 

energi? 

Intervjuare: Det kan vara både och. De kan ta det från er energibesparing, så tar 

man en risk att det blir så bra. Leasa utrustning och hyra fjärrvärmeväxlare till 

exempel? 

Man: Jag är lite skeptisk, hur många gånger har man betalt vattenmätarna? Vi är 

öppna för förslag men många föreningar är mer ”Så här har vi alltid gjort och 

kommer alltid att göra” 

Kvinna (Ordförande): Nej, vi provar gärna på.

Man: Kanske stambyte kan vara en sån grej? 

Kvinna: Om det finns behov också, det vill säga om något väldigt gammalt 

exempelvis värmeväxlare behöver bytas ut, då är det mer intressant med 

leasingavtal. 

112 


CENTRUM 


Fastighetsföretagen i studien uttrycker inget stort intresse för finansiella tjänster i 

form av lån till investeringar och energieffektiviseringsåtgärder. Det man kan vara 

intresserad av är att leasa fjärrvärmecentraler. 

Företag A har både egen personal och goda ekonomiska förutsättningar då de 

verkar i en relativt stor stad och där söktrycket på hyresrätter är mycket stort. 

Intervjupersonen tror däremot att det kan finnas intresse i en mindre kommun där 

man inte har lika goda förutsättningar. 

I Företag B svarar intervjupersonen att han inte är rätt person att svara på frågan 

om företagets intresse av finansiella tjänster, det får ekonomiavdelningen svara på i så 

fall. När det gäller fjärrvärmecentralerna kan man säga att dessa leasas av fjärrvärmebolaget. 

I Företag C har intervjupersonen ingenting emot om energibolaget erbjuder finansiella 

tjänster, men tror att det går lika bra att låna av en bank. Leasingavtal tycker 

intervjupersonen låter dyrt. Däremot tycker intervjupersonen att det låter intressant 

med gröna hyresavtal med kallhyra där både hyresgästerna och fastighetsbolaget får 

del i de energiinvesteringar som görs. Detta har man hört talas om genom Fastighetsägarföreningen. 

Företag D som är ett relativt stort bolag upplever inte heller att de har något stort 

behov av finansiella tjänster från energibolaget. Intervjupersonen tror att intresset 

kanske kan vara större bland mindre fastighetsföretag. 

Men företag E som är ett mindre fastighetsbolag tycker inte heller att det låter 

speciellt intressant med finansiella tjänster från energibolagets sida. Möjligen skulle 

han kunna vara intresserad av incitamentsavtal, men innan han skulle teckna något 

sådant skulle han göra mycket research först. 

Företag F arbetar mycket med att köpa upp och förädla lokaler som de därefter hyr 

ut till hyresgäster. Företaget har sin stora investering i början när de ska göra i 

ordning huset. Då löser man i regel de finansiella bitarna antingen genom banklån 

eller med egen finansiering. Allt som handlar om energi åker med i sådan renovering. 

Intervjupersonen från SABO tror att SABO:s medlemmar som är kommunala 

bostadsföretag har goda möjligheter att låna direkt av ägarna, det vill säga kommunerna. 

Därför finns det inget direkt behov från medlemmarnas sida. Intervjupersonen 

nämner att de medlemmar som hon vet har utnyttjat EPC-avtal har valt att 

inte ta något lån från aktörerna. 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg har principiellt ingenting emot 

om fjärrvärmebolagen erbjuder finansiella tjänster.

6 TROVÄRDIGHETSFRÅGAN 

113 


CENTRUM 

6.1 Villakunder 

Ett delsyfte i studien var att undersöka förtroendet för energibolaget som energitjänsteleverantör. 

Frågan om energibolagens trovärdighet som energitjänsteleverantör 

tas upp i slutet av intervjun när olika typer av energitjänster har gåtts igenom och 

diskuterats så att hushållen förstår vad det är för något som energibolagen skulle 

kunna erbjuda. 

Den vanligaste invändningen till energibolaget som energitjänsteleverantör är 

föreställningen att det inte ligger i energibolagets intresse att kunderna sparar energi 

eftersom energibolaget säljer volym. Detta exemplifieras i nedanstående intervju: 

Man (villaägare): Det ligger ju inte i deras intresse att jag gör åt mindre energi. De 

skulle kunna göra det om de har ont om energi om de sista tio procenten är väldigt 

dyra att producera. Skulle de få ner det, skulle de få bort toppar och samtidigt öka 

lönsamheten. Då kanske det skulle ligga i deras intresse, men generellt gör det inte 

det. 

Intervjuare: Påverkar detta deras trovärdighet som energitjänsteleverantör? 

Man: Jag skulle ha svårt med trovärdighet, det är inte den första aktören jag skulle 

tänka mig. Då skulle jag hellre ha en oberoende organisation som till exempel 

kommunens energirådgivare, föreningar eller konsulter. Energibolagen skulle inte 

stå högst upp på den listan. 

Intervjuare: Då handlar det mest om att spara energi? 

Man: Ja, sen kan de höja sin trovärdighet, till exempel då det gäller laststyrning - 

där de kan tydligt deklarera en win-win situation. Öppna kort på något sätt. Inte 

saluföra att det bara är för din vinnings skull. 

Ett annat hushåll uttrycker sig så här: 

Man (villaägare): Det är lite tveeggat det där, vid en hastig tanke skulle jag hellre 

ha ett fristående företag som jag köper tjänsterna av. Det finns ju förhoppningsvis 

konkurrens, men på energi är den ju för dålig… Jag hade hellre valt ett fristående 

företag. 

Ett tredje hushåll funderar kring att även om det finns invändningar till att ett energibolag 

också skall sälja energitjänster, så är frågan om energieffektivisering så viktig 

så att det är bättre som energibolagen gör en insats här än att det inte görs alls: 

Man (villaägare): Man kan ha sina tankar om det kanske. Men jag tror att det är 

bättre att göra det, än inte alls. Det du kan hjälpa en kund med, tjänar alla parter på.

Samma hushåll har också tankar kring att ett förtroende kan byggas upp om 

energibolaget agerande är inriktat på god service: 

Man: Ja, det kan ligga något i det. Det beror på hur man bemöter sina kunder. Det 

skulle gå att jobba bort negativa attityder, bara man jobbar på det. Idag är man på 

väg att vara ett företag på öppna marknaden, förut var man monopolföretag. 

Viktigt att byta tankesätt här. Man måste vara servicevänlig. Ett värmebolags 

dåliga rykte kan drabba om elbolaget gör bort sig… Ju snabbare man lär sig det, 

desto bättre! 

114 


CENTRUM 

Hushållen i Malmö och Borås har lite olika förutsättningar då det gäller erfarenhet av 

energibolaget som energitjänsteleverantör. Både E.ON och Borås Energi & Miljö 

säljer energitjänster, men Borås Energi & Miljö har fler och mer avancerade tjänster 

och en tydligare energitjänsteprofil, så Boråshushållen har med större sannolikhet mer 

kännedom och erfarenheter av energitjänster. 

En villaägare, som även har kommersiella fastigheter i Borås, har använt energibolaget 

som energitjänsteleverantör och har då inte reflekterat över trovärdighetsaspekten 

– jämför man med ett konsultbolag så vill ju även konsultbolaget tjäna pengar: 

Man (Villaägare och ägare av kommersiella fastigheter): Har inte tänkt så utan sett 

dem som energipartner och som ett offentligt bolag. Men jag tycker att energi 

berör alla människor, även i framtiden. När ÅF med flera kommer för att besiktiga 

hela tiden (avser diskussion om hissar – författarens anmärkning), så är det ju inte 

för min säkerhet utan för att de skall tjäna pengar och fakturera. Boverket kommer 

med nya propåer som vi inte tycker om. 

Intervjuare: Om du skulle välja mellan att anlita energibolaget eller anlita en 

konsult? 

Man: Spelar ingen roll. Till exempel har Kabona möjliggjort våra resultat och jag 

har inte resonerat kring offentligt eller inte… Det är kompetensen som är 

intressant. Energi måste vi vara försiktiga med och ta väl tillvara. 

En av villaägarna har åsikten att energibolaget blir mer trovärdigt som energitjänsteleverantör 

eftersom energibolaget är kommunalägt, samt att bolagets agerande under 

lång tid har byggt upp förtroendet för dem: 

Intervjuare: Så du tycker inte att där finns någon trovärdighetsproblematik? 

Kvinna (villaägare i Borås): Tror inte det. Litar mer på det för att det är 

kommunalägt. Det bygger på ett förtroende, att de skött sig tidigare och inte tjänar 

för mycket pengar. 

Sammanfattning för villakundernas resonemang är att det kan finnas en 

trovärdighetsproblematik beroende på att man har svårt att förstå motivet till att 

energitjänstebolaget säljer tjänster i syfte att energieffektivisera ute hos kund. 

Samtidigt ser flera villaägare att energifrågan är så viktig att detta väger över

115 


CENTRUM 

nackdelarna med att det är energibolaget som är energitjänsteleverantören. 

Energibolagets ägandeform kan också spela roll för det förtroende som kunderna har 

för företaget i energitjänstesammanhang. Ett kommunalägt energibolag kan upplevas 

som mer trovärdigt, även om det förstås spelar stor roll hur energibolaget har skött 

sina affärer tidigare. 

Energirådgivaren från Energikontoret i Skåne tror att det finns vissa tjänster där 

folk blir misstänksamma om energibolaget erbjuder eftersom det går emot affärsidén 

att sälja energi och för att man i allmänhet känner att energibolag lurar och bedrar. 

Förtroendet för olika energibolag skiftar dock mycket, och det märks i kontakten med 

privatpersoner som ringer in till energikontoret. Intervjupersonen tar till exempel upp 

att det finns människor som ringer till energirådgivaren som är stolta över att 

fjärrvärmebolaget i kommunen använder spillvärme i värmeproduktionen. I ett annat 

fall där fjärrvärmebolaget har naturgas i värmeproduktionen reagerar människor 

negativt på detta. Människor reagerar också negativt på att deras fjärrvärmebolag inte 

vill ansluta villor till fjärrvärmenätet, trots överenskommelser med staden. Energirådgivaren 

menar att fjärrvärmebolag som har ett större förtroendekapital också har 

större möjligheter att erbjuda fler typer av energitjänster. 

Intervjuare: I en kommun där man har stort förtroende för sitt fjärrvärmebolag, har 

de större möjligheter att erbjuda ett stort spektra av energitjänster då? 

Energirådgivare: Ja. Det är jag helt övertygad om faktiskt. Och där… Bromölla 

Energi till exempel, de erbjuder fler tjänster också och lyckas bra med det. Ett 

projekt de har till exempel är att de kör ut en husbil och ställer i ett villakvarter i 

två dagar. Och så står de där och bjuder på fika och energiråd helt enkelt. Och det 

är ju en jättebra åtgärd. 

Intervjuare: Det är energirådgivning då? 

Energirådgivare: Ja 

Intervjuare: Inte att visa upp fjärrvärmecentraler då eller? 

Energirådgivare: Nej. De vill ju klart sälja sina produkter också, men primärt är det 

kundvård. Och det har jag svårt att se att E:ON eller Fortum skulle göra på det 

sättet. Så det tror jag man vinner på rätt mycket. 

/…/ 

Intervjuare: Vad är det huvudsakliga problemet med trovärdigheten, skulle du 

uttrycka det? 

Energirådgivare: Det stora problemet är att de stora fjärrvärmebolagen gör som de 

vill, utan bry sig om… och att man är fast, det finns ingenting att välja på. Det är 

en monopolsituation som har blivit ganska olycklig. Oavsett om man känner till 

hur det blev så, så tycker man inte om det. Och sedan just det att man struntar i sitt 

uppdrag och inte kopplar in kunder som man ska göra, det är ett jätteproblem 

tycker jag i alla fall. Och det får vi mycket samtal om också. 

Intervjuare: Vad är de största klagomålen på E.ON? Jag tycker bara att det är lite 

intressant att veta. 

Energirådgivare: Ja, det är framförallt… när det är el, så är det att det är dyrt. Att 

de är dyra. Och när det gäller fjärrvärme så är det som sagt dels att det är svårt att

li inkopplad och dels att de… möjligtvis om de har kopplat in, så hjälper de inte 

till om det händer någonting. Att de tar liksom inget ansvar för det de levererar och 

man får ingen hjälp till exempel med hur det ska fungera bäst. Och folk vet ju inte 

det här med temperaturer i systemet, och vad som ska skickas tillbaka. De har 

ingen aning om det, och att man får straffavgift om man skickar tillbaka för varmt 

och så där. Det vet inte folk. Och det tycker jag är en jättebrist. 

Intervjuare: Javisst, om man har en sådan flödestariff eller så. 

Energirådgivare: Så det tycker jag är de stora problemen att det är jättesvårt för ett 

stort bolag att bli trovärdiga hos en liten… person, så att säga. 

Intervjuare: Det krävs mer jobb av ett stort bolag? 

Energirådgivare: Ja, det tror jag verkligen. Jag tror ändå på något sätt att det måste 

gå tillbaka till det här med att det finns en servicegubbe som kommer ut om det 

händer något, som det står E.ON på ryggen på. Det tror jag är jätteviktigt. För 

priset är uppenbarligen inte ett problem för fjärrvärme, inte i hela Skåne i stort sett. 

Det är jättebilligt och bra. I andra delar av Sverige är ju priset ett problem, men 

inte i Skåne. 

6.2 Bostadsrättföreningar 

Även bland de intervjuade bostadsrättsföretagen går meningarna isär om huruvida 

energibolaget kan anses vara en trovärdig energitjänsteleverantör eller inte. Att 

kärnverksamheten i ett energibolag är att sälja energi gör att vissa har svårt att förstå 

vad energibolaget har för motiv att sälja energitjänster: 

Intervjuare: Är det ett problem att de säljer energi och så säger de att vi kan hjälpa 

er att spara? Är det konstigt? 

Man (vice ordförande): Det hade varit märkligt om de hade gjort det… bara av 

miljöskäl till exempel. Om de löser ett problem och vi vinner på det… men det 

känns lite konstigt… 

Intervjuare: Hade det varit lättare om det varit ett konsultbolag som hade kommit? 

Man: Jag hade personligen givit det lite större förtroende. 

Kvinna (ordförande): Jag hade kunnat ringa dem och fråga om och hur vi kan 

sänka våra energikostnader och räknat med att få ett trovärdigt svar. 

Intervjuare: Finns det trovärdighet? 

Kvinna: Jo, det finns det, men inte kanske till 100 %. Jag är lite misstänksam. 

Man: Som bilar: Man säljer dem lite billigare, men man tar igen det på serviceavtal 

osv. 

Liknande resonemang kommer upp i intervjun med en annan förening. I denna 

förening har man vänt sig till energibolaget av den enkla anledningen att man inte 

visste någon annan som erbjöd tjänsten: 

Intervjuare: Finns det någon förtroendefråga i det här? 

Man: Nej. Det är väl ekonomin som styr. 

116 


CENTRUM

Intervjuare: Jag tänker på att ett energibolag säljer volym och så kommer de och 

energieffektiviserar? 

Man: Nej precis, det kan man ju misstänka och fundera på… vad som är lönsamt. 

Med för energideklarationer fanns ingen annan att ringa… 

117 


CENTRUM 

Men även om det kan finnas funderingar kring energibolagens motiv så kan 

inställningen också vara att energibolaget har en fördel som energitjänsteleverantör då 

det redan har en hel del information om kunden: 

Intervjuare: Tycker du att det spelar någon roll om ett energibolag som Borås 

Energi eller en oberoende konsult som erbjuder dessa tjänster? 

Man (ordförande): Nja, nä, jag vet inte. På ett sätt kan det vara en fördel eftersom 

de sitter inne med en massa gratis info. Men man kan undra i vilket syfte de är ute. 

De kan ju sitta på många stolar. 

Intervjuare: De skall ju sälja energi. 

Man: Ja, det är ju det de lever på! Det är lite mot deras natur. 

Intervjuare: Hade det varit en förtroendefråga? 

Man: Nej, jag tror inte det. 

Intervjuare: Inte så länge de levererar en bra tjänst? 

Man: Nej. 

I en intervju med en bostadsrättsförening tycker man inte att trovärdigheten är ett 

problem, dock är man misstänksam kring hur det kommer att bli med prissättningen 

av energitjänster. 

Intervjuare: Om man säger att ett energibolag kommer med tjänster. Är det ett 

problem att ett energibolag som vill sälja energi kommer och säger att de vill 

energieffektivisera? 

Man (ordförande): Nej, absolut inte! Vill de göra det så får de gärna komma med 

förslag! 

Intervjuare: Är det en trovärdighetsfråga? 

Man: Nej. Men å andra sidan, det lär ju inte ingå i sina leveranser, för de kommer 

vilja ta betalt för sina tjänster. Till syvende om sist kommer det bli en 

styrelsefråga. Antagligen sätter man priser på dessa tjänster, så att det inte är värt 

det. Då biter man sig själv i svansen. 

En annan bostadsrättsförening anser att energibolaget till och med kan ha större 

trovärdighet än fristående konsulter: 

Man (driftansvarig): Jag tror det är en större trovärdighet om Borås Energi 

rekommenderar en lösning vad som behöver göras. Kanske inte det blir hightech 

alltid, jämfört med ett konsultbolag. 

Intervjuare: Men om nu energibolaget, som skall sälja volymer med energi, 

kommer hit och vill energieffektivisera, finns det ingen trovärdighetsfråga i det?

Man. Nej det gör det inte, jag ser inte det som en konflikt. Vi är en liten 

konsument. Jag tror att Borås Energis bekymmer är större när det gäller produktion 

och sånt. Då åker vi med lite grann. Hade vi legat lite off i nätet, så hade vi haft ett 

sämre läge. 

118 


CENTRUM 

6.3 Fastighetsbolag 

De fastighetsbolag som intervjuas i studien tycker inte att det är en förtroendefråga 

om energibolaget också skulle sälja energitjänster. 

Företag A tar upp att straffet för att genomföra en energitjänst på ett dåligt sätt slår 

mycket hårdare på ett energibolag än till exempel en vanlig el-konsult. Intervjupersonen 

menar att förväntningarna på energibolaget är större och att man hade blivit 

argare på energibolaget om deras tjänster hade hållit låg kvalitet. Detta kan i så fall 

påverka inställningen till energibolaget i andra försäljningssituationer. Intervjupersonen 

är dock tveksam om energibolagen skall utföra energitjänster som innebär 

att de behöver komma in i hyresgästernas lägenheter eftersom det krävs ett visst 

förhållningssätt från leverantören att göra detta, och det är intervjupersonen inte så 

säker på att energibolagets personal har. 

Även Företag B menar att energibolaget av ren självbevarelsedrift till och med 

borde vara mer trovärdiga som energitjänsteleverantör eftersom de verkar inom en 

begränsad region. Liksom intervjupersonen i Företag A ifrågasätter intervjupersonen i 

Företag B dock om energibolaget skall utföra energitjänster som går innanför mätaren 

så som till exempel serviceavtal på grund av att energibolaget kanske inte har samma 

ambition att spara energi. Då kanske ett funktionsavtal är en förutsättning för då har 

energibolaget incitament att energieffektivisera hos kunden, till exempel att erbjuda 

ett inomhusklimat. 

Intervjupersonen i Företag C tycker inte att det är en förtroendefråga att den som 

säljer energin också utför energieffektivisering. Kan energibolaget utveckla tjänster 

som är ekonomiskt försvarbara, så varför inte? Liksom i företag A och B tror 

intervjupersonen dock att det kan vara svårt att få det att fungera i de tjänster där 

energibolaget behöver komma in till hyresgästen. 

I Företag D, som ligger i Borås, har man egna erfarenheter av energibolagets 

energitjänster. De använder tjänsten ”KeepAnEye”. Intervjupersonen tror inte att 

trovärdigheten för energibolaget behöver vara mindre än trovärdigheten för konsulter, 

som ju också vill tjäna pengar på tjänsterna. Förtroendet för energibolaget som 

energitjänsteleverantör beror förstås på vad folk har för förtroende för energibolaget i 

stort. I Borås tycker intervjupersonen att energibolaget arbetar för staden och dess 

bästa och därför så känner man stort förtroende för dem. Därför skulle 

intervjupersonen vid en valmöjlighet mellan energibolaget och en konsult välja 

energibolaget som energitjänsteleverantör på grund av att energibolaget under en 

längre tid har byggt upp en bra relation och agerat på ett förtroendefullt sätt. 

Intervjupersonen i Företag E ser inga problem med trovärdigheten av 

energibolaget som energitjänsteleverantör. Intervjupersonen tycker att det skulle vara 

odelat positivt om energibolaget erbjöd energitjänster och skulle vara mycket

intresserad av att undersöka förutsättningarna för till exempel ett klimatavtal där 

energitjänsteleverantören går in och garanterar ett visst inomhusklimat. 

Inte heller intervjupersonen i Företag F tycker att det finns någon 

trovärdighetsproblematik. I företag F är de vana att köpa in olika tjänster och de har 

hjälp av flera olika underleverantörer. Intervjupersonen menar att det finns gott om 

konsulter att vända sig om ifall man skulle vilja ha en ”second opinion” av energibolagets 

analyser, så därför känner han inte att det finns något problem med 

trovärdigheten. 

6.3.1 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 

Intervjupersonen som arbetar med energifrågor inom Fastighetsägarna Göteborg 

Första Regionen ger en betydligt mer negativ bild av energibolagets förtroende som 

energileverantör än de sex intervjuade fastighetsföretagen gjorde. För det första 

reagerar han på den text som finns om föreliggande projekt på Svensk Fjärrvärmes 

hemsida: 

Intervjuperson: Ja. Innan vi tittar på det, så tycker jag att jag skulle vilja 

kommentera en sak som ni har skrivit på eran hemsida och som… jag tror att det 

som ni har skrivit där är precis så som det är, även om jag nu riktar lite kritik mot 

det som står, så ta det på rätt sätt, för jag tror att det ni har skrivit är precis så som 

det är… 

Intervjuare 2: Nu får du uppdatera mig, vad stod det på hemsidan? 

Intervjuperson: Ja, ni skriver där att… att… jag kan väl läsa innantill här: 

”Värmeförsäljningen beräknas minska framöver, skriver ni. Detta till följd av 

energieffektivisering hos befintliga kunder och genom att nybyggda bostäder blir 

alltmer energieffektiva”… och det är ju sant. Och det är ju det alla vill, och det är 

också det som utvecklingen leder oss till och den processen vill vi ju öka takten på. 

Och därefter skriver ni så här: ”Ett sätt för fjärrvärmeföretag att möta hotet om 

minskad värmeförsäljning är att komplettera fjärrvärmeaffären med att sälja 

energitjänster”… ja, och då tänker jag: Hur tänkte man nu? För som ni skriver det 

är ju också precis så som fjärrvärmebolagen säger. Man säger ju så. Jag har ju hört 

detta länge, och ifrån många håll och det här har ju pågått i många år dessutom. 

Men… om man nu är överens om att man ska sälja mindre energi, så hjälper det ju 

inte att man kompletterar med energitjänster. Då handlar det ju mer om att man vill 

försäkra sig om att det aktuella bolaget har en stabil omsättning. Och då har vi ju 

helt bytt fokus. Den här fina, utåtriktade ambitionen att man ska vara ett 

miljöföretag och man ska hjälpa kunderna att bli energieffektiva och nå miljömål 

och allt vad som är kopplat till kanske de här energitjänsterna som har… det 

stämmer ju inte! För… är ett självändamål för energibolaget att se till så att man 

har en bra omsättning genom att man ska sälja andra tjänster? 

Det kan således konstateras att argumentet att utveckla energitjänster som ett sätt att 

möte en vikande värmemarknad kan upplevas provocerande i fastighetsbranschen. 

119 


CENTRUM

120 


CENTRUM 

En annan invändning mot att fjärrvärmebolag engagerar sig på 

energitjänstemarknaden som kommer fram i intervjun är att det för en hel del av 

tjänsterna som ligger innanför fjärrvärmemätaren behövs en annan typ av kompetens 

än vad personal i mer traditionell fjärrvärmeverksamhet i allmänhet har. 

Intervjuperson: Och de andra tjänsterna såsom ni har i excelarket, det kan jag tänka 

mig att delvis är det inte samma personal ens, utan att det är helt andra människor, 

och det innebär att då ska man då byta ut befintlig personal mot andra människor. 

Och det här känner jag att… det här tror jag inte att man kommer att lyckas, 

faktiskt. Jag tror att man är helt fel ute. Det är min uppfattning. Och den är 

grundläggande för alla andra svar jag har i det här excelarket. Jag tror nämligen att 

ett företag som är trovärdigt också har en tydlig profil. Och är man 

fjärrvärmeleverantör så ska man leverera fjärrvärme och inget annat. Är man en 

värmepumpsleverantör, så ska man sälja värmepumpar. Står det hos bilhandlaren 

att man säljer Volvobilar, så ska man sälja Volvobilar där inne i den lokalen. Om 

man som köpare går dit och hittar en Mercedes där, så tror jag att man tänker: hur 

går det här ihop va? 

Intervjupersonen från Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen menar att det ur 

trovärdighetssynpunkt är problematiskt om människor inte upplever att energibolaget 

har en tydlig profil och att det kan vara svårt att upprätthålla en tydlig profil om 

energibolaget går för långt ifrån sin kärnverksamhet. 

Intervjuare: Så du menar att det finns en trovärdighetsfråga här? 

Intervjuperson: Det här är i grund och botten, som jag ser det, en 

trovärdighetsfråga som jag faktiskt tror är mycket, mycket större än vad man anar. 

Och jag kan ju dra ett annat parallellt exempel. Fjärrvärme har ju jobbat med 

byggnader i hur många år som helst. Man levererar fjärrvärme till en del processer 

också, det gör man. Och fjärrkyla har utvecklats. Och nu gör man biogas, och man 

levererar el också. 

Intervjuare: Ja, ibland ja. 

Intervjuperson: Ja, man utvecklar ju de här bolagen. Men just leverans utav värme 

till byggnader har man ju hållit på med väldigt länge. Och då tittar jag i erat 

excelark, så här någonstans så finns det ett byggnadsfokus väldigt mycket, i ett 

sammanhang där man tar ett steg som är långt utanför leverans utav energi. Man 

börjar prata om EPC och man pratar om förvaltning och färdiga produkter på ett 

helt annat sätt. Om man skulle se precis samma utveckling på biogassidan så skulle 

det innebära att energibolagen om ett antal år ska leverera bilserviceföretag. Man 

ska sälja däck. Man ska ha biltvätt. Man bygger om bilar, och trimmar bilar för att 

dra mindre energi eller gå fortare. Det känns ganska konstigt att ett 

fjärrvärmebolag som tillverkar biogas kanske också ska ha ett mekarställe då och 

sälja reservdelar till bilar, biogasbilar. Det känns sådär, lite udda på något sätt va? 

Men det är ju samma spår egentligen. Vad är det som säger att ett fjärrvärmebolag 

vill ge sig in i byggbranschen och bli ett bostadsförvaltningsbolag? Den har jag

inte riktigt… jag tror inte riktigt på det faktiskt, ärligt talat. Man kan ha… man kan 

gå in i den här inriktningen på något sätt, men man måste ha kvar sin tydliga profil. 

Någonstans så finns det en gräns där man inte är trovärdig längre, faktiskt. 

Intervjupersonen anser att det finns en konflikt i att energibolagen, samtidigt som de 

vill sälja mycket energi genom energitjänsterna vill hjälpa sina kunder att spara 

energi. 

Intervjuare: Och det är för att folk inte skulle tro på att man vill sänka deras 

energiförbrukning, för att det är det man säljer till dem? 

Intervjuperson: Alla bolag i hela världen har en affärsidé. Man har en egen agenda. 

Man har anställda som jobbar och får lön. Och är man anställd på ett bolag så är 

man väl lojal mot den som betalar ut lönen? Det finns en kluvenhet i att jag som 

fastighetsägare och kund till energibolag i fyrtio år kanske och köpt fjärrvärme 

utav samma leverantör som vill sälja detta till mig och lite varje år vill höja priset 

för den här produkten, dyker upp i en helt annan skepnad och säger att nu ska jag 

hjälpa dig att spara energi, så att du inte behöver köpa så mycket energi som du 

köper utav oss normalt. Den tanken är så god så att det finns… ett utrymme för 

misstänksamhet i det också. 

121 


CENTRUM 

Intervjupersonen tycker inte att fjärrvärmebolagen bör utföra energitjänster där 

trovärdighetsfrågan överhuvudtaget kan komma upp och som innebär är ett långt steg 

ut från fjärrvärmeaffären. Han tycker att det är fel om fjärrvärmebranschen ger sig in 

energitjänstebranschen bara för att sysselsätta sig själva oavsett med vad, det vill säga 

att de går utanför fjärrvärmebolagens kärnverksamhet, bara för att upprätthålla 

omsättningen i bolaget. Fjärrvärmebolagen skall fråga sig själva vad som är deras 

finaste produkt, det vill säga fjärrvärmen, och utveckla denna. Energibolagen borde 

öppna upp för teknikutvecklingen. Man bör satsa på att utveckla sin produkt för det 

gör alla andra. Annars kommer dagen då fjärrvärmebolagen är ifrånsprungna. 

Energibolagen har utvecklad konkurrens i form av till exempel värmepumpar och 

solfångare. Idag är fjärrvärmebolagen dominerande och kommer vara den aktör som 

kommer att ta den stora smällen om ny teknik slår igenom med buller och bång. 

Fjärrvärmebolagen kommer att bli en stor förlorare om man kämpar med näbbar och 

klor för sitt monopol. För tjänster där energiföretaget tydligt kan hålla sin energiprofil 

ser intervjupersonen inga trovärdighetsproblem, till exempel tjänster som 

serviceavtal, funktionsavtal, utbildning och finansiella tjänster. 

6.3.2 SABO 

Den sakkunniga intervjupersonen i energifrågor inom SABO ansåg att det finns en 

förtroendekonflikt i att ett energibolag satsar på energieffektivisering hos sina kunder. 

Det beror dels på att man har svårt att förstå motivet till att energibolaget vill spara 

energi när detta är deras affärsidé och dels att det finns en misstanke att ”ifall vi 

sparar, så höjer fjärrvärmebolaget energipriset och då gör vi ändå ingen vinst”.

Förtroendekonflikten bottnar i monopolsituationen där kunden känner sig inlåst 

eftersom det är dyrt att byta uppvärmningssystem. 

Intervjuperson: /…/…för det finns liksom en…förtroendefråga som är…ett hinder 

liksom. Ni kommer se det också i de här mailen som ni ska få. 

Intervjuare: Hur yppar sig det, liksom? 

Intervjuperson: Nej, men man, liksom… man litar ju inte riktigt på sin leverantör. 

Man tycker att ok, om vi sparar nu så kommer ni bara höja priserna. För det är ju 

den allmänna uppfattningen, kan man säga. Och sen, också det här med 

energitjänster då… att…det är ju liksom det här med att fjärrvärmebolaget säljer 

energi och…skulle det verkligen kunna hjälpa oss att spara energi, alltså hur 

trovärdigt är det? Det var någon som skrev lite roligt om det faktiskt: ”Det är som 

om Svenskt kött skulle ge ut en kokbok med bara vegetariska rätter.” Det var lite 

roligt (skratt). 

Intervjuare: (skratt) Ja, det var ju bra! 

Intervjuare 2: Det ska bli jättekul att få de svaren! 

Intervjuare: Ja, jag tror att det är jätteviktigt att det här framförs. 

Intervjuperson: Ja, jo, men precis! Men… sen är det väl liksom att föra en bättre 

dialog mellan parterna är också… det är några som skriver också att man skulle 

liksom behöva prata mer med varandra helt enkelt… om det är bäst att 

effektivisera inom bostadsföretaget… så att det liksom är gynnsamt även för 

fjärrvärmeföretaget. Man är liksom i en långsiktig relation med varandra, så… 

Intervjuare: Mer kundkontakt, helt enkelt? 

Intervjuperson: Ja, mycket mer kundkontakt tror jag! Och att man liksom får bort 

den här… liksom …misstron, mot varandra eller mot fjärrvärmebolaget. Det tror 

jag. 

Intervjuare: Är det framförallt den här inlåsningen då man…? 

Intervjuperson: Ja, precis. Man sitter där i en monopolsituation. Alltså, det är dyrt 

att kliva ur fjärrvärmen, vilket flera faktiskt gör nu och pratar om. Alltså, de har ju 

liksom en utmaning framför sig. För att i Stockholm är man ju, mot Fortum är man 

ju väldigt… man hittar ju andra lösningar och borrar bergvärme. Och det är ju inte 

så bra systemmässigt, att man gör det. Men man är rätt förbannad, liksom. 

122 


CENTRUM 

Intervjupersonen menar att det är möjligt för energibolag att satsa inom 

energitjänsteområdet, men att det bygger på att kunderna har ett förtroende för 

bolaget. En oberoende konsult är mer trovärdig eftersom det inte finns misstanke om 

att det finns baktankar vid olika åtgärdsförslag, till exempel att en fjärrvärmeleverantör 

skulle fokusera mer på elbesparingar och inte på sådant som drar ner 

fjärrvärmeförbrukningen. I energitjänstebranschen är det viktigt att skaffa sig ett gott 

rykte och ha bra referenser, eftersom mun-till-mun-metoden är den effektivaste 

försäljningsmetoden. För att bygga upp ett förtroende behövs en bättre dialog med 

kunderna och betydligt mer kundkontakt.

123 


CENTRUM 

En hel del av SABO:s medlemmar pratar om att byta ut fjärrvärmen mot andra 

alternativ och några få har gjort slag i saken. Det är framförallt på vissa orter som 

medlemmarna är irriterade på sitt fjärrvärmebolag. 

Intervjupersonen tycker att det är bra att SABO får komma till tals i detta projekt 

för båda parter, alltså både för bostadsföretagens skull och för fjärrvärmebolagens. 

Hon tycker att det är synd om bostadsföretagen går ifrån fjärrvärme eftersom det är 

ett bra system. Här tycker hon att fjärrvärmeföretagen skulle bli bättre på att 

informera om hur systemet fungerar och vilka konsekvenserna blir av olika åtgärder, 

till exempel att kunderna har solvärme. 

För att ta reda på vad SABO-medlemmarna tyckte i frågan om det är trovärdigt att 

ett fjärrvärmeföretag också är energitjänsteleverantör förberedde sig intervjupersonen 

genom att göra utskick med en förfrågning till några av SABO-medlemmarna per epost. 

Nedan redovisas frågorna och svaren som sammanställts och anonymiserats i ett 

dokument av intervjupersonen. 

Frågor: 

Hur ni ställer er till energitjänster i allmänhet (behov, möjligheter och hinder) och till 

att fjärrvärmebolagen engagerar sig inom detta fält? Är det överhuvudtaget trovärdigt 

att fjärrvärmebolagen erbjuder dessa tjänster? Har ni några idéer om hur bra 

energitjänster skulle kunna utformas? 

Svar 1: 

Tycker inte att det känns särskilt trovärdigt med energitjänster från energibolag 

rent generellt – de lever ju trots allt på att leverera energi, men en sak de skulle 

kunna leverera för båda parters vinning är att ge fastighetsbolagen möjlighet att 

läsa fjärrvärmemätare så att man kan styra spetslaster. (Jag håller på med ett sådant 

projekt och har efter lite dialog med energibolaget fått medgivande att läsa mätare). 

Energibolagen skulle också kunna erbjuda bättre statistik för energiuppföljning. 

Svar 2: 

Energitjänster som sådana är ett välkommet och viktigt instrument för 

fastighetsägare i allmänhet, och för de mindre i synnerhet. Mindre fastighetsägare 

har svårare att hålla sig med sådan spetskompetens internt. För oss större så är 

energitjänster ett bra sätt att öka våra resurser och få ny input till vår egen 

personalgrupp. Problemet med tjänsterna är att branschen är omogen som 

beställare, juridiken kring tjänsterna är luddig (oprövad) och tjänsteinnehållet 

varierar mellan olika entreprenörer (svårt att jämföra). 

Att fjärrvärmebolagen engagerar sig inom detta fält är definitivt inte 

trovärdigt. Att de möter sin minskade försäljning med att hjälpa kunderna att 

konsumera ännu mindre är ju som om Svenskt kött skulle börja sälja en kokbok 

med enbart vegetarisk rätter. Däremot har de en mycket stor trovärdighet i frågan 

om hur mycket energi en fastighet använder. Använd den kunskapen som en styrka 

istället.

Energibolagens personal har, precis som projektbeskrivningen antyder, 

inte fastighetsägarens ”glasögon” på sig då de går in i en fastighet. De flesta av 

deras befintliga personal saknar oftast erfarenhet från fastighetsdrift. Deras 

personal är duktigt på att producera energi effektivt och mindre duktigt på att 

effektivisera t ex värmesystem och ventilationsanläggningar ute i fastigheter. 

Det är dessutom anmärkningsvärt att energileverantörer inte ses som 

jäviga och kan få utföra energideklarationer då t ex produktsäljande företag inte får 

ackrediteras för energideklarationer. Om en energileverantör har både fjärrvärme 

och elnät till en fastighet men saknar elleveranserna, var hamnar då 

besparingsförslagen, blir det att säkra ned elabonnemanget, eller förbättra 

värmecentralen? Nej det blir troligtvis att minska elförbrukningen. 

Om jag försöker se till energibolagens situation idag så ser jag framförallt två stora 

möjligheter: 

1. Energirapporter / Energistatistik/ Energisignatur med larm. 

Energibolagen sitter oftast inne med enormt mycket information om 

kundens fastighet. Dom har energiförbrukningar i alla former och 

kunskap om andras förbrukningar. Alltså är de mest lämpade av alla att ta 

fram en riktigt bra energirapport, antingen en gång eller som en 

fortlöpande driftrapport komplett med referensanläggningar och 

snittförbrukningar. Ett avvikelselarm vid t ex 10 % högre 

månadsförbrukning än motsvarande period föregående år vore värt rätt 

mycket, vi skulle bara ifjol sparat ca 300 000 på missade läckor i 

kulvertar. Eftersom de redan har alla uppgifter skulle förbrukningar också 

gå att sälja och då slipper ju vår personal springa runt och läsa av mätare. 

Kanske även ta med vattenmätare på energibolagens fjärravläsningar? Det 

jag upplevt som ett problem är energibolagens dåliga samarbete mellan 

avdelningarna (bolag) t ex pratar inte elnätbolag samma språk som 

fjärrvärme. Om kunden sen finner avvikelser/hög energianvändning så 

ligger det närmare till hands att han då kontaktar specialister inom 

energibesparing. Varför inte ett virtuellt energistatistikprogram på ”mina 

sidor”, då slipper vi alla ha egna program med dess kostnader? 

2. Driftsupport. I vissa områden har fastighetsägare inte möjlighet att 

ansluta sig till fjärrvärme. Och då ses t ex pelletseldning som ett bra 

ekonomiskt alternativ, men det kräver i princip att kompetent personal har 

jour dygnet runt. Energibolagen har en sådan jour och deras personal kan 

den typen av anläggningar så varför inte erbjuda service/skötsel/ jour på 

pannanläggningar? Ett annat alternativ vore att erbjuda s.k. färdigvärme 

då energibolaget tillhandahåller pannanläggningen inkl bränsle och 

skötsel och tar betalt per KWh? 

124 


CENTRUM

Svar 3: 

Angående frågan om externa energitjänster så tror jag att företag av som har 

relativt många lägenheter (från 500 och uppåt) har mest nytta av en egen 

driftorganisation. 

De flesta SABO företagen har en sådan storlek att egen driftpersonal 

och eget styr/övervakning är att föredra under förutsättning att kompetensen är 

tillräcklig hos de anställda. Tror att det är värt att lägga pengar på egen personal för 

att ha kontrollen av driften inom organisationen och därmed stå oberoende. Det är 

lätt att tappa kontrollen och hamna i beroendeställning av en enskild entreprenör 

och system om man lämnar över driftansvaret. 

Att låta fjärrvärmeleverantören sköta drift och övervakning kan vara ok 

för ett litet företag. Att däremot köpa konsult/energitjänster av 

fjärrvärmeleverantören tror jag inte är någon bra lösning vare sig för ett litet eller 

stort företag. Om man anser sig behöva köpa sådana tjänster så bör de köpas av ett 

oberoende företag som inte har intressen i vare sig leverans av primärenergi eller 

system för drift/övervakning anser jag. Till syvende och sist finns lojaliteten hos 

det företag man är anställd hos. Man kan säkert göra effektiviseringar och 

besparingar med hjälp av sin fjärrvärmeleverantör eller systemleverantör men det 

är inte säkert att det blir den mest optimala lösningen och mest värde per satsad 

krona. 

Svar 4: 

Köpta energitjänster från fjärrvärmedistributören ser jag själv som ett alternativ i 

första hand där man helt saknar möjlighet eller nödvändig kompetens att lösa detta 

i egen regi inom bostadsbolaget. Driften av energisystemen är en av de viktigaste 

funktionerna inom ett långsiktigt förvaltande bolag, och borde pga detta finnas på 

alla företags egen dagordning. 

Problemet med energitjänster som många energibolag erbjuder är att de 

ibland känns lite för övergripande. Det är generella åtgärder som mestadels går att 

applicera på de flesta anläggningar. Ofta blir för stort fokus enbart på funktioner 

inom fjärrvärmecentralen, och sedan nämns hus och distributionssystem endast lite 

i förbifarten. Risken finns att man sedan lämnar fastighetsägaren i tron att han har 

ett väl fungerande system när det egentligen bara är själva fjärrvärmecentralen som 

är undersökt och åtgärdad. 

Däremot är det dock alltid viktigt att det finns en dialog mellan 

fjärrvärmedistributören och större kunder/förbrukare. Att nyttja primärnäten på 

bästa sätt gynnar bägge parter. Har fjärrvärmeleverantören problem med t ex 

returtemperaturer, tryckvariationer eller överkonsumtion av flöde är det viktigt att 

man hanterar detta i samförstånd, så att drift av sekundärnät och primärnät 

optimeras. 

Vi har ett exempel där vi inom ett bostadsområde vill effektivisera 

energidistributionen, och Fjärrvärmebolaget har problem med överkonsumtion av 

flöde. Där kör vi ett gemensamt projekt där vi samarbetar, delar en del av 

kostnaderna och bägge parter tjänar på projektet. Vi genom effektivare nyttjande 

125 


CENTRUM

av energin, och energibolaget genom att de blir av med driftproblem som begränsat 

utbyggnaden av fjärrvärmenätet. 

Vad gäller energifrågor tycker jag inte att man kan säga att det finns 

något som är absolut rätt eller fel, ingen absolut sanning. Utmaningen för varje 

förvaltande bolag är att hitta sin egen väg, utifrån sitt eget unika byggnadsbestånd 

och organisation. För att finna sitt eget sätt att arbeta med energifrågorna. Ser man 

att man har ett behov, och energibolaget kan möta detta, så ska man naturligtvis 

kunna nyttja den tjänsten. Men då ska det vara utifrån att man ser och definierar 

sitt eget behov, inte att fjärrvärmebolaget dikterar vad kunden behöver. 

Svar 5: 

Jag har väldigt svårt att se att fjärrvärmebolagen skulle kunna erbjuda någon form 

av energitjänst som vi skulle finna attraktiv. De anläggningar vi har hanteras av 

kunniga och kompetenta specialister och jag kan inte se i vilka frågor en 

fjärrvärmeleverantör skulle komplettera dem. Trovärdigheten blir ett problem för 

dem. 

Jag tror de får jobba med andra saker som ligger närmare deras 

kärnaffär, varför inte med att sänka temperaturen i nätet så har de också en 

effektiviseringspotential. Legionellaproblemet går att lösa på andra sätt än 

temperatur. 

Fjärrvärmemonopolet behöver konkurrens, vilket de uppenbarligen 

börjar känna oro för nu. Tyvärr straffar de andra energikällor genom sina taxor. 

Kanske också något de behöver tillsätta interna energitjänster för att komma 

tillrätta med. Jag är negativ till detta och tror inte marknaden är stor. 

Svar 6: 

Fjärrvärmeleverantörerna har här hos oss uttalat att det inte är rätt att sätta in 

återvinning i frånluften med värmepump. Man sparar kWh men påverkan på 

miljön kan bli större genom att el har större CO2 utsläpp än fjärrvärme. Det hela 

handlar också om att man har byggt ut fjärrvärmen med ett kraftvärmeverk. Så det 

finns ett intresse av att hålla Fjärrvärmeanvändningen uppe för att bekosta 

investeringar. Beroende på hur man kopplar in sig med värmepumpar så kan 

returtemperaturen höjas, vilket är av ondo för värmeproducenten. 

Bostadsföretaget satsar nu på att bygga hus ihop med PEAB. Men man 

satsar inte på individuell mätning. Man kan fråga sig varför inte, individuell 

mätning dämpar användningen av energi något men är då inte i linje med 

energibolaget som säljer fjärrvärme. Jag kan ibland tycka att det blir 

intressekonflikter mellan användare och producent och särskilt då det är inom 

samma koncern. Energitjänster går lite stick i stäv med att få sälja energi! 

Svar 7: 

Då fjärrvärmeleverantörerna idag fjärravläser energimätarna och har tillgång till 

förbrukningshistorik skulle det för dem inte vara omöjligt att om kunden så önskar 

126 


CENTRUM

tillhandahålla funktioner knutna till deras konto på hemsidan (det som brukar kallas 

”mina sidor”) som ”larm för hög eller låg förbrukning”, med för kund via hemsidan 

inställbart gränsvärde. Om nuvarande förbrukning skulle avvika mot tidigare 

förbrukning med exempelvis 15 % skulle man från dem kunna erhålla ett larm från 

fjärrvärmeleverantören i form av ett e-postmeddelande eller SMS. Värdena som ska 

jämföras är den senaste månadens (normalårskorrigerade) förbrukning kontra 

förbrukningen för samma månad föregående år. 

Svar 8: 

Energitjänster är en allt för generell benämning på de tjänster värmeleverantörer 

kan leverera. Deras kompetens ligger ofta i att effektivisera kundens värmeuttag, 

inte i att se fastigheten som ett kommunicerande system. En kund som köper 

fjärrvärme betecknas allt för ofta som en "nätbelastning" och inte som en partner i 

en affärsuppgörelse. En bekräftelse på just det konstaterandet är oron att 

försäljningen kommer att minska och att då söka andra källor till intäkter. 

Dessutom vill många värmeleverantörer utveckla sitt produktutbud med 

fjärrkyla. Direkt motstridiga system som mycket sällan kommunicerar med 

varandra = en kassako man som leverantör inte är allt för intresserad av att 

"hjälpa". 

För att en leverantör av värme ska kunna framstå som trovärdig i 

konsult-expertrollen måste man påvisa en situation där båda parter tjänar på 

uppgörelsen. Då man som kund (nätbelastning) beslutat att ingå avtal med en 

fjärrvärmeleverantör är det medvetet en mycket långsiktig relation man går in i. 

Miljöskäl är i de flesta fall motiveringen till att ingå avtal med så lång kontraktstid. 

Ofta även med påtryckningar från ägarhåll. Dessa hinder gör en affärsuppgörelse 

otroligt svår att övervinna och motbevisa som leverantör. Bevisbördan om att det 

är en win win-situation ligger tungt på konsulten.” 

127 


CENTRUM 

Svaren från SABO-medlemmarna ger en ganska negativ bild av trovärdigheten för 

fjärrvärmebolagen som energitjänsteleverantör. Bilden som ges uppvisar en diskrepans 

till vad studiens sex fastighetsföretag utrycker i intervjuerna ovan och där två 

utav företagen också är SABO-företag. 

En viss påverkan kan kanske det faktum ha att frågan som ställdes till SABOmedlemmarna 

i utskicket om trovärdigheten var ledande – ”Är det överhuvudtaget 

trovärdigt att fjärrvärmebolagen erbjuder dessa tjänster?”. Problemet med frågan är 

ordet ”överhuvudtaget”. Sättet att ställa frågan på är olyckligt ur forskningssynpunkt 

då det ger en förväntning om en negativ inställning till trovärdigheten, men det är 

förstås svårt att veta om detta på något sätt påverkar de svar som SABOmedlemmarna 

har givit. SABO-medlemmarna blev i utskicket också hänvisade till 

den information som finns om forskningsprojektet på Svensk Fjärrvärmes hemsida 5 . 

Det verkar som att flera av SABO-företagen och likaså intervjupersonen från 

5 

http://www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrsyn/Pagaende-projekt/Marknad/Energitjanster---med-kunden-icentrum/, 

nedladdad 20110818

128 


CENTRUM 

Fastighetsägarna upplevde att formuleringen ”Ett sätt för fjärrvärmeföretag att möta 

hotet om minskad värmeförsäljning är att komplettera fjärrvärmeaffären med att sälja 

energitjänster” som provocerande. Flera av SABO-medlemmarna, och även 

energiexperten från Fastighetsägarna, kommenterar att detta motiv – att möta hotet 

om minskad värmeförsäljning med att ge sig in på energitjänstemarknaden – inte ses 

som trovärdigt från fastighetsbranschens sida.

7 SLUTSATSER 

7.1 Slutsatser om behovet av olika energitjänster 

7.1.1 Mätning och visualisering 

Villaägarna uttrycker ett visst intresse för energistatistik: 

• Ett syfte kan vara att lära sig mer om sin energiförbrukning och vilka 

apparater och aktiviteter som drar mycket energi, för att kunna visa detta för 

barnen i uppfostringssyfte. 

• Villaägarna vill gärna kunna relatera sin förbrukning till någonting och är 

därför intresserade av både normalårskorrigerade värden och att jämföra sin 

förbrukning med likvärdiga brukare 

• Ett visst intresse kan finnas för att få reda på hushållets miljöbelastning. 

Hushållen i Malmö uttryckte att de ville veta hur mycket energi som 

sopförbränningen ger. 

Bostadsrättsföreningarna är också intresserade av energistatistik: 

• Bostadsrättsföreningarna behöver framförallt förädlade värden som kan 

hjälpa föreningarna att relatera sin energiförbrukning till något, till exempel 

föregående år eller till likvärdiga brukare. 

129 


CENTRUM 

• Det är inte självklart att föreningarna måste ha värden löpande. Att få hjälp 

att göra en energianalys skulle eventuellt kunna ge ett större värde för 

föreningarna än möjligheten att följa sina värden på en hemsida. Att förenkla 

och förtydliga är viktiga två ledord vid utveckling av tjänster till 

bostadsrättsföreningar. Detta beror framförallt på att styrelsen består av 

lekmän som ofta vare sig har tid för eller tillräcklig kunskap om energifrågor. 

• Individuell mätning av värme och varmvatten är ett ämne som har varit eller 

är på agendan hos många bostadsrättsföreningar. Det är dock en hög tröskel 

att ta sig över från att vara försiktigt positiv till individuell mätning till att 

verkligen installera det. 

Fastighetsbolag är mycket intresserade av att mäta och analysera förbrukning av el, 

värme och vatten: 

• Det finns mycket kvar att utveckla när det gäller olika mättjänster, och 

fastighetsbolagen uttrycker att de har behov av allt från rapportering av

130 


CENTRUM 

rådata, till att mäta i flera punkter med timvis avläsning, till att förädla rådata 

så att den egna energiförbrukningen kan ställas i relation till tidigare perioder, 

andra likvärdiga brukare, eller till miljömässiga mål. 

• Flera fastighetsföretag uttrycker stort intresse för att debitera hyresgäster efter 

individuell förbrukning av värme och varmvatten. Några företag erbjuder 

detta, andra skulle gärna vilja göra det. Att installera och administrera 

individuell mätning är dock kostsamt och företagen behöver få indikationer 

på att kostnaderna inte överstiger de energibesparingar som kan bli 

konsekvensen av att kunderna betalar för sin egen förbrukning istället för 

kollektivt i hyran. 

• Tjänster såsom till exempel KeepAnEye, som hjälper fastighetsföretagen att 

få överblick över sin förbrukning kan ge många positiva effekter. Det 

underlättar bland annat det administrativa arbetet och gör det lättare att ta 

fram prognoser över förbrukning och kostnader för förbrukning. Feedbacken 

på energianvändningen kan hjälpa företaget att hitta avvikelser och onödig 

energianvändning och genom feedbacken kan företaget se var det ska vidta 

åtgärder för att minska topplastförbrukning vilket gör att företaget kan 

anpassa sin energianvändning bättre till flödestaxor och effektprissättning och 

på så vis få ned sina kostnader. 

• Att relatera kWh till en miljöbelastning tyckte flera av fastighetsbolagen var 

en intressant idé. Denna information kan användas som information till 

fastighetsföretagens hyresgäster som har blivit alltmer intresserade av miljö- 

och energifrågor de senaste åren. 

7.1.2 Energideklaration och energibesiktning 

Några av villakunderna är intresserade av energibesiktning, andra inte. 

• Husets ålder är en avgörande faktor för om det ska kännas intressant med en 

energibesiktning eller inte. I nya hus är det lätt att förutsätta att huset är 

energieffektivt byggt och att man därför inte är i behov av några åtgärder. 

• Energibesiktning kan vara intressant, men hushållen behöver ofta hjälp att 

med nästa steg i processen. Att veta är en sak, att åtgärda en annan. 

• Resultat från termografering kan upplevas ge intressant information vid en 

energibesiktning. 

Bostadsrättsföreningarna i studien har inte varit speciellt aktiva när det gäller 

energibesiktning. 

• Alla föreningarna har gjort energideklarationer och de flesta tyckte att det var 

intressant att ta del av resultatet från dessa.

• Det finns exempel på bostadsrättsföreningar som är intresserade av tätare 

energibesiktningar av det slag som gjordes i energideklarationen, ungefär 

vartannat år. 

Samtliga fastighetsbolag har genomfört energideklarationer på sina byggnader: 

• Energideklarationerna har skapat en överblick över energianvändningen i 

byggnaderna. 

• Enklare energibesiktningar har ingått i energideklarationerna och vissa 

fastighetsföretag har gått igenom energideklarationernas åtgärdsförslag och 

räknat på om åtgärderna kan antas vara lönsamma att genomföra. 

• Flera av företagen tycker att de har tillräcklig kompetens inom företaget att 

genomföra energibesiktningar, men ett par av företagen har tagit hjälp av 

konsulter. Företagen har ofta tillgång till egna värmekameror som används 

för att upptäcka energiläckage och köldbryggor. 

7.1.3 Energirådgivning och analys 

Villakunderna är framförallt intresserade av rådgivning som handlar om: 

• val av uppvärmningssystem 

• energieffektiviseringsåtgärder vid ombyggnationer. 

• elsäkerhet 

Bostadsrättföreningarna är också intresserade av energirådgivning och energianalys: 

• En del bostadsrättföreningar har instanser att vända sig till då det gäller 

energirådgivning och analys, till exempel HSB och SBC. 

• Flera bostadsrättsföreningar är intresserade av rådgivning vid ombyggnation 

• Bostadsrättsföreningarna kan behöva hjälp i form av ett helhetsåtagande där 

energieffektiviseringsåtgärder föregås av mätning, energibesiktning och 

rådgivning och analys. 

Fastighetsbolagen i studien uttrycker att de har behov av rådgivning i olika frågor 

• till exempel då det gäller systemval, teknikval och råd om energieffektiviseringsåtgärder 

vid renoveringar och ombyggnationer. Något bolag 

tar upp att det saknas goda rådgivare inom VVS-området. 

• Uppföljning av energiförbrukning och energibesiktningar bör kombineras 

med rådgivning och analys för att få ut mer av dessa tjänster. 

131 


CENTRUM

• Det poängteras att det är viktigt att energitjänsteleverantören ser kundens 

perspektiv i rådgivningen. 

7.1.4 Energieffektivisering 

• Några villaägare uttrycker att de har behov av att få hjälp med energieffektivisering. 

Det finns villaägare som inte tycker att det är trovärdigt om 

energibolaget erbjuder sig att hjälpa till med energieffektiviseringsåtgärder, 

medan andra gärna skulle vända sig (eller redan vänder sig) till sitt 

energibolag och diskuterar energilösningar. 

132 


CENTRUM 

• Bostadsrättsföreningarna i studien uttrycker att de har svårt att veta vilka 

energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma och vem man ska vända sig 

till för att få hjälp. 

• Flera av fastighetsföretagen tar in konsulthjälp för att arbeta med 

energieffektiviseringsåtgärder. Flera av dem påtalar också att utvecklingen 

inom företagen går mot att allt mer läggs ut på entreprenad och att spetskompetens 

köps in i allt högre grad. Behovet av energieffektivisering är stort, 

och de bästa möjligheterna att göra åtgärder uppkommer i samband med 

renoveringar och ombyggnationer. Det finns en utbredd misstänksamhet 

bland flera av fastighetsbolagen när det gäller EPC-avtal. Något bolag uppger 

att man har dåliga erfarenheter av det, men det finns också exempel på bolag 

som ofta handlar genom EPC-avtal. 

7.1.5 Laststyrning 

Villaägare och bostadsrättsföreningar känner inte till begreppet laststyrning och 

förstår inte riktigt hur det fungerar, vem som tjänar på det och vad det bakomliggande 

syftet är med det. 

• När villaägarna har fått begreppet förklarat för sig är flera av dem positiva till 

det. Villaägarna tycker att laststyrning bör vara kopplat till någon form av 

kompensation. Ett hushåll befarade att hushållets insats skulle ge en alldeles 

för liten kompensation för att det ska vara lönt att engagera sig i, ett annat 

resonerade kring att belöningen inte behövde vara monetär, utan att man 

eventuellt skulle kunna tänka sig att ställa upp för miljöns och kommunens 

skull. 

• Bostadsrättföreningarna tycker liksom villaägarna att begreppen laststyrning, 

flödesavgift och effektprissättning är svåra begrepp att förstå. Frågor uppkom 

också om komforten, framförallt var man rädd för att laststyrningen skulle 

påverka varmvattenkomforten.

• Även fastighetsföretagen hade en del funderingar kring komfort, incitament 

och funktion: 

133 


CENTRUM 

o Flera fastighetsföretag uttryckte en oro för hur komforten skulle 

påverkas av direkt laststyrning ute hos hyresgästerna. Ett bolag som 

hade installerat komfortvärme hos en del av sina hyresgäster var rädd 

att de inte skulle kunna säkerställa att kunderna fick de utlovade 21 

graderna om direkt laststyrning användes. 

o Alla fastighetsbolagen blev debiterade med en flödesavgift av sina 

fjärrvärmebolag. Flödesavgiften ses av vissa av fastighetsbolagen 

som en straffavgift med stor påverkan på energikostnaderna. Ett 

fastighetsföretag hade problem med flödesavgiften då företaget köper 

upp lokaler som ibland står nästan tomma och där det tar kanske ett 

år innan allting är injusterat och fastigheten är vidgjord. Även 

prissättning med effektkomponenter kan ses som problematiska mot 

bakgrund av att fastighetsbolagen inte har någon egentlig kontroll 

över hyresgästerna energibeteende och effektuttag. Fastighetsföretag 

som använder sig av system för energiuppföljning, till exempel 

tjänsten KeepAnEye och som har väl fungerande reglersystem kan ha 

bättre förutsättningar att agera på effekt- och flödesavgifter. 

Oavsett vilken kundgrupp som energibolagen väljer att arbeta med laststyrning med 

så är det uppenbart att det föreligger ett stort behov av information om hur laststyrning 

och laststyrande prissättningar fungerar, vad som är det bakomliggande syftet 

med dem och vad kunderna kan göra för att sänka sina kostnader. Energibolagen har 

här ett stort ansvar när det gäller de kommunikativa bitarna. 

7.1.6 Serviceavtal 

• Samtliga målgrupper känner till tjänsten serviceavtal på fjärrvärmecentralen. 

Några villaägare i studien har serviceavtal och några funderar på att skaffa. 

Likaså finns det bostadsrättsföreningar som har tecknat serviceavtal. De som 

har serviceavtal förefaller vara nöjda med tjänsten. 

• Kunskapen om hur fjärrvärmeväxlarna skall skötas och injusteras förefaller 

inte vara så stor bland villaägare och bostadsrättsföreningar. Det framgår 

tydligt att dessa kundgrupper skulle vara betjänta av mer information om hur 

fjärrvärmecentralerna fungerar, kanske genom hembesök med en genomgång 

av fjärrvärmecentralens funktioner. 

• Fastighetsföretagen i studien har olika strategier hur de fjärrvärmecentralerna 

sköts. I Borås ägs och sköts fjärrvärmecentralerna av energibolaget. I de 

skånska fastighetsföretagen äger fastighetsföretagen själva sina fjärrvärmecentraler 

och där har ett av tre företag valt att teckna serviceavtal med sitt

fjärrvärmebolag. Att sköta fjärrvärmecentralerna är därmed en kompetens 

som verkar finnas inom fastighetsföretagen och anledningen till att man 

väljer serviceavtal är antagligen att man tycker att detta är bekvämt, snarare 

än att man inte själv har kompetensen att sköta dem. 

• Serviceavtalen utgör en god möjlighet till utökad kundkontakt och rör en 

fråga som framförallt villakunder och bostadsrättsföreningar verkar 

intresserade av att få hjälp med. Att erbjuda serviceavtal kan därför vara en 

bra strategi för att knyta långsiktiga kundrelationer. 

• Intresset av att teckna serviceavtal kan eventuellt öka ju äldre kundens 

fjärrvärmeväxlare blir. 

134 


CENTRUM 

• Flera fastighetsbolag och någon bostadsrättsförening köper tjänsten 

fastighetsjour, dock inte av sitt energibolag. Detta är en tjänst som flera har 

svårt att föreställa sig energibolaget som en bra leverantör av, då man tycker 

att detta ligger utanför energibolagets kärnverksamhet. 

7.1.7 Drift och underhållsavtal 

• För villaägare och bostadsrättsföreningar är det framförallt driften och 

underhållet på fjärrvärmeväxlaren som kan köpas som tjänst, det vill säga, det 

skulle kunna vara en utveckling av serviceavtalet. På sätt och vis skulle man 

kunna säga att bostadsrättsföreningarna i Borås har denna service inbyggt 

eftersom Borås Energi & Miljö äger fjärrvärmeväxlarna. 

• För fastighetsföretagen kan drift- och underhåll även avse andra saker än 

fjärrvärmecentralerna. Några av fastighetsföretagen har drift- och underhållsavtal 

på fastighetsdrift, kylmaskiner och ventilation. En åsikt som 

uttrycks är att man inte vill släppa kontrollen över fastighetsdriften då detta 

förlänger tiden det tar mellan ett fel upptäcks ute hos hyresgästerna och felet 

kan åtgärdas. De kommunala bostadsföretagen i studien tycker inte att det 

skulle kännas bra om deras energibolag skötte fastighetsdriften, vilket skulle 

betyda att energibolaget ibland var tvungna att gå in till hyresgästerna. Dessa 

bostadsbolag tycker att gränsen går vid värmeväxlaren och att det krävs en 

viss kultur att gå in till hyresgästerna som man ifrågasätter att energibolagen 

har. 

7.1.8 Funktionsavtal 

• Flera av de intervjuade villakunderna och bostadsrättsföreningarna är 

tilltalade av tanken att köpa ett inomhusklimat istället för att köpa energi. Det 

är en ny tanke för de flesta. Några är mer skeptiska och tror att det kan bli 

krångel med den avtalsmässiga biten och diskussioner om kravuppfyllelsen.

135 


CENTRUM 

• När det gäller funktionsavtal på belysning är det flera av både villaägare och 

bostadsrättsföreningar som är skeptiska till detta då man anser att belysningen 

är en mycket viktig del i interiören som man själv vill kunna påverka. 

• Flera utav fastighetsföretagen är mycket positiva till idén med att köpa ett 

inomhusklimat och tycker att det vore fantastiskt om det kunde fungera. 

• Några av fastighetsföretagen är mer skeptiska och kommer med invändningar 

som till exempel att ett inomhusklimat inte bara är en fråga om temperatur 

utan det finns många andra faktorer som är viktiga, att man skulle tappa 

kontrollen över uppvärmningen, samt att det skulle kunna uppstå mycket 

konflikter kring uppfyllelsen av avtalet. 

• Det finns exempel på fastighetsföretag i studien som har funktionsavtal på 

utebelysning med ett energibolag. Ett annat av fastighetsföretagen tror att 

belysning som funktionsavtal skulle kunna vara intressant för större 

hyresgäster i lokaler. Detta baserar intervjupersonen på att de får mycket 

frågor om belysning från sina hyresgäster. 

7.1.9 Utbildning 

• Villakunderna uttrycker framförallt att det hade varit bra att få mer 

information om hur man sköter och injusterar sin fjärrvärmecentral. 

• Bostadsrättsföreningarna tar upp flera områden där de skulle vara betjänta av 

utbildning eller informationsinsatser, till exempel att få råd och rön när det 

gäller ny energiteknik, att få hjälp av energibolaget att lära ut och komma 

med tips till de boende om hur man kan spara energi i vardagen, att få 

utbildning inom mer förvaltningsmässiga frågor om hur man driver en 

bostadsrättsförening och hur man ska tänka strategiskt kring ekonomiska 

frågor i föreningen. 

• HSB-föreningar har möjlighet till ett visst utbud av kurser som HSB håller 

och likaså har vissa bostadsrättsföreningar möjlighet att gå med i SBC som 

också har en del utbildningar. 

• Fastighetsföretagen anser att energibolagen har en viktig roll att sprida 

information om sin verksamhet till hyresgästerna, det vill säga till kundens 

kund. Fastighetsföretagen visar också ett intresse för utbildning eller 

information om ny energiteknik och hur man kan spara energi i vardagen. 

• Ett fastighetsbolag som köper energibolagets webbtjänst KeepAnEye kom 

med önskemålet att energibolaget skulle kunna utöka denna tjänst genom att 

erbjuda analys av fastighetsföretagets mätvärden och utbildning till

136 


CENTRUM 

fastighetsföretagets personal om energiförbrukningar och flöden så att 

fastighetsföretaget lättare kunde upptäcka avvikelser i förbrukningen, onödig 

förbrukning, läckor och andra felaktigheter i systemen. 

7.1.10 Finansiella tjänster 

• Att energibolaget skulle erbjuda finansiella lösningar är inget som ses som 

kontroversiellt hos någon av grupperna. 

• Intresset för finansiella tjänster i samband med energieffektivisering eller i 

form av uthyrning av energiteknisk utrustning var störst bland villaägarna 

(även några bostadsrättsföreningar var intresserade). Inte alla villaägare har 

möjlighet att ta lån på sitt hus och att leasa utrustning skulle göra att 

villaägarna vore mer benägna att våga prova nya tekniska lösningar. 

• Fastighetsföretagen föreföll inte ha något större behov av finansiella tjänster i 

energibolagets regi, men hade principiellt ingenting emot om energibolag vill 

erbjuda finansiella lösningar. 

7.2 Slutsatser om trovärdighetsfrågan 

Trovärdighetsfrågan berör i princip tre områden: Kunder ifrågasätter energibolagens 

motiv till att syssla med energitjänster, deras kompetens inom området och deras 

förmåga att kunna ta kundens perspektiv i genomförandet av tjänsterna. 

• Motiv: 

o Det ifrågasätts vilka incitament som fjärrvärmeföretagen har att spara 

energi hos sina kunder när de lever på att sälja energi. Slår man inte 

undan fötterna på sin egen verksamhet då? 

o Båda parter måste tjäna på uppgörelsen. Bevisbördan om att det är en 

win-win-situation ligger tungt på utföraren av energitjänster. 

o Det förefaller finnas en tendens att kunderna litar mer på 

kommunalägda bolag än på privata bolag eftersom de kommunala är 

offentliga och styrs mer från ett samhällsperspektiv. 

• Kompetens: 

o Många av energitjänsterna anses ligga utanför fjärrvärmens 

kärnverksamhet. 

o Fjärrvärmebolagen saknar kompetens för fastighetsdrift 

o Tjänster innanför mätaren: Att gå in till en hyresgäst kräver en viss 

”kultur”. Fjärrvärmebolagen anses inte denna kultur. 

o Fjärrvärmebolagens kompetens ligger i att effektivisera kundens 

värmeuttag, inte att se fastigheten som ett kommunicerande system.

137 


CENTRUM 

• Risk för optimering som utgår från fjärrvärmeföretagets och inte kundens 

bästa: 

o Energibolagets personal har inte fastighetsägarens ”glasögon” på sig. 

o Det finns en risk att åtgärdsförslag för energieffektivisering inte blir 

den mest optimala lösningen, till exempel att fjärrvärmebolaget 

föreslår el-effektivisering snarare än hitta åtgärder på värmesidan. 

o Det finns en risk för att det blir mycket fokus på fjärrvärmecentralen 

och för lite på hus och distributionssystem 

o Det finns en misstanke hos vissa kunder att ”om vi sparar energi så 

kommer fjärrvärmebolaget att öka energipriset”. 

Å andra sidan finns det även faktorer som talar för fjärrvärmeföretagens trovärdighet 

som energitjänsteleverantörer: 

• Vikten av energieffektivisering i samhället 

o Energieffektivisering i sig är en så viktig fråga för miljön och för 

samhället att det inte ses som ett hinder att det är ett energiföretag 

som utför tjänsterna. Att energieffektivisering görs är viktigare än 

vem som gör det. 

• Energibolagen är en känd aktör 

o Det saknas aktörer på energitjänstemarknaden/alternativt är aktörerna 

inte välkända. Energibolaget är en känd aktör som är lätt att hitta, 

kanske framförallt för villaägare och bostadsrättsföreningar som inte 

gör energieffektivisering inom ramen för sin professionella 

verksamhet. 

o Fjärrvärmebolagen är kända som en lokal aktör och verkar på en 

lokal eller regional marknad. Av ren självbevarelsedrift borde ett 

energiföretag vara en mycket pålitlig energitjänsteleverantör eftersom 

dåligt utförda tjänster kan påverka energiförsäljningen och kundrelationerna 

inom företagets andra verksamhetsområden, till exempel 

el- eller värmeförsäljning. 

• Fördelar som energibolagen har gentemot konsulter 

o Fjärrvärmeföretagen har specialkompetens inom vissa områden som 

skulle kunna användas i vissa energitjänster, till exempel serviceavtal 

på fjärrvärmeväxlare, energistatistik eller jour på anläggningar. 

o Fjärrvärmeföretagen har också tillgång till mätvärden, som kan ligga 

till grund för utvecklingen av olika energitjänster. 

För att överkomma bristen på trovärdighet går det dessutom att hitta andra aktörer 

som kan komma med en ”second opinion”, exempelvis konsulter eller 

kommunala energirådgivare.

8 DISKUSSION 

138 


CENTRUM 

Denna studie har bland annat inriktat sig på att undersöka om kunder upplever att 

det finns en trovärdighetsproblematik i att ett fjärrvärmebolag också agerar som 

energitjänsteleverantör. Undersökningen visade att argument för detta finns, men att 

dessa var mer uttalade hos intresseorganisationerna SABO och Fastighetsägarna 

Göteborg Första Regionen, samt hos den energirådgivare som intervjuades från 

Energikontoret i Skåne, än för intervjuade villaägare, bostadsrättsföreningar och 

fastighetsbolag som var med i intervjustudien. Kanske visar denna diskrepans att på 

att intresseorganisationerna även måste föra sin talan ur ett politiskt perspektiv, men 

att fjärrvärmebolagen i dialog och samförstånd med sina kunder ändå kan bygga upp 

en energitjänsteverksamhet som kan uppfattas som trovärdig av kunderna. 

Det främsta argumentet mot fjärrvärmebolaget som energileverantör ligger i 

utgångspunkten att ett fjärrvärmebolag, som lever på att sälja värme, inte skulle ha 

något intresse av att minska sin värmeförsäljning genom att genomföra energieffektiviserande 

åtgärder hos sina kunder. Som ett SABO-företag så fyndigt uttryckte det: 

”Att ett fjärrvärmebolag skulle börja sälja energitjänster är som att Svenskt Kött 

skulle sälja en kokbok med endast vegetariska rätter.” Det upplevs som att energitjänsteleverantören 

sitter på två stolar och det finns en misstänksamhet att denne inte 

skulle vilja föreslå eller vidta de energieffektiviseringsåtgärder som endast gynnar 

kunden och inte också fjärrvärmesystemet i stort. 

Ett annat argument som förs fram av framförallt fastighetsbolag är att fjärrvärmebolagets 

personal inte har kompetens för tjänster som ligger ”innanför mätaren”, till 

exempel för att genomföra tjänster som innebär att man måste gå in till hyresgäster, 

och inte rätt kompetens att syssla med fastighetsdrift eller VVS. Flera av de intervjuade 

fastighetsbolagen är tveksamma om fjärrvärmebolagen skulle ha ”rätt kultur” 

för att ha kontakt med hyresgäster för att kunna göra åtgärder i hyresgästernas hem. 

Kanske finns det även en rädsla för att energibolagen skulle börja ge sig in på 

fastighetsägares och fastighetsskötares mark, vilket bland annat skulle få till följd att 

energibolaget konkurrerar på arbetsmarknaden för att finna kompetent personal inom 

till exempel fastighetsdrift och VVS, det vill säga områden där det beskrivs finnas en 

stor efterfrågan på duktigt folk. Det är därmed lättare att godta att fjärrvärmebolaget 

sysslar med energitjänster som ligger nära kärnverksamheten och som kan presenteras 

som win-win-situationer för både kund och leverantör, till exempel laststyrning, 

serviceavtal på fjärrvärmeväxlaren och utbildning och information som exempelvis 

syftar på att förklara hur fjärrvärmesystemet fungerar och påverkas av förändringar i 

kundernas förbrukning. Även energistatistik ses som en tjänst där trovärdigheten är 

hög för fjärrvärmebolaget som leverantör. Detta grundar sig framförallt på att fjärrvärmebolagen 

redan har mätning för att kunna debitera alla sina kunder. 

Detta är en vattendelare. Om ett fjärrvärmebolag skall sälja energitjänster som inte 

uttryckligen förbättrar värmeförsäljningen eller effektiviteten i fjärrvärmesystemet 

eller fjärrvärmenätet, behöver energiföretaget gå från ett kärnproduktsperspektiv där 

fokus ligger på kvaliteten i själva produkten och där konkurrensfördelen ligger i att

139 


CENTRUM 

man har en bestående teknisk fördel framför andra uppvärmningsalternativ, till ett 

tjänsteperspektiv där man anser att kundrelationernas tjänsteinnehåll har en strategisk 

betydelse även då kärnprodukten i detta fall fortfarande är en fysisk vara. Ett 

fjärrvärmeföretag som väljer att sälja energieffektiviserande tjänster behöver därför 

förhålla sig till det faktum att många kunder ser detta som en konflikt med 

fjärrvärmens kärnverksamhet. Bolagets utgångspunkt kan således inte längre vara ”att 

sälja så mycket värme som möjligt”. Det måste finnas godtagbara motiv till att man 

väljer att sälja energieffektiviserande tjänster. Ett sätt att flytta fokus kan vara att göra 

som Göteborgs Energi, som har gått ut med att de vill utöka sitt uppdrag med 

energiförsäljningen till att sälja ”rätt energi, i rätt mängd, vid rätt tillfälle”. Motiveringen 

som de ger till detta är ett miljöengagemang och viljan att verka för ett 

uthålligt samhälle. Men det räcker förstås inte med att mynta en klämkäck slogan. 

Misstänksamheten mot energibolagets motiv till att satsa på energieffektivisering 

måste bemötas gång på gång och kräver att företagets satsningar och projekt i övrigt 

följer samma linje. Annars kommer trovärdigheten i affären att försvinna. 

Hur kan man som fjärrvärmebolag då jobba med trovärdighetsfrågan? Det framkommer 

tydligt i studien att fjärrvärmebolag som under en längre tid har arbetat med 

att skapa en tydlig miljöprofil och som anammat ett samhällsfokus, har skaffat sig ett 

förtroendekapital som de sedan kan använda sig av när det gäller att etablera sig som 

energitjänsteleverantör. Här kan fjärrvärmeföretagen vända sin storlek och sin redan 

etablerade plats som en viktig samhällsaktör till sin fördel då vissa kunder uttrycker 

att de hellre skulle köpa energitjänster av energibolaget än av fristående konsulter, 

dels på grund av det förtroendekapital som man har byggt upp och dels på grund av 

att energibolaget har mer som står på spel ifall de missköter sig som energitjänsteleverantör 

då dåligt skötta energitjänster kan spilla över på energiförsäljningen och 

sänka kundlojaliteten. Å andra sidan kan väl skötta energitjänster ge ringar på vattnet 

och påverka kundlojaliteten positivt. Energitjänsterna utgör ett ypperligt tillfälle till 

utökad kundkontakt. Det framkommer väldigt tydligt i denna studie och i andra 

studier som författaren gjort att väldigt många fjärrvärmebolag är i stort behov av att 

utveckla sin kunddialog. Speciellt när det gäller privatkunder, då fakturan ofta är den 

enda kontakt som fjärrvärmebolagen har med sin kund och den enda gången som 

energibolag och kund kommer i kontakt med varandra är då det uppstår fel på 

fakturan och kunden kontaktar kundservice. Men en utökad kunddialog efterfrågas 

framförallt av fastighetsbolagen där det finns önskemål om ett betydligt större 

samarbete i frågor som kan gagna både fjärrvärmebolagen och fastighetsbolagen. 

Fjärrvärmebolaget måste förhålla sig till det faktum att det finns kunder som 

misstror motiven till att erbjuda energitjänster. Som ett SABO-företag uttryckte det: 

”Fjärrvärmeleverantören har inte fastighetsägarens glasögon på sig.” Andemeningen i 

detta uttalande kan både tolkas som att fjärrvärmeleverantören inte har samma 

incitament som fastighetsägaren och att fjärrvärmeleverantören inte har samma 

perspektiv och bakgrund som fastighetsägaren och som därför inte alltid ser vad som 

är bäst för fastighetsägaren. Det blir därför alltid en fråga om att motbevisa detta 

förhållande för kunden, genom att verka för transparens och att vara lyhörd för 

kundens behov och önskemål. Bevisbördan ligger hos fjärrvärmebolaget.

140 


CENTRUM 

Tidigare studie över fjärrvärmebolagens satsning på energitjänster (Sernhed & 

Jeppesen, 2009) där telefonintervjuer gjordes med ett antal fjärrvärmebolag visade att 

det ofta uppfattades som svårt att marknadsföra en satsning på energitjänster internt i 

företaget. Det kan vara värt att poängtera att argument såsom till exempel att energitjänster 

kan vara ett sätt att möta en vikande värmemarknad kan upplevas som 

provocerande för fjärrvärmebolagets kunder och det är inte säkert att de argument 

som marknadsförs internt ska marknadsföras externt. Det är svårt att få sympati för att 

fjärrvärmebranschen går ut och motiverar satsningen på energitjänster med det 

bakomliggande argumentet att man vill hålla kvar sin omsättning till varje pris. 

Tanken bakom satsningen är då oftast att energitjänsterna ska bidra med bättre kundrelationer 

som knyter kunderna närmare energiföretaget, men detta missförstås ibland 

som att fjärrvärmeföretagen vill göra en branschglidning på grund av att deras egen 

marknad minskar. Det upplevs som mer sympatiskt om energibolaget motiverar sina 

energitjänster som ett led i sitt miljöarbete, eller att man i alla fall talar i termer om 

kundnytta. 

Vad kan då energiföretaget vinna på att på allvar utveckla sin profil och sin 

affärsidé mot en ansvarsfull användning av energin bland annat genom att engagera 

sig inom energitjänsteområdet? Fjärrvärmen anses idag vara ett bra uppvärmningssätt. 

Ur kundsynpunkt handlar det om bekvämlighet och komfort – att ha en tillförlitlig 

värmekälla som kräver lite arbete av kunden och som tar upp en relativt liten yta i 

fastigheten. Det är svårt för olika pannalternativ att tävla med dessa fördelar, men det 

finns ju andra fördelar med dessa alternativ som att man till exempel behåller 

kontrollen och kompetensen om skötseln själv. Som energisystem har fjärrvärmen 

många miljöfördelar som till exempel att man i stora centraliserade anläggningar kan 

hålla sig med bättre rökgasrening och att man kan använda svåra bränslen, samt 

utnyttja värme som annars hade gått till spillo, både kraftvärme och restvärme från 

industrin. I dagsläget finns alltså många tekniska fördelar som gör att fjärrvärmeföretag 

i många fall fortfarande kan hålla fast vid sitt kärnproduktionsperspektiv. 

Faran med detta perspektiv är om de konkurrensmässiga förutsättningarna förändras 

då uppvärmningsalternativen utvecklas på sätt som fjärrvärmen inte hänger med på. 

Förtroendefrågan rör idag i väldigt liten utsträckning själva produkten fjärrvärme, 

som ses som ett miljömässigt bra, leveranssäkert och bekvämt system. Förtroendefrågan 

rör mer själva energiföretagens agerande. Bara känslan av att vara i händerna på 

en enda leverantör, bidrar till en misstänksamhet från kundernas sida. Att det har 

funnits fjärrvärmebolag som har agerat med snabba prishöjningar, har ökat kundernas 

oro i branschen som helhet, även på andra orter än där dessa fjärrvärmeföretag har 

verkat. Att arbeta med förtroendefrågorna är därför ett måste i hela branschen oavsett 

om man som fjärrvärmeföretag väljer att satsa på energitjänster eller ej. 

Villahushållen i studien har inga tydliga målsättningar med energieffektivisering, 

men det är samtidigt påtagligt att flera av hushållen har ett energimedvetande och en 

attityd som går ut på att en låg energianvändning är eftersträvansvärt av olika anledningar, 

till exempel att hålla nere kostnaderna och att ett energieffektivt hus kan vara 

lättare att sälja. Energieffektiviseringen kan även vara en del i renoveringen av ett hus 

och för ett energitjänsteföretag kan det finnas all anledning att fundera på hur man ska

141 


CENTRUM 

kunna komma in initialskedet när villaägare vill renovera. Ett sådant tillfälle är när 

hus byter ägare. Då finns det ofta en motivation att renovera och riva ut gammal 

utrustning. En ny ägare är dessutom inte tyngd av den historik som finns i 

investeringar och inköp som den gamle ägaren har gjort. Att vara aktiv när hus byter 

ägare är därför en möjlig strategi vid införsäljning av energitjänster till villakunder. 

Andra möjligheter skulle kunna vara att samarbeta med hantverkare, lokala 

entreprenörer och säljare av byggmaterial och utrustning eller fastighetsmäklare. 

Villakunderna har inte i samma utsträckning som bostadsrättsföreningar någon att 

vända sig för rådgivning vid ombyggnationer och val av energilösningar. Kommunala 

energirådgivare finns förstås, men det rör sig fortfarande bara om några procent av 

kommuninvånarna som tar kontakt med sin kommunala energirådgivare. Energibolagen 

har här en fördel som en känd lokal aktör. Villaägarna är också den grupp som 

förefaller vara mest intresserade av finansiella tjänster, åtminstone var utfallet så i 

denna studie. Möjligheten att leasa eller hyra teknisk utrustning kan innebära att 

hushållen vågar pröva nya tekniska lösningar som de inte hade vågat prova om de var 

tvungna att köpa utrustningen och ta hela investeringskostnaden på en gång. För 

denna grupp kan det också upplevas som en kundnytta att kunna få låna eller hyra 

utrustning för att få bättre överblick över sin energiförbrukning, till exempel att få 

tillgång till energimätare eller värmekameror. 

Villakunderna tar själva beslut om energirelaterade åtgärder. Detta ger möjlighet 

till direkt införsäljning av energitjänsterna hos denna målgrupp. Däremot finns det en 

stor osäkerhet hos målgruppen om vilka produkter, tjänster och tekniska lösningar 

som är bra. Tidigare studier har visat att grannar, vänner och bekanta är mycket 

viktiga ambassadörer vid val av uppvärmningssätt. Detta gäller med all säkerhet 

också även energitjänster, vilket gör att detta borde beaktas i försäljningsprocessen av 

energitjänster till villaägare. Man skulle till exempel kunna ha visningsvillor för ny 

energiteknik, eller erbjuda en grupp grannar information eller rådgivning vid ett och 

samma tillfälle. 

Bostadsrättsföreningar är en målgrupp som förefaller vara ganska svår att sälja 

energitjänster till. Detta beror inte på att bostadsrättsföreningar inte skulle ha något 

behov eller intresse av sådana tjänster, tvärtom. Svårigheten beror snarare på organisatoriska 

svårigheter. En bostadsrättsförening drivs av en grupp människor som har 

tagit på sig ansvaret att sitta med i styrelsen utöver de vardagliga aktiviteter som de 

själva har med arbete, familj och socialt umgänge. Flera bostadsrättsföreningar i 

studien vittnar om att det kan vara svårt att rekrytera personer till styrelsen och det 

kan vara svårt att ingjuta engagemang bland bostadsrättsmedlemmarna. Förutom att 

styrelsen är en lekmannastyrelse som inte alltid har kompetens inom energiområdet är 

det alltså också svårt att få igenom beslut och få medlemmarna med sig. Ibland krävs 

det att det finns en eldsjäl som driver en fråga, då engagemanget annars lätt saknas. 

Detta är en mycket viktig sak att beakta i försäljningsprocessen av energitjänster till 

bostadsrättsföreningar. Vad bör detta få för konsekvenser för tjänsteutvecklingen? Jo, 

det gäller att förenkla och förtydliga sina koncept så att det är lätt att förstå vad 

energitjänsten går ut på. Det förefaller också finnas ett behov av helhetslösningar, att 

ta hand om hela processen från energibesiktning till analys och rådgivning till

142 


CENTRUM 

genomförande av åtgärder, eller åtminstone rådgivning om hur föreningen ska göra 

för att gå vidare till nästa steg efter en energianalys. Bostadsrättsföreningarna behöver 

kunna relatera sin energiförbrukning till andra brukare och skulle vara betjänta av att 

få veta hur andra föreningar har gjort för att lösa olika energirelaterade problem. Det 

gäller att ta ned beslutsinvolveringen och göra det så enkelt som möjligt för styrelsen 

och medlemmarna att gå vidare. Detta kan man bland annat göra med HURinformation. 

Kunden frågar: Hur gör man? Energitjänsteleverantören svarar: Jo, så 

här gör man. Kunden frågar: Hur hittar vi någon som genomför detta till oss? 

Energileverantören svarar: Jo, du vänder dig till den och den. Eller ännu bättre: Vi 

löser det åt dig. 

HSB-föreningar kan få hjälp med förvaltning och andra frågor av HSB och på 

vissa orter kan bostadsrättsföreningar gå med i SBC och få hjälp därifrån. Det är 

mycket möjligt att även energitjänster är ett växande område för dessa aktörer. Dessa 

aktörer brottas inte i lika hög grad med den trovärdighetsproblematik som energibolagen 

gör som energitjänsteleverantör. Kanske kan man då tänka sig, om man inte vill 

ta upp konkurrensen med dessa aktörer, att man skulle kunna samarbeta med dem? 

De sex olika fastighetsbolag som har deltagit i denna studie har helt olika 

verksamheter, de har väldigt olika förutsättningar och utmaningar och har ganska 

olika sätt att se på behovet av olika typer av energitjänster. Vissa företag väljer att 

göra så mycket som möjligt med egen personal, andra köper kontinuerligt in tjänster 

som drift, energieffektivisering, renovering och energiledningssystem från olika 

konsulter och är inte rädda för att teckna EPC-avtal eller andra avancerade avtal. 

Fastighetsföretagen har olika strategier för vilken kompetens som ska finnas ”in 

house” och vilken kompetens man vill köpa in. Av intervjusvaren att döma verkar 

trenden dock vara att alltmer läggs ut på konsulter. Fastighetsföretagen har också 

mycket olika förutsättningar för vilka energieffektiviseringsåtgärder som kan vidtas i 

deras olika fastighetsbestånd. Ett bolag hade bara äldre fastigheter som näst intill var 

kulturminnesmärkta och kunde därför inte göra förändringar av fasader och fönster 

hur som helst. Det gamla skulle bevaras och renoveringar skulle inte synas. 

Tilläggsisolering av fasader var inte att tala om. Andra bolag talade om att riva och 

bygga nytt. Ett bolag köpte och sålde kontinuerligt av fastigheter i beståndet efter de 

hade renoverats och förädlats, andra hade en mycket mer förvaltande verksamhet. Det 

är därför svårt att lämna några allmängiltiga förslag på hur olika energitjänster skall 

se ut för att passa målgruppen och hur de ska bemötas som grupp, då de är en mycket 

heterogen grupp. Kontentan av denna slutsats är att energibolag som vill arbeta med 

energitjänster själva måste föra en dialog med sina fastighetsföretagskunder. Vad har 

kunderna för problem och kundkrav? Vad är det för utmaningar som kunden står 

inför och vilken strategi har denne när det gäller att sköta drift och underhåll, 

förvaltning, renoveringar och energieffektiviseringsåtgärder? Fastighetsbolagen i 

denna studie önskar mer dialog och kontakt med sina energibolag. Samma sak 

kommer fram i svaren från SABO-medlemsföretagen. Fastighetsföretagen önskar 

hellre att vara samarbetspartners till sina fjärrvärmebolag än att vara motparter i en 

ständig förhandling om energipriset.

143 


CENTRUM 

Då fastighetsföretagen är så olika påverkar detta också utvecklingen av tjänster till 

denna kundgrupp. Antagligen är det så att det mot denna kundgrupp är mer relevant 

att prata om energilösningar än om standardiserade energitjänster och även om vissa 

standardkoncept kan tas fram så måste det finnas utrymme för flexibilitet i tjänsterna 

vilket ställer en hel del krav på energitjänsteleverantören. 

I litteraturstudien identifierades olika hinder för energieffektivisering (se bland 

annat Tabell 1). Hindren avser såväl ekonomiska förhållanden som beteendemässiga 

och organisatoriska. Det som går att påverka från energitjänsteleverantörens sida 

gäller framförallt yttre faktorer såsom att bygga upp en trovärdighet som aktör, att 

arbeta med att ta fram tydliga, genomarbetade kalkyler som presenteras på ett 

överskådligt sett, att ta fram avtal som delar på risken med mera. För att undersöka 

vilka hinder som föreligger för en specifik kund kan energitjänsteföretaget med fördel 

låta sig inspireras av taxonomin i Tabell 1. Likaså kan de matriser med exempel på 

energitjänster som har tagits fram inom ramen för detta projekt användas som 

diskussionsunderlag med presumtiva eller befintliga energitjänstekunder.

9 FÖRSLAG TILL FORTSATT 

FORSKNING 

144 


CENTRUM 

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka och sammanställa olika 

kundgruppers speciella förutsättningar och preferenser som påverkar vilka 

energitjänster som dessa målgrupper kan vara intresserade av att använda eller köpa. 

Syftet var därmed inriktat på att undersöka kundernas behov och inte att försöka 

utveckla några specifika tjänster i sig. Att gå vidare utifrån den kunskap som har 

samlats in inom ramen för detta projekt och jobba specifikt med någon typ av 

energitjänst eller koncept skulle kunna vara en naturlig fortsättning på projektet. Det 

finns otroligt mycket att göra inom alla de energitjänster som har behandlats i denna 

rapport, men de energitjänster som kanske har rönt mest intresse från de intervjuade 

kundernas sida har handlat om mätning och visualisering av energianvändning, 

rådgivning och analys och om funktionsavtal i form av klimatavtal. I ett nytt projekt 

skulle goda exempel kunna undersökas från ett företags- och kundperspektiv, där 

konceptet, såväl som ekonomi, kundnytta och företagsnytta skulle kunna undersökas 

på olika sätt. Det är alltid lättare att utgå ifrån något som redan finns när man skall 

försöka utveckla ett koncept, en produkt eller tanke. 

Ett annat förslag till framtida forskning är att koncentrera sig på kundgruppen 

bostadsrättsföreningar som kan konstateras ha en stor potential som köpare av 

energitjänster då de har ett stort behov av kompetens inom energifrågor och samtidigt 

ofta har ekonomiska förutsättningar för att köpa sådana här tjänster. Det har dock 

inom ramen för denna studie konstaterats att det finns ett antal organisatoriska hinder 

när det gäller försäljning av energitjänster till bostadsrättsföreningar. Hur ska man 

göra för att överbrygga dessa hinder? Vilka försäljningsstrategier behöver 

energiföretagen anamma för att nå denna målgrupp? Hur skall energitjänsterna 

utvecklas för att bäst passa denna målgrupp? Vissa uppslag har framkommit i denna 

studie såsom till exempel att det är viktigt att ta fram tydliga kalkyler, att kunna visa 

upp referensprojekt, att hjälpa bostadsrättsföreningarna att komma vidare till nästa 

steg och att erbjuda helhetslösningar och dessa kan utgöra utgångspunkter i vidare 

studier som inriktar sig på att utforma målgruppsanpassade koncept och 

försäljningsstrategier av energitjänster till bostadsrättsföreningar.

10 REFERENSER 

Bergmasth, M. & Strid, M.: ”Energitjänster på en avreglerad marknad. För en 

effektivare energianvändning?” Bokförlaget Bas, Handelshögskolan, Göteborg, 

2004 

Doona, J. & Jarlbro, G: ”Grannen vet bäst. Faktorer som påverkar hushållens val av 

energiformer, Svensk Fjärrvärme, Fjärrsynrapport 2009:15, 2009 

Energimyndigheten: ”Analys av den svenska marknaden för energitjänster” ER 

2011:06, 2011 

Fastighet & bostadsrätt: ”Vad betyder miljöcertifieringarna” 

http://www.fastighetochbostadsratt.com/Energi-%26-Miljo/32754-Vad-betydermiljocertifieringarna%3F.html, 

13 mars 2011. 

145 


CENTRUM 

Fastighetsägarna.: ”Frågor om energi som fastighetsägare vill ha svar på” Stockholm, 

februari 2010 

Isaksson, C.: Lagom varmt och bekvämt. En kunskapsöversikt över hushållens 

relation till energi med fokus på hushållens val och användning av 

uppvärmningssystem i småhus. Tema Teknik och social förändring, Linköpings 

Universitet, 2005 

Jörgensen, E.: ”Att värma bostäder. Påverkansfaktorer och beslut. Elforskrapport 

09:41, mars 2009 

Naturskyddsföreningen: ”Energieffektivisering på riktigt. Tio steg mot ett 

energismartare Sverige”, ISBN: 91-558-1721-1, 2008 

Persson, J., Rohdin, P. & Thollander, P.: ”Hinder och drivkrafter för 

energieffektivisering i svensk industri – två fallstudier.” Arbetsnotat Nr 32, 

Linköpings Universitet, ISSN 1403-8307, februari 2005 

Sernhed, K. & Jeppesen, J.: ”Från bulkleverantör till energipartner – En kartläggning 

av energitjänster i svenska fjärrvärmeföretag”, Svensk Fjärrvärme AB, 

Fjärrsynrapport 2009:31. ISBN 978-91-7381-046-3, 2009 

Sernhed, K., & Pyrko, J.: ”Småhusägarnas syn på att köpa fjärrvärme. En studie av 

tillämpade försäljningsstrategier och kunders val vid konvertering från 

direktverkande el. Svensk Fjärrvärme AB, Värmegles rapport 2006:30, 2006 

Sorell, S., Schleich, J., Scott, S., O’Malley, E., Trace, F., Boede, U., Ostertag, K., 

Radgen, P.: ”Reducing barriers to energy efficiency in public and private 

organisations.” Final report to the European Commission, September 2000 

SIS, 2010: ”Europeisk standard för energitjänster” 

http://www.sis.se/pdf/Information_-_Energitj_nster.pdf, nedladdad 2011-09-07

Sweden Green Building Council: ”Om oss” http://www.sgbc.se/om-sweden-greenbuilding-council/ 

, 2011a ( nedladdad 2011-08-10 ) 

146 


CENTRUM 

Sweden Green Building Council.: ”Miljöbyggnad – en svensk certifiering som värnar 

om människa och miljö” http://www.sgbc.se/SGBCA1/wpcontent/uploads/2011/02/Milj%C3%B6byggnad.pdf, 

2011b (nedladdad 2011-08- 

10) 

WSP Environmental: ”Energy Performance Contracting. En vinnande 

energieffektiviseringsaffär för all inblandade parter”, Statens 

Energimyndighet, 2006

Bilaga 1 – DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR VILLAKUNDER OCH 

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR 

Mätning & 

visualisering 

Energistatistik, 

t.ex. 

timvärden 

Energistyrsystem 

Mätsystem 

Energibesiktning 

Energibalanser 

Besiktning 

av 

energisystem 

Termografering 

av 

byggnader 

Energideklaration 

Deklaration 

av 

byggnader 


och analys 

Rådgivning vid 

val av 

uppvärmningssystem 

Rådgivning vid 

ombyggnation 

Analys av 

energiförbrukning 

Energieffektivisering 

Laststyrning Serviceavtal 

Planering och 

genomförande 

av åtgärder Flödesavgift 

147 

Service av 

fjärrvärmecentraler 

Energy 

Performance 

Contracting Effekttaxa Reservkraft 

Bortstyrning 

av last vid 

toppar 

Jour på 

service 

Drift- och 

underhållsavtal 

Överlåtelse 

av 

driftansvar 


CENTRUM 

Funktionsavtal 

Utbildning 

Inomhusklimat 

Färdig 

belysning 

Energianvändning 

Skötsel och 

injustering 

av 

utrustning 

Miljöpåverkan 

Finansiella 

tjänster 

Lån för 

energiprojekt 

Leasing av 

utrustning

Bilaga 2 – DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FASTIGHETSFÖRETAG 

Mätning & 

visualisering 

Energistatistik, 

t.ex. 

timvärden 

Energistyrsystem 

Mätsystem 

Energibesiktning 

Energibalanser 

Besiktning 

av 

energisystem 

Termografering 

av 

byggnader 

Energideklaration 

Deklaration 

av 

byggnader 


och analys 

Rådgivning 

vid systemval 

Rådgivning 

vid 

ombyggnation 

Analys av 

energiförbrukning 

Energieffektivisering 

Laststyrning Serviceavtal 

Planering och 

genomförande 

av åtgärder Flödesavgift 

148 

Service av 

fjärrvärmecentraler 

Energy 

Performance 

Contracting Effekttaxa Reservkraft 

Lägre 

energipris 

pga eventuell 

bortstyrning 

av last vid 

toppar 

Drift- och 

underhållsavtal 

Överlåtelse 

av 

driftansvar 

Funktionsavtal 

Utbildning 

Inomhusklimat 

Färdig 

belysning 


CENTRUM 

Energianvändning 

Energiledning 

Fastighetsjour 

Klimat 

Finansiella 

tjänster 

Lån för 

energiprojekt 

Leasing av 

utrustning

Forskning som stärker fjärrvärme och fjärrkyla, uppmuntrar konkurrenskraftig affärs- och 

teknikutveckling och skapar resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem. 

Kunskap från Fjärrsyn är till nytta för fjärrvärmebranschen, kunderna, miljön och samhället i 

stort. Programmet finansieras av Energi myndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen 

och omsätter cirka 19 miljoner kronor om året. Mer information finns på www.fjarrsyn.se 


– med kunden i centrum 

Här blir det tydligt att det finns ett intresse att använda energitjänster bland 

villakunder, bostadsrättsföreningar och fastighetsföretag. Men tjänsterna 

behöver utvecklas och man måste ha en tydlig dialog med kunderna för att 

nyttan och efterfrågan på energitjänster ska öka. 

Eftersom verksamheten skiljer sig åt i olika fastighetsföretag behöver man 

ofta utforma speciallösningar istället för standardiserade tjänster. Många 

fastighetsbolag vill ha en bättre dialog med sin fjärrvärmeleverantör. 

Men hur trovärdiga är fjärrvärmeföretag som energitjänsteleverantörer? 

Rapporten visar att de tjänster som ligger nära fjärrvärmeföretagets verksamhet 

som mätning och serviceavtal accepteras utan vidare. Tjänster som 

inte direkt hör ihop med fjärrvärmeverksamheten behöver däremot motiveras 

och förklaras för kunderna. 

Läs här allt om förutsättningar, behov och intresse för energitjänster bland 

olika grupper av fjärrvärmekunder. 

Svensk Fjärrvärme • 101 53 Stockholm • Telefon 08-677 25 50 • Fax 08-677 25 55 

Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. • E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se • www.fjarrsyn.se

Energitjänster - med kunden i centrum.pdf - Svensk Fjärrvärme

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?