Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Sirenen</strong><br />
Räddningsverkets tidning<br />
nr 2<br />
<strong>2003</strong><br />
Nytt förslag:<br />
Sotningen<br />
ska inte<br />
avregleras<br />
sidan 13<br />
Giftfällan<br />
Brandmän<br />
struntar<br />
i riskerna<br />
TEMA ARBETSMILJÖ sid 14-21<br />
1 843 sökte till nya utbildningen<br />
sidan 4
2 Inledaren<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Säkrare farligt gods-transporter<br />
med bättre tillsyn och ny lag<br />
Av Räddningsverkets årliga insatsstatistik<br />
framgår att det inträffar relativt<br />
få olyckor med transporter av farligt<br />
gods på väg och järnväg. Den särskilda rapporteringen<br />
av olyckor och tillbud med farligt<br />
gods vid luft- och sjötransporter visar<br />
samma goda resultat.<br />
Eftersom olyckor med farligt gods kan få<br />
mycket allvarliga konsekvenser för liv,<br />
egendom och miljö är det låga antalet<br />
olyckor positivt.<br />
Ett bidrag till att olycksfrekvensen är så<br />
låg är att säkerhetstänkandet successivt har<br />
höjts hos både de företag som är avsändare<br />
av farligt gods och hos dem som sköter<br />
transporterna. Den höjda säkerheten är en<br />
konsekvens av att de flesta aktörer följer<br />
bestämmelserna. En annan är den tillsyn<br />
som bedrivs av polisen, tullen, järnvägsinspektionen,<br />
luftfartsinspektionen och<br />
Räddningsverket.<br />
Går åt rätt håll<br />
Under 2001 gjordes över 6 200 tillsyner av<br />
vägtransporter med farligt gods. Tillsynsmyndigheterna<br />
noterade brister i omkring<br />
1 500 transporter. I 25 procent av transporterna<br />
bryts alltså mot reglerna. Men det<br />
sker en förbättring. För tio år sedan gjordes<br />
anmärkningar mot 40 procent.<br />
Som samordnande myndighet ser vi med<br />
oro på utvecklingen att några av de ansvariga<br />
myndigheterna inte når upp till sina<br />
målsättningar för denna viktiga verksamhet.<br />
Precis som inom räddningstjänstområdet<br />
är en satsning på det förebyggande arbetet<br />
den viktigaste åtgärden för att ytterligare<br />
höja säkerheten. Farligt gods med brister<br />
ska naturligtvis inte ens komma ut på<br />
vägarna. Säkerhetssystemen måste skärpas<br />
redan hos avsändarna.<br />
Det är bland annat därför vi har systemet<br />
med säkerhetsrådgivare sedan 1 januari,<br />
2000. Med deras hjälp vill vi komma åt bris-<br />
Innehåll<br />
Nyheter<br />
Vidareutbildning karriärmöjlighet ………………4<br />
1 800 sökte till nya utbildningen …………………5<br />
Linköping satsar på invandrarna…………………6<br />
Bostadsbrandsyn nytänkande för brandmän……7<br />
Öckerö har en plan…………………………………8<br />
Inomhusfyrverkerier – en risk som ökar …………9<br />
Hjärtläkare vill ha hjälp av räddningstjänsten…10<br />
Chefsmötet i Malmö ………………………………12<br />
Nytt förslag: avreglera inte sotningen …………13<br />
Största hjälpinsatsen förberedd …………………13<br />
Nyutgivet …………………………………………24<br />
Tågbolag satsar på räddningstjänstövning ……34<br />
Tema Arbetsmiljö<br />
Oskyddade brandmän äventyrar hälsan ………14<br />
”Vi betalar priset för vansinnig arbetsmiljö” …16<br />
terna vid fraktterminalerna eller lastbryggorna.<br />
Säkerhetsrådgivarna ska vara både övervakande<br />
och rådgivande. Ansvarig för<br />
säkerheten är den som leder verksamheten,<br />
företags- eller myndighetsledningen. Sedan<br />
EG-direktivet med säkerhetsrådgivare<br />
infördes har närmare 1 000-talet rådgivare<br />
registrerats. Dessa personer har tagit på sig<br />
uppgiften för sammanlagt omkring 4 400<br />
företag och myndigheter.<br />
Ett problem i det sammanhanget kan vara<br />
de säkerhetsrådgivare, som anlitas av<br />
många företag. Det finns några enstaka<br />
som har uppdrag hos ett 100-tal företag.<br />
Man kan verkligen fundera över om det<br />
med ett sådant engagemang finns förutsättningar<br />
att göra ett effektivt arbete.<br />
Samlad tillsyn<br />
I allt säkerhetsarbete krävs systematik och<br />
klara rutiner. Eftersom antalet tillsyner<br />
minskat måste en av utmaningarna för tillsynsmyndigheterna<br />
vara att hitta metoder<br />
för en effektivare tillsyn. I dag utförs den<br />
ofta av en myndighet i taget. En lösning<br />
kan vara att satsa på samlade<br />
aktioner, där viktig information i förväg<br />
lämnas av kommunernas miljö-<br />
och hälsoskyddsförvaltningar,<br />
av den kommunala räddningstjänsten,arbetsmiljöinspektionen<br />
med flera.<br />
Den ansvariga tillsynsmyndigheten<br />
får då ett betydligt<br />
bättre underlag att utgå<br />
ifrån. Graden av slumpmässighet<br />
minskar, tillsynen blir<br />
samordnad och systematisk.<br />
Erfarenhetsåterföringen<br />
måste också förbättras. De<br />
fel och brister som upptäcks<br />
ska snabbt rapporteras till de<br />
ansvariga hos avsändaren eller<br />
transportören. Säkerhetsrådgi-<br />
Hur farlig är röken och sotet? ……………………17<br />
Isocyanater en hälsorisk …………………………18<br />
Så skyddar du dig …………………………………19<br />
Fortplantningsförmågan kan påverkas ………20<br />
Farliga gifter i Akalla-tunneln……………………21<br />
Erfarenheter<br />
Vågade inte hoppa från balkongen – dog ………22<br />
Lampor som orsakar bränder ……………………23<br />
<strong>Sirenen</strong>s räddningsskola<br />
Kost och träning ………………………………25-27<br />
Ordet fritt<br />
Det behövs chefer som kan leda medarbetarna 28<br />
Visst är brandmannayrket unikt ………………29<br />
Vart är Räddningsverket på väg? ………………30<br />
varna är naturliga kontaktpunkter för denna<br />
återkoppling, som måste inkludera den<br />
verksamhetsansvarige.<br />
Anpassa reglerna<br />
Bestämmelserna om farligt gods är från<br />
1982, då vi inte fanns med i Europagemenskapen.<br />
Nu styrs bestämmelserna om landstransporter<br />
av farligt gods av olika EGdirektiv<br />
och andra internationella överenskommelser,<br />
som gör att de svenska övergripande<br />
bestämmelserna behöver förändras<br />
för att fungera i en allt mer internationell<br />
omgivning.<br />
Under våren kommer regeringen att tillsätta<br />
en utredning som ska se över både<br />
lagen om transporter av farligt gods och<br />
lagen om brandfarliga och explosiva varor.<br />
Översynen ska ge en moderniserad och förenklad<br />
lagstiftning, där sambanden mellan<br />
de olika transportslagen görs tydligare än<br />
vad som är fallet i dag.<br />
Det måste läggas stor vikt vid att samla de<br />
fyra internationella konventioner det är<br />
fråga om i en lagstiftning. Vi hoppas<br />
också att tillsynsfrågorna kommer att<br />
uppmärksammas ur flera aspekter. Dels<br />
vad gäller systemet med säkerhetsrådgivare,<br />
dels organisationen av den<br />
tillsyn som bedrivs av flera myndigheter<br />
och dels vilka befogenheter<br />
dessa myndigheter ska<br />
ges.<br />
Olycksutvecklingen är positiv,<br />
men det finns skäl till<br />
skärpning på flera håll inom<br />
farligt gods-området.<br />
Christina Salomonson<br />
Generaldirektör,<br />
Räddningsverket<br />
Var rädd om de deltidare som redan finns ……31<br />
Vilja och kompetens för Gis saknas ……………32<br />
Näst sista<br />
Nytt om namn, kolumn …………………………39<br />
Sista sidan<br />
Ute på drömresan – i ett år ………………………40<br />
Omslagsbilden:<br />
Foto: MAGNUS GLANS<br />
Eftersläckning – faktiskt ett<br />
av de tillfällen då räddningstjänstpersonal<br />
löper<br />
störst risker att få bestående<br />
skador. Många slarvar<br />
med andningsskydd och riskerar<br />
att dra i sig giftiga<br />
gaser. Det här numret har<br />
arbetsmiljö som tema,<br />
sidorna 14-21.
Debatt<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Nej, all personal behöver<br />
inte ha rökdykarkompetens<br />
D<br />
å och då finns anledning<br />
att ställa sig frågan: Vart<br />
är vi på väg? Uttrycks-<br />
sättet att deltidsbrandmännen<br />
är ”ryggraden” inom brand-<br />
Sverige och att de är cirka dubbelt<br />
så många som heltidarna<br />
är välkänt. Det leder osökt till<br />
intressanta reflektioner. Hur<br />
sköter du din rygg? Hur mycket<br />
kan du belasta den, innan<br />
den kollapsar? Kan du ta bort<br />
den? Om i så fall, ersätta den<br />
med vad? Och så vidare.<br />
I århundraden har elden varit<br />
människans vän och fiende.<br />
Städer, byar och enstaka hus<br />
brann ned gång på gång. Människorna<br />
tvingades och kunde<br />
så småningom mobilisera och<br />
fram till våra dagar bygga upp<br />
ett effektivt försvar mot brand.<br />
De senaste 20 åren har jag<br />
ofta fått anledning att ställa<br />
frågan: Har man då inte lärt sig<br />
något av historien? I de gamla<br />
kommunerna fanns det fyra<br />
grundpelare i folkets grundtrygghet<br />
och välfärd som aldrig<br />
ifrågasattes: Kyrkan, skolan,<br />
barn- och äldreomsorg<br />
och brandkåren.<br />
Tar sig för pannan<br />
Det datoriserade samhället tar<br />
nu över i hisnande fart. Möjligheten<br />
att förebygga brand ökar<br />
så till den milda grad, att de<br />
som borde veta bättre, står upp<br />
på seminarier och med emfas<br />
försöker övertyga deltagarna<br />
om, att med en väl fungerande<br />
förebyggande organisation, så<br />
behövs inte brandkårerna. Man<br />
tar sig för pannan.<br />
Kostnaderna för barn-, skola-,<br />
vård- och äldreomsorg ökar lavinartat<br />
i dagens samhälle. Mot<br />
dessa för politikerna mäktiga<br />
intressegrupper står sig räddningstjänsten<br />
slätt på alltför<br />
många håll.<br />
Vi måste lära oss att inse, att<br />
vi inte är självklara längre för<br />
en del personer. Folket, som är<br />
våra uppdragsgivare och som<br />
väljer våra politiker, måste<br />
ständigt hållas uppmärksammade<br />
på att vi finns och måste<br />
finnas för deras trygghet och<br />
säkerhet.<br />
Förlorade till marknaden<br />
Har du, värderade läsare, om<br />
du är i räddningstjänsten, reflekterat<br />
över vilket ansvar och<br />
kulturarv du har att förvalta?<br />
Har du tänkt på, att vi (ambulanstjänsten<br />
inkluderad) säkerligen<br />
är den enda yrkeskår,<br />
som har full acceptans och fullt<br />
förtroende att i vår yrkesutövning,<br />
när olyckan/branden varit<br />
framme, fått arbeta i de<br />
drabbades ytterst privata sfä-<br />
Foto: THOMAS JOHANSSON<br />
Dags att ompröva våra doktriner! På många ställen har man aldrig haft en livräddningsinsats med rökdykare. Vi kanske måste göra avkall<br />
på att alla ska kunna rökdyka – annars finns risken att den krympande skaran deltidare krymper ännu mer, skriver Ingemar Larsson.<br />
rer. Det är något som förpliktar.<br />
Missbrukar vi detta vi är<br />
förlorade till marknaden.<br />
Nu blir det skydd mot olyckor<br />
som gäller och detta i vid<br />
mening. Ett antal händelser på<br />
senare tid har visat vikten av<br />
tillgång på deltidsbrandmän.<br />
Då exempelvis naturreservatet i<br />
Tyresta brann, steg värdet på<br />
varje deltidbrandman som<br />
kunde uppbringas avsevärt. Det<br />
räcker inte med alla datorprogram<br />
och teknikspäckade bilar.<br />
Man måste ha mänskliga armar<br />
och ben också.<br />
Krympande skara<br />
Samtidigt som det ställs ökade<br />
utbildningskrav på deltidsbrandmän<br />
och befäl blir det<br />
allt svårare att behålla dessa<br />
kategorier. Många verksamheter<br />
och faktorer påverkar. Jag<br />
tänker på intressanta fritidssysselsättningar,<br />
jämställd föräldraroll,<br />
tätare jobbyten, allt<br />
svårare att få ledigt från arbetsgivaren<br />
för vår kompletteringsutbildning,<br />
nedläggning av de<br />
små företagen på stationsorterna,<br />
flytten till städerna av arbetstillfällen,<br />
reella ökade krav<br />
på kondition, minskad känsla<br />
för samhällsansvar, att låsa<br />
upp sig 12-17 veckor om året i<br />
beredskap och så vidare. Skaran<br />
deltidspersonal krymper<br />
snabbt.<br />
Namn: Ingemar<br />
Larsson<br />
Ålder: 56<br />
Hemort: Kode<br />
Yrkesbakgrund:<br />
Deltidsbrandman<br />
1962, brandchef deltid<br />
1970 i Kode kommun,<br />
sedan 1971<br />
brandmästare deltid<br />
och platschef för<br />
Kode brandkår i<br />
Kungälvs kommun.<br />
1:e vice ordförande i<br />
Svenska Brandbefälets<br />
Riksförbund<br />
Fritidsintressen:<br />
Musik (sångare<br />
och pianist i Kodepojkarna<br />
Diskant),<br />
skidåkning.<br />
Vad kan nu göras för att så<br />
långt som möjligt rädda de stationer<br />
som finns kvar med ett<br />
acceptabelt skydd för den befolkning<br />
de ska betjäna?<br />
Vi glömmer ganska ofta att<br />
det ”egentliga” Sverige börjar<br />
utanför Göteborg, Stockholm<br />
och Malmö och att människorna<br />
i Eriksmåla och Åsele har<br />
samma värde.<br />
Det finns många frågor man<br />
kan ställa sig, exempelvis:<br />
Måste verkligen all personal i<br />
räddningstjänsten ha full rökdykarkompetens?<br />
Måste alla brandmän på en<br />
station klara anspänningstiden<br />
fem minuter?<br />
Kör kvinnliga brandmän<br />
sämre och hanterar de brandpumpar<br />
sämre än sina manliga<br />
kollegor?<br />
Svaret på samtliga frågor är<br />
givetvis nej.<br />
Vi får vara beredda att ompröva<br />
våra doktriner för att<br />
kommunerna ska kunna upprätthålla<br />
ett skäligt skydd för<br />
sina innevånare. Vi kanske kan<br />
skapa en våg med fem minuters<br />
anspänningstid och en andra<br />
våg med tio minuter. Genast<br />
ökar rekryteringsunderlaget<br />
avsevärt.<br />
När livräddade du senast?<br />
Alla ska givetvis ha bästa möjliga<br />
fysik/kondition och kunna<br />
använda rökskyddet, men det<br />
kanske räcker med att fyra-fem<br />
av av tio har full kompetens.<br />
3<br />
Kom ihåg att på många ställen<br />
med långa avstånd har man aldrig<br />
haft en livräddningsinsats<br />
med rökdykare.<br />
När hade du din senast?<br />
Där handlar det mer om att<br />
rädda kringliggande egendom/miljö,<br />
då man kommer<br />
fram efter kanske sex mils körning.<br />
Vem kommer anklagelsen att<br />
riktas mot när befolkningen<br />
upptäcker att kommunerna på<br />
många håll prioriterar ned<br />
räddningstjänsten till förmån<br />
för barn- skola- och äldreomsorg?<br />
Just det – oss!<br />
Ingemar Larsson<br />
Välkommen att<br />
delta i ”Debatt”!<br />
Inläggen på denna sida måste<br />
vara undertecknade med<br />
namn. Kontakta redaktionen<br />
innan du skriver.<br />
Telefon 054 - 13 51 04.<br />
Textlängd: cirka 50 maskinskrivna<br />
rader eller omkring<br />
4 000 tecken (inklusive<br />
blanksteg). Adress:<br />
”Debatt”, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />
651 80 Karlstad.<br />
E-post: sirenen@srv.se
4 Nyheter <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Vidareutbildningen öppna<br />
Vid halvårsskiftet 2004 startar<br />
den nya vidareutbildningen.<br />
Den ger fler möjlighet att vidareutbilda<br />
sig, inte bara de<br />
som vill bli befäl.<br />
– Vårt mål är att systemet<br />
ska vara så öppet som möjligt.<br />
Det kommer att ge högre<br />
kompetens än det nuvarande<br />
på alla områden, säger<br />
projektledare Bo Johansson.<br />
Dagens system är relativt slutet.<br />
Kurserna förman, brandmästare,<br />
förebyggande 1 och 2<br />
samt förvaltningsutbildningen<br />
är befälsutbildningar.<br />
En brandman som inte vill bli<br />
befäl har inte haft något att<br />
hämta.<br />
I det nya systemet öppnas vägarna<br />
för att till exempel bli<br />
tillsyns/brandsyneförrättare<br />
utan att ha gått någon befälsutbildning.<br />
Nya vidareutbildningen<br />
kommer att ha fyra linjer: Verksamhetsutveckling,Räddningsledning,<br />
Tillsyn och<br />
olycksförebyggande och Vidareutbildning<br />
för ingenjörer.<br />
Den sista är öppen även för civilingenjörer,<br />
byggnads- och<br />
högskoleingenjörer.<br />
Samtliga linjer kommer att<br />
innehålla distansutbildning.<br />
Finansieringen blir densamma<br />
som tidigare, det vill säga kommunen<br />
svarar för den studerandes<br />
lön och uppehälle medan<br />
själva utbildningen är gratis.<br />
Tre utbildningsblock<br />
Varje linje är upplagd på tre utbildningsblock.<br />
Det första är<br />
en basutbildning och de följande<br />
påbyggnadsutbildningar.<br />
Tanken är att även de som har<br />
1 843 personer har sökt till<br />
150 platser vid den nya tvååriga<br />
utbildningen.<br />
– Vi är mycket nöjda med<br />
det totala antalet ansökningar,<br />
säger enhetschef<br />
Lena Brunzell.<br />
Medan det totala antalet sökande<br />
är glädjande högt är andelen<br />
kvinnor som sökt bara<br />
sex procent, mindre än väntat.<br />
– Vi hade hoppats på fler<br />
kvinnliga sökande än 108.<br />
Svårt att säga varför det inte<br />
blev fler, å andra sidan kan andelen<br />
kvinnor vara högre sedan<br />
vi gjort urvalet.<br />
En annan grupp som blev betydligt<br />
mindre än väntat är sökande<br />
som kommer direkt från<br />
gymnasiet.<br />
Systemet ska<br />
vara så öppet<br />
som möjligt<br />
den gamla brandmannautbildningen,<br />
hel eller deltid, ska<br />
kunna gå direkt in i de olika vidareutbildningarna.<br />
– Det enda spåret vi ser problem<br />
med utan en eventuell<br />
preparandutbildning inför<br />
basutbildningen är Tillsyn och<br />
olycksförebyggande eftersom<br />
de som gått den tvååriga utbildningen<br />
läst mycket förebyggande,<br />
säger Bo Johansson.<br />
Första steget i Verksamhetsutveckling<br />
för skydd mot<br />
olyckor är en fem veckors basutbildning.<br />
Steg två fem veckors<br />
påbyggnad och tredje en<br />
tio veckor lång högre påbyggnad.<br />
Inledningsdelen i Räddningsledning<br />
är sex veckor, andra<br />
blocket nio veckor och sista<br />
fem veckor. Första sexveckorsblocket<br />
motsvarar förman deltid<br />
och ger kompetens för att<br />
leda mindre insatser. Det andra<br />
blocket för större olyckor och<br />
tredje och sista steget ger dessutom<br />
stabschefskompetens.<br />
– Vi kan tänka oss en glesbygdskommun<br />
som har långt<br />
till förstärkningsresurser och<br />
tycker att förman deltid är för<br />
låg kompetens med hänsyn till<br />
kommunens riskbild, då kanske<br />
man kostar på ett steg till.<br />
Känsla för det operativa<br />
Den fjärde linjen, Vidareutbildning<br />
i tillsyn/olycksförebyggande<br />
för byggnadsingenjörer,<br />
högskoleingenjörer, ci-<br />
– Det är bara ett 50-tal som<br />
går ut gymnasiet nu i vår. En orsak<br />
kan vara kravet på körkort.<br />
Främja mångfald<br />
Den klart största gruppen,<br />
nästan 65 procent, är män med<br />
minst ett års arbetslivserfarenhet.<br />
En överraskning eftersom<br />
man på förhand trodde att det<br />
var den grupp som var svårast<br />
att nå med information.<br />
Ett mål vid antagningen till<br />
nya utbildningen är att främja<br />
jämställdhet och mångfald. På<br />
ansökningsblanketten ombads<br />
de sökande att, på frivillig<br />
grund, kryssa i om de har invandrarbakgrund.191<br />
av de sökande<br />
har uppgett att de är invandrare<br />
och det gör drygt tio<br />
procent.<br />
vilingenjörer med flera, kommer<br />
troligen att inledas med<br />
delar av grundkursen för räddningstjänst.<br />
Skälet är att de som kommer<br />
utifrån och ska göra brandsyner<br />
ska få en känsla för operativ<br />
räddningstjänst.<br />
– Vi funderar på att lägga<br />
samman tillsynsutbildningen<br />
för brandmän och ingenjörer.<br />
Båda har en hel del att lära av<br />
varandra.<br />
Basutbildningen är på sex<br />
veckor och påbyggnadsutbildningen<br />
tio veckor.<br />
Översyn av Rub-året<br />
Projektet ska även se över det så<br />
kallade Rub-året, året på räddningsskolan<br />
i Revinge för<br />
brandingenjörer som gått<br />
Lunds tekniska högskola.<br />
Ytterligare ett projekt som<br />
startats ska ta fram föreskrifter<br />
om kompetenskrav för olika<br />
behörigheter. Det gäller behörighet<br />
som räddningschef, för<br />
att kontrollera brandskydd, utöva<br />
tillsyn och för att leda räddningsinsatser.<br />
Projektet ska också se om det<br />
finns behov av ett allmänt råd<br />
när det gäller kompetens inom<br />
räddningstjänstområdet i övrigt.<br />
Den nya föreskriften ska<br />
träda i kraft 1 januari 2004.<br />
Projektgruppen har i huvudsak<br />
våren på sig med vidareutbildningssystemet.<br />
Kursplanerna ska vara klara 5<br />
maj men redan 2 maj vill regeringen<br />
se förslaget. I mitten av<br />
juni går förslaget ut på remiss<br />
och svaren ska vara inne 1 september.<br />
Den 17 september ska förslaget<br />
vara klart att tas av styrelsen<br />
för Centrum för risk- och säkerhetsutbildning.<br />
Programmet<br />
för ingenjörer får ytterligare<br />
– Den uppgiften begärde vi in<br />
som statistiskt underlag för att<br />
se om vi nått fram till invandrargrupperna<br />
i vår marknadsföring.<br />
Eftersom utbildningen<br />
är ny känns det viktigt att få<br />
med alla samhällsgrupper i<br />
sökunderlaget, säger Pia Holmstrand.<br />
Analysera ansökningarna<br />
Det kom in en stor mängd ansökningar<br />
sista veckan och det<br />
har ännu inte hunnits med en<br />
analys av ansökningsunderlaget.<br />
– Inför nästa intagningsomgång<br />
ska vi göra en utvärdering<br />
och bland annat titta på fördelningen<br />
geografiskt, och om vi<br />
måste förändra vår marknadsföring.<br />
tre månader på sig och ska vara<br />
klart 16 december.<br />
Information på hemsidan<br />
Kommuner och andra intressenter<br />
kommer att hållas informerade<br />
om projektets utveckling.<br />
Bland annat via Räddningsverkets<br />
hemsida<br />
Nu vidtar det omfattande arbetet<br />
med att granska behörighet<br />
och värdera de sökandes<br />
meriter. De som inte uppfyller<br />
behörighetskraven ska få besked<br />
senast i början av maj. Meritvärderingen<br />
sker enligt samma<br />
bedömningsgrunder som<br />
används vid uttagningen till<br />
högskoleutbildningar.<br />
Göra överintag<br />
Målet är att utbilda 150 elever<br />
och för att täcka in eventuella<br />
återbud eller avhopp kommer<br />
det att göras ett överintag.<br />
– Eftersom det är en ny utbildning<br />
har vi ingen erfarenhet<br />
av hur många som avbryter.<br />
Det finns stora variationer från<br />
polisutbildningen, där nästan<br />
ingen hoppar av, till vissa hög-<br />
www.srv.se där material kontinuerligt<br />
läggs ut.<br />
Representanter för projektet<br />
finns även på plats vid Brand<br />
<strong>2003</strong> i Halmstad i maj.<br />
GUNNO IVANSSON<br />
1 843 vill gå nya utbildningen – men bara 108<br />
skoleutbildningar där man<br />
måste ta in dubbelt så många<br />
som det finns kursplatser. Vi<br />
har räknat med ett överintag<br />
på 10-20 procent och kommer<br />
att ta in 165-180 elever, säger<br />
Pia Holmstrand.<br />
Nio kurser<br />
Den nya utbildningen har nio<br />
kurser och arbetet med studiehandledningar<br />
som omsätter<br />
kursplanernas mål fortgår. Utbildningen<br />
av LIA-handledare<br />
(Lärande i arbete) startar våren<br />
2004 och kursplanen är klar.<br />
För heltidsbrandmän kommer<br />
den gamla utbildningen<br />
att pågå parallellt under en<br />
övergångsperiod fram till<br />
2004. För deltidarna blir det<br />
ingen övergångsutbildning.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
kvinnor<br />
– Jag gjorde lumpen som<br />
ammunitionsröjare i Skövde<br />
och två-månaderspraktiken<br />
hos räddningstjänsten i Vällingby.<br />
Efter det kunde jag<br />
inte tänka mig något annat.<br />
Det säger Ranjdar Ali, 21, en av<br />
de 1 843 sökande till den nya<br />
tvååriga utbildningen.<br />
– Brandmännen har sån sammanhållning<br />
och det verkar<br />
vara ett bra jobb.<br />
Ranjdar fick upp ögonen för<br />
utbildningen sedan han sett en<br />
annons i Falköpings Tidning.<br />
Ranjdar tror att brandmannayrket<br />
passar honom.<br />
– Jag jobbar inom hemtjänsten<br />
och fungerar bra med<br />
människor.<br />
Åsali Wiklund, 22, från Luleå,<br />
blev intresserad efter att ha sett<br />
en annons om prova på dagar<br />
vid räddningstjänsten i Piteå.<br />
– Allt vi provade på var intressant,<br />
det verkar vara ett jätteroligt<br />
jobb.<br />
Inte rädd för fyskraven<br />
Hon jobbar som väktare och<br />
vill testa något nytt. Samtidigt<br />
Nyheter<br />
karriärvägarna<br />
Foto: GUNNO IVANSSON<br />
Grundtanken är att vidareutbildningen<br />
ska vara öppen oavsett<br />
om man har den gamla eller<br />
nya utbildningen. – Det<br />
enda spåret vi ser problem med<br />
utan en eventuell preparandutbildning<br />
är tillsyn och olycksförebyggande,<br />
säger projektledaren<br />
Bo Johansson.<br />
– Deltidsutbildningen upphör<br />
nästa år och ersätts av en<br />
ny utbildning för räddningsinsats.<br />
Det innebär att preparandutbildningen<br />
måste påbörjas<br />
redan i höst.<br />
Information om preparandutbildningen<br />
skickas ut till<br />
kommunerna i april.<br />
– Kommunerna har också<br />
möjlighet att få hjälp från närmaste<br />
räddningsskola, framför<br />
allt med preparandvecka<br />
två.<br />
Informationspaketet innehåller<br />
även det intyg där räddningschefen<br />
ska intyga att de<br />
som gjort de två veckorna uppfyller<br />
kursmålen.<br />
GUNNO IVANSSON<br />
– Det verkar vara<br />
ett bra jobb<br />
vill hon fortsätta jobba med säkerhet<br />
och är inte rädd för de<br />
fysiska kraven.<br />
– Nej, även jobbet jag har nu<br />
är fysiskt krävande.<br />
Att utbildningen är två år<br />
tycker hon är bra.<br />
– Jag vill vara bra på det jag<br />
gör. Utbildningen verkar vara<br />
bred och är den så bra som jag<br />
hoppas och tror kommer man<br />
väl förberedd till räddningstjänsten.<br />
Anders Lindgren, 29, deltidsbrandman<br />
i Säter, har även han<br />
funderat på att byta bana.<br />
– Jag har haft mitt nuvarande<br />
jobb i tio år men inte vetat riktigt<br />
vad jag vill göra. För ett år<br />
sedan gick jag med i deltidskåren<br />
och kände att det vill jag<br />
satsa på.<br />
Anders Lindgren har sökt<br />
heltidsjobb med det är svårt att<br />
få in en fot när man inte redan<br />
är heltidsbrandman. Utbildningens<br />
längd avskräcker honom<br />
inte.<br />
– Det är det här jag vill göra<br />
så två år inget problem.<br />
GUNNO IVANSSON<br />
Utan avvecklingspengar<br />
Ytterligare<br />
nedskärningar<br />
hotar<br />
23 miljoner kronor från<br />
Krisberedskapsmyndigheten.<br />
20 miljoner kronor från<br />
regeringen.<br />
Det är pengar Räddningsverket<br />
vill ha besked om.<br />
– Utan dem blir det ytterligare<br />
nedskärningar, säger<br />
stabschef Ulrica Johansson.<br />
Räddningsverket har avvecklingskostnader<br />
på 35 miljoner<br />
för 2004. 15 miljoner rör centrala<br />
förvaltningen och de<br />
kostnaderna ska klaras genom<br />
nedskärningar. 20 miljoner rör<br />
utbildningsområdet och Räddningsverket<br />
anser det beror på<br />
resurser som byggts upp för civila<br />
försvaret.<br />
Därför begärs 20 miljoner<br />
2004 och 3 miljoner 2005 från<br />
Krisberedskapsmyndigheten<br />
(KBM) som fördelar anslagen<br />
för civilt försvar.<br />
Men KBM har sagt nej.<br />
– De tycker att avvecklingsmedel<br />
är en engångssumma<br />
som vi redan fått. Men vi har<br />
kostnader över flera år, bland<br />
annat för löner och lokaler.<br />
Skurit ned 160 miljoner<br />
Utöver de avvecklingsmedel<br />
som diskuteras minskar Räddningsverket<br />
utgifterna med<br />
motsvarande 160 miljoner<br />
kronor under <strong>2003</strong>-2005 för<br />
att klara budgeten.<br />
– Vi har en budget i obalans<br />
från början. Vi kan inte minska<br />
med ytterligare 20 miljoner<br />
kronor. Inte om vi ska klara<br />
vårt uppdrag.<br />
Avvecklingen handlar till<br />
stor del om civilpliktsutbildningen<br />
som håller på att försvinna<br />
från skolorna.<br />
Totalt försvinner uppskattningsvis<br />
100-120 tjänster från<br />
de fyra skolorna och 30-50<br />
tjänster på centrala förvaltningen<br />
i Karlstad.<br />
Vad händer om Räddningsverket<br />
inte får pengarna?<br />
Övergångsutbildningen<br />
på departementets bord<br />
Frågan om övergångsutbildningen<br />
av brandmän som vill gå<br />
den nuvarande utbildningen<br />
har ännu inte fått någon lösning.<br />
Räddningsverkets pengar<br />
räcker inte till mer än hälften av<br />
det behov som kommunerna<br />
anmält för 2004.<br />
– Vi har nu lyft frågan till departementet<br />
genom att vi i<br />
budgetunderlaget tydligt skri-<br />
5<br />
– Då måste vi minska annan<br />
verksamhet inom civilt försvar.<br />
Och godkänns inte det måste<br />
principerna för kostnadsfördelning<br />
inom utbildningssystemet<br />
omprövas, säger Ulrica<br />
Johansson.<br />
Vad kan det handla om?<br />
– Om staten ska betala deltidsbrandmännens<br />
lön under<br />
utbildning, vilket sker i dag.<br />
Och om vidareutbildningar<br />
kanske måste avgiftsbeläggas.<br />
Färre anställda<br />
För centrala förvaltningen<br />
görs en total organisationsöversyn.<br />
En ny organisation med<br />
färre anställda är planerad för<br />
2004. För att klara avvecklingskostnader<br />
på 15 miljoner inom<br />
centrala förvaltningen föreslås<br />
minskat stöd till skadebegränsande<br />
verksamhet, exempelvis<br />
utveckling och resurser för oljeskydd,<br />
och internationell beredskap.<br />
Från regeringen vill Räddningsverket<br />
ha besked om utvecklingspengar<br />
till NCO (Nationellt<br />
centrum för erfarenhetsåterföring<br />
från olyckor)<br />
som håller på att etableras i<br />
Karlskoga. Verket har hittills<br />
fått sex miljoner och anser att<br />
ytterligare 20 miljoner krävs<br />
under de närmaste åren för att<br />
utveckla och etablera verksamheten.<br />
Tillbaka till Karlstad<br />
När NCO startades sattes målet<br />
till 20-30 anställda efter fyra<br />
år och att verksamheten eventuellt<br />
skulle knoppas av från<br />
Räddningsverket. I dag jobbar<br />
åtta personer i Karlskoga.<br />
– Vi har uppdraget att etablera<br />
NCO. Men får vi inte fortsatta<br />
utvecklingsmedel kan vi<br />
bara fortsätta med den verksamhet<br />
som rör oss. Då är det<br />
inte effektivt att ha åtta personer<br />
i Karlskoga, utan då flyttar<br />
vi dem troligtvis till Karlstad.<br />
PER LARSSON<br />
ver att finansieringen inte räcker<br />
för behovet, säger Stefan<br />
Lundqvist, chef för Centrum för<br />
risk- och säkerhetsutbildning.<br />
Kommunförbundet har reagerat<br />
på situationen.<br />
– Det här är mycket olyckligt.<br />
Vi är bekymrade och avser att<br />
skriva till regeringen i ärendet,<br />
säger Anita Sundin, Kommunförbundet.
6 Nyheter <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Linköping satsar på invandrarna<br />
Foto: TERESE PERMAN<br />
Med hjälp av tolk fick Khedr Abdulahad Yousif och hans klasskamrater information i brandskyddsfrågor på Komvux. Räddningstjänsten i Linköping gör en<br />
särskild satsning på invandrare.<br />
– Jag vill se mer sånt här<br />
De flesta kommuner prioriterar<br />
information om brandskydd<br />
till skolelever i olika<br />
stadier.<br />
Linköping började en liknande<br />
satsning för vuxna invandrare<br />
– Varför har vi inte fått informationen<br />
tidigare? undrade en<br />
elev.<br />
– Frågan är motiverad, konstaterar<br />
Per-Åke Larsson vid<br />
räddningstjänsten i Linköping.<br />
Det finns grupper i samhället<br />
som ibland blir förbisedda,<br />
som av olika skäl inte nås av information.<br />
När räddningstjänster<br />
genomför brandskyddsinformation<br />
på arbetsplatser<br />
finns inga arbetslösa där. Kanske<br />
heller inga invandrare.<br />
Men invandrare går att nå,<br />
det insåg räddningstjänsten i<br />
Linköping där Christer Axén<br />
drog igång satsningen.<br />
– Oftast brukar det kosta<br />
mycket tjat att få hit företrädare<br />
för olika funktioner i samhället.<br />
Nu kom initiativet från<br />
räddningstjänsten.<br />
Jag vill se<br />
mer sånt<br />
här, för en<br />
av våra<br />
uppgifter<br />
är att se till<br />
att folk får<br />
Per-Åke Larsson en plats i<br />
samhället<br />
och det här är viktig samhällsinformation,<br />
säger Åsa Strömsten,<br />
biträdande rektor på<br />
Komvux i Linköping.<br />
Bra respons<br />
För snart två år sedan startade<br />
räddningstjänsten brandskyddsinformation<br />
till invandrare<br />
som läst svenska i ett år. I<br />
höstas utökades informationen<br />
till invandrare som behöver<br />
tolkhjälp. Innan jul hann<br />
räddningstjänsten med åtta<br />
språkgrupper.<br />
– Vi pratar om brandvarnare,<br />
utrymningsvägar, brandrisker<br />
i hemmet. Jag tycker intresset<br />
är gott, vi har fått bra respons,<br />
säger Per-Åke Larsson, ansvarig<br />
för externutbildning hos räddningstjänsten.<br />
På samma sätt<br />
<strong>Sirenen</strong> besökte en klass på<br />
Komvux.<br />
En del tyckte att det inte var<br />
några nyheter de fick höra, för<br />
andra kan enkel information<br />
lösa upp knutar. Som rädslan<br />
att ringa 112. Det är lätt att få<br />
tunghäfta när man är osäker i<br />
språket och frågorna från larmoperatören<br />
hopar sig.<br />
– Man blir stressad, sade en<br />
kvinna.<br />
– Men ni behöver inte säga så<br />
mycket, det räcker med<br />
”brand”. Larmoperatören kan<br />
se vilken adress ni ringer från,<br />
informerade Per-Åke Larsson.<br />
De flesta noterade att kunskapen<br />
om brandskydd fick de<br />
i det gamla hemlandet ungefär<br />
som de får den i Sverige; via<br />
skolan, informationsblad till<br />
hemmet, massmedia.<br />
– Men det är bra med ett<br />
larmnummer. I Irak hade vi oli-<br />
ka nummer till räddningstjänst,<br />
polis och sjukvård, sade<br />
en elev.<br />
– Jag tycker hyresvärden ska<br />
installera brandvarnare hos<br />
alla och lägga kostnaden på hyran,<br />
tyckte en annan.<br />
Räddningstjänsten nöjer sig<br />
inte med utbildningen på<br />
Komvux, som man hoppas ska<br />
bli permanent schemalagd. I<br />
slutet av förra året togs kontakt<br />
med invandrarföreningarna.<br />
– Vi hade ett möte som var<br />
välbesökt. Föreningarna ska erbjudas<br />
fyra timmars brandskyddsinformation.<br />
Den första genomförs 12 maj.<br />
Dessutom kommer via föreningarna<br />
invandrare att erbjudas<br />
prova på-kurs i vår där 20<br />
deltagare får tre dagar på övningsfältet.<br />
Applåderar satsningen<br />
Ninna Krüger på Informationskontoret,<br />
som jobbar med integrering<br />
av invandrare, applåderar<br />
att räddningstjänsten<br />
gör en satsning på bred front:<br />
– Mötet med föreningarna<br />
var värdefulla. De 40 personer<br />
som kom ser jag som vidareinformatörer.<br />
Och jag märkte att<br />
det stärkte dem att de kan något<br />
som inte vi kan, ett språk<br />
som kan föra informationen vidare.<br />
Informationskontoret vill<br />
också att räddningstjänsten<br />
ska ta emot språkpraktikanter<br />
för fem veckors praktik på arbetsplatsen.<br />
Ninna Krüger hoppas det ska<br />
tas emot väl av brandmännen.<br />
– Fördomar har vi, även om vi<br />
inte vill tro det. Jag har min syn<br />
på brandkillar och de säkert sin<br />
på en käring på kommunens<br />
kontor. Invandrare däremot<br />
dras ofta över en kam. Utgå<br />
från att vi är mer lika än olika.<br />
Likheterna är till för att vi ska<br />
kunna mötas, olikheterna är<br />
till för att göra livet spännande.<br />
Jag vill att brandmännen ska<br />
fokusera på att träffa en ny<br />
människa.<br />
PER LARSSON
Foto: PER LARSSON<br />
Det blir rapport på det här. Gösta Löwemo, bostadsrättsföreningen, och Carl-Ejno Carlgren konstaterar<br />
att vinden blivit ett skräpupplag, Lennart Ahlberg gör notering för rapport.<br />
Bostadsbrandsyn<br />
– Brandmännen tycker det<br />
är nytänkande i deras roll<br />
Vad händer om det börjar<br />
brinna? Hur ser det ut i hyreshusen?<br />
Brandmännen i Linköping<br />
håller på att lära sig.<br />
De gör bostadsbrandsyn.<br />
Det bor en liten hamster i<br />
många av oss. Saker som aldrig<br />
används kan vara svåra att göra<br />
sig av med. Till och med tomma<br />
pappkartonger. Bra att ha någon<br />
gång. Men när kartonger<br />
lämnas både här och där beror<br />
det snarare på ren slöhet.<br />
På Åbylundsgatan i Linköping<br />
är det mesta i god ordning.<br />
Men inte allt.<br />
Styrkeledare Lennart Ahlberg<br />
öppnar dörren till ett<br />
vindsutrymme, strax innanför<br />
dörren har någon lämnat en<br />
hög tomkartonger.<br />
– Här ser för jävligt ut, säger<br />
Gösta Löwemo, representant<br />
för bostadsföreningen.<br />
Han är mån om att det ser bra<br />
ut, och när Ahlberg konstaterar<br />
att det även finns gott om<br />
brännbart material i förråden,<br />
så säger Löwemo:<br />
– Jag skriver till medlemmarna<br />
att det inte får se ut så här,<br />
att de inte får ha brandfarliga<br />
föremål i förråden.<br />
– Det ska du inte göra. Det<br />
finns inget som säger att de<br />
inte får ha material som kan<br />
brinna i förråden, däremot får<br />
de inte ha brandfarlig vätska<br />
här uppe.<br />
Det hittar man heller inte.<br />
Däremot lär sig Ahlberg och<br />
kollegan Carl-Ejno Carlgren att<br />
hitta i husen. Det är en vits med<br />
bostadsbrandsyn. Uppgiften är<br />
förebyggande, rätta till brister<br />
som kan orsaka brand. Skulle<br />
det ändå brinna så har räddningstjänsten<br />
skaffat sig lokalkännedom.<br />
– Vi får kontroll på rökluckor,<br />
brandposter, om det finns stigarledning,<br />
allmän orientering<br />
av bostadsområdet. Jag tycker<br />
uppgiften är bra, tror de flesta i<br />
kåren tycker det, säger Lennart<br />
Ahlberg.<br />
Knackar inte dörr<br />
Bostadsbrandsynen innebär<br />
inte att brandmännen knackar<br />
dörr hemma hos folk. Däremot<br />
går de igenom allmänna utrymmen<br />
som källare, trapphus<br />
garage och vindar, samt den<br />
allmänna ordningen på gårdsplanen.<br />
– Men det händer att folk passar<br />
på att komma ut och diskutera<br />
med oss när vi är här.<br />
Christer Axén på förebyggande<br />
avdelningen drog igång bostadsbrandsynen<br />
som ett projekt<br />
1999. I dag är det en etablerad<br />
verksamhet med sex<br />
stora fastighetsbolag involverade.<br />
I takt med att verksamheten<br />
växt har brandsynen utökats<br />
från en till flera dagar i<br />
veckan i mån av tid. Varje styrka<br />
har också fått fasta geografiska<br />
ansvarsområden.<br />
Dessutom genomförs informationskvällar<br />
i bostadskvarteren.<br />
Räddningstjänsten tar<br />
880 kronor för brandsyn och<br />
information.<br />
– Kontinuiteten<br />
i arbetet har<br />
gjort att personalen<br />
fått upp<br />
ögonen för den<br />
här typen av<br />
verksamhet och<br />
tycker att det är<br />
ett nytänkande<br />
i brandmannens<br />
roll. Gensvaret<br />
från dem<br />
är mycket bra,<br />
säger Christer<br />
Axén.<br />
Hur ser det ut<br />
då i bostadskvarteren?<br />
– Generellt<br />
sett är det bätt-<br />
re ordning där det är insatslägenheter,<br />
där finns en förening<br />
som är intresserad av god ordning,<br />
säger Lennart Ahlberg.<br />
Insatsstyrkan skriver vad<br />
man kallar ett ”mjukisprotokoll”.<br />
När bristen är åtgärdad<br />
skickar bostadsrättsföreningen<br />
eller fastighetsbolaget en<br />
kvittens. Om felet var allvarligt<br />
görs också en efterkontroll, oftast<br />
av förebyggande avdelningen.<br />
Vilket är vanligaste anmärkningen?<br />
– Att vindsförråd är olåsta<br />
och belamrade med grejer är<br />
ett stort problem.<br />
Gösta Löwemo inser risken<br />
om en presumtiv pyroman<br />
skulle leta sig upp på vinden,<br />
han noterar vilka förråd som är<br />
olåsta.<br />
– Vi har också hittat och åtgärdat<br />
många brandposter<br />
som kärvat fast eftersom de<br />
inte spolats igenom på åratal,<br />
säger Ahlberg.<br />
Med en liten uppoffring, arbetet<br />
tar några timmar, hjälper<br />
räddningstjänsten både de boende<br />
och sig själva.<br />
PER LARSSON<br />
Foto: PER LARSSON<br />
Så här gör vi. Lennart Ahlberg går igenom dagens<br />
bostadsbrandsyn tillsammans med Carl-<br />
Ejno Carlgren och Thomas Adolfsson.<br />
12 000 deltidsbrandmän<br />
utan avtal<br />
Avtalet för landets 12 000 deltidsanställda brandmän är uppsagt.<br />
Det innebär att deltidsbrandmännen står utan avtal efter<br />
den sista mars.<br />
– Det är en rad sociala frågor vi inte är nöjda med. Som till exempel<br />
ersättningen från Försäkringskassan när en deltidsbrandman<br />
skadar sig i tjänsten. Vi får inte ut något då, säger Greger<br />
Sundgren, vice ordförande i Brandmännens Riksförbund, BRF.<br />
Enligt Sundgren finns det flera sociala trygghetsfaktorer man<br />
vill diskutera.<br />
Förhandlingar med Kommunförbundet har nyligen inletts.<br />
– Vi vill förstås också få upp lönen. Det skulle göra det lättare<br />
att rekrytera deltidsbrandmän och behålla dem vi har.<br />
Deltidsbrandmännen genomför i maj sin förbundskongress.<br />
Ungdomssatsning ska minska<br />
antalet anlagda bränder<br />
Minst var fjärde brand är anlagd och 60 procent av dem anläggs<br />
av barn och ungdomar. De anlagda bränderna i Sverige kostar<br />
en miljard varje år.<br />
Därför gör Brandförsvarsföreningen, Räddningsverket, Kommunförbundet<br />
och Försäkringsförbundet en gemensam insats<br />
mot anlagda bränder i en ungdomssatsning.<br />
– Tillsammans har vi tagit fram ett åtgärdsprogram om vilka<br />
åtgärder vi anser bör prioriteras för att minska antalet bränder.<br />
Information till barn och ungdomar i skolan är den absolut viktigaste<br />
åtgärden. Anlagd brand är i hög grad ett ungdomsproblem.<br />
Vi tror att en väg att minska antalet är samordnade insatser<br />
för att nå barn och ungdomar i den kommun där de bor, säger<br />
Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket.<br />
Räddningsverket arbetar för närvarande med ett nytt skolmaterial,<br />
som planeras vara klart i höst.<br />
Förutom mer information i skolorna vill de fyra organisationerna<br />
att kommunerna har åtgärder mot anlagda bränder i sina<br />
räddningstjänstplaner och kommande handlingsprogram, samt<br />
att samarbetet kring brandutredningar förbättras och utvecklas.<br />
– Tanken är att få igång ett samarbete mellan räddningstjänst,<br />
polis, sociala myndigheter och lokala nätverk kring det här problemet,<br />
säger Mette.<br />
Hela åtgärdsprogrammet ligger på Räddningsverkets hemsida<br />
www.srv.se.<br />
Norrtälje kräver<br />
systematiskt brandskyddsarbete<br />
Räddningstjänsten i Norrtälje har tagit fasta på Räddningsverkets<br />
allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete.<br />
Till alla ansvariga för brandsyneobjekt har räddningstjänsten<br />
skickat en broschyr som förklarar ägarens skyldighet, med hänvisning<br />
till paragraf 41 i räddningstjänstlagen, att bedriva systematiskt<br />
brandskyddsarbete.<br />
– Vi ställer krav på systematiskt brandskyddsarbete när vi går<br />
brandsyn. Om det inte sker tas det till protokollet, säger brandinspektör<br />
Kenneth Strömberg.<br />
Beslut om att ställa detta krav togs av skyddsavdelningen.<br />
– Vi tror stenhårt på modellen. En del som vi möter tycker säkert<br />
inte det är skäligt. Men våra krav kommer förstås att skilja<br />
sig beroende på vilken typ av objekt det är.<br />
Räddningstjänsten har 500 brandsyneobjekt. På hur många<br />
finns ett dokumenterat brandskyddsarbete?<br />
– Det är inte många. Fem procent kanske.<br />
Norrtäljes åttasidiga broschyr är föredömligt lättillgänglig, ger<br />
en första information om vad systematiskt brandskyddsarbete<br />
innebär och tips om hur man kan gå till väga.<br />
Älvkarleby kikar norrut<br />
Älvkarleby kommun har visat intresse att bli medlem i Gästrike<br />
räddningstjänstförbund.<br />
– De har fått en prislapp, nu ligger bollen hos dem, säger Mats<br />
Granat, räddningschef i förbundet.<br />
Älvkarleby kommun ingår i dag i Nordupplands räddningstjänst<br />
där Älvkarleby, Östhammar och Tierp kommuner samarbetar<br />
genom civilrättsligt avtal.<br />
Älvkarleby, med Skutskär som huvudort, ligger i Uppsala län<br />
men med knappa två mil till Gävle finns en naturlig koppling<br />
norrut.<br />
I Gästrike räddningstjänstförbund ingår Gävle, Sandviken, Hofors<br />
och Ockelbo kommuner.<br />
7
8 Nyheter <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Öckerös politiker vet räddningstjänstens uppgift<br />
Behoven styr – inte ekonomin<br />
Politikerna i Öckerö vet vad<br />
räddningstjänsten ska göra,<br />
och vad det ska kosta. Uppdraget<br />
är tydligt.<br />
– Och det är uppdraget<br />
som styr oss, inte ekonomin,<br />
säger räddningschef<br />
Kenneth Ericson.<br />
Det har understundom blåst<br />
snålt på Öckerö. I början av 90talet<br />
dribblades på sina håll<br />
med kommunala medel.<br />
Därför började kommunen<br />
ta fram mål, arbetsplaner och<br />
uppdrag för förvaltningarna<br />
för att öka politikernas insyn.<br />
Räddningschefen Kenneth<br />
Ericson har sedan han tillträdde<br />
format om räddningstjänsten,<br />
hittat nya arbetsformer.<br />
Nu finns de på pränt. Ett stort<br />
arbete som utgått från räddningstjänstens<br />
fem skeden, vilket<br />
varje års uppdrag och budget<br />
därmed också gör.<br />
Två uppdrag<br />
Räddningstjänsten har två<br />
uppdrag, säkerhet och trygghet.<br />
De är formulerade på två<br />
A4-sidor vardera. Nyckeltal listar<br />
vad räddningstjänsten ska<br />
klara för den summa pengar<br />
man får. Hur många brandsyner<br />
som ska göras, hur många<br />
övningar och utbildningar<br />
som ska genomföras, hur<br />
många konferenser man ska<br />
delta i, med mera. Där finns<br />
också mål och satsningar angivna,<br />
exempelvis att risksyn av<br />
kommunens fastigheter ska ha<br />
påbörjats.<br />
– Behoven styr och politikerna<br />
bestämmer vilka behov som<br />
ska tillgodoses. Vi arbetar<br />
strikt efter detta och allt vi gör<br />
kan följas upp, säger Kenneth<br />
Ericson.<br />
Svårare att skära<br />
Minskas anslagen kan uppdragen<br />
inte utföras. Det blir tydligt<br />
när uppgiften är tydlig.<br />
– Det här gör det svårare för<br />
politikerna att bara rent generellt<br />
skära i budgeten. De måste<br />
ta ställning till vad som ska<br />
bort.<br />
Om ni vill ta er an en ny<br />
uppgift?<br />
– Då måste vi lämna förslag<br />
till kommunstyrelsen. Antingen<br />
får vi mer pengar eller ge<br />
förslag på något med motsvarande<br />
kostnad som kan tas<br />
bort.<br />
Vem sätter målen?<br />
– Det gör kommunen. Som<br />
räddningschef handlar det om<br />
att våga ta initiativ till nya arbetsuppgifter<br />
som behövs för<br />
kommunen och låta bli att<br />
själv ägna sig åt att bygga ny<br />
brandstation eller köpa ny<br />
brandbil. Om vi bara jobbat<br />
traditionellt hade vi aldrig be-<br />
Foto: PER LARSSON<br />
Behoven styr räddningstjänsten och politikerna bestämmer vilka<br />
behoven är. Kenneth Ekeroth, Kenneth Ericson och Hans Hansson<br />
vid räddningstjänsten på Öckerö har tydliga ramar att jobba efter.<br />
hövt vara sex heltidsanställda.<br />
Det innebär inte att Ericson<br />
prioriterar ner operativ verksamhet<br />
Ska inte smutskasta<br />
– Jag tycker inte de operativa<br />
styrkorna bara ska producera<br />
beredskap, men man ska heller<br />
inte smutskasta dem. Det är ju i<br />
första räddningsinsatser politikerna<br />
är beredda att betala för.<br />
Ofta är dagpersonal en broms<br />
för insatsstyrkor som vill göra<br />
uppdrag vid sidan av utryckning.<br />
När året är slut redovisar<br />
räddningschefen hur förvaltningen<br />
klarat uppgifterna, hur<br />
långt man kommit med mål<br />
och satsningar.<br />
– Vi struntar i att lägga ner<br />
kraft på att dokumentera annat<br />
än det som ska redovisas<br />
till kommunen. Det är ett sätt<br />
att minska administrationen<br />
och det är resultatet från uppdraget<br />
politikerna vill få reda<br />
på. Vi ska komma ihåg att vi är<br />
två procent av totala budgeten.<br />
Politikerna har inte tid att lägga<br />
ner mer tid på oss.<br />
Lättare för politikerna<br />
Kommunalrådet Arne Lernhag<br />
(m) tycker att arbetssättet gör<br />
det lättare för politikerna att få<br />
inblick i verksamheten.<br />
– Det handlar om att veta vad<br />
vi får för pengarna. Och måste<br />
vi skära ner behöver vi inte<br />
göra en konsekvensbeskrivning,<br />
den har vi redan.<br />
När konsekvenserna är tydliga,<br />
blir det svårare att skära<br />
i budgeten?<br />
– Vi kan inte bara säga till<br />
räddningschefen att han ska<br />
spara en viss summa. Vi måste i<br />
så fall, med förvaltningschefens<br />
förslag som underlag, ta<br />
beslut om vad som ska bort ur<br />
uppdraget.<br />
Öckerö räddningstjänst har<br />
inga egna intäkter, hela budgeten<br />
finansieras med skattepengar.<br />
– De räddningstjänster som<br />
hamnat i intäktsträsket måste<br />
finansiera beredskapen med<br />
det. Vi tar inte betalt för något,<br />
varken utbildningar eller<br />
brandsyner. Vi ställer upp, säger<br />
Kenneth Ericson.<br />
Måste förstå processen<br />
Det tog räddningstjänsten i<br />
Öckerö tre och ett halvt år att<br />
genomföra den nya styrningen<br />
av verksamheten.<br />
– Och då är vi ändå en liten<br />
räddningstjänst. Den som tror<br />
att man genomför det på ett år<br />
är naiv. Man måste förstå processen<br />
och därför ska inte andra<br />
kopiera vårt koncept. Men<br />
det kan kanske ge inspiration.<br />
PER LARSSON<br />
Foto: MOA LARSSON<br />
– Vår uppgift är tydlig och det gör det svårare för politikerna att<br />
bara rent generellt skära i budgeten. De måste ta ställning till vad<br />
som ska bort, säger räddningschefen Kenneth Ericson.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Fråga Verket<br />
Lars Hedström<br />
■ ■ ■ Jag läser i ortstidningen att det fattas pengar till<br />
kommunens räddningstjänst. Det ska räddningstjänsten<br />
lösa genom att dels dra in deltidskårer, dels öka intäkterna<br />
genom att ta mer betalt för<br />
det förebyggande arbetet,<br />
exempelvis information till<br />
skolelever. Två frågor i anslutning<br />
till detta:<br />
1) Anser Räddningsverket<br />
att nedläggning av deltidskårer<br />
kan användas som en<br />
Vad tycker Räddningsverket?<br />
I den här spalten har du som läsare<br />
möjlighet att ställa frågor till Räddningsverket<br />
och få besked. Överdirektör<br />
Lars Hedström besvarar i<br />
varje nummer en eller flera frågor.<br />
Välkomna att ”Fråga Verket”!<br />
budgetregulator för att få ekonomin att gå ihop? Är det inte,<br />
enligt lag, kommunens riskbild som ska styra beredskapen?<br />
Vad gör tillsynsmyndigheten Räddningsverket åt detta?<br />
2) Kan kommunen verkligen kräva betalt för att åka ut och<br />
lära skolbarn brandskydd? Ingår det inte i den kommunala<br />
räddningstjänstens grundläggande uppgifter att bedriva utåtriktad,<br />
förebyggande verksamhet? Effekten av att ta betalt<br />
blir att eleverna i skolor med knaper ekonomi inte får någon<br />
utbildning alls i brandskydd.<br />
Mellanstadielärare<br />
Nedläggning av styrkor kan<br />
inte bli en budgetregulator<br />
Kommunen ska svara för att<br />
skador till följd av bränder förebyggs.<br />
Kommunen ska också<br />
främja annan olycks- och<br />
skadeförebyggande verksamhet.<br />
Kommunen fattar själv beslut<br />
om hur räddningstjänsten<br />
utformas och dimensioneras.<br />
Arbetet utgår från riskerna,<br />
men också samhällsplanering,<br />
infrastruktur och<br />
geografi är viktiga utgångspunkter.<br />
Det beskrivs i kommunens<br />
riskanalys.<br />
Länsstyrelserna gör tillsyn<br />
av kommunens räddningstjänst.<br />
Räddningsverket svarar<br />
för tillsynsvägledning och<br />
central tillsyn – vägleder länsstyrelserna<br />
i deras arbete och<br />
uttalar sig då oenighet råder.<br />
Tillsynen är till för att säkerställa<br />
en godtagbar och effektiv<br />
räddningstjänst utifrån<br />
samhällets normgivning, till<br />
exempel lagar, föreskrifter<br />
och allmänna råd.<br />
Som svar på din fråga<br />
– nedläggningar av deltidsstyrkor<br />
inom räddningstjänsten<br />
kan inte bli en budgetregulator<br />
för kommunens<br />
ekonomi.<br />
Det är i första hand länsstyrelsernas<br />
uppgift, men också<br />
Räddningsverkets tillsynsenhets<br />
uppgift, att följa upp att<br />
kommunernas räddningstjänst<br />
utformas och dimensioneras<br />
utifrån en riskanalys<br />
och ett helhetsperspektiv.<br />
Kommunen har dock möj-<br />
Ska inte<br />
risken styra<br />
beredskapen?<br />
ligheter och ska fatta beslut<br />
om sin räddningstjänst och<br />
göra avvägningar utifrån ett<br />
helhetsperspektiv. Därför är<br />
det bra om kommunens<br />
räddningstjänst och säkerhetsarbete<br />
diskuteras utifrån<br />
ett medborgar- eller kundperspektiv<br />
och diskuteras av<br />
de lokala politikerna.<br />
Upp till kommunerna<br />
När det gäller information i<br />
skolorna är det en mycket<br />
viktig del i det förebyggande<br />
arbetet och då i hela perspektivet<br />
skydd mot olyckor.<br />
Räddningsverket lämnar<br />
stort stöd till kommunerna i<br />
form av olika projekt och<br />
hjälpmedel. Den ”enskilda<br />
människan” och information<br />
till allmänheten är prioriterade<br />
områden för oss. Hur arbetet<br />
bedrivs i kommunerna,<br />
på vilket sätt och av vilka, är<br />
upp till kommunerna själva<br />
att bestämma.<br />
För mig är det självklart att<br />
området skydd mot olyckor<br />
finns med i skolarbetet. Det<br />
är olyckligt om skolans ekonomi<br />
ska avgöra om eleverna<br />
får utbildning eller inte. De är<br />
den kanske viktigaste av alla<br />
målgrupper.<br />
Kommunerna löser det här<br />
olika. En del kommuner utbildar<br />
lärare. Många kommuner<br />
använder sin räddningstjänstpersonal<br />
i arbetet.<br />
Lars Hedström<br />
SKICKA DINA FRÅGOR HIT:<br />
e-post: sirenen@srv.se<br />
eller ”Fråga Verket”, <strong>Sirenen</strong>, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad<br />
Du kan även ringa in frågor: 054-13 51 02, 13 51 04, 13 51 06.<br />
Foto: JONATHAN STRANDLUND<br />
Publiken i Hultsfred var eld och lågor när tyska rockbandet Rammstein släppte loss i somras. På allt<br />
fler konserter används fyrverkerier, eldkastare och andra effekter. Särskilt inomhus är dessa produkter<br />
en potentiell brandfara, det fick vi ett skrämmande exempel på i USA i februari.<br />
Inomhusfyrverkerier<br />
en risk som ökar<br />
Fyrverkerier och ”eldsprut”<br />
inomhus blir allt vanligare.<br />
– Framför allt ökar användningen<br />
av specialeffekter<br />
vid sportevenemang. Vi<br />
ser risker med detta, säger<br />
Bengt-Ove Ottosson vid polisens<br />
tillståndsgrupp i Västra<br />
Götaland.<br />
98 människor omkom och<br />
många skadades i slutet av februari<br />
vid en brand på en nattklubb<br />
i West Warwick i den<br />
amerikanska delstaten Rhode<br />
Island. Ett rockband stod på<br />
scenen när ett fyrverkeri antände<br />
inredningen. Panik uppstod<br />
när de 250 besökarna skulle ta<br />
sig ut. Arrangören saknade tillstånd<br />
att använda fyrverkerier.<br />
I Sverige regleras användning<br />
av fyrverkerier och pyrotekniska<br />
sceneffekter av ordningslagen.<br />
Centralt ansvar har Rikspolisstyrelsen,<br />
lokalt ger berörd<br />
polismyndighet tillstånd.<br />
Räddningstjänsten fungerar<br />
som remissinstans.<br />
Det krävs alltid särskilt tillstånd<br />
för att få använda fyrverkerier<br />
inomhus.<br />
– Det är en oroande trend att<br />
allt fler använder specialeffekter<br />
inomhus. Även eldeffekter<br />
med gasol ökar. Ett tillstånd är<br />
ingen hundraprocentig garanti<br />
för att det inte går snett, säger<br />
Bengt-Ove Ottosson, som<br />
tillstyrker ett hundratal ansökningar<br />
årligen i Västra Götaland.<br />
– Det som hände i USA kan<br />
även hända här. Det hänger på<br />
den som handskas med fyrverkerierna.<br />
Tillstånd ges inte till vem som<br />
helst. Den som hanterar fyrverkerierna<br />
måste uppvisa intyg<br />
som styrker kompetensen.<br />
Dessutom krävs en redogörelse<br />
för vilka fyrverkerier, hur och<br />
när de ska användas.<br />
– Men de allra flesta ansökningarna<br />
går igenom eftersom<br />
de anses vara seriösa. Bara någon<br />
enstaka får avslag, säger<br />
Ottosson.<br />
Testar pyroteknik<br />
Räddningsverkets avdelning<br />
för brandfarliga och explosiva<br />
varor (före detta Sprängämnesinspektionen)<br />
har till uppgift<br />
att godkänna och granska pyrotekniska<br />
produkter.<br />
– Alla pjäser måste vara godkända.<br />
Därför testar vi alla pyrotekniska<br />
sceneffekter och<br />
märker dem med godkännandenummer.<br />
Lämplighet och säkerhetsavstånd<br />
bedöms för oli-<br />
ka pjäser, förklarar Kenneth<br />
Jarnryd, Räddningsverket.<br />
– Men vi vet att det förekommer<br />
illegal pyroteknik som beställs<br />
utomlands eller tillverkas<br />
hemma.<br />
Med anledning av det inträffade<br />
i USA kommer Räddningsverket<br />
att ta upp problemen<br />
med branschföretagen som<br />
tillverkar och importerar produkterna.<br />
– Vår rekommendation till<br />
polis och räddningstjänst är att<br />
bedöma pjäsernas lämplighet<br />
för lokalen vid exempelvis ”demoskjutningar”<br />
innan evenemanget<br />
äger rum.<br />
I Sverige har inga större<br />
olyckor skett. Men det finns ett<br />
tiotal olyckor där pyrotekniker<br />
blivit brännskadade under<br />
scenshower.<br />
Händer det att rockband<br />
uppträder inomhus med fyrverkerier<br />
utan att ha tillstånd?<br />
– Här finns ett visst mörkertal.<br />
Det är troligt att mindre<br />
rockband som turnerar mellan<br />
länderna struntar i svenska regler,<br />
säger Kenneth Jarnryd.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Malmö satsar kvinnligt – och danskt<br />
Sex kvinnor har erbjudits plats<br />
vid räddningstjänsten i Malmö<br />
i projektet ”Kvinnlig brandman”,<br />
som <strong>Sirenen</strong> berättade<br />
om i förra numret.<br />
19 kvinnor har testats inför<br />
rekryteringen. Bland annat på<br />
det fysiskt mycket krävande<br />
”Varvet”, vilket blev för tufft för<br />
samtliga tjejer.<br />
– Meningen är att de under en<br />
tvåårsperiod ska få möjlighet<br />
att öva upp sina förmågor för<br />
att kunna uppfylla Malmös<br />
krav för nyanställning av<br />
brandmän. Målet är att vi under<br />
projektets gång ska anställa<br />
tjejerna, säger Erling Johansson<br />
vid räddningstjänsten i Malmö.<br />
Samtidigt har tio brandmän<br />
nyanställts i Malmö. Alla män.<br />
En av de nyanställda är inflyt-<br />
tad från Danmark, där han gått<br />
sin utbildning och arbetat som<br />
brandman i flera år.<br />
– För att kunna söka jobb i<br />
Sverige lät han värdera sin danska<br />
utbildning och Räddningsverket<br />
fann den jämförbar med<br />
den svenska. Anställningen är<br />
den första i sitt slag och öppnar<br />
för nya intressanta möjligheter,<br />
säger Erling Johansson.
10 Nyheter <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Hjärtläkare efterlyser tidigare hjälp<br />
– Här kan räddningstjänste<br />
– Nu måste vi få räddningstjänsten<br />
med oss.<br />
Budskapet kommer från<br />
hjärtspecialister i Göteborg.<br />
De vill se fler brandbilar<br />
med defibrillatorer. Det<br />
handlar om tid. Och om liv.<br />
Av 30 000 svenskar som 1990-<br />
2001 drabbades av hjärtstopp<br />
och fick livräddande hjälp, levde<br />
4 procent en månad senare.<br />
Mediantiden från larm till defibrillering<br />
(elstöt för att få<br />
igång hjärtverksamheten) var<br />
13 minuter.<br />
Av de som fick defibrillering<br />
inom fyra minuter levde 34<br />
procent en månad senare.<br />
Med snabbare<br />
hjälp överlever fler, det<br />
är ingen nyhet.<br />
– En förbättrad ambulansorganisation<br />
kan minska tiden. Men<br />
största vinsten kan göras<br />
genom att decentraliseradefibrilleringen<br />
till räddningstjänst,<br />
polis, utbildade lekmän och<br />
anhöriga till hjärtsjuka, säger<br />
Johan Herlitz, hjärtläkare på<br />
Sahlgrenska i Göteborg.<br />
På ett seminarium i februari<br />
vädjade hjärtläkarna i Göteborg<br />
om hjälp utanför sjukvårdsvärlden.<br />
– Vi måste öka intresset och<br />
komma åt problemet att så få<br />
överlever plötsligt hjärtstopp,<br />
sade hjärtläkaren Lars Ekström.<br />
Försämrade siffror<br />
Läkarna oroas över att andelen<br />
överlevande en månad efter<br />
hjärtstopp sjunkit, från 6,5<br />
procent 1991 till 4 procent<br />
2001. Däremot har andelen patienter<br />
som fått hjärt- och lungräddning<br />
(HLR) före defibrille-<br />
Johan Herlitz<br />
ring ökat från 30 till 40 procent<br />
under samma period. Det är<br />
också viktigt.<br />
– Med tidig HLR (hjärt- och<br />
lungräddning) är överlevnadschansen<br />
två-tre gånger så hög,<br />
säger Johan Herlitz.<br />
En tredjedel av landets räddningstjänster<br />
åker i dag på så<br />
kallade IVPA-larm (i väntan på<br />
ambulans). Hur många som<br />
har defibrillator finns inga siffror<br />
på. I Östergötland finns det<br />
i alla kommuner, men totalt<br />
sett är andelen liten.<br />
Torsby föregångare<br />
Räddningstjänsten i Torsby är<br />
en föregångare i att<br />
stödja sjukvården. Den<br />
var bland de första i<br />
landet med IVPA och<br />
på fyra brandstationer<br />
används defibrillatorer.<br />
Kåren i Sysslebäck<br />
hade bara haft sin i en<br />
vecka när ett liv räddades.<br />
Räddningschefen<br />
Bengt Carlsson säger så här:<br />
– Naturligtvis är räddningstjänsten<br />
en viktig resurs. Men<br />
får vi larm först när någon redan<br />
fått hjärtstopp, då är det<br />
svårt. Tanken med IVPA är att vi<br />
ska åka redan när personen fått<br />
hjärtproblem.<br />
I Karlstad har räddningstjänsten<br />
nyligen skaffat defibrillator<br />
till deltidskåren i Molkom.<br />
– Den kommer att rädda liv.<br />
Vi har cirka 20 minuters körtid<br />
till Molkom, säger ambulanssjukvårdaren<br />
Carina Sörensen.<br />
Kollegor till henne hyllade<br />
vid seminariet i Göteborg samarbetet<br />
med räddningstjänst<br />
och polis. Polisen i Karlstad har<br />
defibrillatorer i fyra bilar, den<br />
första skaffades för snart tre år<br />
sedan.<br />
Defibrillatorer i brandbilarna<br />
kommer att bli vanligare.<br />
Det tror både Socialstyrelsen<br />
och Räddningsverket.<br />
– Jag tycker de ska finnas i varje<br />
brandbil där räddningstjänsten<br />
är snabbare än ambulansen<br />
till olycksplatsen, säger Jan<br />
Nilsson, medicinskt ansvarig<br />
på Räddningsverket.<br />
Ett meddelandeblad från Socialstyrelsen<br />
i november 2000<br />
gjorde det möjligt för rädd-<br />
■ På 35 kasinon i USA finns fler än 2 000 säkerhetsvakter utbildade i defibrillator och<br />
HLR. 1997-1999 hade man 148 patienter, 105 av dem hade kammarflimmer och 56<br />
överlevde (38 procent). Av behandlade inom tre minuter överlevde 74 procent.<br />
– Det var första polisbilen i<br />
Norden. Vi är ensamma i Sverige<br />
än, men polisen i Stockholm<br />
är på gång, säger Magnus Jarneman.<br />
Studerat i USA<br />
Det är mycket tack vare Magnus<br />
Jarneman som satsningen i<br />
Karlstad blivit av. Han har bakgrund<br />
som ambulanssjukvårdare,<br />
har studerat effekter av<br />
defibrillatorer i polisbilar i<br />
USA.<br />
– Tanken kom när jag såg att<br />
det tog för lång tid innan folk<br />
fick hjälp. Vi finns oftast i bilen<br />
och har då ingen anspänningstid.<br />
Vi har varit på cirka 25<br />
hjärtstopp, hjälpt till med HLR.<br />
Två gångar har vi använt defibrillatorn,<br />
men vid de tillfällena<br />
var det redan för sent.<br />
Magnus tycker också det är<br />
viktigt att man kan vara ambulanspersonalen<br />
behjälplig på<br />
flera sätt; öppna dörrar, bära<br />
bårar.<br />
– Revirgränser suddas ut och<br />
det har vi nytta av i alla sammanhang,<br />
bara att vi är bekanta<br />
med varandra när vi träffas<br />
på trafikolyckor.<br />
Inget egentligt motstånd<br />
Räddningstjänstens satsning<br />
på IVPA har inte gillats av alla<br />
läkare. På sina håll vill inte<br />
sjukvården teckna avtal med<br />
räddningstjänsten. Hjärtläkarna<br />
i Göteborg tror inte det<br />
finns något egentligt motstånd<br />
mot defibrillatorer i brandbilar,<br />
men däremot att läkarna<br />
inte känner sig ha tid att ge den<br />
utbildning som behövs för delegering.<br />
– Till de som tvekar kan jag<br />
säga att jag gett utbildning i<br />
åtta år och det är inte betungade,<br />
säger Lars Ekström.<br />
ningstjänsten att använda defibrillatorer.<br />
– Första året var det knappt<br />
känt. Det här är en mognadsprocess,<br />
säger Sylvia Myrsell på<br />
Socialstyrelsen.<br />
För att få ge hjälp med defibrillator<br />
krävs en utbildning på<br />
fyra timmar. Instruktörer som<br />
ska ge utbildning ska ha ytterligare<br />
fyra timmars utbildning.<br />
Och för att leda utbildning av<br />
instruktörer krävs ytterligare<br />
fyra timmars utbildning.<br />
Det har hänt att frågan strandat<br />
på spörsmålet om vem som<br />
ska betala defibrillatorer och<br />
utbildning.<br />
– Liv får inte gå till spillo för<br />
att man inte kan komma överens<br />
om vem som ska betala, säger<br />
Ekström.<br />
Efter utbildning måste ansvarig<br />
läkare ge delegation att<br />
utföra defibrillering. Arbetet<br />
faller under hälso- och sjukvårdslagen.<br />
Koll på verksamheten<br />
– Det är viktigt att det också<br />
ses som sjukvårdsåtgärd. Att<br />
det står en läkare bakom och<br />
att man har kontroll på vem<br />
som utför vad. Sköts samarbetet<br />
mellan kommun och landsting<br />
korrekt, då tycker jag det<br />
För räddningstjänsten i Torsby<br />
kostade satsningen för fyra<br />
brandstationer 167 000 förra<br />
året. Räddningstjänsten hade<br />
209 IVPA-larm, vilket gör 800<br />
kronor per larm.<br />
– För oss var det fyra procent<br />
av budgeten på fyra miljoner<br />
Myndigheter överens: Defibrillatorer i brandb<br />
Defibrillatorn, snart i var<br />
mans bil..?<br />
här är positivt, säger Myrsell.<br />
Hon är inte orolig för att en<br />
brandman ska hantera utrustningen<br />
fel. Dagens defibrillatorer<br />
känner av patientens hjärtrytm<br />
och ger röstinstruktioner<br />
om HLR eller defibrillering ska<br />
utföras.<br />
– Handhavandefel är nästan<br />
omöjligt. Det som däremot är<br />
viktigt är att man kan vanlig<br />
HLR ordentligt. Jag ser att räddningstjänsten<br />
kan göra nytta<br />
framförallt i glesbygd.<br />
■ På O´Hareflygplatsen i Chicago (80 miljoner besökare per år) finns 42 defibrillatorer<br />
utplacerade som en form av första hjälpen. Under två år försökte allmänhet rädda<br />
18 personer som hade kammarflimmer. 11 av dem (56 procent) överlevde.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
n rädda liv<br />
kronor. Kostnaden är förhållandevis<br />
liten, verksamheten<br />
borde inte stupa på<br />
diskussionen om det är<br />
kommun eller landsting<br />
som ska betala, säger<br />
Bengt Carlsson.<br />
PER LARSSON<br />
Foto: PER LARSSON<br />
I Karlstads kommun är polis, sjukvårdare<br />
och räddningstjänst utrustade<br />
med defibrillatorer. Magnus<br />
Jarneman, Lars Ericson, Carina Sörensen<br />
och Fredrik Frisk är överens<br />
om att det är positivt att sprida defibrillatorer<br />
till fler.<br />
lar blir vanligare<br />
Räddningsverkets skolor har<br />
övningsdefibrillatorer som används<br />
i utbildningen, Revinge<br />
och Sandö har riktiga defibrillatorer.<br />
– Våra sjukvårdslärare är utbildade<br />
instruktörer, all utbildning<br />
sker enligt Cardiologföreningens<br />
intentioner, säger Jan<br />
Nilsson.<br />
Hjärtläkarna efterlyser engagemang<br />
från räddningstjänsten,<br />
Jan Nilsson ser inget motstånd<br />
därifrån.<br />
– Men jag tror inte de som är<br />
negativa, var de nu finns, kan<br />
hålla emot så länge till.<br />
Som en brandsläckare<br />
Stig Holmberg, pensionerad<br />
hjärtläkare i Göteborg, är en av<br />
de som främst förespråkar fler<br />
defibrillatorer i samhället.<br />
Holmbergs vision är att det<br />
ska sitta en defibrillator där det<br />
sitter en brandsläckare.<br />
– Brandsläckaren har man<br />
inte för att man vet att det ska<br />
Nyheter<br />
Fakta – tidig<br />
defibrillering<br />
Flisa (Föreningen ledningsansvariga<br />
inom svensk ambulanssjukvård)<br />
och Svenska Cardiologföreningen<br />
för sedan 1990<br />
register över hjärtstopp utanför<br />
sjukhus.<br />
Ur registret och kommentarerna<br />
för åren 1990-2001 kan<br />
noteras:<br />
■ 38 750 fall av hjärtstopp.<br />
För 30 639 patienter startade<br />
ambulanspersonal livräddande<br />
insats.<br />
■ 16 procent läggs in levande<br />
på sjukhus. 4 procent lever en<br />
månad senare.<br />
■ Av de som fick defibrillering<br />
inom fyra minuter levde 34<br />
procent efter en månad, 16<br />
procent av de som fick hjälp efter<br />
fem-åtta minuter.<br />
■ Med omedelbar defibrillering<br />
uppskattas att 50-60 procent<br />
skulle överleva.<br />
■ Bland de som hade kammarflimmer<br />
(oregelbunden<br />
hjärtrytm och förstadie till<br />
hjärtstopp) på första EKG är<br />
överlevnadsprocenten mer än<br />
dubbelt så hög bland de som<br />
fick HLR jämfört med de som<br />
inte fick.<br />
■ I 63 procent av fallen fanns<br />
annan person närvarande. 90<br />
procent av de överlevande<br />
kommer från denna grupp.<br />
■ 62 procent av hjärtstoppen<br />
inträffade i hemmet.<br />
■ 32 procent hade kammarflimmer<br />
när ambulansen kom. I<br />
de fall där någon fanns närvarande<br />
hade 40 procent kammarflimmer,<br />
utan vittne var siffran<br />
18 procent.<br />
■ Mediantiden från hjärtstopp<br />
till första defibrillering<br />
var 13 minuter.<br />
■ Mediantiden mellan hjärtstopp<br />
och larm var fyra minuter<br />
när en person var närvarande.<br />
En anmärkningsvärt lång tid<br />
som anses kunna kortas till en<br />
minut.<br />
■ Det går att öka överlevnadsprocenten.<br />
I norska Stavanger<br />
ligger den på 23 procent. Det<br />
motsvarar 15 personer på<br />
100 000 invånare.<br />
brinna, utan för säkerhets<br />
skull. Det är dags att lansera<br />
defibrillatorn på samma sätt.<br />
Sylvia Myrsell säger:<br />
– Det finns inget som visar att<br />
det skulle rädda fler liv om defibrillatorn<br />
används som första<br />
hjälpen, men däremot om<br />
räddningstjänst, polis och större<br />
företag har tillgång till den.<br />
Mest anmärkningsvärt är det<br />
att det inte finns defibrillatorer<br />
på alla vårdcentraler.<br />
PER LARSSON<br />
■ I Piacenza,Italien, har defibrillatorer skaffats till brandbilar, polisbilar och offentliga byggnader. 1 200<br />
frivilliga har utbildats att sköta dem, de larmas en minut efter räddningstjänsten. Statistik visar att 15<br />
procent som fått hjälp av frivilliga överlever, 4 procent som fått hjälp av räddningstjänsten överlever.<br />
Leksand kräver<br />
släckutrustning i hemmen<br />
11<br />
Sedan årsskiftet följer räddningstjänsten med skorstensfejarmästaren<br />
hem till folk i Leksand.<br />
När sotaren kontrollerar skorsten och eldstad, går brandmannen<br />
husesyn tillsammans med fastighetsägaren och kontrollerar<br />
att det finns fungerande brandvarnare och släckutrustning i<br />
bostaden.<br />
Leksand är först ut i landet med den här typen av hembesök.<br />
– Målet är att alla ska ha en brandvarnare på varje våningsplan<br />
och släckutrustning i huset. Det är vår tolkning av räddningstjänstlagens<br />
41:a paragraf. Finns inte denna utrustning vid besiktningen<br />
har man tre månader på sig att skaffa detta, annars<br />
skrivs ett föreläggande, säger Mats Brolin, räddningstjänsten i<br />
Leksand.<br />
15 hushåll betas av varje dag och hittills har räddningstjänstens<br />
”besiktningsman” gjort 500 hembesök. Av dem är det endast<br />
cirka fem procent som inte uppfyller kraven.<br />
Totalt räknar man med brandsyn i 10 000 objekt. Ett jättejobb<br />
som beräknas ta några år i anspråk.<br />
Enligt Brolin välkomnas räddningstjänsten ute i stugorna:<br />
– Vi har bara positiva erfarenheter. Folk vill att vi ska komma<br />
ut och de har massor med frågor till oss. Vi har plötsligt blivit<br />
tillgängliga för allmänheten.<br />
– Vi hade förberett oss på negativa reaktioner, att folk kanske<br />
inte skulle vilja släppa in oss i sina hem. Men det har blivit precis<br />
tvärtom, säger han.<br />
Gästrike bygger brandstation<br />
Gästrike räddningstjänst får en ny brandstation och beredskapen<br />
i förbundet utökas med två man.<br />
– Det är ett trendbrott. Tidigare har pengarna bestämt ambitionsnivån.<br />
Nu handlar det om ett politiskt besked om vad man<br />
vill med verksamheten, säger räddningschefen Mats Granat.<br />
Behovet av snabbare insatstider till Valbo har diskuterats<br />
länge. Nu förläggs den nya brandstationen i Rörberg, mellan<br />
Sandviken och Gävle och i närheten av Valbo. Om- och tillbyggnad<br />
av en terminal på Sandviken-Gävle flygplats blir brandstation.<br />
– Insatstiden till Valbo minskas från 14 till fyra minuter.<br />
På den nya stationen ska finnas en styrka på 1+2 och insatsledare<br />
för hela förbundet. Där placeras också räddningscentral<br />
och övningsplats.<br />
Beredskapen inne i Gävle kommer att minskas från sju till sex<br />
man, på övriga stationer i förbundet hålls styrkorna intakta.<br />
För den nya stationen behövs åtta nya brandmän, med pensionsavgångar<br />
behöver totalt tolv brandmän anställas de närmaste<br />
åren.<br />
Investeringen innebär att kommunerna i förbundet skjuter till<br />
2,5 miljoner kronor mer varje år.<br />
Tre av fyra dödsbränder<br />
berodde på rökning<br />
73 procent av dödsbränderna på norska servicehem och liknande<br />
under de senaste tio åren berodde på rökning.<br />
Det har Norsk brannvernforening konstaterat och vill att myndigheterna<br />
skärper kraven på internkontroll.<br />
En undersökning som Brannvernforeningen gjorde 2001 visade<br />
att nästan var fjärde institution haft brand eller brandtillbud<br />
under senaste året, men bara hälften av institutionerna hade<br />
genomfört brandövningar enligt kraven i brandföreskrifterna.<br />
Brannvernsföreningen har därefter tillsammans med myndigheter<br />
tagit fram ett utbildningspaket som på mindre än ett år<br />
beställts av 1 100 institutioner och 200 räddningstjänster.<br />
Markoolio<br />
hjälper SOS-alarm<br />
Det förekommer att nödnumret 112 missbrukas.<br />
Med draghjälp av artisten Markoolio och företaget Arla vill<br />
SOS Alarm öka respekten för 112 genom att gå ut med information<br />
till ungdomar i åldrarna 9-13 år.<br />
I takt med att ungdomars användning av mobiltelefoner ökar,<br />
har också antalet okynnesringningar till SOS Alarm ökat. Det<br />
ökar risken för att människor inte får den hjälp de har rätt till.<br />
Under mars kommer 50 miljoner mjölkpaket att vara försedda<br />
med olika budskap som tydligt visar i vilka situationer man<br />
ska ringa nödnumret 112.<br />
I TV4 och på SOS Alarms hemsida för Markoolio ut samma<br />
budskap.
12 Nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Chefsmötet i Malmö<br />
– Vi måste ta ansvar<br />
för förändring<br />
Det är tufft att vara chef.<br />
Tycker cheferna.<br />
– Vi hade ett jobbigt 2002 med mycket<br />
slitningar. Jag känner mig nu som en<br />
intern motivationskonsult, sade färske<br />
räddningschefen Ken Henningson, på<br />
Chefsmötet i Malmö.<br />
Trenden sedan något år är att en modern<br />
chef ska inte vara chef, utan ledare eller coach.<br />
En tes som snart riskerar bli en floskel.<br />
Men presumtiva ledare är det tydligen<br />
ont om.<br />
– De som ville bli räddningschef i Malmö<br />
kändes som någon slags bristvara. Jag har<br />
fått frågan om jag vet vad jag gett mig in<br />
på, berättade Henningson.<br />
En av de som ville bli chef var Eva-Marie<br />
Abrahamsson. Hon fick nobben i Malmö,<br />
men jobbet i Helsingborg.<br />
– Chefen är generalist, de flesta vill vara<br />
specialister i dag, sade hon.<br />
Chefsmötet, en konferens i Malmö 26-27<br />
februari med närmare 100 deltagare, visade<br />
chefernas behov att få diskutera sin situation.<br />
Ansvar för förändring<br />
Ledarskap var ett viktigt ämne. En uppgift<br />
under förändring, precis som räddningstjänsten<br />
i stort.<br />
Det är något som man tagit fasta på räddningstjänsten<br />
i Malmö.<br />
– Många hos oss har inte verktygen för<br />
förändring. Därför har vi startat en utbildning<br />
för 40 mellanchefer i organisationen.<br />
Vi kan inte bara vänta på den nya lagen, vi<br />
måste vilja och våga nu. Och vi som är räddningschefer<br />
måste ta ansvar som förändringsledare,<br />
sade Henningson.<br />
– Delaktighet är viktigt. Och då menar jag<br />
ut i varje enskilt arbetsställe. Finns inte del-<br />
Sagt på Chefsmötet<br />
– Skåne har 33 kommuner<br />
och 20 räddningstjänster. Borde<br />
man inte ha hälften, tio<br />
räddningstjänster som är strategiskt<br />
placerade?<br />
(Fundering från Britt-Marie<br />
Lindkvist, riksdagskvinna (s)<br />
och ledamot i försvarsutskottet)<br />
– Linus Erikssons debattinlägg<br />
i <strong>Sirenen</strong> var mycket bra, det var<br />
nästan en programförklaring<br />
för framtiden.<br />
(Lars Hedström, överdirektör<br />
Räddningsverket)<br />
– Det är helt rätt när Malmö<br />
tillsvidareanställer kvinnliga<br />
brandmän som deltar i deras<br />
projekt. Det är en mycket bra<br />
satsning.<br />
(Hedström igen)<br />
aktigheten med, då är det svårt att förändra,<br />
sade Tonny Antmar, räddningschef i<br />
Höör.<br />
Behövs det chefer för räddningstjänsten<br />
som inte är brandingenjörer?<br />
– Det har egentligen ingen betydelse var<br />
man kommer ifrån. Vi är inte ledare för att<br />
vi har gått brandingenjörsutbildning. Malmö<br />
sökte inte en brandingenjör utan en ledare,<br />
sade Henningson.<br />
Se förbi kårandan<br />
Nätverk och samverkan hör den moderna<br />
organisationen till. Räddningstjänster<br />
samverkar också, helst med andra räddningstjänster.<br />
– När jag kom till Räddningsverket upplevde<br />
jag kårandan inom räddningstjänsten.<br />
Jag tror det är viktigt med nätverk<br />
inom kommunen. Tänk inte bara räddningstjänst,<br />
uppmanade Räddningsverkets<br />
generaldirektör Christina Salomonson.<br />
Ken Henningson höll med:<br />
– Vi har varit bra på att samverka inom<br />
räddningstjänsten. Nu handlar det om att<br />
få med socialchefen och gatuchefen. Vi behöver<br />
nya nätverk och lägga ner en del<br />
gamla.<br />
Tonny Antmar konstaterade att Höörs<br />
kommun tagit ett steg på vägen:<br />
– Man har gjort en förvaltning av hela<br />
kommunen. Vi har en förvaltningschef och<br />
resten är verksamhetschefer. Det gör att<br />
alla chefer med automatik träffas.<br />
Sök influenser på annat håll var en uppmaning<br />
på mötet. Kanske chefsmöten med<br />
chefer utanför räddningstjänsten.<br />
Eva-Marie Abrahamsson lanserade en ny<br />
syn på räddningstjänstförbund:<br />
– Vi kanske ska ha har förbund med andra<br />
kommuner enbart för den operativa<br />
– Omställningen till den nya<br />
lagen är så stor att vi kommer<br />
att omorganisera hela vår verksamhet.<br />
(Hedström igen)<br />
– I samhället ser man upp till<br />
brandmannen. Denne står för<br />
så mycket gott, som trygghet<br />
och säkerhet. Men då kräver vi<br />
också att brandmannen ska<br />
vara rättvis och jämställd.<br />
(Birgitta Ågren, chef för enheten<br />
för civilt försvar på försvarsdepartementet,<br />
apropå<br />
kravet på fler kvinnor och invandrare<br />
som brandmän)<br />
– Är det dags att konkurrensutsätta<br />
räddningstjänsten, åtminstone<br />
den operativa delen?<br />
Jag börjar dra åt det hållet.<br />
(Lars Berg, tidigare räddningschef<br />
i Malmö)<br />
verksamheten,<br />
men<br />
låta den förebyggandeverksamheten<br />
samverka<br />
inom kommunenistället.<br />
Malmö gör som Södertörn –<br />
slutar med blåljus på alla<br />
automatiska brandlarm.<br />
– Vi har sneglat på deras<br />
modell och anpassat till<br />
våra förhållanden, säger<br />
brandingenjör Maya Stål.<br />
I Malmö som på alla andra håll<br />
är nästan alla automatlarm falska,<br />
runt 97 procent.<br />
Än så länge åker räddningstjänsten<br />
i Malmö med blåljus,<br />
och tar sen avgift för att återställa<br />
larmet.<br />
– Det löses genom att först avsluta<br />
räddningstjänsten, sen<br />
utförs kontrollen som vi tar betalt<br />
för. Men avgiften överstiger<br />
ganska kraftigt kostnaden för<br />
jobbet, säger Maya Stål.<br />
Dock ska det bli ändring på<br />
Stärks internt<br />
I Malmö jobbar<br />
räddningstjänsten<br />
med att bli<br />
starkare inom kommunen.Brandingenjör<br />
Per-Erik Ebbeståhl<br />
är ansvarig för<br />
en analys- och projektenhet<br />
som ska<br />
plocka in resurser<br />
(även från andra förvaltningar),<br />
analysera<br />
dem och utveckla<br />
handlingsplaner.<br />
– Vi är i trygg- och säkerhetsbranschennumera,<br />
inte i brandsläckningsbranschen.<br />
Vi måste från<br />
grunden skapa ledningssystem<br />
för trygghet och säkerhet,<br />
sade Ken Henningson.<br />
PER LARSSON<br />
detta. Malmö<br />
kommer<br />
emellertid<br />
inte att förvandla<br />
alla<br />
automatiska<br />
brandlarm<br />
till teknisk<br />
Maya Stål service.<br />
I stället indelas<br />
de i två kategorier:<br />
■ Riskobjekt. Platser där<br />
många människor vistas. Anläggningar<br />
med hög tillförlitlighet.<br />
– Då är det räddningstjänstuppdrag.<br />
Vi påkallar fri väg<br />
med blåljus och tar inte betalt.<br />
■ Objekt med främst egendomsskydd.<br />
Anläggningar<br />
med låg tillförlitlighet.<br />
– Då påkallas inte fri väg, och<br />
Foto: PER LARSSON<br />
Ken Henningson<br />
har haft en tuff<br />
start som räddningschef<br />
i Malmö.<br />
Det är viktigt att<br />
cheferna står upp<br />
och leder förändringen,<br />
anser han.<br />
Malmö utan blåljus på automatlarm<br />
då tar vi betalt med gott samvete.<br />
Sedan tidigare finns en årlig<br />
anslutningsavgift för ägarna<br />
till larmen. Den ska förändras<br />
till en fast del och en rörlig del<br />
som baseras på risker och verksamheter.<br />
Avgiften för larmen<br />
ska baseras på självkostnadsprincipen.<br />
– Men det viktigaste i vårt förslag<br />
är frågan om kvalité.<br />
Därför ska det finnas en kvalitetsplan<br />
för anläggningarna.<br />
Den ska bland annat ta upp avtal,<br />
organisation, teknisk utformning,<br />
underhåll och kontroll,<br />
uppföljning av felaktiga<br />
larm.<br />
Malmös nya hållning vid automatiska<br />
brandlarm beräknas<br />
bli verklighet nästa år.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Sotningen ska inte avregleras.<br />
Det föreslår försvarsdepartementet<br />
i en promemoria.<br />
Debatten om sotningen har varit<br />
lika het som lång.<br />
Det nya förslaget från försvarsdepartementet<br />
innebär<br />
bland annat att:<br />
■ Sotningen avregleras inte.<br />
■ Kravet på att det i en kommun<br />
ska finnas sotningsdistrikt<br />
och skorstensfejarmästare<br />
tas bort.<br />
Det föreslås också att man<br />
inte måste vara anställd inom<br />
sotningsverksamhet för att få<br />
gå sotarutbildning på skolan i<br />
Rosersberg. Behörighetskraven<br />
för den som utför brandskyddskontroll<br />
bör föreskrivas<br />
av regeringen, eller myndighet<br />
som regeringen ger uppgiften.<br />
Sotningsfrågan har länge<br />
handlat om avreglering eller ej.<br />
Intressenterna har sagt kategoriskt<br />
ja eller nej.<br />
I den senaste sotningsutredningen,<br />
som kom i maj 2001,<br />
föreslogs avreglering.<br />
– Det förslaget är inte till någon<br />
del beaktat nu, säger Andreas<br />
Heuer på försvarsdepartementet.<br />
Diskussionerna kring sotningen<br />
har bidragit till att beslut<br />
om den nya lagen som rör<br />
räddningstjänsten (lagen om<br />
skydd mot olyckor som kan<br />
föranleda räddningsinsats)<br />
Nyheter<br />
Nytt förslag från departementet<br />
Sotningen avregleras inte<br />
Irak-konflikten<br />
Ett krig i mellanöstern<br />
skulle innebära en katastrof<br />
för människorna i området.<br />
– Vi håller på att förbereda<br />
för vår kanske största internationella<br />
humanitära<br />
hjälpinsats någonsin, säger<br />
Kjell Larsson, chef för internationella<br />
avdelningen vid<br />
Räddningsverket.<br />
Räddningsverket har under en<br />
längre tid planerat för och arbetat<br />
med förberedelser för en<br />
eventuell humanitär katastrof i<br />
Irak.<br />
– Det finns inga buffertar i<br />
landet. Stora delar av den irakiska<br />
befolkningen är redan<br />
beroende av bistånd och matleveranser<br />
från FN. I händelse av<br />
ett långvarigt krig skulle det<br />
betyda en ofattbar katastrof för<br />
befolkningen. Det humanitära<br />
hjälpbehovet kommer att bli<br />
mycket omfattande, säger Kjell<br />
Larsson.<br />
Räddningsverkets hjälpstyrkor<br />
agerar på uppdrag av FN<br />
och är redo att med kort varsel<br />
bistå med personal och materiel.<br />
– Vi är redan nu förberedda<br />
för den enskilt största svenska<br />
internationella hjälpinsatsen<br />
någonsin. Vid ett eventuellt<br />
krig är vi redo att ge oss in i området<br />
så snart striderna upphört.<br />
Erbjuder stöd<br />
Det handlar främst om att erbjuda<br />
FN och andra som leder<br />
arbetet vid katastrofer hjälp<br />
genom att bygga fältkontor<br />
med kommunikation, transporter<br />
och bostäder så att deras<br />
personal omedelbart kan arbeta<br />
operativt vid ankomsten till<br />
katastrofplatsen.<br />
Räddningsverket klarar att<br />
ansvara för logistiken vid<br />
landsomfattande försörjningsinsatser,<br />
transportera stora<br />
mängder förnödenheter i lastbilskonvojer<br />
och ordna tältläger<br />
med rent vatten och toaletter<br />
för som mest 100 000 flyktingar.<br />
Skickar IT-experter<br />
Krigshotet i mellanöstern har<br />
gjort att Ocha, FN:s humanitära<br />
enhet, beslutat inrätta en samordningscentral<br />
för humanitär<br />
hjälpverksamhet i Larnaca på<br />
Cypern.<br />
Räddningsverket bidrar – på<br />
begäran av FN – i detta arbete<br />
med fyra IT- och sambandsexperter.<br />
Under tre månader arbetar<br />
Räddningsverkets experter<br />
med att bygga upp fungerande<br />
informationssystem och<br />
kommunikationskanaler.<br />
Räddningsverket har dessutom<br />
en IT-expert placerad i Kairo<br />
på uppdrag av WFP, FN:s livsmedelsprogram,<br />
som har sitt<br />
regionkontor där. Även här förbereds<br />
en sambandscentral för<br />
kommunikation vid ett eventuellt<br />
krig då man kommer att<br />
planera humanitära hjälpinsatser<br />
därifrån. Insatsen är finansierad<br />
av Sida.<br />
Utbildar i NBC<br />
Räddningsverket har sänt personal<br />
till Dubai, Förenade Arabemiraten,<br />
där uppdraget varit<br />
att utbilda FN-personal i personligt<br />
skydd mot biologiska<br />
och kemiska stridsmedel.<br />
dragit ut på tiden.<br />
Statsminister Göran Persson<br />
sa förra året att han inte ville se<br />
fler avregleringar innan effekten<br />
av tidigare avregleringar<br />
utretts. Men före jul sades i<br />
riksdagen:<br />
– Strunta i utvärderingen,<br />
kom till skott med sotningen<br />
nu.<br />
Och det är vad försvarsdepartementet<br />
försöker göra med<br />
den promemoria som presenterades<br />
i början av mars.<br />
Hinns det i vår?<br />
När synpunkter på förslaget<br />
sammanställts ska regeringen,<br />
om frågan anses löst, ta beslut<br />
om lagrådsremiss. Tidigast<br />
tänkbara datum är 27 mars.<br />
– Vi kan inte utesluta att sådana<br />
stridsmedel kommer att<br />
användas vid en eventuell väpnad<br />
konflikt. Utbildningen är<br />
riktad till hjälparbetare som<br />
ska in i området. I händelse av<br />
en attack ska de veta hur de ska<br />
Därefter ska lagrådet – ett antal<br />
jurister – granska lagförslaget.<br />
Efter den granskningen<br />
kommer ärendet tillbaka till<br />
regeringen som sen ska lägga<br />
proposition. För att beslut om<br />
ny lag ska kunna tas i riksdagen<br />
i höst måste propositionen läggas<br />
innan riksdagen stänger i<br />
början av juni.<br />
Hur lång tid tar arbetet?<br />
– Lagrådets granskning brukar<br />
ta cirka en månad. Sen beror<br />
det på hur många synpunkter<br />
lagrådet har om regeringen<br />
ska hinna lägga proposition i<br />
vår, säger Andreas Heuer.<br />
Ska det gå som på räls för<br />
att propositionen ska hinnas<br />
med i vår?<br />
– Så skulle man kunna säga.<br />
agera för att skydda sig, hur de<br />
snabbt sätter sig i säkerhet och<br />
hur de sanerar sig efteråt, säger<br />
Kjell Larsson.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
13<br />
Utan marignaler kan det betecknas<br />
som osäkert om den<br />
nya lagen kan träda i kraft 1 januari<br />
2004.<br />
I departementets promemoria<br />
föreslogs också större frihet<br />
för kommunerna att själva bestämma<br />
hur ofta det ska sotas<br />
och hur sotning och kontroll<br />
ska organiseras.<br />
Man ville skilja på rengöring<br />
och förebyggande arbete, med<br />
högre krav på den senare delen.<br />
Enligt vad <strong>Sirenen</strong> erfar är departementet<br />
nu på väg att ta<br />
tillbaka de förslagen.<br />
PER LARSSON<br />
– Vi är redo för största insatsen någonsin<br />
Foto: CHRISTER HÖGLUND<br />
Räddningsverket är redo för<br />
den största humanitära insatsen<br />
någonsin om det blir krig i<br />
Irak, säger Kjell Larsson
14 Tema arbetsmiljö<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
När det brinner för fullt och brandmännen<br />
jobbar är heltäckande<br />
skydd en självklarhet.<br />
Mycket av gifterna försvinner<br />
långt upp i luften och blåser undan.<br />
Men många gaser och partiklar<br />
sprids kring en brandplats och<br />
medför att fler än de brandmän<br />
som släcker eller vistas i kraftig<br />
rök behöver skydda andningsvägarna.<br />
Vid eftersläckning åker ofta det<br />
heltäckande skyddet av. Det är bökigt<br />
och varmt att arbeta med. Det<br />
är svårt att prata och röra sig fritt.<br />
Efteråt fräser man svart och går<br />
runt och harklar sig i flera dagar.<br />
Men vad är det en brandman exponeras<br />
för?<br />
Vilka farliga ämnen riskerar han<br />
eller hon att andas in.<br />
Vilka konsekvenser får det för<br />
hälsan?<br />
<strong>Sirenen</strong> har pratat med brandmän,<br />
skyddsombud samt forskare<br />
och experter på området.<br />
Vi skriver ofta om att brandmän<br />
ska börja jobba förebyggande. Detta<br />
åttasidiga tema handlar också<br />
om förebyggande – hur brandmän<br />
förebygger skador på sig själva.<br />
■ ■ ■ Har du synpunkter i ämnet,<br />
skriv till: sirenen@srv.se<br />
TEXTER:<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Oskyddade brandmän äv<br />
– Vi måste ändra attityd till<br />
arbete i brandgaser. Ute på<br />
jobb måste var och en vara<br />
sitt eget skyddsombud och<br />
tänka på riskerna.<br />
Det säger Åke Blomqvist,<br />
huvudskyddsombud och<br />
fackligt ombud (Kommunal)<br />
vid räddningstjänsten i Storgöteborg.<br />
Varje brand är unik. Vilka föroreningar<br />
som bildas beror på<br />
vad som brinner.<br />
Partiklar från epoxiplaster,<br />
kolfibrer, asbest, mineralullisolering,<br />
skogsbränder med<br />
mera nämns i olika rapporter<br />
som risker. Isocyanater bildas<br />
vid de flesta bränder.<br />
På avfallsstationer samlas stora<br />
mängder datorer och hushållsapparater,<br />
vars höljen innehåller<br />
bromerade flamskyddsmedel.<br />
Vid brand frigörs<br />
höga halter dioxiner och fura-<br />
ner, kemikalier som kan skada<br />
fortplantningsförmågan hos<br />
människor och skada utvecklingen<br />
hos foster. Ämnen som<br />
även kan framkalla cancer.<br />
Oidentifierade risker<br />
I Göteborg har företagshälsovården<br />
upptäckt flera fall av astmaliknande<br />
skador bland brandmännen<br />
efter regelbundna tester<br />
av lungfunktionen.<br />
– Man vet inte säkert vad det<br />
beror på. Men man anar att röken<br />
är boven. Vi måste bli duktigare<br />
på att använda andningsskydd.<br />
Tryckluftsapparat kan<br />
bara användas under en begränsad<br />
tid och det blir tungt<br />
och hett. Och anses det inte<br />
nödvändigt, så åker den av.<br />
Minsta motståndets lag gäller,<br />
säger Åke Blomqvist, som ändå<br />
anser att brandmännen är<br />
medvetna om att det är ett arbetsmiljöproblem.<br />
– Problemet är att det är svårt<br />
att förutse brandgasernas innehåll.<br />
Vi kan inte tillräckligt om<br />
detta. Det handlar om oidentifierade<br />
risker, särskilt när vi går<br />
från en ren rökdykarinsats till<br />
eftersläckning och restvärdeshantering.<br />
Gifterna syns inte,<br />
men de finns ju där.<br />
Enligt Blomqvist är det svårt<br />
att driva skyddsfrågor, dels är<br />
de är inte självgående och man<br />
måste ligga på hela tiden, dels<br />
är det en ekonomisk fråga i<br />
form av personalminskningar.<br />
– Förr var vi mer folk på släckning,<br />
vilket innebar att var och<br />
en inte behövde utsätta sig lika<br />
mycket för rök. I dag satsar vi på<br />
kraftiga fläktar för att få vädra<br />
bort giftiga gaser, men vi satsar<br />
också på personligt skydd.<br />
Cancerogena ämnen<br />
Många ämnen som finns i<br />
brandrök (exempelvis bensen<br />
– Gifterna finns, men syns inte,<br />
säger Åke Blomqvist<br />
och polyaromatiska kolväten,<br />
(PAH) har vid djurförsök visat<br />
sig kunna framkalla tumörer<br />
och ge cancer. Om det finns någon<br />
förhöjd risk för brandmän<br />
att utveckla cancer vet man inte<br />
så mycket om i dag.<br />
Studier som gjorts, och som<br />
visserligen visar på en ökad<br />
dödlighet i vissa tumörsjukdomar,<br />
är gjorda på brandmän<br />
som var verksamma för flera<br />
decennier sedan. De senaste år-<br />
tiondena har många nya syntetiska<br />
material tillkommit och<br />
därmed förekomsten av möjliga<br />
cancerframkallande ämnen i<br />
brandrök. Å andra sidan har<br />
medvetenheten ökat och<br />
skyddsutrustningen förbättrats.<br />
Problematiken kring det personliga<br />
skyddet har även fått<br />
konsekvenser för brandmännen<br />
i New York. Efter 11 september<br />
har många brandmän drabbats<br />
av hosta och andra hälsoproblem.<br />
Det fanns skadliga<br />
ämnen i luften och få använde<br />
andningskydd under insatsen.<br />
Känna till riskerna<br />
Den enskilde brandmannens<br />
kunskaper om riskerna vid<br />
brandgasexponering är viktig<br />
för att han eller hon ska kunna<br />
bedöma riskerna och arbeta säkert<br />
på en brandplats.<br />
Forskare vid Svenska Miljöinstitutet,<br />
IVL, varnar räddnings-
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Tema arbetsmiljö<br />
Foto: STIG DAHLÉN<br />
entyrar hälsan<br />
tjänstens personal för att andas<br />
in brandrök. I IVL-rapporten<br />
”Brandmännens arbetsmiljö”<br />
konstateras att brandmännens<br />
kunskaper om brandgasers giftighet,<br />
är dålig.<br />
Jan Tapani, lärare vid Räddningsverkets<br />
skola i Revinge, är<br />
medveten om detta.<br />
Är utbildningen på skolorna<br />
Ansvaret för arbetsmiljön<br />
Vem ansvarar för att arbetsmiljön är säker?<br />
■ Arbetsgivaren har, enligt 3 kapitlet, paragraf 2 i<br />
arbetsmiljölagen, huvudansvaret för att arbetsmiljön<br />
är säker. Denne ska, enligt paragrafen, vidta<br />
alla åtgärder som behövs för att förebygga att<br />
arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.<br />
■ Arbetsgivaren ska, innan personlig skyddsutrustning<br />
väljs, analysera och värdera riskerna vid<br />
arbetet, samt bedöma vilka egenskaper utrustningen<br />
ska ha för att skydda mot dessa. (AFS<br />
1993:40 9§).<br />
bristfällig på detta område?<br />
– Vi tar visserligen upp brandgasers<br />
sammansättning och<br />
hälsovådlighet, men generellt<br />
lägger vi för lite tid och kraft på<br />
detta i utbildningen. På grund<br />
av tidsbrist och just för att det<br />
är så komplext. Ingen har tyvärr<br />
orkat ta tag i det här området.<br />
Det är ju viktigt att förstå varför<br />
man ska skydda sig.<br />
– Vi har som krav på våra elever,<br />
instruktörer och servicepersonal<br />
att de ska använda<br />
helskydd under insats, eftersläckning<br />
och omladdning.<br />
Detta för att gardera sig mot inandning<br />
av skadliga ämnen. Vi<br />
räknar med att de för med sig<br />
dessa rutiner ut på stationerna.<br />
■ Arbetsgivaren ansvarar också för att arbetstagarnas<br />
kunskaper om arbetet och därmed förenade<br />
risker är tillräckliga för att en tillfredsställande<br />
arbetsmiljö ska uppnås.<br />
■ Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer särskilda<br />
krav på personligt skydd vid rök- och kemdykning.<br />
■ Därutöver har självklart alla som arbetar i riskmiljöer<br />
ett personligt ansvar för att förebygga<br />
skador på sig själva. Enkelt uttryckt – vara sin<br />
egen kropps skyddsombud.<br />
Micael Hajas, brandman, Botkyrka:<br />
– Nej. Vi pratar visserligen om det ibland, att<br />
man kanske borde. Men man vet ju inte riktigt<br />
vad man ska vara rädd för, det finns för<br />
lite kunskap. Eller så är det lathet.<br />
– Förmodligen är det inte särskilt hälsosamt.<br />
Man snyter ju svart ur näsan efter en<br />
insats. Jag vet inte ens om vi har filterskydd<br />
på stationen.<br />
15<br />
Använder du andningsskydd<br />
vid eftersläckning?<br />
Peter Åberg, 49, Nyköping:<br />
– Jag använder andningsskydd, luftpaket,<br />
när luften inte känns god, är rökig<br />
eller luktar illa. Men det är så krångligt<br />
att sätta på sig att jag, av ren slöhet,<br />
inte ids byta. Tänker att ”det är inte så<br />
mycket kvar, det behövs nog inte”, och<br />
det är givetvis ett farligt tankesätt.<br />
Lars-Erik Hinders, 48, Falun:<br />
– Av gammal vana använder jag aldrig<br />
andningsskydd, men det finns säkert<br />
fler risker än vad man tror vid eftersläckningsarbetet.<br />
Men det man inte<br />
ser…<br />
– Vem vet, en dag kanske jag också<br />
börjar med andningsskydd.<br />
Bengt Rückert, 41, Falun<br />
– Jag bedömer<br />
först läget och<br />
bestämmer<br />
mig sedan för<br />
om jag är i behov<br />
av andningsskydd.<br />
Sticker det<br />
inte i näsan brukar jag som regel<br />
inte använda andningsskydd<br />
vid eftersläckning. Kolmonoxid<br />
är farligt att få i sig och det passar<br />
jag mig för.<br />
Andreas Johannesson, 24,<br />
Strängnäs<br />
– Jag är nog<br />
rätt dålig på<br />
att använda<br />
andningsskydd,<br />
anser<br />
ofta, utan belägg,<br />
att det<br />
inte behövs.<br />
Jag använder det enbart när det<br />
är extremt rökigt. Konstigt<br />
egentligen, eftersom jag inte<br />
riktigt vet vad luften innehåller.<br />
Per Lindqvist, 37, Strängnäs<br />
– Jag är medveten<br />
om riskerna,<br />
vet att jag<br />
borde vara<br />
mer försiktig,<br />
men struntar i<br />
andningsskyddet<br />
vid vissa<br />
tillfällen. Borde använda skydd<br />
oftare, men i regel blir det bara<br />
när jag känner mig ordentligt<br />
störd av luften.<br />
Benny Svensson, 49, Nyköping<br />
– Nej, av bekvämlighetanvänder<br />
jag inte<br />
andningsskydd.<br />
Jag är<br />
medveten om<br />
riskerna, men<br />
vet kanske inte<br />
tillräckligt mycket för att tvinga<br />
mig själv att använda andningsskydd.<br />
Jag är nonchalant, helt<br />
enkelt. Tror att jag, och många<br />
med mig, skulle komma till insikt<br />
med mer information om<br />
farligheterna.<br />
Thomas Karlsson<br />
Brandman, Göteborg<br />
– Jag försöker<br />
tänka på det.<br />
Alla vet hur farligt<br />
det är och<br />
man är ju sitt<br />
eget skyddsombud.<br />
Men<br />
visst får man i<br />
sig rök.<br />
– Jag har jobbat som brandman<br />
i elva år och har fått problem<br />
med luftrören. Vad det<br />
beror på vet jag dock inte. Tror<br />
det är mer risk att få i sig farlig<br />
rök i inledningen av en brand.<br />
Exempelvis vid håltagning av<br />
tak. Det är bråttom och man<br />
har missat att få med andningsskyddet<br />
upp på taket. När röken<br />
börjar välla ut finns heller inte<br />
tiden att kliva ner och sätta på<br />
skyddet.
16 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Efter 40 år som brandmän lider<br />
Ingvar Brynfors och Lars-<br />
Erik Arnevid från Göteborg<br />
av kroniska hälsoproblem.<br />
– Nu betalar vi priset för<br />
en vansinnig arbetsmiljö, anser<br />
de.<br />
Det var släckinsatsen ombord<br />
på Scandinavian Star<br />
för 13 år sedan som blev sista<br />
droppen.<br />
Ingvar Brynfors tillhörde den<br />
första styrkan på åtta rökdykare<br />
som firades ned från en helikopter<br />
till den brinnande färjan.<br />
Kaptenen hade lämnat fartyget<br />
och informationen till insatsstyrkan<br />
var att inga människor<br />
fanns kvar ombord på<br />
Scandinavian Star.<br />
Detta var grovt felaktigt.<br />
– När vi kom ombord hittade<br />
vi minst fem överlevande ur besättningen<br />
och ett stort antal<br />
döda passagerare. Vi jobbade<br />
på båten i sexton timmar. Jag<br />
sprang överallt, både ute på<br />
däck och inne i båten. I slutet<br />
mest utan rökskydd.<br />
– Främst handlade det om att<br />
begränsa branden och säkra de<br />
utrymmen där det låg många<br />
döda. Man förstod att de omkommit<br />
av giftiga brandgaser<br />
och att det hade gått väldigt<br />
snabbt. Många hade inte ens<br />
kommit ur sina hytter, berättar<br />
Ingvar Brynfors, pensionerad<br />
brandmästare.<br />
Totalt gjorde man av med 150<br />
luftpaket under insatsen.<br />
Slarvade med skydd<br />
Kollegan och brandförmannen<br />
Lars-Erik Arnevid kom ut dagen<br />
därpå:<br />
– Meningen var att vi skulle eftersläcka<br />
men branden hade<br />
fått fäste igen. Jag började med<br />
helskydd, men efter tre luftpaket<br />
jobbade jag utan skydd. Det<br />
låg en tunn rökslöja och den<br />
kändes inte så farlig. Man var<br />
ute och drack lite vatten ibland<br />
och sen fortsatte man. Jag anade<br />
aldrig hur giftiga brandgaserna<br />
var, säger han.<br />
Efteråt insåg de att det hade<br />
varit en fruktansvärd arbetsmiljö.<br />
Den norska brandutredningen<br />
visade en lista med tusentals<br />
giftiga ämnen som varit<br />
aktuella under branden. Båten<br />
var asbestisolerad och målad<br />
med flera lager färg.<br />
Några dagar efter insatsen<br />
drabbades både Ingvar och<br />
Lars-Erik av obehag i halsen och<br />
snart försvann rösten helt och<br />
hållet. Stämbanden var angripna<br />
och inflammerade.<br />
– Läkaren konstaterade att<br />
stämbanden såg ut som två välstekta<br />
fläsksvålar och uppskattade<br />
att jag ”rökt” 200 paket ci-<br />
garetter under ett dygn. Flimmerhåren<br />
i luftrören var borta.<br />
Och jag som bara feströkt någon<br />
gång då och då, säger Ingvar<br />
Brynfors, som i dag dras<br />
med kroniska luftrörsbesvär.<br />
Lära sig prata på nytt<br />
De tvingades gå hos logoped<br />
för att lära sig prata på nytt och<br />
blev borta från jobbet en tid. Efteråt<br />
blev rösterna helt förändrade.<br />
Lars-Erik Arnevid:<br />
– Det kan man ju leva med.<br />
Men efter Scandinavian Star har<br />
min hälsa kraftigt försämrats.<br />
Jag äter astmamediciner och<br />
har alltid en inhalator med ventolin<br />
med mig i fickan.<br />
Han har varit sjukskriven sedan<br />
i höstas efter att ha drabbats<br />
av akuta andningsbesvär<br />
vid två tillfällen. Med ambulanstransport<br />
och syrgas som<br />
följd.<br />
Trots att han varit vältränad i<br />
hela sitt liv har han tappat drastiskt<br />
i lungfunktion.<br />
Fyra år efter insatsen på<br />
Scandinavian Star fick Ingvar<br />
Tema arbetsmiljö<br />
”Man skulle vara en jävel på att arbeta”<br />
– Nu betalar vi prise<br />
Brynfors hjärtinfarkt.<br />
– Sedan dess är jag väldigt<br />
trött och motståndssvag. Jag<br />
gick i pension vid sextio, några<br />
år efter infarkten.<br />
Båda är övertygade om att det<br />
är den långvariga exponeringen<br />
av brandgaser under ett fyrtioårigt<br />
yrkesliv som är orsaken<br />
till deras hälsoproblem i dag.<br />
Insatsen ombord på färjan blev<br />
en akut och kraftig påspädning<br />
av brandgaser och gifter.<br />
Vansinnig arbetsmiljö<br />
– Vår arbetsmiljö är vansinnig.<br />
Man snyter sot ur näsan efter de<br />
flesta bränder. I vårt yrke kommer<br />
vi givetvis alltid att få rök i<br />
oss. Men ofta slarvas det i onödan<br />
med andningsskydd, till exempel<br />
vid eftersläckning. Vi<br />
borde tänka mer på vårt personliga<br />
skydd. Hur många har<br />
inte nöjt sig med att ta ett djupt<br />
andetag innan de går in och<br />
släcker i ett soprum. Men de<br />
brandgaserna är inte att leka<br />
med, säger Ingvar Brynfors.<br />
– Det är en speciell moral i det<br />
här jobbet. När en brandman<br />
Lars-Erik Arnevid är märkt av<br />
oskyddade insatser i brandgaser.<br />
kommer tillbaka efter ett tufft<br />
arbetspass och är rejält sotig<br />
och smutsig, möts han med gillande<br />
blickar från befälen. Då är<br />
han ”en jävel på arbeta”. I själva<br />
verket är det han som varit mest<br />
utsatt för skadliga ämnen och<br />
mest kontaminerad.<br />
– Vi tar med oss gifterna hem i<br />
kläderna, hänger in blöta larmställ<br />
i torkskåpet. När kläderna<br />
torkat rasar giftiga partiklar lätt<br />
från rocken. Vid nästa larm yr<br />
giftiga ämnen i luften när larmrockar<br />
svingas och stället åker<br />
på. Gifter som brandmän andas<br />
in utan att tänka på det.<br />
Brynfors ser ett problem i att<br />
man utsätts för brandgaser under<br />
allt längre perioder.<br />
– En lösning är att ha mer folk<br />
på larmen. Att man får avlösning<br />
och inte behöver exponeras<br />
under så lång tid under<br />
släckningsarbetet. Tyvärr går<br />
utvecklingen åt fel håll.<br />
Visar sig efter 20 år<br />
– Jag hoppas att yngre kollegor<br />
drar lärdom av hur vi i den äldre<br />
generationen drabbas. Även om<br />
det kanske är mitt eget fel, jag<br />
var själv en ”jävel på att arbeta”.<br />
En av mina söner är brandman<br />
och han var med på Scaninavian<br />
Star. Det är klart jag är orolig för<br />
honom och för de andra mannarna.<br />
Asbest visar sig inte förrän<br />
efter 20 år, menar Ingvar<br />
Brynfors.<br />
Lars-Erik Arnevid instämmer:<br />
– Man måste få in i gubbarna<br />
och tjejerna att de ska tänka sig<br />
för. Fast vem vill va en kruka?<br />
Men ingen tackar dig efter fyrtio<br />
år för att du offrat din hälsa.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
t...<br />
Foto: KATARINA SELLIUS<br />
– Tänk er för brandmän, är<br />
Ingvar Brynfors uppmaning till<br />
yngre kollegor. Själv tänkte han<br />
inte på vad han andades in och<br />
det betalar han ett högt pris<br />
för i dag.<br />
Scandinavian Star<br />
159 personer omkom på<br />
Scandinavian Star.<br />
Natten till den 7 april 1990<br />
utbröt en brand ombord på<br />
passagerarfärjan, på väg från<br />
Oslo till Köpenhamn. 482 personer<br />
fanns ombord.<br />
Kaptenen, redaren och rederidirektören<br />
anklagades<br />
och dömdes för fartygets<br />
bristfälliga säkerhet.<br />
Ännu är branden inte ett avslutat<br />
kapitel. Utredningen<br />
kan komma att tas upp igen<br />
efter att nya vittnesuppgifter<br />
framkommit. Uppgifter som<br />
tyder på att branden kan ha<br />
varit ett försäkringsbedrägeri.<br />
Använder du andningsskydd<br />
vid eftersläckning?<br />
Patric Conrad,<br />
brandman, Karlskrona:<br />
– Nej, aldrig.<br />
Det finns inget<br />
bra alternativ<br />
till helskyddet.<br />
Att rökdyka<br />
är fysiskt<br />
och psykiskt<br />
krävande, det<br />
är helt enkelt bökigt att använda<br />
helskydd. Det gör man inte<br />
om man inte är tvungen. Hade<br />
det funnits någon bra och enkel<br />
mask, eller lättare flaskor till<br />
helskyddet, så skulle jag förmodligen<br />
skydda mig bättre.<br />
Kenneth Fagerman,<br />
brandman, Göteborg<br />
– Ibland, det<br />
beror på hur<br />
mycket det ryker.<br />
Är det besvärande,använder<br />
jag<br />
rökskydd. En<br />
tunn filtermask<br />
eller halvmask. River man<br />
i tak och väggar virvlar det upp<br />
damm och elände, så man borde<br />
nog skydda sig oftare. Det är<br />
jobbigt att arbeta med halvmask,<br />
man är väl lat av naturen.<br />
Häromdagen hade vi en märklig<br />
brand i en lägenhet, där bara<br />
eftersläckningen tog sju timmar.<br />
Jag använde tre luftpaket,<br />
sen jobbade jag utan. Trots<br />
dusch och bastu luktade vi rök<br />
flera dagar efteråt. Efteråt skickade<br />
jag faktiskt larmstället på<br />
tvätt, det stod för sig själv.<br />
Hans Andulv,<br />
brandman, Göteborg<br />
– Är miljön<br />
mycket rökfylld,<br />
använder<br />
jag helskydd.<br />
Annars halvmask,engångsfiltereller<br />
inget alls.<br />
Det händer att man slarvar.<br />
Problemet är att det är för jobbigt<br />
att ha helskydd när det<br />
inte är absolut nödvändigt.<br />
Men man vet ju inte vad man<br />
drar i sig. Jag försöker alltid ha<br />
ett engångsfilter i fickan på<br />
larmstället. Men det händer att<br />
man går och hostar svart några<br />
dagar efter en släckning.<br />
Thomas Andersson<br />
Brandman, Göteborg<br />
– Jag använder<br />
skydd när jag<br />
behöver det.<br />
Tror jag. Säger<br />
tror eftersom<br />
det väl inte är<br />
någon som direkt<br />
vet hur<br />
farligt det är.<br />
– Jag vet att det inte är hälsosamt<br />
att andas in rök, men jag<br />
vet inte var gränsen går. Hur<br />
mäter man risken? Jag avgör<br />
från fall till fall om jag ska använda<br />
andningsskydd. Börjar<br />
det sticka i ögonen eller svida i<br />
halsen tar jag alltid på skydd.<br />
Tema arbetsmiljö<br />
Hur farlig är röken och sotet?<br />
– De mest skadliga<br />
partiklarna tar sig<br />
långt ner i lungorna<br />
Rök och sot består av mängder<br />
med pyttesmå partiklar.<br />
Partiklar som vid inandning<br />
kan göra dig sjuk.<br />
De allra minsta – och farligaste<br />
– tränger djupt ner i<br />
lungorna.<br />
– Brandpersonal är en särskilt<br />
utsatt grupp eftersom de exponeras<br />
för mycket höga koncentrationer<br />
av partiklar, säger<br />
Tommy Hertzberg, forskare vid<br />
SP (Sveriges Provnings- och<br />
forskningsinstitut) i Borås.<br />
Vid brand är den övervägande<br />
delen av partiklar så små att<br />
de kan andas in. En kubikcentimeter<br />
rök kan innehålla miljarder<br />
små partiklar.<br />
De minsta farligast<br />
De allra minsta partiklarna tros<br />
vara mest skadliga eftersom de<br />
tar sig långt ner i lungorna.<br />
Större partiklar stannar i svalg<br />
och näsgångar.<br />
Beroende på vad det är som<br />
brinner, blir partiklarna bärare<br />
av andra hälsofarliga ämnen.<br />
Giftiga ämnen, som tungmetal-<br />
Detta frigörs vid<br />
en lägenhetsbrand<br />
Vad bildas egentligen vid en<br />
”vanlig” lägenhetsbrand?<br />
Jo, många obehagliga och<br />
hälsofarliga ämnen.<br />
<strong>Sirenen</strong> frågade Per Blomqvist,<br />
forskare vid SP i Borås och fick<br />
de här svaren:<br />
■ När ett enkelt material som<br />
exempelvis en ”ren plast” (kolväte)<br />
brinner bildas i huvudsak<br />
vatten, koldioxid, kolmonoxid<br />
(koloxid), oförbrända kolväten<br />
och partiklar (sot). Det finns<br />
dessutom kvar en rest förkolnat<br />
delvis oförbränt material.<br />
Vid en underventilerad brand,<br />
som i en lägenhet, ökar andelen<br />
kolmonoxid, oförbrända<br />
kolväten och partiklar. Detta är<br />
oönskade brandgaskomponenter<br />
som är hälsofarliga och<br />
kan vara direkt dödliga.<br />
■ Kolmonoxid är en narko-<br />
ler, dioxiner och isocyanater,<br />
fastnar på partiklarna och hamnar<br />
i kroppen.<br />
Är det partiklarna i sig, eller<br />
de ämnen som fastnar på dem,<br />
som är skadliga?<br />
– Det vet man inte riktigt. Det<br />
finns mycket lite forskning<br />
inom detta område. Däremot är<br />
det bevisat att partiklar är skadliga<br />
för hälsan. Fast man vet inte<br />
varför.<br />
Hur påverkas hälsan?<br />
– Partiklar kan ge upphov till<br />
oregelbunden hjärtrytm vilket i<br />
sin tur kan leda till stress som<br />
kan utlösa en hjärtinfarkt. Man<br />
kan drabbas av lungskador och<br />
sjukdomar, relaterade till luftvägarna,<br />
som astma och bronkit.<br />
Troligen påverkas även immunförsvaret.<br />
Även när den värsta röken<br />
skingrats och eftersläckning tar<br />
vid, finns rök och partiklar kvar<br />
i luften. Då sprids normalt mer<br />
damm och grövre partiklar än<br />
under själva branden.<br />
– Det är en klar hälsorisk i de<br />
fall man tar av andningsskyddet<br />
för tidigt.<br />
tisk gas vars effekt är att man<br />
tappar medvetandet och vid<br />
tillräckligt höga koncentrationer<br />
dör. Kolmonoxidförgiftning<br />
är troligen den största orsaken<br />
till dödsfall i samband<br />
med bränder. Oförbrända kolväten<br />
är en grupp av tusentals<br />
olika ämnen. Ämnen bland<br />
dessa som kan ha en direkt effekt<br />
vid en brand är aldehyder,<br />
speciellt formaldehyd och<br />
akrolin. Dessa ämnen är starkt<br />
irriterande i låga koncentrationer<br />
och dessutom cancerframkallande.<br />
Andra ämnen som<br />
har en mer långtidseffekt är till<br />
exempel bensen och gruppen<br />
polycykliska aromatiska kolväten<br />
(PAH). Många av dessa ämnen<br />
är cancerframkallande.<br />
Men en lägenhet är en mix av<br />
olika material. Här finns bland<br />
annat spånskivor och polyuretan<br />
som innehåller kväve och<br />
17<br />
Hur kan man skydda sig<br />
mot partiklar?<br />
– Filtermask skyddar mot<br />
större partiklar. Men de allra<br />
minsta, som är i molekylstorlek,<br />
passerar genom filterskyddet.<br />
Då är det nog bara andningsapparat<br />
som skyddar.<br />
Smutsiga och sotiga larmställ<br />
hänger i skåpen på<br />
brandstationerna. Vad sitter<br />
egentligen på dem?<br />
– Sot innehåller polyaromatiska<br />
kolväten (PAH), vilket är<br />
ett känt cancerframkallande<br />
ämne. Det är svårt att säga hur<br />
arbetskläderna påverkar hälsan.<br />
Men rent allmänt bör man<br />
undvika hudkontakt och inandning<br />
av sot.<br />
Vid SP pågår forskning som<br />
ska öka kunskapen om partiklar<br />
som uppstår vid bränder.<br />
– Vi vill ta reda på hur mycket<br />
partiklar som egentligen bildas<br />
vid en brand. Vad som fastnar<br />
på dem och hur de påverkar<br />
hälsan.<br />
PVC-material som innehåller<br />
klor.<br />
■ Vid en underventilerad<br />
brand med kväveinnehållande<br />
material bildas cyanväte. Den<br />
är en mycket giftig narkotisk<br />
gas som snabbt kan leda till att<br />
man förlorar medvetandet och<br />
dör.<br />
Kväveinnehållande material<br />
bildar också isocyanater.<br />
■ Klorinnehållande material<br />
(som PVC) ger väteklorid när<br />
de brinner. Detta är en kraftigt<br />
irriterande gas som kan ge skador<br />
på ögon och lungor. Klorerade<br />
kolväten som exempelvis<br />
dioxiner och furaner kan också<br />
bildas i en rumsbrand. Dessa<br />
ämnen bildas i mycket låga<br />
halter, men är mycket giftiga<br />
och ger långtidseffekter.
Foto: BO NYSTRAND<br />
Varning för isocyanater! Forskning tyder på att isocyanater förekommer vid de flesta bränder och kan sprida sig över ett stort område. Brandmän som arbetar utvändigt på<br />
en brandplats är i riskzonen. Särskilt riskabelt är att arbeta med eftersläckning utan att bära andningsskydd.<br />
Isocyanater – en hälsorisk<br />
”Eftersläckningen farligast”<br />
Isocyanater är en grupp kemiska<br />
ämnen som ger allergier<br />
och luftrörsbesvär och<br />
som dessutom kan framkalla<br />
cancer.<br />
– Eftersläckningen är farligast.<br />
Då är riskerna för exponering<br />
av isocyanater som<br />
störst, säger docent Marianne<br />
Dalene, forskare vid<br />
Stockholms universitet.<br />
Isocyanaterna används framförallt<br />
vid framställning av polyuretan<br />
(Pur). Det är ett av de<br />
vanligaste plastmaterialen i<br />
våra hem och finns som skumgummi<br />
i madrasser, möbler, bilar,<br />
men även i många andra<br />
produkter som färger, isolering,<br />
limmer och lacker. De är<br />
kort sagt en del av vår vardag.<br />
Brandmän utsatt grupp<br />
Polyuretan i sig utgör ingen<br />
hälsofara. Men mätmetoder visar<br />
att när polyuretan brinner<br />
eller värms kraftigt – termisk<br />
nedbrytning – bildas höga halter<br />
isocyanater i form av gas och<br />
partiklar. Giftet når in i kroppen<br />
via huden eller lungorna.<br />
Brandmän är därför en utsatt<br />
grupp.<br />
Marianne Dalene ingår i den<br />
forskargrupp på avdelningen<br />
arbetsmiljökemi vid Stockholms<br />
universitet, som slagit<br />
larm om riskerna.<br />
Vid vilka bränder kan man<br />
förvänta sig att isocyanater<br />
frigörs?<br />
– I nästan alla. En vanlig brand<br />
i ett hus, en lägenhet eller bil avger<br />
garanterat isocyanater. Eftersom<br />
polyuretan finns i vanliga<br />
möbler i våra hem och i bilstoppning.<br />
Värst när det pyr<br />
Enligt Dalene är temperaturen<br />
avgörande. Det är i mellantemperaturerna,<br />
250-600 grader,<br />
som isocyanaterna frigörs i stora<br />
koncentrationer.<br />
Man riskerar då att<br />
exponeras för höga<br />
halter. Därför är risken<br />
som störst vid eftersläckning.<br />
– Vid full brand<br />
brinner isocyanaterna<br />
upp, det är när det<br />
pyr och ryker som<br />
det är värst.<br />
Var går gränsen<br />
för vad som är farligt?<br />
– Gränsvärden finns, men<br />
problemet är att varje brand är<br />
unik och det finns ingen mätutrustning<br />
som ger utslag eller<br />
någon röd lampa som talar om<br />
att det är för höga halter. Nackdelen<br />
med isocyanater är att de<br />
varken luktar eller syns, man får<br />
alltså ingen förvarning att det<br />
förekommer giftiga gaser på<br />
platsen.<br />
Marianne Dalene<br />
– Skrämmande är att vi hittat<br />
halter långt över gränsvärdena<br />
på 100 meters avstånd från<br />
brandkällan. Då börjar frågan<br />
bli känslig även för allmänheten.<br />
Man borde kanske börja<br />
diskutera avspärrningar och<br />
vettiga säkerhetsavstånd till en<br />
brandplats.<br />
Symptomen, som kanske inte<br />
visar sig omedelbart, kan vara<br />
trötthet, huvudvärk och allergiska<br />
besvär. Ofta är de svåra att<br />
knyta till arbetssituationen.<br />
Kända hälsoeffekter av isocyanater<br />
är främst allergiska<br />
reaktioner,<br />
slemhinneirritationer,<br />
astma, eksem<br />
och smygande lungfunktionsnedsättningar.<br />
Vissa isocyanater<br />
klassas som<br />
cancerogena.<br />
– Det kan räcka<br />
med en kraftig, kort<br />
exponering för att utveckla<br />
astma. Man bör definitivt<br />
använda andningsskydd på<br />
en brandplats. Vid eftersläckning<br />
bör man ha helskydd med<br />
tuber på ryggen. Om man inte<br />
kan vänta tills det svalnat, anser<br />
Marianne Dalene.<br />
Hög tid att vakna upp<br />
Hon tycker att det är hög tid att<br />
räddningstjänstens personal<br />
vaknar upp och tänker till över<br />
sitt personliga skydd.<br />
– Det finns fortfarande luckor<br />
i vårt vetande. Ta isocyanater<br />
som fastnar på brandgenererade<br />
små, inandningsbara partiklar<br />
och tar sig ner i lungor eller<br />
mage. Vad händer i kroppen<br />
då? Det vet vi inte i dag.<br />
Svårfångade<br />
Kemistens mardröm. Så har isocyanaterna<br />
kallats.<br />
– De är svåra att fånga, mäta<br />
och analysera eftersom de är så<br />
reaktiva. Ingen vet hur många<br />
de är och det tillkommer ständigt<br />
nya. Från forskarhåll måste<br />
vi vara alerta och ta fram nya<br />
mätmetoder eftersom det kommer<br />
fram nya produkter,<br />
många gånger med hemligt<br />
ämnesinnehåll, som ger ifrån<br />
sig nya typer av isocyanater.<br />
Man kan jämställa det med dopingkontroll,<br />
fast av material.<br />
Just nu driver Marianne Dalene<br />
och hennes kollegor ett<br />
forskningsprojekt tillsammans<br />
med SP Brandteknik i Borås.<br />
– Vi eldar olika typer av material<br />
och tittar på vad som finns i<br />
röken. Vi har just slutfört det<br />
sista experimentet och har hittat<br />
en del anmärkningsvärda<br />
saker. Men det kan jag inte avslöja<br />
ännu, slutrapporten kommer<br />
längre fram i vår.<br />
Skydd behövs<br />
även utvändigt<br />
För några år sedan genomfördes<br />
en arbetsmiljöutredning<br />
på Räddningsverkets<br />
skolor. Mätningar visade att<br />
de spånskivor som användes<br />
vid övningsbränder gav ifrån<br />
sig mycket höga halter av<br />
isocyanater. Orsaken var<br />
limmen som fanns i spånskivorna.<br />
Numera används inte<br />
spånskivor på skolorna.<br />
Bakgrunden till kartläggningen<br />
av isocyanater i skolornas<br />
arbetsmiljö, var en<br />
stor plastindustribrand i<br />
Kristianstad för ett antal år<br />
sedan. Blod- och urinprover<br />
från 37 brandmän som hade<br />
deltagit i släcknings- och saneringsarbetet<br />
visade att de<br />
varit kraftigt exponerade för<br />
isocyanater.<br />
De som gått in och släckt<br />
hade nästan helt klarat sig<br />
från exponering. Däremot<br />
hade många av de som jobbade<br />
med utvändig släckning,<br />
som pumpskötare och<br />
befäl, samt med eftersläckning,<br />
fått i sig avsevärt mycket<br />
mer. Ingen på utsidan<br />
hade använt andningskydd.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Isocyanatgasen är lömsk<br />
– osynlig och luktlös. Men i<br />
dag finns gasfilter som skyddar<br />
mot isocyanater.<br />
– När man kommer ut i<br />
”friska luften” efter en insats<br />
och tar av sig helskyddet bör<br />
man sätta på sig ett sådant<br />
filterskydd. Räkna med att<br />
isocyanater finns vid de allra<br />
flesta bränder, säger Björn<br />
Albinson, brandingenjör vid<br />
Räddningsverket.<br />
Det har länge funnits en stor<br />
osäkerhet om hur effektiva gasfilter<br />
är mot lågkokande isocyanater.<br />
Därför har tryckluftsmatat<br />
andningsskydd varit den generella<br />
rekommendationen vid<br />
arbete där man riskerar att andas<br />
in isocyanater.<br />
Inom industrin är detta ett<br />
uppmärksammat problem sedan<br />
länge. Bland billackerare<br />
och plastvaruarbetare finns<br />
många fall av arbetsskador i<br />
form av isocyanatastma.<br />
Kolfilter ger skydd<br />
I en forskningsrapport kom Foi,<br />
Totalförsvarets forskningsinstitut,<br />
för något år sedan med nya<br />
rön – det finns kolfilter som klarar<br />
isocyanater. Även de komplicerade<br />
lågkokande.<br />
Arbetsmiljöverkets slutsatser<br />
är därmed att det går att skydda<br />
sig med filterskydd mot alla typer<br />
av isocyanater. Filtret bör<br />
användas tillsammans med en<br />
tillpassad helmask för att även<br />
skydda ögonen.<br />
Innebär detta att brandmän<br />
kan skydda sig mot isocyanater,<br />
vid exempelvis eftersläckning,<br />
på annat sätt än med<br />
helskydd?<br />
– Ja, i dag kan man skydda sig<br />
mot isocyanater, men när man<br />
Vad innehåller egentligen<br />
skitiga larmkläder?<br />
I Södertörn har man tvättat<br />
larmställ för att söka svar<br />
på frågan.<br />
I dag finns inga rutiner för tvätt<br />
av larmställ.<br />
– När rocken är tillräckligt skitig<br />
skickas den på tvätt. Det är<br />
upp till den enskilde brandmannen<br />
att bedöma när hans larmställ<br />
ska på tvätt. Några tvättar<br />
kanske fyra gånger om året<br />
medan andra inte tvättar på flera<br />
år. Vissa tycker det ser tufft ut<br />
med skitigt larmställ, säger Birger<br />
Andersson, stabsbefäl och<br />
miljösamordnare vid Södertörns<br />
brandförsvarsförbund.<br />
släcker bränder ska man i första<br />
hand alltid använda tryckluft,<br />
säger Birgitta Carlsson, ansvarig<br />
för andningsskydd på Arbetsmiljöverket.<br />
Problemet är att det inte finns<br />
någon mätutrustning som ger<br />
utslag om det förekommer isocyanater<br />
i luften.<br />
– Även när man befinner sig<br />
en bit bort från branden bör<br />
man ha något slags filterskydd.<br />
– Om man vill använda filterskydd<br />
finns det i dag godkända<br />
filter på marknaden. Men det är<br />
inte alla leverantörer som har<br />
dem. Det är viktigt att man vänder<br />
sig till sin leverantör och<br />
frågar om deras filter verkligen<br />
stoppar alla typer av isocyana-<br />
Det var när det nya miljöledningssystemet<br />
skulle införas<br />
som han och hans kollegor fick<br />
idén till tvätten.<br />
– Vad bär vi med oss i kläderna<br />
och vad släpper vi ut i spillvattnet<br />
när vi tvättar dem? Hur<br />
påverkar det yttre miljön och<br />
hur påverkar det oss själva? Det<br />
är frågor som vi egentligen burit<br />
på länge, och nu är det dags<br />
att göra något åt det.<br />
Höga halter kolväten<br />
Fyra larmställ plockades<br />
slumpmässigt ut från fyra stationer.<br />
Med hjälp av beklädnadsansvarige<br />
Kurt Ulfves samt<br />
miljöinspektör Magnus Dybeck<br />
i Nynäshamn tvättades larm-<br />
Tema arbetsmiljö<br />
Så här skyddar du dig mot<br />
hälsovådliga gaser och partiklar<br />
Foto: SUNDSTRÖM SAFETY AB<br />
Enligt Arbetsmiljöverket bör man använda någon form andningsskydd när man vistas på en brandplats<br />
– även då man inte deltar i rökdykning. Den här helmasken med gasfilter av typ ABE1 eller<br />
ABEK1+P3 fungerar vid arbeten där isocyanater förekommer. Detta filter räcker i 40 arbetstimmar och<br />
måste därefter bytas.<br />
ter, säger Birgitta Carlsson.<br />
Mät om det finns koloxid!<br />
Räddningsverkets Björn Albinson<br />
ger denna uppmaning:<br />
– Problemet med filterskyddet<br />
är att det inte skyddar mot<br />
koloxid som är en mycket giftig<br />
gas. Det är inte alls ovanligt att<br />
koloxid förekommer vid eftersläckning<br />
på en brandplats. För<br />
att lösa det problemet kan man<br />
använda en mätutrustning som<br />
känner av om koloxidhalten är<br />
hög. I det läget är det bara helskydd<br />
som gäller.<br />
– Det är räddningschefens ansvar<br />
att se till att det finns kunskap<br />
om hur man bäst skyddar<br />
sig. Det ansvaret ska inte läggas<br />
– En del tvättar inte larmstället på flera år<br />
ställen efter konstens alla regler<br />
för att få ett så noggrant prov<br />
som möjligt.<br />
En första analys av spillvattnet<br />
tyder på att brandtvätten<br />
innehåller brandrelaterade<br />
komponenter och betydligt högre<br />
halter av polyaromatiska<br />
kolväten (PAH) än vad som exempelvis<br />
finns i trafikbelastat<br />
dagvatten i Stockholm.<br />
Tidigare mätningar visar att<br />
halterna av olika PAH i dagvattnet<br />
ligger mellan 5 och 2 700<br />
nanogram per liter. Motsvarande<br />
värde i det analyserade<br />
brandtvättvattnet var 44 000<br />
nanogram per liter.<br />
Enligt experterna på IVL,<br />
Svenska Miljöinstitutet, är det<br />
på enskilda brandmän. Chefen<br />
ansvarar för att arbetsmiljön är<br />
säker, att det finns adekvat<br />
skyddsutrustning tillgänglig<br />
och att den används. Andningsmasker<br />
och filterskydd ska helt<br />
enkelt finnas med i bilen.<br />
Vid vilken typ av bränder<br />
behövs andningsmask?<br />
– Vid alla bränder. Även den<br />
personal som befinner sig i omgivningarna<br />
runt branden eller<br />
arbetar med eftersläckningen<br />
bör tänka på att skydda sina<br />
andningsvägar. Även de riskerar<br />
att utsättas för skadliga luftföroreningar,<br />
säger Björn Albinson.<br />
För att skydda sig mot sot, asbest<br />
eller partikelbundna föroreningar<br />
rekommenderar Ar-<br />
för tidigt att dra några slutsatser<br />
av detta. Ytterligare prover<br />
kommer därför att tas. För att<br />
bättre belysa brandtvättens<br />
föroreningsinnehåll ska bland<br />
annat ett referensprov från en<br />
”normal tvätt” analyseras.<br />
Saknar regler och normer<br />
Birger Andersson ser tvätten<br />
som ett komplement till Räddningsverkets<br />
arbete med att<br />
kartlägga miljöeffekter i samband<br />
med olyckor. Hittills har<br />
mätningar och analyser genomförts<br />
vid ett 25-tal bränder, vilket<br />
presenterats i två rapporter.<br />
– Genomgående hittar man<br />
höga förekomster av den ämnesgrupp<br />
som kallas PAH och<br />
19<br />
betsmiljöverket och Räddningsverket<br />
helmask med partikelfilter<br />
klass P3. Helmasken är nödvändig<br />
för att också ögonen ska<br />
skyddas.<br />
Som skydd mot gaser rekommenderas<br />
ett ”allround”-filter<br />
av typ ABEK-P som skyddar mot<br />
organiska, oorganiska och sura<br />
gaser samt ammoniak. Förkortningen<br />
P anger att detta filter<br />
även skyddar mot partiklar.<br />
Brandutredare utsatta<br />
Räddningstjänstens och polisens<br />
brandutredare riskerar<br />
också att exponeras för isocyanter<br />
och hälsovådlig rök.<br />
Räddningsverkets ansvarige<br />
för brandutredarprojektet Ulf<br />
Erlandsson manar till försiktighet.<br />
– Så länge det finns en pyrande<br />
brand, exempelvis i trossbottnen,<br />
finns också koloxid i<br />
luften. I ett sådant utrymme ska<br />
inga brandutredare gå in utan<br />
helskydd.<br />
Hur vet en brandutredare<br />
när det är fritt fram att gå in<br />
utan andningsskydd?<br />
– Mitt generella råd är att aldrig<br />
ge sig in en brandskadad<br />
lokal innan ordentlig ventilering<br />
skett.<br />
Ytterligare en utsatt yrkeskategori<br />
är restvärdesräddare.<br />
Även för dessa gäller det att tänka<br />
igenom skyddet av andningsvägarna<br />
innan de ger sig<br />
in i en lokal där det brunnit.<br />
FOTNOT: Räddningsverket har<br />
gett ut Aktuellt-bladet ”Andningsskydd<br />
för brandpersonal”.<br />
I samråd med Arbetsmiljöverket<br />
ges rekommendationer om<br />
personligt skydd. Aktuellt nummer<br />
4/1999.<br />
där vissa ingående ämnen är<br />
cancerogena. Det är exponeringar<br />
som kanske inte ger några<br />
direkta effekter, de kan visa<br />
sig först om 20-25 år.<br />
– Målet är att vi ska få en samlad<br />
bild av vad det är vi utsätter<br />
oss för i vårt arbete. Vi saknar<br />
regler och normer för att kunna<br />
bestämma olika skyddsnivåer.<br />
Har man deltagit i en insats vid<br />
exempelvis en avfallsdeponi, så<br />
ska samtliga ställ skickas på<br />
tvätt. Ofta får vi reda på efteråt<br />
att en brand innehöll ohälsosamma<br />
ämnen. Men då är det ju<br />
för sent, säger Birger Andersson.
20<br />
Bilbränder<br />
Så giftigt att det<br />
är svårt att öva<br />
Ökade arbetsmiljökrav har<br />
gjort det svårare på Räddningsverkets<br />
skolor att öva<br />
vissa typer av bränder realistiskt.<br />
– Det finns inga ekonomiska<br />
möjligheter att rena den<br />
mängd giftiga gaser som utvecklas<br />
vid bilbränder, säger<br />
Per Aspnor, Centrum för riskoch<br />
säkerhetsutbildning.<br />
För två år sedan avslöjade en arbetsmiljöutredning<br />
att personalen<br />
vid Räddningsverkets<br />
skolor utsattes för stora mängder<br />
isocyanater.<br />
De spånskivor som normalt<br />
användes vid brandövningar visade<br />
sig vid provtagning avge<br />
”mycket höga” halter isocyanater.<br />
170 gånger gränsvärdet<br />
De brandövningar som mättes<br />
var bilbrand på platta, brand i<br />
container med spånskivor och<br />
brand i stängt garage. Vid<br />
containerbranden uppmättes<br />
mycket höga halter inne, upp till<br />
170 gånger gränsvärdena. Hundra<br />
meter bort uppmättes halter<br />
fyra gånger gränsvärdena.<br />
Sedan dess har spånskivorna<br />
avvecklats, liksom fullskaliga<br />
övningar med bilbränder. I dag<br />
eldas bland annat hardboard,<br />
hårda träfiberskivor, i stället.<br />
– Men vi jobbar på att hitta<br />
bättre lösningar. Vi vill hitta<br />
nya, effektiva övningsmetoder<br />
som samtidigt är realistiska och<br />
miljövänliga. Det är inte lätt. En<br />
väg är att utveckla gasolen. Vi<br />
har även andra, än så länge<br />
hemliga, varianter under utredning,<br />
säger Fredrik Pettersson,<br />
Räddningsverket.<br />
Inte ens på SP<br />
Nyligen eldades en modern<br />
personbil vid SP i Borås i syfte<br />
att mäta vilka ämnen som bildas.<br />
Brandgaserna visade sig innehålla<br />
tungmetaller och<br />
många olika organiska ämnen,<br />
inklusive polycykliska aromatiska<br />
kolväten (PAH), dioxiner<br />
och furaner samt isocyanater.<br />
– Till och med på SP:s stora<br />
provanläggning visade det sig<br />
svårt att ta hand om rökutvecklingen<br />
och de giftiga gaserna<br />
från en bilbrand. Då kan inte<br />
heller vi ägna oss åt att elda bilar<br />
på våra skolor, det finns ingen<br />
reningsteknik som det skulle<br />
vara ekonomisk försvarbar att<br />
använda, säger Per Aspnor.<br />
Ökad medvetenhet<br />
På skolan i Skövde använder<br />
man både hardboard och gasol<br />
i sina övningsanordningar.<br />
I de nya lokala arbetsmiljöföreskrifterna<br />
finns numera in-<br />
skrivet att personalen bör ha<br />
helskydd under övningarna<br />
och att servicepersonalen som<br />
städar ur brandresterna bör använda<br />
andningsmask.<br />
– Det handlar ju om att inte<br />
sniffa i sig en massa skit som är<br />
skadligt för hälsan. Vi har fått<br />
en helt annan medvetenhet om<br />
farorna, säger Bernt Blomgren,<br />
bygg- och miljöansvarig på skolan<br />
i Skövde.<br />
Där har man även andra<br />
hjälpmedel som ska förbättra<br />
arbetsmiljön. På flera ställen<br />
har man installerat kraftiga<br />
fläktar som blåser ur kläderna<br />
efter brandövningar.<br />
– Syftet är att bli av med partiklar<br />
och sot, helst innan man<br />
tar av andningsmasken. Men<br />
det är ju inte alltid fläktarna används,<br />
vill jag påstå.<br />
Eldar strippade skrotbilar<br />
Bilbränder i full omfattning har<br />
upphört.<br />
– I dag eldar vi sex-åtta strippade<br />
skrotbilar på ett år. Det<br />
ger visserligen ingen trovärdig<br />
brand, det handlar mer om att<br />
ge eleverna en miljökänsla för<br />
till exempel ett scenario med<br />
trafikolycka.<br />
Bernt Blomgren varnar för att<br />
arbetsmiljöproblemet är mer<br />
komplicerat i verkligheten.<br />
– Vi kan ordna en godtagbar<br />
arbetsmiljö för vår personal på<br />
skolan, men det är inte lika<br />
självklart ute på bränder. Häromveckan<br />
följde jag eftersläckningsarbetet<br />
av en gammal<br />
byggnad i centrala Skövde.<br />
Brandmännen stod i hävaren<br />
och sprutade vatten rakt ner,<br />
mitt i röken och utan andningsskydd.<br />
De kan ju inte ha haft en<br />
aning om vad som fanns i röken.<br />
Bernt Blomgren anser att<br />
Höga halter kan påverka<br />
fortplantningsförmågan<br />
Räddningsverket har i två år<br />
samlat fakta kring miljöeffekter<br />
vid bränder.<br />
– Mätningarna visar att<br />
både PAH-er och dioxin förekommer<br />
både i rök och<br />
släckvatten betydligt oftare<br />
än man tidigare trott, säger<br />
Claes-Håkan Carlsson vid<br />
risk- och miljöavdelningen<br />
på Räddningsverket.<br />
– Våra mätningar av miljöeffekter<br />
hänger intimt samman med<br />
brandpersonalens arbetsmiljö.<br />
Det är bra att <strong>Sirenen</strong> tar upp<br />
ämnet. Det som är skadligt för<br />
miljön, är självklart skadligt för<br />
hälsan, säger Claes-Håkan<br />
Carlsson.<br />
Många bränder ger akuta eller<br />
långsiktiga effekter på mil-<br />
Tema arbetsmiljö<br />
jön. Men kunskaperna är begränsade.<br />
Därför driver Räddningsverket<br />
flera projekt med<br />
syfte att ta reda på vilka föroreningar<br />
som bildas vid olika typer<br />
av bränder och hur de påverkar<br />
miljön.<br />
– Vi försöker hitta lämpliga<br />
rutiner för att mäta utsläppen<br />
vid en olycka. Det innebär att<br />
räddningstjänst och miljökontor<br />
måste samarbeta. Det gäller<br />
ju att vara där och mäta när det<br />
brinner.<br />
När larmet går till räddningstjänsten,<br />
går även larmet till<br />
miljökontoret i kommunen.<br />
Miljöinspektören är redo att<br />
rycka ut – med provtagningsväska,<br />
burkar och flaskor.<br />
Prover tas på släckvatten, rök,<br />
ytvatten och jord och skickas<br />
därefter till SGI, Statens geotekniska<br />
institut. Parametrar som<br />
analyseras är bland annat flamskyddsmedel,<br />
ftalater, metaller<br />
och organiska föreningar (flyktiga<br />
och medelflyktiga kolväten).<br />
Ftalater är inte bara cancerframkallande,<br />
de kan också<br />
skada testiklarna och fortplantningsförmågan.<br />
Resultaten visar på anmärkningsvärt<br />
höga halter föroreningar<br />
i främst rök och släckvatten.<br />
Ett tjugotal kommuner<br />
är med i projektet och hittills<br />
har miljökontoren larmats till<br />
ett 25-tal större bränder.<br />
Nytt arbetsmiljöhot<br />
– Vi har fått farligare bränder.<br />
För några år sedan åkte räddningstjänsten<br />
inte ens på sop-<br />
Foto: BO NYSTRAND<br />
Bilbränder utvecklar många giftiga ämnen – ett faktum som borde<br />
vara en signal till brandmän att alltid bära helskydd vid sådana<br />
insatser.<br />
brand, det var ju inga värden att<br />
rädda. Men nu handlar det om<br />
att släcka så fort som möjligt.<br />
Enligt Carlsson har kretsloppssamhället<br />
blivit ett nytt arbetsmiljöhot<br />
för brandpersonal.<br />
– Batterier samlas på ett ställe<br />
och elektronikskrot på ett annat.<br />
Sådana upplag är bland det<br />
giftigaste som kan brinna, menar<br />
han.<br />
– Visionen är att på sikt sammanställa<br />
en databas som ska<br />
fungera som stöd till räddningsledaren.<br />
Här ska man<br />
kunna söka på olika typer av<br />
bränder och få fram fakta. Vilka<br />
utsläpp är sannolika, hur bör<br />
brandpersonal skydda sig och<br />
vilken släckmetod bör man använda.<br />
Men det här ligger på<br />
framtiden än så länge.<br />
man borde ta isocyanaterna på<br />
stort allvar. Under sina tio år<br />
som yrkesinspektör blev det ett<br />
växande problem ute i arbetslivet.<br />
– Inom industrin har jag sett<br />
en människa drabbas av akut<br />
allergichock av isocyanater och<br />
fallit ihop medvetslös på golvet.<br />
Hormonstörande<br />
ämnen:<br />
<strong>•</strong> Ftalater är samlingsnamn<br />
på en grupp ämnen som<br />
används som mjukgörare i<br />
PVC-plast. De finns bland<br />
annat i leksaker, industrioljor,<br />
kosmetika och i impregneringsmedel<br />
för kläder<br />
<strong>•</strong>Ftalater misstänks vara<br />
cancerframkallande, hormonstörande<br />
och försämra<br />
förmågan att få barn. De<br />
kan orsaka minskad testikelvikt<br />
och minskad spermieproduktion.<br />
<strong>•</strong> Andra kemikalier som kan<br />
påverka människans hormonsystem,<br />
ge skador på<br />
foster samt ge cancer är<br />
bromerade flamskyddsmedel,<br />
PCB, DDT, dioxiner och<br />
furaner. De senare bildas<br />
vid oavsiktlig förbränning.<br />
<strong>•</strong> Särskilt utsatta grupper är<br />
de som ingriper vid industriolyckor,<br />
kemiska bränder<br />
och sopbränder.<br />
Källa: Kemikalieinspektionen
Använder du andningsskydd<br />
vid eftersläckning?<br />
Peter Eriksson<br />
Brandmästare, Öckerö<br />
– Som räddningsledare<br />
slarvar jag nog<br />
med det. Går<br />
jag med polis<br />
och representant<br />
från försäkringsbolag<br />
på en brandplats så fungerar<br />
det inte om jag går med andningsskydd.<br />
Jag är medveten<br />
om riskerna och kunde vara<br />
bättre på att använda skydd. Vi<br />
är i kåren rediga med att informera<br />
personalen om riskerna.<br />
Claes Bjelkeholm<br />
Brandman,Göteborg<br />
–Vi ska använda<br />
skydd, men<br />
det slarvas en<br />
hel del. Det är<br />
otympligt när<br />
man exempelvis<br />
ska riva tak.<br />
Vi har fått oss<br />
itutat att vi ska använda skydd,<br />
så vi kan inte skylla på det.<br />
Nils-Arne Arnesson,<br />
brandman och huvudskyddsombud,<br />
Kristianstad<br />
– Nej, men vi<br />
har blivit duktigare<br />
efter cellmobranden.<br />
Brandmännen<br />
är bättre än befälen<br />
och<br />
ibland får vi<br />
säga till dem att sätta på mask.<br />
Alla kategorier måste bli bättre.<br />
Farliga gifter när kablar<br />
brann i Akalla-tunneln<br />
Vid en tunnelbrand i Akalla<br />
utsattes brandmän för höga<br />
halter av de starkt cancerframkallande<br />
ämnena dioxiner<br />
och PAH.<br />
Två brandmän skadades<br />
lindrigt efter att ha andats<br />
in den giftiga röken.<br />
Räddningstjänsten i Stockholm<br />
konstaterar i en utvärdering av<br />
branden att allvarliga felaktigheter<br />
har förekommit säkerhets-<br />
och arbetsmiljömässigt.<br />
Två gånger har det brunnit i<br />
en kabeltunnel i Akalla norr om<br />
Stockholm. Första branden inträffade<br />
i mars 2001, den andra<br />
i maj 2002. Vid båda tillfällena<br />
blev tusentals utan ström. Efter<br />
den andra branden fick 50 000<br />
människor vänta i tre dygn innan<br />
strömmen kom tillbaka.<br />
Mycket allvarliga halter<br />
I den brandhärjade tunneln<br />
fanns bland annat högspänningskablar,<br />
ledningar för fjärrvärme<br />
och fjärrkyla, vattenledningar<br />
samt tele- och dataledningar.<br />
När kabelhöljena brann frigjordes<br />
ämnen som PCB, bly,<br />
aluminium och kadmium.<br />
Samtidigt bildades klorid, saltsyra<br />
och de cancerframkallande<br />
ämnena dioxiner och polycykliska<br />
aromatiska kolväten,<br />
PAH.<br />
I samband med saneringen efter<br />
den första branden togs prover<br />
på brandplatsen. Sotaska<br />
från tunnelväggarna skrapades<br />
ner i provburkar och analyserades<br />
av SGI , Statens Geotekniska<br />
Institut. De uppmätta halterna<br />
av dioxin och PAH bedömdes<br />
som ”mycket allvarliga”.<br />
Skadlig rök<br />
Under den andra branden gällde<br />
tidigt ”hög riskmiljö” för insatsen.<br />
Förutom röken, är rasrisken<br />
och elen allvarliga riskfaktorer.<br />
– Eftersom vi visste att det varit<br />
ohälsosamma ämnen i<br />
brandgaserna vid första branden,<br />
hade vi det i åtanke. Ordern<br />
var därför att vid vistelse i<br />
tunneln gällde andningsskydd<br />
på, säger brandingenjör Göran<br />
Andersson, som var räddningsledare<br />
under delar av insatsen.<br />
Trots detta skadades två<br />
brandmän lindrigt när de utsattes<br />
för den skadliga röken<br />
inne i tunneln.<br />
Vad var det som gick fel?<br />
– Av olika anledningar frångick<br />
man det reglemente som<br />
gällde. Några av killarna halvvägs<br />
inne i tunneln arbetade<br />
bitvis med andningsmasken avtagen.<br />
De valde av olika skäl att<br />
”gena” angående säkerheten<br />
Tema arbetsmiljö<br />
Foto: EVA TEDESJÖ<br />
Vid en kabelbrand i Akalla-tunneln utsattes brandmän för höga halter av giftiga kemiska ämnen.<br />
Räddningstjänsten i Stockholm konstaterar i sin utvärdering av branden att allvarliga felaktigheter har<br />
förekommit säkerhets- och arbetsmiljömässigt.<br />
och bedömde kanske att det<br />
inte var så mycket rök där de befann<br />
sig, säger Göran Andersson.<br />
325 meter in i tunneln<br />
Brandhärden låg 325 meter in i<br />
tunneln. Men hjälp av en kraftig<br />
fläkt lyckades man driva undan<br />
de värsta rökgasmassorna<br />
de första 150 metrarna av tunneln.<br />
Problem med kommunikationen<br />
gjorde att en av brandmännen<br />
fungerade som ”förbindelseman”<br />
halvvägs in i tunneln.<br />
Efter att ha andats in rök<br />
kände han irritation i halsen<br />
och gavs syrgas i ambulansen.<br />
Därefter fördes han till sjukhus<br />
för observation.<br />
Ytterligare en brandman som<br />
vistats inne i tunneln utan andningsmask<br />
klagade nästa dag<br />
över illamående.<br />
– Brandmännen fick inga akuta<br />
skador. De var tillbaka i jobbet<br />
dagen därpå. Men samtidigt<br />
vet man inget om hur kroppen<br />
ackumulerar de gifter man utsätts<br />
för, säger Andersson.<br />
Blir en väckarklocka?<br />
Efter andra branden uppmanades<br />
samtliga som deltagit i rökdykarinsatsen<br />
att tvätta larmställen<br />
för att bli av med eventuella<br />
skadliga partiklar.<br />
Har de giftiga kabelbränderna<br />
förändrat era rutiner<br />
på något sätt?<br />
– Nej, vi har ett reglemente<br />
som är bra. Men då måste man<br />
också följa det. Det är när man<br />
gör avsteg från reglementet<br />
som det blir problem. Men jag<br />
hoppas att det här blir en väckarklocka.<br />
Vilken brandgas är giftigast?<br />
Ek och bomull är material<br />
som avger mycket giftiga<br />
brandgaser vid glödbrand.<br />
Ull är däremot ett av de<br />
giftigaste materialen vid full<br />
brand.<br />
Räddningstjänsten i Stockholm<br />
använder sig av en amerikansk<br />
modell för att beskriva<br />
giftigheten i brandgas vid olika<br />
typer av förbränningar och<br />
olika material.<br />
NIST (National Institute for<br />
Standards and Technology) är<br />
en amerikansk motsvarighet<br />
21<br />
Kläder bland det<br />
giftigaste vid glödbrand<br />
till SP i Sverige som undersökt<br />
hur giftiga olika material är. 14<br />
olika material graderas efter<br />
giftighet vid glödbrand (pyrolys)<br />
och öppen låga.<br />
– Man förväntar sig kanske<br />
inte att exempelvis kläder hör<br />
till de allra mest giftiga materialen<br />
vid en glödbrand. Det visar<br />
på vikten att använda andningsskydd<br />
vid insatser där det<br />
inte är så rökigt. Speciellt bör<br />
detta påverka vårt sätt att arbeta<br />
vid eftersläckning, säger<br />
brandingenjör Göran Andersson.<br />
Mer fokus på dessa<br />
risker i nya utbildningen<br />
De frågor <strong>Sirenen</strong> tagit upp i<br />
detta tema har haft lite utrymme<br />
i utbildningen för brandmän<br />
och befäl på Räddningsverkets<br />
skolor. Men det kan bli<br />
en bättring i den nya och längre<br />
brandmannautbildningen.<br />
Jonas Evbäck, kunskapssamordnare<br />
i Revinge, ingår i den<br />
grupp som planerar den nya<br />
brandmannautbildningen:<br />
– Vi har inte detaljplanerat<br />
alla blocken än. Men om jag<br />
gör en bedömning utifrån utbildningsplan<br />
och kursplaner<br />
så kommer dessa frågor att få<br />
ett större fokus än i dagens<br />
brandmannautbildning, säger<br />
han.<br />
I utbildningsplanen står att<br />
de studerande ska kunna avläsa<br />
risker i samband med räddningsinsatser<br />
och vidta åtgärder<br />
för att hantera dessa.<br />
– Här kommer de studerande<br />
arbeta med arbetsmiljöregler,<br />
arbetarskydd, riskbedömning,<br />
säkring av olycksplats och tilllämpning<br />
av skadeförebyggande<br />
åtgärder vad det gäller den<br />
egna hälsan.<br />
Har du synpunkter på de frågor som tas upp i detta<br />
tema – skriv till <strong>Sirenen</strong>! e-post: sirenen@srv.se
22 Erfarenheter<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Foto: ULF WIGH/WIGHS NYHETER<br />
Mannen kom inte längre än till balkongen, han vågade inte hoppa ner till personer på marken som lovade ta emot honom. När räddningstjänsten kom var lägenheten övertänd,<br />
mannen dog senare på sjukhus.<br />
Vågade inte hoppa<br />
– mannen på balkongen dog<br />
V<br />
id sjutiden en morgon<br />
kände en boende i ett<br />
flerfamiljshus att det<br />
luktade rök.<br />
Hon gick ut i trapphuset och<br />
sniffade. Där var lukten svagare.<br />
Men från en grannlägenhet<br />
hördes slammer och buller.<br />
Hon blev nyfiken och gick ut på<br />
sin balkong för att kika.<br />
Då såg hon att det vällde ut<br />
rök från grannens öppna balkongdörr.<br />
Kvinnan tog med sig sina<br />
barn och sprang ut i trapphuset.<br />
Där ringde hon på dörrklockorna<br />
till alla lägenheterna<br />
och skrek att det brann. Dörren<br />
till den brinnande lägenhe-<br />
ten var låst och dörrklockan<br />
fungerade inte.<br />
Larmet till räddningstjänsten<br />
kom från en annan granne<br />
som bodde i huset mitt emot.<br />
Denne såg att det stod en äldre<br />
man omgiven av svart rök på en<br />
balkong.<br />
Blev försenade<br />
Tyvärr blev räddningstjänstens<br />
insats något försenad. Insatsledarbil<br />
och stegbil kom snabbt<br />
iväg. Men släckbilens bromstryck<br />
hade sjunkit så den anlände<br />
först någon minut efter<br />
de andra till adressen.<br />
Under tiden hade flera personer<br />
samlats nedanför den brinnande<br />
lägenheten.<br />
Trots att balkongen bara låg<br />
några få meter från marken vågade<br />
mannen, 64 år gammal,<br />
inte hoppa. Personer på marken<br />
uppmanade honom att<br />
hoppa och lovade att ta emot<br />
honom, men han skakade bara<br />
avvärjande på huvudet.<br />
Inte längre synlig<br />
Röken blev allt tätare och nu<br />
syntes lågor innanför ett annat<br />
fönster i lägenheten. Grannarna<br />
uppmanade mannen att sätta<br />
sig ner så att han inte skulle<br />
exponeras så mycket för röken.<br />
Det gjorde han och var därmed<br />
inte längre synlig från marken.<br />
I det skedet kom en hantverkare<br />
i sin bil. Han hade en liten<br />
stege som han reste mot väggen.<br />
Tyvärr var den för kort för<br />
att nå upp över balkongräcket.<br />
Dessutom var värmen nu för<br />
hög för att en oskyddad person<br />
skulle kunna klättra in på balkongen.<br />
Helt övertänt<br />
När räddningsstyrkan slutligen<br />
kom fram till platsen var<br />
rummet innanför balkongen<br />
helt övertänt. Lågorna måste<br />
slås ner med kraftiga vattenstrålar<br />
innan personalen i maskinstegens<br />
korg kunde ta sig<br />
in på balkongen och undsätta<br />
den svårt brände mannen. Han<br />
avled senare på sjukhuset.<br />
Branden var nära att sprida sig<br />
utvändigt från fönster till fönster.<br />
I lägenheten ovanför antändes<br />
sängkläderna i en säng<br />
av lågor som slog in genom en<br />
krossad ruta.<br />
Polisens och räddningstjänstens<br />
undersökning visar att<br />
branden troligen uppstått på<br />
grund av att en tappad cigarett<br />
hade antänt stoppningen i en<br />
soffa.<br />
ULF ERLANDSSON<br />
Artikeln bygger på en rapport<br />
av Lennart Månsson, räddningstjänsten<br />
i Norrköping.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Erfarenheter<br />
■ Rökning är den klart vanligaste<br />
orsaken till dödsbränder<br />
i Sverige. Mer än<br />
var tredje dödsbrand beror<br />
på att en tappad cigarett<br />
har antänt kläder eller lös<br />
inredning.<br />
■ Allmänhetens uppträdande<br />
är ofta avgörande<br />
för utgången av en brand.<br />
Här gjorde grannarna en<br />
fin insats men lyckades<br />
ändå inte rädda den gamle<br />
mannen.<br />
■ Om mannen hade haft<br />
sinnesnärvaro att stänga<br />
dörren mellan balkongen<br />
och det brinnande vardagsrummet<br />
hade han förmodligen<br />
vunnit tillräcklig<br />
tid för att hjälpen skulle<br />
hinna fram.<br />
■ Släckinsatsen fördröjdes<br />
någon minut för att<br />
trycket till bromsarna i en<br />
av bilarna hade sjunkit under<br />
kritisk nivå. Bilen går<br />
då inte att flytta innan<br />
trycket byggts upp igen.<br />
Räddningsfordon bör utrustas<br />
med tryckvakt eller<br />
annat övervakningssystem<br />
för att undvika sådana<br />
händelser.<br />
Erfarenheter<br />
Brand av spotlight – igen<br />
Spotlight och andra starka<br />
lampor vållar ofta brandtillbud<br />
och bränder.<br />
Denna gången var det en<br />
sportbutik i Lund som drabbades.<br />
Vi har flera gånger berättat om<br />
liknande bränder under Erfarenheter<br />
i <strong>Sirenen</strong> .<br />
I sportaffären i Lund satt tre<br />
kraftiga spotlight med halogenlampor<br />
på en skena i taket<br />
över ett skyltfönster. En nollskruv<br />
i en el-central var dåligt<br />
åtdragen och det blev glappkontakt.<br />
Ett överslag gjorde att lamporna<br />
i stället matades via två<br />
faser. Spänningen till lamporna<br />
blev 400 i stället för normala<br />
230 volt.<br />
Vid sextiden en morgon blev<br />
en av armaturerna överhettad<br />
och tog eld. Upphängningsanordningen<br />
släppte och lampan<br />
föll ner intill ett ställ med lättantändliga<br />
jackor.<br />
Av en tillfällighet bröt den<br />
fallande lampan strålen till inbrottslarmets<br />
rörelsedetektor.<br />
Ett vaktbolag fick larm och<br />
skickade dit en väktare.<br />
Denne konstaterade utifrån<br />
att det pågick en mindre brand<br />
i skyltfönstret och ringde 112.<br />
När räddningstjänsten kom<br />
fram hade branden i stort sett<br />
självslocknat. Lågorna hade<br />
inte fått fäste i inredningen.<br />
Däremot var rökutvecklingen<br />
tillräcklig för att utlösa<br />
brand- och utrymningslarmet i<br />
den tomma butiken.<br />
Detta är den tredje branden i<br />
spotlight på tre år i affärer i<br />
centrala Lund. År 2000 totalförstördes<br />
en butik när en lampa<br />
trillade ner på brännbart<br />
material i ett skyltfönster. I<br />
mars i fjol inträffade ett liknande<br />
tillbud i en annan affär. Men<br />
den gången skedde tillbudet<br />
under dagtid och personalen<br />
lyckades släcka.<br />
Artikeln bygger på en rapport<br />
av Anders Ericsson, räddningstjänsten<br />
i Lund.<br />
Erfarenheter<br />
■ Det kommer in förvånansvärt<br />
många rapporter om brandtillbud<br />
med spotlight. Ofta har armaturen<br />
lossnat från sitt fäste.<br />
Elektriker, dekoratörer och andra<br />
som handskas med dem<br />
Så kallade uplightlampor<br />
har blivit mycket populära<br />
på senare år.<br />
Tyvärr är de vanliga<br />
brandstiftare.<br />
Lamporna består av en skålformad<br />
belysningsarmatur som<br />
är riktad uppåt. Ljuskällan kan<br />
vara en eller flera halogenlampor<br />
eller konventionella glödlampor.<br />
Problemet är att lamporna<br />
saknar skärm eller annat skydd<br />
för de heta ljuskällorna.<br />
Om en gardin eller annat föremål<br />
hamnar över lamporna<br />
startar en pyrolys som snabbt<br />
kan övergå i öppen eld. De små<br />
halogenlamporna med mycket<br />
hög yttertemperatur är naturligtvis<br />
extra ettriga, men också<br />
vanliga glödlampor på 40 watt<br />
bör upplysas om riskerna.<br />
■ Många armaturer har fästanordning<br />
av plast som smälter<br />
vid ett brandtillbud. Konstruktionen<br />
bör ändras så att fästet<br />
håller bättre vid värmepåverkan.<br />
■ Armaturer med en oskyddad<br />
halogenlampa vållar ofelbart<br />
brand om den hamnar<br />
bland textilier eller annat lättantändligt<br />
material.<br />
Lampan som blivit vanlig brandorsak<br />
Foto: BJÖRN TOTTING<br />
Bara i Malmö orsakade fyra<br />
så kallade uplightlampor fyra<br />
lägenhetsbränder under 2002.<br />
Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN LUND.<br />
Spotlighten föll ner sedan armaturen blivit överhettad. Det var<br />
tur den inte föll rakt över stället med täckjackor.<br />
eller mera är tillräckligt för att<br />
på sikt vålla en brand.<br />
Bara under år 2002 hade man<br />
i Malmö fyra mer eller mindre<br />
omfattande lägenhetsbränder<br />
av denna orsak.<br />
Vid en av bränderna i Malmö<br />
gick det till som på bilden: I<br />
samband med fönsterputsning<br />
placerades en gardin tillfälligt<br />
över en uplight-lampa. Och<br />
glömdes där.<br />
Artikeln bygger på en rapport<br />
av Björn Totting, räddningstjänsten<br />
i Malmö.<br />
Erfarenhet<br />
■ En uppåtriktad armatur med<br />
en oskyddad glödhet lampa är<br />
att inbjuda till bekymmer.<br />
23<br />
Bränder i<br />
frigolit bildar<br />
massor av sot<br />
Även en mindre brand<br />
kan ge mycket otrevliga<br />
följdskador. Det visar exempel<br />
från vårdinrättningar<br />
i Göteborg.<br />
En söndag uppstod en mindre<br />
brand i en blomsterlåda i<br />
en cafeteria till ett sjukhus.<br />
Blommorna som var av<br />
plast var nerstuckna i ett<br />
block av frigolit. Det är ett<br />
poröst och värmeisolerande<br />
plastmaterial som också används<br />
för att förpacka ömtåliga<br />
föremål.<br />
När frigolit brinner bildas<br />
mängder av svart sot. Trots<br />
att det bara rörde sig om några<br />
hekto brännbart ämne<br />
spred sig brandgaserna i<br />
hela entrén och upp i ventilationssystemet.<br />
Kostnaden för saneringen<br />
blev cirka 1,5 miljon kronor.<br />
Vid en annan brand rökoch<br />
sotskadades en vårdcentral<br />
för miljonbelopp. Torpargrunden<br />
under byggnaden<br />
var isolerad med skivor<br />
av frigolit. Någon kastade in<br />
ett brinnande föremål genom<br />
en öppning i husgrunden<br />
och den lättantändliga<br />
plasten tog eld.<br />
Branden självslocknade så<br />
småningom. Men röken<br />
hade redan hunnit sprida sig<br />
upp i byggnaden genom en<br />
otät kabelgenomföring till<br />
en elcentral på bottenvåningen.<br />
Till råga på allt var<br />
det automatiska brandlarmet<br />
frånkopplat.<br />
Artikeln bygger på en rapport<br />
av Claes Tornberg, räddningstjänsten<br />
i Göteborg.<br />
Erfarenheter<br />
■ Att använda frigolit eller<br />
andra lättantändliga och<br />
starkt sotande cellplaster<br />
som underlag till ett blomsterarrangemang<br />
i en offentlig<br />
miljö är olämpligt.<br />
Risken är stor att ”blomlådan”<br />
används som askkopp.<br />
■ Genomföringar genom<br />
bjälklag och andra brandcellsgränser<br />
måste vara ordentligt<br />
tätade så att de inte<br />
sprider brand eller rök.<br />
Ulf Erlandsson är anställd<br />
vid Räddningsverket<br />
med uppgift<br />
att bland annat leda<br />
ett stort brandutredningsprojekt.<br />
Erlandsson medverkar<br />
i <strong>Sirenen</strong> med sammanfattningar<br />
av rapporter. Han tar<br />
med glädje emot synpunkter och<br />
tips på tel 054-13 50 39, fax<br />
0470-208 04, e-post:<br />
ulf.erlandsson@srv.se
24 Nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Prao-gänget och handledaren Jörgen Christensen (till höger) pustar ut efter att ha fått prova på rökdykning<br />
hos instruktören Christer Mattsson (till vänster) i Vallentuna.<br />
Södra Roslagen<br />
Aktiv prao – en<br />
lyckad satsning<br />
Prao-elev på brandstationen<br />
kan vara rätt trist när ingen<br />
har tid att visa runt.<br />
Men det kan också vara<br />
fantastiskt kul och stimulerande<br />
om upplägget är som<br />
i Södra Roslagen – där får<br />
eleverna under två veckor<br />
aktivt vara med om nästan<br />
allt.<br />
Förbundet Södra Roslagen har<br />
tagit ett annorlunda grepp<br />
med prao-verksamheten. En<br />
gång om året samlar man en<br />
grupp elever från årskurserna<br />
åtta och nio under två intensiva<br />
veckor. I år deltog sex elever,<br />
fyra killar och två tjejer.<br />
Räddningstjänsten ställer<br />
upp med en handledare på heltid<br />
och gruppen disponerar<br />
både en släckbil och en transportbil<br />
under de två veckorna.<br />
– Vi kör den här modellen för<br />
tredje året och både vi och eleverna<br />
är mycket nöjda, säger<br />
handledaren Jörgen Christensen,<br />
brandman i Täby.<br />
Jörgen minns själv när han<br />
var prao på en brandstation.<br />
Någon från det aktuella skiftet<br />
skulle ta hand om honom, men<br />
det var inte ofta befäl eller<br />
brandmän hade tid eller intresse.<br />
Så är det nog på de flesta<br />
brandstationer.<br />
– Ett befäl hade varit på<br />
brandmästarkurs och fått idén<br />
om att koncentrera prao-tiden<br />
till två veckor och samla fler<br />
elever samtidigt. Vi tog fasta på<br />
det och det har slagit mycket<br />
väl ut.<br />
– Vi vill inte bara visa eleverna<br />
vad yrket går ut på, vi vill<br />
även att de ska få med sig kunskaper<br />
till vuxenlivet, säger Jörgen<br />
Christensen.<br />
Digert program<br />
Prao-eleverna får därför lära<br />
sig hjärt- och lungräddning,<br />
första hjälpen, hur man använder<br />
handbrandsläckare, brandvett,<br />
is- och vattenlivräddning<br />
samt hur man larmar rätt.<br />
Därutöver har ett antal<br />
studiebesök gjorts, bland annat<br />
hos helikopterambulansen<br />
Fifflande räddningschef fälld<br />
En tidigare räddningschef fälldes<br />
av tingsrätten för trolöshet<br />
mot huvudman.<br />
Räddningschefen dömdes till<br />
villkorlig dom och böter på<br />
9000 kronor.<br />
Han hade bland annat använt<br />
skattemedel för privata resor<br />
och inköp av kläder. Totalt<br />
handlade det om 23 276 kronor<br />
i sex olika poster.<br />
Den förre räddningschefen erkände<br />
och dömdes enligt åtalet.<br />
i Gustavsberg. Eleverna följde<br />
också en slutövning på räddningsskolan<br />
i Rosersberg. Där<br />
fick eleverna även information<br />
om den nya tvååriga eftergymnasiala<br />
utbildningen till<br />
brandman.<br />
– Givetvis har de också fått ta<br />
del i räddningstjänstens dagliga<br />
aktiviteter, de har till och<br />
med fått pröva på rökdykning i<br />
container i Vallentuna. Vidare<br />
har de agerat markörer när<br />
styrkorna har övat.<br />
Efteråt gjordes en utvärdering<br />
och enligt Jörgen Christensen<br />
var eleverna mycket<br />
nöjda med sin prao-period.<br />
– För oss i räddningstjänsten<br />
är det praktiskt och rationellt<br />
att koncentrera prao-perioden<br />
till två veckor per år.<br />
Räddningstjänster som är intresserade<br />
av Södra Roslagens<br />
upplägg är välkomna att ringa<br />
Jörgen Christensen, telefon 08-<br />
792 99 73.<br />
STIG DAHLÉN<br />
Merparten av de skattepengar<br />
som använts privat är återbetalade,<br />
kommunen hade i samband<br />
med tingsrättens dom<br />
krav på drygt 2 000 kronor som<br />
den dömde ska betala tillbaka.<br />
Nyutgivet från<br />
Räddningsverket<br />
FoU-rapporter<br />
Bildöverföring från obemannad<br />
helikopter som<br />
beslutsstöd.<br />
Utvärdering om flygbilder<br />
kan effektivisera räddningsinsats<br />
vid skadeplats.<br />
Best nr: P21-420/03.<br />
Utrymningssäkerhet för<br />
rörelsehindrade<br />
Projekt i Västra Blekinge om<br />
problem vid utrymning för<br />
rörelsehindrade.<br />
Best nr: P21-388/01.<br />
Sotbeläggningar och brandrisk<br />
SP-test om tillväxt av sotbeläggning<br />
i olika uppvärmningsanläggningar<br />
och eventuell<br />
brandrisk.<br />
Best nr: P21-418/03.<br />
En utvecklingspsykologisk<br />
studie av barn, eld och<br />
brand<br />
150 barns erfarenheter och<br />
kunskaper om eld och brand.<br />
Intervjuer och berättelser.<br />
Best nr: P21-414/02.<br />
Barn och föräldrar berättar<br />
om att gå vilse<br />
150 barns tankar kring och<br />
erfarenheter av att gå vilse.<br />
Best nr: P21-415/02.<br />
Psykologiska riskfaktorer i<br />
olika typer av farosituationer<br />
En studie över barn och tillbud,<br />
som relaterar till eld,<br />
vatten och att gå vilse.<br />
Best nr: P21-416/02.<br />
Räddningsstyrkans inre liv<br />
Studie av räddningskårens<br />
företagskultur. Artikel i <strong>Sirenen</strong><br />
nr 6/2002.<br />
Best nr: P21-413/02.<br />
Insatsplan för olycka med<br />
svaveldioxid<br />
Ett stöd för insatsplanering<br />
vid stora kemikalieolyckor.<br />
Best nr: P21-419/03.<br />
Så här beställer du<br />
Annan utgivning<br />
11 september<br />
Om svenska myndigheters<br />
kommunikation vid terrorattentaten<br />
i USA 2001.<br />
Kontakt, tel 08-698 33 10<br />
eller www.psycdef.se Pris 80<br />
kr plus moms. Kan laddas ner<br />
som pdf.<br />
Göteborgskravallerna<br />
Studie om hur våldet påverkade<br />
polisens och demonstranternas<br />
syn på sig själva,<br />
Tillsynsrapporter<br />
Brand i flerbostadshus<br />
Rud, Karlstads kommun<br />
Räddningsverkets tillsyn<br />
och utvärdering av insatsen, i<br />
samarbete med länsstyrelsen.<br />
Best nr: R00-254/02.<br />
Övriga rapporter<br />
Deltidsanställda brandmän<br />
Kartläggning av orsaker till<br />
rekryteringsproblem.<br />
Best nr: P30-426/03.<br />
Årsredovisning 2002<br />
Rädningsverkets verksamhet<br />
i ord och siffror.<br />
Best nr: I99-100/03.<br />
Forskning för ett säkrare<br />
samhälle<br />
Forskningens roll och former<br />
i Räddningsverket beskrivs.<br />
Best nr: P20-412/02.<br />
Kommunal räddningstjänst<br />
2001<br />
Lägesrdedovisning. Insatstider,<br />
tidsåtgång förebyggande<br />
arbete, brister vid brandsyner,<br />
med mera.<br />
Best nr: I99-099/02.<br />
Räddningscentral utsatt<br />
för explosionslast vid markytan<br />
Beräkning med FE-modellering<br />
av byggnadens, installerades<br />
komponenters och personers<br />
tålighet.<br />
Best nr: B54-219/02.<br />
Räddningscentral utsatt<br />
för explosionslast vid markytan:<br />
White Sands.<br />
Beräkning med FE-modellering.<br />
Best nr: B54-220/02.<br />
Räddningscentral utsatt<br />
för explosionslast vid markytan:<br />
Sjöbo sand.<br />
Beräkning med FE-modellering.<br />
Best nr: B54-221/02.<br />
Ange beställningsnummer, eventuellt pris samt din adress.<br />
Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.<br />
Fax: 054- 13 56 05.<br />
E-post: publikationsservice@srv.se<br />
Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124,<br />
651 80 Karlstad.<br />
OBS – kan inte beställas<br />
från Räddningsverket<br />
varandra och samhället.<br />
Kontakt, tel 08-698 33 10<br />
eller www.psycdef.se Pris 80<br />
kr plus moms. Kan laddas ner<br />
som pdf.<br />
Brandhistorik 2<br />
Andra boken från tidigare<br />
deltidsbrandmannen Sven<br />
Harrysson i Smålandsstenar.<br />
Beställning, tel 0371-309<br />
97. Pris 250 kr, inkl frakt.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
<strong>Sirenen</strong>s Räddningsskola<br />
Foto. PETER LUNDGREN<br />
Innebandy och fotboll är okej – men inte om det är hela fysträningen. Ett alternativ är cirkelträning. Bygg stationer som kombinerar styrka, kondition och använd kollegan.<br />
Fria vikter är alltid att föredra framför maskiner vid styrketräning. Fria vikter ger till skillnad från fasta också balans och koordination.<br />
A<br />
Ät och träna rätt<br />
”Om du inte tar hand om din kropp<br />
– var ska du då bo?” (Peggy Ayala)<br />
Att träna och äta rätt handlar inte<br />
enbart om att klara fyskraven – vare<br />
sig vi är deltidare, heltidare, rökdykare<br />
eller räddningsledare.<br />
– Du ska orka efter jobbet också. Hemma, med barnen,<br />
tt ta hand om kroppen är<br />
att träna och bygga upp<br />
den så att den håller för<br />
det vi vill att den ska klara i arbetet<br />
och på fritiden. Men också<br />
att äta rätt, vila när kroppen behöver<br />
det och försöka se till att<br />
må bra både fysiskt och psykiskt.<br />
Det innebär att hitta en balans<br />
mellan ansträngning och vila,<br />
näringsintag och förbränning,<br />
mellan kropp och själ. I den balansen<br />
finns innebörden av be-<br />
greppet livsstilskompetens.<br />
Det finns tre nyckelfunktioner<br />
som du kan påverka för att må<br />
bättre: kost, motion och vila.<br />
Se det som en liksidig triangel.<br />
Tummar du på benet kost, minskar<br />
triangelns area. Försämrar<br />
du även vilan, minskar arean<br />
ännu mer. Och minskar motionen<br />
krymper den ytterligare.<br />
Arean av den här triangeln är<br />
summan av din totala hälsa.<br />
Dessa tre faktorer – kost, motion,<br />
vila – inverkar i sin tur på<br />
så mycket annat: hur vi mår, orkar<br />
och känner oss. Det är alltså<br />
en hel del vi k a n göra.<br />
Krävs motivation<br />
Först och främst måste du<br />
vara motiverad. Vilka är då motiven<br />
till att hålla sig i form?<br />
De flesta inom räddningstjänsten<br />
brukar svara: ”För att<br />
vi ska klara jobbet; klara AFStesten”.<br />
Det tycker jag är fattigt.<br />
Räddningstjänster som satt<br />
upp tydliga mål för fysen är<br />
familjen och dina fritidsintressen.<br />
Inte bara i dag utan ett helt långt yrkesliv,<br />
för att sedan kunna gå i pension<br />
och fortfarande må bra.<br />
Michael Tkautz, idrottslärare i Revinge,<br />
lär dig lite om livsstil i detta<br />
avsnitt av <strong>Sirenen</strong>s räddningsskola.<br />
fortfarande rätt sällsynta.<br />
Se det i stället så här. Vi tränar<br />
för:<br />
1) Den egna säkerheten; att<br />
orka med jobbet och kunna<br />
lösa uppgiften.<br />
2) Att orka och fungera i övriga<br />
livet. Bygga upp en reserv<br />
och ha kraft över efter jobbet.<br />
3) Att kroppen ska hålla på<br />
sikt, så att du kan må bra hela<br />
livet – även som pensionär.<br />
För högre livskvalitet, helt<br />
enkelt.<br />
25<br />
Så långt motiven. Nästa fråga<br />
är den egna motivationen. Hur<br />
kommer jag igång?<br />
Prioritera den aktivitet och<br />
de idrotter du tycker är roliga!<br />
Prova olika former, träningsmetoder<br />
och sporter.<br />
Inom räddningstjänsten<br />
finns ofta ett grupptryck för<br />
lagsporter, men vi måste fråga<br />
oss: Vilka behov har individerna<br />
i arbetslaget?
26 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
forts från föregående sida<br />
Träning – deltid och heltid<br />
Innebandy och fotboll är okej –<br />
men inte om det är hela fysträningen.<br />
Att deltidsbrandmän<br />
måste ta eget ansvar för fysträningen<br />
och sköta den på sin fritid<br />
gör förutsättningarna lite<br />
ojämlika. Men ibland krävs<br />
bara ett nytt perspektiv. Vi behöver<br />
till exempel inte alltid<br />
öva enbart räddning eller rökdykning<br />
– lägg upp en övning<br />
så det blir ett fyspass också!<br />
Här är några träningsalternativ:<br />
<strong>•</strong> Cirkelträning. Bygg stationer<br />
som kombinerar styrka,<br />
kondition, pulsarbete, styrka,<br />
kondition och så vidare.<br />
Tänk på att träna:<br />
– allsidigt: hela kroppen samt<br />
olika kvalitéer (styrka, uthållighet,<br />
rörlighet, koordination,<br />
balans)<br />
– varierat: minskar skaderisken<br />
att inte nöta på samma<br />
muskelgrupper hela tiden<br />
– utifrån de egna behoven: vi<br />
är olika och all träning/alla<br />
idrotter passar inte alla<br />
<strong>•</strong> Bygg en yrkesrelaterad fysbana.<br />
Bär slang upp- och nedför<br />
trappor, kör parträning<br />
med din egen och kollegans<br />
vikt som tyngder, bygg en hinderbana<br />
och klara den i larmställ<br />
med full skyddsutrustning.<br />
Här är det bara fantasin<br />
som sätter gränser.<br />
<strong>•</strong> Parträning: fria vikter är alltid<br />
att föredra framför maskiner<br />
vid styrketräning. De fria<br />
vikterna ger till skillnad från de<br />
fasta också balans och koordination.<br />
Använd kollegan!<br />
<strong>•</strong> Avsätt övningstid för information<br />
och inspiration. Bjud in<br />
gästföreläsare, använd resurserna<br />
i den egna kommunen:<br />
idrottslärare, kommunhälsan,<br />
kommunala friskvårdsinrättningar,<br />
gym, idrottsföreningar,<br />
Kurser<br />
Fysprofil för<br />
räddningstjänsten<br />
Kurslängd: tre dagar<br />
Tid & plats: Sandö 2-4 juni, Revinge<br />
1-3 september, Rosersberg<br />
9-11 september, Skövde<br />
28-30 oktober <strong>2003</strong><br />
För dig som har en fys-/testledarutbildning<br />
eller motsvarande<br />
Anmälan: kontakta respektive<br />
skola<br />
Testledarutbildning för<br />
räddningstjänsten<br />
Kurslängd: tre dagar<br />
Tid & plats: Skövde 12-14 maj,<br />
Sandö 26-28 maj <strong>2003</strong><br />
För personal inom kommunal<br />
räddningstjänst som ska fungera<br />
som testledare<br />
Anmälan: kontakta respektive<br />
skola.<br />
<strong>Sirenen</strong>s Räddningsskola<br />
sjukgymnaster (skadeförebyggande).<br />
<strong>•</strong> Det är roligare att träna tillsammans.<br />
Börja med att göra<br />
en analys och en policy. Vad vill<br />
vi uppnå med fysen? Utgå från<br />
de egna behoven, utforma en<br />
träningspolicy och lägg upp ett<br />
program som är varierat, roligt<br />
och har något för alla. Fysprofilen<br />
kan användas som ett verktyg<br />
och hjälpmedel.<br />
<strong>•</strong> Belastningsövning vid rökdykning.<br />
En bra övning för att<br />
känna sina egna gränser – något<br />
man inte ska behöva upptäcka<br />
i ett skarpt läge. Kan läggas<br />
in i den årliga testen eller<br />
vid någon rökövning.<br />
Ansträngande moment: bära<br />
dockor, såga, bära slanghäckar,<br />
vattenfyllda dunkar i trappor<br />
eller liknande.<br />
Efter belastning: avsluta med<br />
ett enklare tekniskt moment.<br />
Skruva ihop någon mekanisk<br />
detalj, koppla sladdar i ett elskåp<br />
eller – som vi brukar testa –<br />
lägga pussel för sexåringar tillsammans<br />
med kollegan. Det är<br />
förvånande många som inte<br />
klarar pusslet.<br />
Att äta rätt<br />
En pizza efter skogsbranden<br />
klockan två på natten?<br />
– Allt som blir extremt är<br />
onyttigt, är en tumregel att leva<br />
efter. Det gäller åt båda hållen:<br />
extrem hälsofanatism är lika<br />
illa som för mycket pizza och<br />
hamburgare. Man ska må bra<br />
också, både fysiskt och psykiskt.<br />
Allt vi stoppar i oss har effekt på<br />
hur vi mår. Men om huvuddelen<br />
av veckans sju dagar varit<br />
nyttiga och bra, gör det inget<br />
om jag slarvar en eller annan<br />
dag däremellan.<br />
Att säga vad som är rätt kost<br />
är svårt, eftersom det finns<br />
många olika läror. En sak är<br />
odiskutabel: övervikt är ohälsosamt.<br />
En tendens i hela västvärlden<br />
är att medelvikten ökar.<br />
Förklaringen är att vi äter fel<br />
och förbrukar mindre energi.<br />
För mycket av fel fett, för<br />
mycket socker – för lite kolhydrater,<br />
frukt och grönsaker.<br />
Och ska vi gå ned i vikt drar vi<br />
Att läsa vidare<br />
ned på antalet måltider, mängden<br />
mat och mängden fett.<br />
Men det blir också fel.<br />
Tre huvudmål om dagen<br />
Vi behöver äta tre mål om dagen<br />
plus två till tre mellanmål.<br />
Det ger både näring och en<br />
jämn blodsockernivå. Se måltid<br />
som Mål-Tid = syfte och mening.<br />
Vilka tider äter du på, och<br />
Tidskriften Näringsråd & Näringsrön – nytt och aktuellt inom<br />
kost- och näringsforskning. www.naringsrad-naringsron.com<br />
”Energi för livet” – lättläst och bra om kost, av Jonte Sörbrand och<br />
Mats Pettersson. ICA bokförlag 1997<br />
”Näringslära” – för den som vill fördjupa sig, av Fredrik Paulun<br />
www.paulun.com<br />
”Idrottens träningslära” av C Annerstedt. Sisu Idrottsböcker 1997<br />
”Träningslära - Planering” av Jan Carlstedt. Sisu Idrottsböcker<br />
”Intergrerad mental träning” av Lars-Erik Uneståhl. Sisu Idrottsböcker<br />
www.sisuidrottsbocker.se – fler titlar om träning och idrott<br />
www.uppladdningen.nu (Här kan du beställa häftet ”Uppladdningen.<br />
Guiden till hur du ökar din prestationsförmåga genom att<br />
ge kroppen rätt energi” – fakta, tips och recept på bra frukostar, huvud-<br />
och mellanmål.)<br />
Vi behöver äta tre mål om dagen plus två till tre mellanmål. Det ger både näring och en jämn blodsockernivå,<br />
vad är målet med denna måltid.<br />
En dag kan då se ut så här:<br />
– Morgon - Mål: Långsamma<br />
kolhydrater (gröt, grovt bröd,<br />
osötad müsli) för att ha energi<br />
och jämn blodsockernivå under<br />
förmiddagen.<br />
– Mellan - Mål: Underhålla<br />
blodsockerkurvan med frukt,<br />
grönsaker, yoghurt eller liknande.<br />
– Lunch - Mål: Ge<br />
kroppen näring/<br />
energi fram till<br />
middagsmålet<br />
(ris, pasta, potatis)<br />
– Mellan - Mål:<br />
Underhålla blodsockerkurvan<br />
med<br />
frukt, grönsaker,<br />
yoghurt eller liknande.<br />
– Middags - Mål: Utformas<br />
som lunchen, ej för sent.<br />
– Kvälls - Mål: Fylla på energi<br />
för morgondagen (långsamma<br />
kolhydrater) samt protein och<br />
aminosyror så att kroppen kan<br />
reparera/bygga upp.<br />
– Vi behöver fett, men bra<br />
fett. Annars bränner kroppen<br />
protein i stället. Måste kroppen<br />
använda protein som energi är<br />
det som att ”elda upp sina egna<br />
gummistövlar”. Minska på fett<br />
från mejeri- och animaliska<br />
produkter och byt ut mot fleromättat,<br />
från fisk och skaldjur<br />
samt vegetabiliskt fett.<br />
Långsamma kolhydrater<br />
– Ät mer långsamma kolhydrater.<br />
Ris (ju mindre förädlat<br />
desto bättre), pasta (hellre<br />
fullkorn än vete),<br />
potatis, korn och<br />
gryn, grönsaker<br />
och frukt.<br />
– Mat före träning<br />
bör vara<br />
långsamma<br />
kolhydrater för<br />
fylla på energi.<br />
Ät två till fyra timmar<br />
före träning. Exempel:<br />
pasta, råris, äpple,<br />
apelsin, kokta korngryn,<br />
bröd med hela korn, mjölk, fil,<br />
yoghurt.<br />
– Mat efter träning är till för<br />
att fylla på med energi och<br />
byggmaterial (träning bryter<br />
ner!). Bästa förutsättningen för<br />
snabb återhämtning är att äta<br />
och/eller dricka kolhydrater
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
skriver Michael Tkautz i den här lektionen av <strong>Sirenen</strong>s räddningsskola.<br />
(exempelvis egen sportdryck)<br />
så snart som möjligt efter ansträngningen.<br />
Inom en timme efter ansträngning<br />
bör du äta en måltid<br />
med exempelvis havregrynsgröt,<br />
vitt ris, matbröd,<br />
müsli, potatis, banan, kålrot,<br />
vetebullar, russin, honung.<br />
Sex goda kostråd<br />
<strong>•</strong> Läs innehållsförteckningar!<br />
Välj den vara som innehåller<br />
minst av socker, fett och E-produkter<br />
(färgämnen och konserveringsmedel).<br />
Så naturligt<br />
som möjligt är bäst.<br />
<strong>•</strong> Välj Kravmärkt! Det ger<br />
mindre gifter och mer näring.<br />
<strong>•</strong> Drick mera! Vatten, alltså.<br />
Vi dricker oftast för lite. Ett glas<br />
i timmen är ett bra riktvärde.<br />
Då får vi i oss de två-tre liter vi<br />
behöver per dygn – och tänk på<br />
att du ska ha druckit före en insats,<br />
det är för sent när du känner<br />
dig törstig.<br />
<strong>•</strong> Tänk långsiktigt! Det du<br />
äter i dag ser du resultatet av på<br />
hälsan om 20 år.<br />
<strong>•</strong> Ät allsidigt och med eftertanke!<br />
Tallriksmodellen är en<br />
bra utgångspunkt: en tredjedel<br />
kolhydrater (pasta, ris, potatis),<br />
en tredjedel protein (fisk,<br />
kött, fågel), en tredjedel grönsaker,<br />
rotfrukt.<br />
Balansera: Ingen dressing till<br />
salladen om potatisen är stekt.<br />
Kan jag ta en dessert? Ja, hellre<br />
efter måltiden än enskilt till<br />
trekaffet. Direkt efter maten<br />
har det söta mindre negativ effekt<br />
på blodsockret.<br />
<strong>•</strong> Ett bra intag över en dag består<br />
i sina delar av 60 procent<br />
kolhydrater, 20 procent fett<br />
och 20 procent protein. Detta<br />
är energiprocent. Tänk på att<br />
fettinnehållet i livsmedel nästan<br />
alltid anges i viktprocent.<br />
Står det att produkten innehåller<br />
15 procent fett så innebär<br />
det att 15 gram av 100 är<br />
fett. Energimässigt är detta betydligt<br />
mer än 15 procent. 1<br />
gram fett ger ca 9 kcal, 1 gram<br />
kolhydrater och protein ger<br />
cirka 4 kcal.<br />
MICHAEL TKAUTZ<br />
i samarbete med<br />
EVA-LENA LINDBÄCK<br />
<strong>Sirenen</strong>s Räddningsskola<br />
Läraren<br />
Foto. PETER LUNDGREN<br />
Namn:<br />
Michael<br />
Tkautz<br />
Ålder: 38 år<br />
Bostadsort:<br />
Svalöv<br />
Yrkesbakgrund:<br />
fotbolls- och handbollsspelare,<br />
judo, friidrott, ishockeyproffs<br />
i Österrike<br />
1983-90, fil mag i sport- och<br />
träningsvetenskap 1991. Deltidsbrandman,<br />
lärare Räddningsverkets<br />
skola Revinge sedan<br />
1997.<br />
Tränar: tre gånger i veckan<br />
varierat – styrketräning, spinning,<br />
roddmaskin, innebandy,<br />
hockey-bockey. Försöker hinna<br />
motionera varje dag. Qi<br />
gong balanserar och samlar<br />
energi.<br />
Testvärde: ca 50-55 ml/kg x<br />
min.<br />
Favoriträtt: omväxling förnöjer<br />
– gärna het indisk mat.<br />
Fritid: familjen, huset, friluftsliv<br />
och läsning.<br />
Mesta myterna<br />
”Jag har bra grundkondition<br />
och har varit vältränad hela<br />
livet. Nu efter 40 kan jag klara<br />
mig på det.”<br />
Glöm sånt! Träning och våra fysiska<br />
kvalitéer är färskvara.<br />
”Träning ger mer muskler.”<br />
Nej, inte fler – vi har det antal<br />
muskler vi har. Men de kan bli<br />
större.<br />
”Uteslut allt fett så går du<br />
ned i vikt.”<br />
Nej, då reagerar kroppen<br />
som på svält och nödår – den<br />
börjar hålla på fettreserverna.<br />
Kanske tappar du protein, alltså<br />
muskler, i stället.<br />
Tips kost & motion<br />
Gör din egen sportdryck<br />
Hemgjord sportdryck är ett enkelt<br />
och minst lika bra alternativ<br />
till den oftast dyrare som<br />
finns att köpa. Pröva olika smaker<br />
efter eget tycke:<br />
En liter vatten, 0,5 dl druvsocker,<br />
1 krm koksalt (NaCl), 1-<br />
2 msk koncentrerad juice eller<br />
saft.<br />
Lös upp druvsocker och salt i<br />
vattnet. Tillsätt därefter juice eller<br />
saft.<br />
Källa: ”Uppladdningen”<br />
Minska med magrare mjölk<br />
Att byta ut en liter standardmjölk<br />
per dag mot en liter lättmjölk<br />
minskar fettintaget med<br />
9,1 kilo per år.<br />
Energibalans<br />
Energibalans råder när energiintaget<br />
är lika stort som energiutgiften.<br />
Du äter alltså lika<br />
mycket som du gör av med.<br />
Släng ut vågen!<br />
Titta inte på<br />
vågen, se på<br />
kroppsformen<br />
i stället.<br />
Mät med<br />
måttband,<br />
känn efter: hur<br />
sitter byxorna<br />
och skjortan?<br />
Hur många hål in<br />
eller ut åker livremmen?<br />
Där märks det när<br />
saker händer med energibalansen.<br />
Larmställ och andningsskydd<br />
tar en tredjedel av orken<br />
Den fysiska förmågan minskar<br />
med omkring 30 procent<br />
enbart genom belastningen av<br />
all skyddsutrustning som krävs<br />
för rökdykning. Med tanke på<br />
detta är det viktigt att brandmän<br />
i utryckningstjänst minst<br />
når upp till de minimifyskrav<br />
som ställs för yrket.<br />
27<br />
”Nu har jag varit duktig, jag<br />
har tränat på kvällen och<br />
äter inget efteråt.”<br />
Stopp! Det behövs energi<br />
och byggmaterial efter ett träningspass.<br />
Det du ska leva på i<br />
morgon är vad du äter i dag.<br />
Om du inte fyller på ligger du<br />
på minus nästa dag.<br />
”Jag väljer alltid light-produkter.<br />
Det är bra.”<br />
Om du har ett val, ta det mest<br />
naturliga. Det är alltid nyttigare<br />
än konstgjorda sötningsmedel<br />
och liknande. Om du vill gå<br />
ned i vikt – minska i stället<br />
mängden.<br />
Källa: ”Fire International”<br />
september 2002<br />
Flytta lastbilsdäck med hammare<br />
Ett yrkesrelaterat test för<br />
brandmän/rökdykare utvecklat<br />
vid Helsinki Occupational<br />
Health Institute (HOHI) innehåller<br />
följande moment, alla i<br />
full skyddsutrustning:<br />
1) 100 meters promenad på<br />
slät mark. Upprepa bärande<br />
två slangrullar.<br />
2) Gå i trappor. Nio våningar,<br />
upp och ned tolv gånger.<br />
3) Hamra lastbilsdäck. Flytta<br />
ett 47 kilos däck som ligger på<br />
marken tre meter, genom slag<br />
med en 6 kilos hammare/slägga.<br />
4) Över och under bommar.<br />
Åtta meters bana med tre lätta<br />
bommar, var och en med två<br />
meters mellanrum och på<br />
60 centimeters höjd<br />
från golvet. Kliv<br />
över och kryp<br />
under till slutet<br />
av banan,<br />
sedan tillbaka.Upprepa<br />
tre gånger.<br />
5) Slangrullning.Brandmannen<br />
går och rullar<br />
slang (5,9 kilo,<br />
25 meter, 39 millimeter)<br />
för hand.<br />
Alla övningar ska utföras efter<br />
varandra i normal arbetstakt<br />
och utan tävlingsmoment.<br />
Brandmannens fysiska arbetskapacitet<br />
anses för låg för rökdykning<br />
om han eller hon inte<br />
klarar testet på max 14,5 minuter.<br />
Av säkerhetsskäl övervakar<br />
HOHI hjärtfrekvensen på deltagarna<br />
kontinuerligt under<br />
testet.<br />
Källa: ”Fire International”<br />
september 2002
28 Ordet fritt<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Illustration: MICHAEL FINSBERG<br />
Den chef som glömmer medarbetarnas kompetens i sin spaning efter hjälp, får en organisation som varken tillgodoser ”marknaden” eller människorna i verksamheten.<br />
När förändringens vindar blåser:<br />
Det behövs chefer som kan<br />
väcka och leda medarbetarna<br />
N<br />
är Dick Fosbury floppade<br />
över ribban och tog<br />
OS-guld 1968 i sin bak-<br />
vända stil häpnade omvärlden.<br />
Då Janne Boklöv hoppade längre<br />
än alla andra i sin V-stil, förskräcktes<br />
domarna och gjorde<br />
avdrag i stilpoäng, bara för att<br />
stoppa denna utveckling.<br />
Genomgripande förändringar<br />
skapar uppståndelse och ett<br />
motstånd. Vi förlitar oss på de<br />
invanda mönstren, det är ju genom<br />
dem vi lärt oss möta världen.<br />
Därför vill vi inte förändra<br />
eller pröva något nytt, för då<br />
måste vi tänka om och det kräver<br />
energi.<br />
Också du kan tycka<br />
till på de här sidorna<br />
Alla är lika välkomna att delta<br />
i debatten (skriv max 40<br />
rader eller 3 500 tecken på<br />
datorn, inklusive blanksteg).<br />
Adress: ”Ordet fritt”, <strong>Sirenen</strong>,<br />
L 257, 651 80<br />
Karlstad.<br />
Skicka gärna på e-post:<br />
stig.dahlen@srv.se<br />
Manusstopp för nummer<br />
3/03 är 10 april.<br />
Först den dagen då ingen<br />
längre frågar efter våra tjänster,<br />
tvingas vi förändra våra rutiner<br />
för att överleva. Där någonstans<br />
står räddningstjänsten med<br />
Räddningsverket i spetsen nu.<br />
Morgondagen blir annorlunda.<br />
Tror vi att en ny Fosbury kommer<br />
att visa hur det ska gå till<br />
tror vi fel. Det beror på oss, det<br />
är alltså vi i verksamheten som<br />
ska skapa framtiden.<br />
För den som är vaken och<br />
känner av behovet, saknar det<br />
betydelse om det handlar om<br />
att lägga om från en produktion<br />
av stövlar till att tillverka<br />
mobiltelefoner eller att utveckla<br />
en ny stil i skidåkning.<br />
”Vuxendagis”<br />
Jag har jobbat med ledarskap<br />
och teamutveckling sedan början<br />
av 1990. Det har varit<br />
många livliga diskussioner i<br />
klasserna. ”Det går inte förändra”,<br />
”gamla stötar” och ”Vuxendagis”<br />
är klassiska uttryck<br />
när hemmiljön har beskrivits.<br />
Otrygghet och ambition är<br />
några av de faktorer som är begränsande<br />
i en förändringsprocess.<br />
Hemåtvändande elever,<br />
stärkta i sin tro att kunna förnya<br />
i sin kår, tappar dock fort<br />
energin om de går på pumpen<br />
för många gånger. Omedvetet<br />
upplevs de som ett hot från<br />
både över-, sido- och underordnade,<br />
fast sätten att ta ner dem<br />
kan variera.<br />
När tidigare elever kommer<br />
tillbaka till vår skola som lärare<br />
känner jag belåtenhet, men<br />
också en viss bestörtning. För<br />
vem ska förändra i räddningstjänsten<br />
när de som skulle kunna<br />
och har ambition, söker sig<br />
därifrån?<br />
Omedvetet går vi in i en försvarsroll<br />
när förändring föreslås.<br />
Själv blir jag medveten om<br />
detta när någon av dessa nya lärare<br />
föreslår förändringar i vår<br />
utbildning.<br />
Glömmer mjukvaran<br />
Konkurrensutsatta verksamheter<br />
har en direkt kontakt med<br />
marknaden. Säljer inte produkterna<br />
analyseras orsakerna till<br />
det.<br />
Av tradition har offentlig<br />
verksamhet inte haft denna direktkontakt.<br />
Men när ekonomin<br />
nu stramas åt krävs förändring.<br />
En chef som tidigare fått<br />
mera pengar, känner sig nu ensam<br />
och utlämnad. Lösningen<br />
blir dyra konsulter som kon-<br />
centrerar sig på organisationen<br />
och glömmer mjukvaran. Vässad<br />
organisation, effektivitet,<br />
marknadsanpassning, blir några<br />
av argumenten som en bestört<br />
personal får höra dagen<br />
innan semestern.<br />
Många känner igen denna<br />
schablonbeskrivning. Det är<br />
lätt att fokusera på hårda fakta.<br />
De mjuka frågorna är svårare<br />
att identifiera och redovisa.<br />
Styra processen<br />
Hur ska då en ensam chef gå<br />
tillväga för att nå ett optimalt<br />
resultat.<br />
Det handlar om att styra processen.<br />
Skapa förutsättningar<br />
där medansvaret tränger ner i<br />
leden genom en process som<br />
får sin näring genom en kunskap<br />
av vad kunden behöver<br />
och vill ha. Först när vi vet och<br />
har bestämt, med vad och hur vi<br />
ska jobba, kan vi ägna tid åt organisationsmatriser.Organisationen<br />
måste vara underordnad<br />
missionen och dess förutsättningar.<br />
Utmaningen ligger i att alla<br />
ska känna igen sig och uppleva<br />
delaktighet i det som redovisas,<br />
det är i denna sammanställning<br />
chefen får bevisa sin kompetens<br />
genom att tillgodose envars behov<br />
att bli sedd, få uppmärksamhet<br />
och bekräftelse.<br />
Visar sig i vardagen<br />
Det är i ”skit-under-naglarnanivån”<br />
som måttet på förändring<br />
visar sig, en organisation<br />
kan ha en hel uppsättning av<br />
formella doktriner, men det är i<br />
vardagen som verkligheten visar<br />
sig.<br />
I en professionell organisation<br />
trivs medarbetarna, men<br />
där trevnaden inte får äventyras,<br />
försvinner det professionella<br />
förhållningssättet snabbt.<br />
Det svåra är att bli medveten<br />
om vad som händer, då jag går<br />
genom livet sovande, omedveten<br />
om mitt beteende och dess<br />
begränsningar.<br />
Därför behövs chefer som kan<br />
leda och som törs väcka medarbetarna<br />
för att få med alla i processen.<br />
Chefsuppdraget är att<br />
styra processen, inte de enskilda<br />
medarbetarnas reaktioner<br />
eller agerande. Då blir ledarskapet<br />
utvecklande. Trygga<br />
chefer med mod skapar då ett<br />
gynnsamt underlag för att kunna<br />
fatta kloka beslut.<br />
Hans-Gösta Bernhard
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
M<br />
in gamle vän Claes<br />
Thorell tog i <strong>Sirenen</strong><br />
nr 7/02 bladet från<br />
munnen och tyckte att<br />
brandmän är riktiga gnällisar.<br />
Debattinlägget tyder<br />
på både bitterhet och besvikelse<br />
i kontakterna med<br />
brandmännen.<br />
Jag minns när vi började i övningsgruppen<br />
på brandkåren i<br />
Malmö 1959. Vi i det ”svarta<br />
gänget” hade en härlig tid,<br />
trots att vi jobbade gott och väl<br />
100 timmar i veckan.<br />
Du skriver att ob-tillägget<br />
inte är för lågt. Jag kan hålla<br />
med om att ob-tillägget har blivit<br />
bra i och med att storhelgstillägget<br />
kom. Du tycker inte<br />
att brandmannalönen är för låg.<br />
Visst är den väl det, sett till hur<br />
mycket som krävs av en brandman<br />
i dag. I det perspektivet är<br />
lönen häpnadsväckande låg.<br />
Man får aldrig glömma att en<br />
brandman arbetar 42 timmar i<br />
veckan. Det är mer än någon<br />
annan skiftarbetare. Till saken<br />
hör också att brandmannen<br />
måste ta ut semester maj och<br />
september.<br />
Du ifrågasätter också om<br />
brandmannajobbet är unikt?<br />
Ordet fritt<br />
Jo, Claes Thorell, visst är<br />
brandmannayrket unikt<br />
Nej, Leif, jag är varken bitter eller<br />
besviken på brandmännen.<br />
Du vet att jag har levt hela mitt<br />
liv tillsammans med<br />
brandmän – jag har<br />
lärt mig mycket av<br />
kontakterna med er<br />
och framförallt har jag<br />
den största respekt för<br />
brandmannayrket.<br />
Det är just därför<br />
som jag reagerar på de<br />
flagranta övergrepp<br />
som en liten grupp<br />
bland yrkets utövare gjort sig<br />
skyldig till. Det är de utomfack-<br />
liga aktionerna jag reagerar<br />
mot och de känslomässiga och<br />
fula påhoppen på chefer och<br />
förvaltningsledningar,<br />
inte mot brandmannen<br />
eller yrket brandman.<br />
Vi ska givetvis<br />
hålla oss till de spelregler<br />
som vi i demokratisk<br />
anda beslutat.<br />
Leif, du är en kämpe,<br />
som vunnit aktning för<br />
glöden i engagemangen<br />
i det fackliga arbetet.<br />
Sådana som du behövs, men<br />
du måste medge att den senaste<br />
Jo, det är verkligen unikt. Kan<br />
inte tänka mig något annat yrke<br />
där en människa arbetar med<br />
en temperatur på 41-42 grader<br />
och 220 pulsslag i minuten. Det<br />
har man som rökdykare. Jag har<br />
fler än 20 overheadbilder som<br />
tidens agerande hos vissa yrkeskollegor<br />
inte stämmer överens<br />
med vår yrkesetik.<br />
Jag håller med om att brandmannayrket<br />
är unikt – men det<br />
är ju i dag så många fler yrken<br />
som kan betraktas som lika speciella,<br />
så det är ingen poäng<br />
med att påpeka det unika just<br />
för brandmannayrket.<br />
Betydande förmån<br />
Av de 42 timmarnas veckotjänstgöring<br />
är hälften eller<br />
mindre schemalagda – resten är<br />
tid till eget förfogande för<br />
visar olika uppgifter för en<br />
brandman. En visar en man<br />
som är fastklämd i en kran 35<br />
meter över marken. Två brandmän<br />
räddade efter två timmar<br />
mannen, utan skyddsnät. Så<br />
klart att brandmannayrket är<br />
unikt!<br />
Pensionsvillkoren – visst är<br />
det bra att få gå i pension när<br />
Svar från Claes Thorell:<br />
– Jag reagerar mot de utomfackliga aktionerna<br />
D<br />
Claes Thorell<br />
et är en intressant analys<br />
som Claes Thorell gör i Si-<br />
renen nr 7/02. Grunden<br />
till problemen är egentligen att<br />
varken Kommunförbundet eller<br />
Kommunalarbetareförbundet<br />
tillräckligt satt sig in i hur en<br />
räddningstjänst fungerar.<br />
Det var naturligt att all strävan<br />
till en början gick ut på att<br />
sänka tjänstgöringstiden, som<br />
när jag började som brandman<br />
1939, var vart tredje dygn fritt.<br />
När man efter många års<br />
kamp i januari 1972 kommit<br />
ner till 56 timmar per vecka borde<br />
all kraft satts in på att förbättra<br />
lönevillkoren. 56 timmar<br />
per vecka innebar ett tjänstgö-<br />
ringsdygn följt av två fridygn.<br />
Efter aktionen från kårerna i<br />
Stockholm, Göteborg och Malmö<br />
fick vi i stället det ”olyckliga”<br />
avtalet som gav 42 timmar<br />
per vecka med delat dygn. Det<br />
var inte dygnstjänstgöringen<br />
som var betungande, vilket bevisades<br />
av att man på många kårer<br />
ville behålla åtminstone del<br />
av denna. En förfrågan till Kommunförbundet<br />
för vägledning<br />
gav svaret: tillämpa avtalet som<br />
innebär delat dygn och längre<br />
aktiv tjänst. Det blev stora motsättningar<br />
mellan personal och<br />
chef som väl knappast ännu har<br />
klingat av.<br />
Vi har väl alla erfarenhet av att<br />
man från personalhåll har ansett<br />
dygnstjänstgöringen förmånligare<br />
och dessutom bättre<br />
betald genom ob-tillägget. För<br />
att förlänga den aktiva tiden till<br />
32 timmar skulle man behöva<br />
vara igång mycket längre än i<br />
dag. Detta strider i sin tur mot<br />
medicinsk sakkunskap som<br />
hävdar att man mår bäst om<br />
man så mycket som möjligt kan<br />
ha samma dygnsrytm.<br />
Har kostat miljoner<br />
Man hävdade från personalhåll<br />
att eftersom man skulle kunna<br />
ingripa dygnet runt så borde<br />
tjänstgöringstiden jämföras<br />
med andra verksamheter som<br />
Ur <strong>Sirenen</strong> nr 7/02<br />
bland annat vila, studier, TV-tittande<br />
eller extra fyspass.<br />
Detta betraktar nog alla som<br />
en betydande förmån som mer<br />
än väl kompenserar de extra<br />
timmar som utgör skillnaden<br />
mellan brandmannaavtalet och<br />
det allmänna avtalet.<br />
Ja, Leif, utvecklingsmöjligheterna<br />
är otillräckliga – speciellt<br />
för de som väljer att stanna som<br />
brandmän. Man är låst till yrket<br />
och oftast också till den kår<br />
man börjat tjänstgöra vid.<br />
Det nya utbildningssystemet<br />
öppnar upp för större flexibili-<br />
Slopa ob-tillägget, men höj lönen!<br />
också var igång dygnet runt och<br />
som hade kommit ner till 36<br />
timmar i veckan. Går det att<br />
jämföra till exempel en ugnsskötare<br />
på ett smältverk (vi<br />
hade flera sådana i Trollhättan)<br />
med en brandman, som nattetid<br />
under de flesta timmar kunde<br />
vila/sova i en säng?<br />
Avtalet har kostat kommunerna<br />
åtskilliga miljoner kronor<br />
eftersom man på många<br />
håll måste utöka styrkan med<br />
ytterligare skift för att hålla utryckningsberedskapen.<br />
Om<br />
brandmannayrket anses obekvämt<br />
så är det lika obekvämt<br />
dygnet runt. Slopa ob-tillägget,<br />
men höj lönen!<br />
29<br />
man är 60 år. Men för många är<br />
det ett måste med tanke på de<br />
krav som ställs på dagens<br />
brandmän.<br />
Viktig fortbildning<br />
Du skriver vidare att brandmännen<br />
hamnat i en förmånsfälla<br />
och om det inte hade varit<br />
för alla fördelar som yrket bjuder,<br />
så hade väl inte särskilt<br />
många stannat kvar. Visst, så är<br />
det väl i alla yrken – trivs man<br />
med sitt jobb så stannar man.<br />
Utvecklingsmöjligheterna<br />
inom yrket är dåliga. Inte minst<br />
när den nya tvååriga brandmannautbildningen<br />
slår igenom<br />
är det oerhört viktigt att<br />
svensk räddningstjänst ser till<br />
den nuvarande personalens utveckling.<br />
Här har också Räddningsverket<br />
en viktig uppgift.<br />
Alla nuvarande brandmän<br />
måste ges möjlighet till fortbildning.<br />
Om inte, är risken stor<br />
att räddningstjänsten får ett Alag<br />
och ett B-lag.<br />
Leif Svensson<br />
Före detta brandman<br />
– nu glad pensionär<br />
KOMMENTAR: Claes Thorell<br />
kommenterar Leif Svenssons insändare<br />
härnedan.<br />
tet, ökade utvecklingsmöjligheter<br />
och naturligtvis ett bra utgångsläge<br />
i kommande förhandlingar.<br />
Men här gäller,<br />
som alltid i livet – det som min<br />
gamla mormor lärde mig för<br />
sextio år sedan och upprepade<br />
med en envishet som bara en<br />
välmenande och kärleksfull<br />
mormor kan:<br />
”Man får ingenting för ingenting<br />
– Claes, kom ihåg det!”<br />
Jag minns!<br />
Claes Thorell<br />
Det vore en fördel om all personal<br />
kunde arbeta såväl operativt<br />
som förebyggande. Ett utökat<br />
samarbete inom det kommunala<br />
verksamhetsfältet är<br />
möjligt och önskvärt. Önskvärt<br />
är också med mer socialt tänkande<br />
på alla nivåer.<br />
Yngve Engkvist<br />
Före detta brandchef<br />
Trollhättan<br />
PS! Vad menar Kommunal Väst<br />
Sektion 7 med att vara ”född<br />
med silversked i munnen”? Det<br />
är väl de nu verksamma personerna<br />
som har det väl förspänt<br />
med exempelvis studiebidrag<br />
av olika slag.
30 <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Vart är<br />
verket<br />
på väg?<br />
D<br />
et känns som om någonting<br />
håller på att gå fel<br />
inom Räddningsverket.<br />
Eller att vi åtminstone håller på<br />
att slå knut på oss själva. Sedan<br />
några år har medarbetare på<br />
flera nivåer och inom olika<br />
verksamhetsgrenar funderat<br />
och diskuterat på temat ”Säkerhetsmyndigheten<br />
2006”. Men<br />
varthän är vi på väg egentligen?<br />
Hamnar i dilemman<br />
Vi ska arbeta förebyggande för<br />
ett säkrare samhälle med allt<br />
som ryms från vardagens<br />
olyckor till katastrof och krig.<br />
Traditionella räddningstjänstuppgifter<br />
med fokusering på<br />
insats mot brand-, kemikalieoch<br />
trafikolyckor tonas ner. Vi<br />
spanar åt alla möjliga håll för<br />
att mera precist definiera vår<br />
myndighets framtida roll.<br />
Genast hamnar vi i dilemman<br />
i förhållande till andra statliga<br />
och kommunala myndigheters<br />
ambitioner och uppdrag. Antagligen<br />
går detta att lösa i<br />
samverkan och dialog. Det<br />
handlar ju bara om att inom familjen<br />
komma överens om<br />
myndigheternas arbetsfördelning.<br />
Det riktigt svåra är att vi måste<br />
försöka förstå oss på vad den<br />
enskilda människan kan ha för<br />
behov och vilket understöd<br />
man vill att vi som statlig myndighet<br />
ska leverera med hjälp<br />
av tillgängliga skattemedel.<br />
Är det verkets uppgift?<br />
Nu rusas det i full fart i riktning<br />
vardagsolyckor. Ett aktuellt<br />
budskap från Räddningsverket<br />
handlar om att utveckla ett arbete<br />
för att förebygga fallolyckor<br />
bland äldre. Här pekar vi på<br />
både personligt lidande (ibland<br />
med dödsfall som följd) och sto-<br />
Vägval inför framtiden. Det finns mycket att ägna sig åt och signaturen ”Orolig räddningsverkare”<br />
fruktar att myndigheten ger sig i kast med alltför mycket: ”Det känns som om någonting håller på att<br />
gå fel inom Räddningsverket. Eller att vi åtminstone håller på att slå knut på oss själva.”<br />
ra samhälleliga kostnader för<br />
vård och rehabilitering.<br />
Det är svårt att ifrågasätta<br />
uppsåtet, ty det är naturligtvis<br />
gott. Samtidigt är det ju inga<br />
nyheter. Inom framförallt den<br />
medicinska världen – från forskning<br />
till vårdpraktik – är detta<br />
välkända fakta som gett upphov<br />
till en rad dokumenterade idéer<br />
om hur man både ska förebygga,<br />
behandla och rehabilitera.<br />
Självklart är detta uppgifter<br />
som Socialstyrelsen rimligen<br />
ska bevaka och följa upp med<br />
råd och anvisningar till med-<br />
borgare, sjukvård och omsorg.<br />
Men är det verkligen den här<br />
typen av frågor som medborgarna<br />
anser att Räddningsverket<br />
– Säkerhetsmyndigheten år<br />
2006 – ska ägna sig åt? Ser man<br />
inte hellre att en myndighet<br />
som vår fokuserar på situationer,<br />
verksamheter och miljöer<br />
som kan ge upphov till olyckor<br />
där flera människor drabbas av<br />
skada? Det vill säga olyckor<br />
som kräver en kraftfull insats<br />
av en myndighet (eller flera)<br />
med resurser. Är det inte kring<br />
scenarios av denna dimension<br />
som de enskilda människornas<br />
farhågor faktiskt kretsar?<br />
Tillspetsat kanske, men måste<br />
vi inte ta reda på detta innan<br />
vi med liv och lust kastar oss<br />
över medborgarnas vardagsliv?<br />
Regler och normer finns<br />
Den enskildes exponering för<br />
risker i vardagen är förvisso intressant<br />
för den enskilde (som i<br />
regel vet vad han/hon gör) och<br />
för dem som (redan) har ett intresse<br />
och ansvar på vardagsnivån;<br />
på arbete, i bostad eller i<br />
Kommentar från Räddningsverkets överdirektör Lars Hedström<br />
– Tillsammans med andra ska vi arbeta ino<br />
Räddningsverket har inom<br />
området skydd mot olyckor<br />
ett sektorsansvar utifrån olika<br />
lagstiftningar. Räddningstjänstlagen<br />
kommer att ersättas<br />
med en lag om skydd<br />
mot olyckor. Lagen innebär<br />
mindre detaljstyrning, den<br />
enskildes ansvar tydliggörs,<br />
olycksförebyggande sätts i<br />
fokus, kommunala handlingsprogram<br />
ska upprättas<br />
och olycksförloppsutredningar<br />
genomföras efter<br />
olyckor. Det medför att kommunerna<br />
kommer att arbeta<br />
med tvärsektoriellt tänkande<br />
och att räddningstjänsten<br />
blir en mer integrerad del av<br />
kommunens säkerhetsarbe-<br />
te. Lagen om brandfarliga<br />
och explosiva varor och lagen<br />
om transport av farligt<br />
gods är två andra lagstiftningar<br />
som ska reformeras<br />
de närmaste åren. Lagreformerna<br />
innebär att myndighetsrollen<br />
förändras och därmed<br />
sättet att arbeta.<br />
Mer resultatstyrt<br />
Räddningsverket övergripande<br />
mål är ett säkrare samhälle genom<br />
ett vidgat och systematiskt<br />
arbete för skydd mot olyckor.<br />
Det innebär att vi kommer att<br />
behöva utveckla vårt sektorsansvar,<br />
där ska vi vara en expertmyndighet<br />
och vara en ledande<br />
kunskapsförmedlare. Inom sektorsansvaret<br />
kommer vi ytterli-<br />
Ordet fritt<br />
gare utveckla den förebyggande<br />
och den uppföljande delen.<br />
Men Räddningsverket kommer<br />
också tillsammans med enskilda,<br />
kommuner, företag, myndigheter<br />
och andra utveckla ett<br />
mer resultatstyrt och systematiskt<br />
säkerhetsarbete.<br />
Det betyder att vi tillsammans<br />
med andra ska arbeta inom nya<br />
områden där vi inte har ett sektorsansvar.<br />
Områden där vi aktivt<br />
deltar och stödjer andra. Det<br />
kan vara områden som i dag<br />
inte har alldeles klar hemvist.<br />
Då kommer vi och andra behöva<br />
föra diskussioner om värdskap<br />
för dessa frågor. Det kan<br />
bli Räddningsverket, utan att vi<br />
för den skull har en expertkompetens<br />
inom området.<br />
Vår roll förändras till att vara<br />
mer stödjande, visa på goda exempel,<br />
utbilda, informera och<br />
samverka med andra inom området<br />
skydd mot olyckor. Det är<br />
så kommunernas roll kommer<br />
förändras och det blir också vår<br />
utveckling. Vår satsning i Karlskoga<br />
på ett nationellt centrum<br />
för erfarenhetsåterföring från<br />
olyckor är ett led i att ge underlag<br />
för kommuners och andras<br />
säkerhetsarbete.<br />
Gemensamma målgrupper<br />
Alla kommuner ska göra riskanalyser.<br />
De ska göras inom<br />
skydd mot olyckor, extra ordinära<br />
händelser och höjd beredskap,<br />
det är rimligt att detta<br />
samordnas. Här har vi ett sam-<br />
arbete på gång med krisberedskapsmyndigheten,<br />
KBM. Tillsammans<br />
med KBM undersöker<br />
vi nu gemensamma målgrupper<br />
för att i framtiden kunna<br />
samordna vårt arbete gentemot<br />
kommuner och länsstyrelser.<br />
Räddningsverket har haft och<br />
kommer att ha ett underifrånperspektiv.<br />
Det är faktiskt inget<br />
nytt för oss. Vi arbetar från vardagens<br />
olyckor till stora olyckor,<br />
katastrofer och krig. Det gäller<br />
både skydd mot olyckor och<br />
samhällets krishantering.<br />
Vi har ett nytt planeringssystem<br />
för civilt försvar och svåra<br />
påfrestningar. Räddningsverket<br />
har alltid arbetat med inriktningen<br />
att det som behövs<br />
för krig ska kunna användas
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
fritidsmiljöer. Men det finns ju<br />
redan normer och regelverk<br />
för detta, tillämpliga inte<br />
minst på den kommunala nivån<br />
och inom arbetslivet.<br />
Dessutom vet vi att den enskilda<br />
människan både bortser<br />
från risker och avstår ifrån externt<br />
skydd och kontroll i situationer<br />
och miljöer som upplevs<br />
som kontrollerbara. I vardagen<br />
vill man själv välja och<br />
är, som i trafiken(tyvärr) och<br />
genom ”upplevelse-/äventyrsturism”<br />
, beredd att ta vissa risker,<br />
ty det är en del av livet.<br />
Jag är kort sagt orolig för att<br />
räddningsverkarnas nymorgnade<br />
intresse för vardagens<br />
olycksrisker leder till att vi odlar<br />
en storebrorsattityd. Samtidigt<br />
går vår identitet i det som<br />
av gemene man uppfattas som<br />
viktigt förlorat. Och då vill sannolikt<br />
de enskilda människorna<br />
inte ha med oss att skaffa<br />
längre.<br />
Orolig räddningsverkare<br />
m nya områden<br />
även i fred. Exempel är kommunernas<br />
räddningscentraler, utrustning,<br />
civilpliktiga och varningssystem.<br />
Allt detta används<br />
i daglig verksamhet och<br />
vid stora olyckor. Där är vi föregångare<br />
och har lyckats bra.<br />
Ny organisation på gång<br />
Inom samhällets krishantering<br />
och ny hotbild har vi nu fokus<br />
på att höja samhällets förmåga<br />
att hantera NBC-händelser och<br />
räddningstjänstens ledning<br />
och samverkan vid svåra påfrestningar.<br />
Räddningsverkets centrum<br />
för risk- och säkerhetsutbildning<br />
erbjuder utbildningar<br />
inom samhällets krishantering.<br />
Inom utbildningen sker nu två<br />
Illustration: MICHAEL FINSBERG<br />
stora förändringar. Ett vidgat<br />
utbildningsuppdrag som innebär<br />
att vi ska erbjuda risk-, säkerhets-<br />
och sårbarhetsutbildningar.<br />
Vi har också tillsammans<br />
med kommuner, fackliga<br />
organisationer och andra reformerat<br />
utbildningen för kommunal<br />
räddningstjänst i enlighet<br />
med kommunernas behov<br />
och den nya lagstiftningen.<br />
Sammantaget behöver Räddningsverket<br />
en ny organisation.<br />
Utbildningen genomgår<br />
nu en förändring. Den centrala<br />
förvaltningen kommer att omorganiseras<br />
under året och en<br />
ny organisation planeras träda<br />
i kraft vid årsskiftet.<br />
Lars Hedström<br />
Ordet fritt<br />
Deltid – inte bara ett rekryteringsproblem<br />
Var rädd om oss<br />
som redan finns<br />
R<br />
äddningsverkets generaldirektör<br />
Christina Sa-<br />
lomonson skrev i <strong>Sirenen</strong><br />
nr 5/02 om svårigheten att rekrytera<br />
personal till deltidsstyrkor.<br />
Vi skulle vilja lägga till att<br />
det även börjar bli svårt att behålla<br />
deltidsbrandmän.<br />
Som deltidsbrandmän har vi<br />
inte hög lön men den regleras<br />
enligt avtal och är väl densamma<br />
runt om i landet. Vad som<br />
däremot inte är detsamma är<br />
det så kallade biltillägget. Av<br />
gällande löneavtal framgår att<br />
lokal överenskommelse ska ha<br />
träffats för att biltillägg ska betalas<br />
ut. Alltså beroende på arbetsgivarens<br />
(kommunens)<br />
ekonomi och välvilja. I den<br />
kommun vi jobbar som deltidsbrandmän<br />
finns inget lokalt avtal<br />
gällande biltillägg.<br />
Vi måste ha bilen<br />
Eftersom alla i vår deltidsstyrka<br />
anser oss vara tvingade att ha<br />
bil för att kunna få inkomsten<br />
som deltidsbrandmän har vi yrkat<br />
avdrag för denna kostnad i<br />
våra deklarationer. Den lokala<br />
skattemyndigheten godkänner<br />
dock inte dessa avdrag med den<br />
hypotetiska motivationen att vi<br />
ändock skulle haft bil även om<br />
vi inte arbetat som deltidsbrandmän.<br />
Kostnaden bedöms<br />
därför som privat.<br />
Skattemyndighetens bedömning<br />
är som sagt en hypotes. Bilen<br />
kan under jourveckan inte<br />
I<br />
<strong>Sirenen</strong> nr 1/03 (sidan 27)<br />
finns en artikel ”Fler dör i<br />
fallolyckor än i trafiken”.<br />
Att fallolyckor ökar hos äldre<br />
är inget nytt för oss som arbetar<br />
i pensionärsorganisationerna.<br />
Där konstateras att om inget<br />
görs kommer antalet olyckor<br />
att öka. Ja – det är helt klart!<br />
Vad är det som saknas?<br />
Ja – inte blir det bättre av att<br />
tillsätta en ”äldredelegation”<br />
som kanske om ett antal år av<br />
”sittande” kommer fram till det<br />
som vi redan vet förut.<br />
Grupp med möjligheter<br />
I vårt land finns det två stora<br />
pensionärsorganisationer, PRO<br />
och SPF. Bara i Uppsala län har<br />
vi 30 000 medlemmar och en<br />
omfattande studieverksamhet.<br />
användas för annat ändamål än<br />
egen förflyttning inom en radie<br />
för att hålla anspänningstiden.<br />
Har man familj kan övriga familjen<br />
överhuvudtaget inte använda<br />
bilen på egen hand den<br />
här veckan.<br />
Gäller inte oss?<br />
Vidare är det otvivelaktigt så att<br />
det kostar pengar att ha bil.<br />
Lika otvivelaktigt är att vi måste<br />
ha tillgång till bil för att hålla<br />
anspänningstiden på 5 minuter.<br />
Slutsatsen av detta blir att vi<br />
inte kan förvärva inkomsten<br />
om vi inte har bil vilken ger oss<br />
utgifter. Enligt gällande skattelagstiftningen<br />
äger man rätt att<br />
göra avdrag för kostnader man<br />
har för inkomstens förvärvande.<br />
Tydligen gäller inte detta<br />
deltidsbrandmän.<br />
Avdraget vi gör motsvarar cirka<br />
3 000 kronor tillbaka på<br />
skatten vilket är jämförbart<br />
med det biltillägg som betalas i<br />
vissa kommuner.<br />
Vi kommer att överklaga<br />
skattemyndighetens beslut<br />
men har inte mycket hopp om<br />
att få rätt. Vi har varit i kontakt<br />
med Brandmännens Riksförbund<br />
(BRF), som inte tror på<br />
framgång för vår del. Anledningen<br />
är att BRF och den jurist<br />
vi varit i kontakt med själv överklagat<br />
i den här frågan till högre<br />
instans och fått avslag.<br />
I grund och botten är det lilla<br />
ekonomiska tillskott deltidsar-<br />
Dessutom har vi månadsmöten<br />
och andra arrangemang, vilka<br />
är välbesökta.<br />
Här finns en grupp som det<br />
finns stora möjligheter att få ge<br />
information om hur man ”ser<br />
om sitt boende” för att inte råka<br />
bli ett ”paket”.<br />
Behövs inga anställda<br />
För något år sedan fanns en god<br />
idé – Svarta katten – ett projekt<br />
som drevs av Räddningsverket.<br />
Det var väl genomtänkt och jag<br />
var ute i ett antal föreningar<br />
med ”katten”, dels information<br />
och dels tipstävling.<br />
Det behövs inte vara några<br />
anställda som ska syssla med<br />
det – med ett bra informationsmaterial<br />
kan ”någon klok” i föreningen<br />
klara det själv.<br />
31<br />
betet ger en av grunderna för<br />
att vi håller på med detta. Känner<br />
man sig så felaktigt behandlad<br />
som vi och det dessutom<br />
slår hårt ekonomiskt är det<br />
mycket lätt att tröttna.<br />
Det skulle vara intressant att<br />
höra hur andra deltidare runt<br />
om i Sverige har det beträffande<br />
ersättning för utgifter för<br />
egen bil.<br />
Apropå Christina Salomonsons<br />
inlägg är nämnda problem<br />
hos oss en bidragande orsak<br />
till svårigheten att rekrytera<br />
nya deltidare, men även svårigheten<br />
att behålla de ”gamla”.<br />
Fler gråzoner<br />
Det finns många andra områden<br />
där vi också befinner oss i<br />
gråzonen. Ett av dessa är att vi<br />
inte har rätt till sjukpenning vid<br />
långtidssjukskrivning om vi<br />
klarar arbeta heltid i vårt ordinarie<br />
arbete. Du kan alltså vara<br />
helt arbetsoförmögen i jobbet<br />
som deltidsbrandman och ändå<br />
inte ha rätt till sjukpenning.<br />
För framtiden måste inställningen<br />
bland styrande omgående<br />
ändras vad det gäller vårt<br />
arbete och våra rättigheter om<br />
det ska finnas deltidsstyrkor att<br />
tillgå.<br />
Deltidsstyrkan i Iggesund<br />
Inte färre fallolyckor med<br />
en ”äldredelegation”<br />
Information är ordet och seniorerna<br />
kommer att lyssna,<br />
det vet jag.<br />
Det blir dålig effekt om man<br />
år efter år konstaterar att olyckorna<br />
händer men att man inte<br />
försöker komma åt ”kärnan”.<br />
Nu måste det ske något och<br />
inte bara tillsättas en ”äldredelegation”.<br />
Ja – det är från Räddningsverket<br />
sida ”vi har gjort<br />
något”.<br />
Nästa gång jag träffar distriktsordföranden<br />
i PRO kommer<br />
jag att ta upp just detta<br />
ämne med honom – jag är helt<br />
på det klara med att något måste<br />
ske och jag för min del tar<br />
upp det i mitt SPF distrikt i Uppsala<br />
län.<br />
Maj-Britt Zillén
32 Ordet fritt<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Geografiska informationssystem (Gis):<br />
Räddningstjänsten saknar<br />
både vilja och kompetens<br />
D<br />
en senaste tiden har en<br />
diskussion om Gis (geo-<br />
grafiskainformations- system) inom räddningstjänsten<br />
förts. Ett antal problem<br />
kring Gis i räddningstjänsten<br />
har förts fram, dels på Tris-seminariet<br />
i Rosersberg, dels i tidningen<br />
<strong>Sirenen</strong> (Tris står för<br />
teknikrelaterad informationssamverkan).<br />
Synpunkter som nämnts har<br />
riktats mot lantmäteriet, kommuner,<br />
myndigheter, mjukvaruutvecklare<br />
med flera. Mycket<br />
av kritiken är befogad. Ingen<br />
har dock riktats mot räddningstjänsten,<br />
vilket är väldigt<br />
olyckligt. Genom att analysera<br />
de primära problemkällorna<br />
från vårt perspektiv, finner vi<br />
ofta att det är räddningstjänsterna<br />
själva som orsakar problemen.<br />
Ingenting händer<br />
Varför är vi då så kritiska till<br />
räddningstjänsten? Större delen<br />
av den svenska räddningstjänsten<br />
har inte lyckats definiera<br />
på vilket sätt den vill använda<br />
Gis, vilken roll av IT-lösningarna<br />
Gis ska ha, hur de ska hantera<br />
problemen med låg användning<br />
av IT/Gis i sitt arbete,<br />
etcetera.<br />
Användningen av IT/Gis inom<br />
räddningstjänsten speglar inte<br />
det övriga samhällets användande<br />
för att inte tala om industrins.<br />
Polisen och SOS Alarm<br />
är andra som använder IT/Gis i<br />
högre utsträckning än räddningstjänsten.<br />
Dessa skillnader<br />
gör att man förväntar sig åtgärder<br />
från räddningstjänsten för<br />
att lösa dem. Bortsett från Tris<br />
och några andra händer ingenting.<br />
Minimal koordinering<br />
I stället låter man problemen<br />
utvecklas till något som knappt<br />
går att hantera. Det är nästan<br />
Också du kan tycka<br />
till på de här sidorna<br />
Alla är lika välkomna att delta<br />
i debatten (skriv max 40<br />
rader eller 3 500 tecken på<br />
datorn, inklusive blanksteg).<br />
Adress: ”Ordet fritt”, <strong>Sirenen</strong>,<br />
L 257, 651 80<br />
Karlstad.<br />
Skicka gärna på e-post:<br />
stig.dahlen@srv.se<br />
Manusstopp för nummer<br />
3/03 är 10 april.<br />
Geografiska informationssystem kan fylla en viktig funktion inom räddningstjänsten. Enligt insändarskribenterna<br />
tar dock inte räddningstjänsterna vara på möjligheterna. Stora summor pengar läggs ner,<br />
men när kompetensen saknas får räddningstjänsterna dålig valuta för pengarna.<br />
omöjligt att hitta två räddningstjänster<br />
med lösningar<br />
som är kapabla att helt och fullt<br />
utbyta eller dela information<br />
mellan varandra. En snabb genomgång<br />
av dagens mjukvaror<br />
inom räddningstjänsten skulle<br />
säkert visa på fler än 100 olika<br />
egna lösningar. Den här situationen<br />
med minimal koordinering,<br />
harmonisering och samarbete<br />
inom IT/Gis-frågor påverkar<br />
påtagligt alla inblandade:<br />
Räddningstjänsten, som betalar<br />
stora summor för utveckling<br />
och underhåll. Olyckligtvis<br />
så får de inte mycket för pengarna<br />
– unika IT/Gis-lösningar<br />
som kombinerar program med<br />
begränsade funktioner, möjlig-<br />
heter att dela och utbyta information.<br />
Resultatet blir minimala<br />
möjligheter för gemensamma<br />
projekt inom IT/Gis-frågor.<br />
Industrin, som beroende på<br />
ospecificerade behov, framtidsplaner<br />
och mål från räddningstjänsterna<br />
inte vill göra några<br />
större investeringar på grund<br />
av den stora osäkerheten i dessa<br />
projekt och den osäkra framtiden<br />
inom branschen. Det medför<br />
att uppmärksamheten och<br />
investeringsviljan är mycket lägre<br />
än i länder som England,<br />
USA och Frankrike.<br />
Vetenskapen, har i vissa delar<br />
samma problem som industrin,<br />
exempelvis ospecificerade behov<br />
och mål. Förutom dessa<br />
problem har vi väldigt svårt att<br />
hitta finansiering för våra projekt<br />
– ingen vill delta i projekt<br />
som bara passar för en eller några<br />
räddningstjänster. För att få<br />
finansiering från EU krävs det<br />
ett projekt på regional nivå, till<br />
exempel att räddningstjänsterna<br />
i åtminstone ett län samarbetar<br />
– något som nästan är<br />
omöjligt i Sverige. Detta gör att<br />
vi tvingas begränsa vår forskning<br />
och riskerar att förlora några<br />
av våra skickligaste forskare.<br />
Saknar kompetens<br />
Efter att ha framfört denna kritik<br />
mot räddningstjänsterna<br />
kanske dessa kommer med argumentet<br />
om att de saknar tillräcklig<br />
kompetens för att han-<br />
Svenska regler styr bitumen<br />
Apropå en artikel under vinjetten<br />
Erfarenheter i <strong>Sirenen</strong><br />
nr 1/03 vill jag ställa denna<br />
fråga:<br />
Det finns en massa bitumencisterner<br />
i oljesammanhang.<br />
Är det olika regler för detta? Är<br />
det FN- eller EU-regler som<br />
styr? Är det olika i Europa och i<br />
övriga världen?<br />
Paul Voigt, Malmö<br />
SVAR DIREKT: <strong>Sirenen</strong> bollade<br />
frågorna vidare till Lars-Ivar<br />
Ivarsson på Räddningsverkets<br />
avdelning för brand- och explosiva<br />
varor och fick detta svar:<br />
Att bitumen kan ta eld i isoleringen<br />
på en cistern är inte<br />
okänt. Det är inte särskilt vanligt<br />
med bitumencisterner i oljehamnar<br />
i Sverige, dock finns det<br />
några. Bitumen är per definition<br />
inte brandfarlig vara. Vissa avstånd<br />
krävs till oljecisterner för<br />
eventuell lagring i oljedepåer.<br />
Det är varken EU- eller FN-regler<br />
som styr, utan allmänna<br />
svenska brandskyddsregler och<br />
samlingsregler i förordningen<br />
(SFS 1988:1145) om brandfarliga<br />
och explosiva varor, paragraf<br />
15, som är tillämplig.<br />
Lars-Ivar Ivarsson<br />
tera de beskrivna problemen,<br />
vilket är ett svar som vi inte borde<br />
acceptera. Det är uppenbart<br />
att räddningstjänsterna inte<br />
har kompetens att ensamt hantera<br />
dessa problem, men de har<br />
heller aldrig frågat industrin,<br />
vetenskapen, myndigheterna<br />
eller andra om hjälp med problemen.<br />
Just av denna anledning<br />
borde de medge att kritiken<br />
är befogad. Industri, vetenskap<br />
och myndigheter är definitivt<br />
villiga att hjälpa till med<br />
problemen eftersom det inte<br />
finns något annat sätt att lösa<br />
dem på.<br />
Måste bestämma sig<br />
Fram till dess att räddningstjänsterna<br />
börjar arbeta med de<br />
beskrivna mest fundamentala<br />
problemen kommer situationen<br />
inte att förbättras, oberoende<br />
av hur mycket pengar som<br />
investeras eller vilka standarder<br />
som utvecklas.<br />
Vi förstår att det kan kännas<br />
tungt, men räddningstjänsterna<br />
måste bestämma sig om,<br />
när, hur och med vilken prioritet<br />
de vill ta tag i problemen.<br />
Detta beslut är de ensamma<br />
om. Till att börja med kan vi leta<br />
efter inspiration och erfarenhet<br />
utomlands, dessa problem är<br />
vanliga i de flesta utvecklade<br />
länder, för att starta en diskussion.<br />
Men vi måste komma<br />
igång med att göra något.<br />
Jiri Trnka<br />
Institutionen för<br />
datavetenskap<br />
Linköpings Universitet<br />
Fredrik Nilsson<br />
Sörmlandskustens<br />
räddningstjänst<br />
Skriv en insändare<br />
– och få en T-shirt<br />
Härnedan inbjuder vi dig läsare<br />
att tycka till. För att stimulera<br />
ännu fler att skriva belönar vi er<br />
som skickar en insändare – och<br />
får den publicerad i nummer<br />
3/03 – med <strong>Sirenen</strong>s eftertraktade<br />
T-shirt.<br />
Är du intresserad, kom ihåg<br />
att uppge adress dit tröjan ska<br />
skickas och önskad storlek<br />
(S, M, L, XL, XXL)
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Sätt stopp<br />
för onödiga<br />
automatlarm!<br />
Så här kan vi komma tillrätta<br />
med alla onödiga utryckningar<br />
till automatlarm, ej<br />
brand:<br />
1) Ta betalt av objektsägaren,<br />
exempelvis, 3 000 kronor, vid<br />
årets första felaktigt utlösta<br />
larm.<br />
2) Nästa fellarm – höj summan<br />
till 6 000 kronor.<br />
3) Tredje fellarmet debiteras<br />
12 000 kronor.<br />
4) Fjärde fellarmet kostar<br />
24 000 kronor<br />
5) Dela ut en sista varning –<br />
”nästa gång åker vi inte blåljus<br />
till detta automatlarm, utan enbart<br />
teknisk service med debitering<br />
5 000 kronor per gång al-<br />
Mycket av problemet med<br />
utryckningar till automatlarm<br />
skulle kunna lösas<br />
med information. Men då måste<br />
också någon ta tag i detta. I<br />
dag är det rena låt-gå-principen<br />
som gäller.<br />
I minst fem år har vi kunnat<br />
läsa i bland annat <strong>Sirenen</strong> att<br />
det ska tas krafttag mot detta<br />
gissel, ja skandalösa förhållande.<br />
Utryckningarna till automatlarm<br />
där det inte brinner<br />
fortsätter att vara lika många.<br />
Borde det inte i detta tidevarv,<br />
där vi för 25 år sedan<br />
skickade människor till månen<br />
tur och retur, finnas en säkrare<br />
teknik?<br />
I<strong>Sirenen</strong> nr 1/03 sidan 27<br />
finns artikeln ”Flera dör i fallolyckor<br />
än i trafiken”.<br />
Fallolyckor som drabbar äldre<br />
med till och med dödlig utgång<br />
och i övrigt svåra skador<br />
på skelettet beror oftast på benskörhet.<br />
När det gäller benskörhet hos<br />
kvinnor är det väl dokumenterat<br />
och brukar följas upp.<br />
Men när det gäller män torde<br />
det inte finnas någon motsvarighet.<br />
Vid Akademiska Sjukhuset<br />
i Uppsala pågår en studie<br />
som bygger på frivilligt (med<br />
frivilligavtal) deltagande.<br />
Förebyggande verksamhet<br />
som till exempel gäller för att<br />
minska bränder är kanske en<br />
ternativt att det hela överlåts<br />
till ett väktarbolag”.<br />
Samtidigt måste det finnas en<br />
uppriktig ambition hos räddningstjänsterna<br />
att hjälpa till<br />
med information till objektsägarna<br />
hur de kan se till att larmet<br />
inte går i onödan.<br />
Tyvärr tror jag inte att viljan<br />
till detta är särskilt stor eftersom<br />
många räddningstjänster<br />
behöver intäkterna som fellarmen<br />
och ”böterna” ger för att<br />
klara budgeten.<br />
Brandmästare A-län<br />
Ut och informera<br />
bort skandallarmen!<br />
Vem ska då svara för informationen?<br />
Ja, när ingen annan<br />
tycks klara det får väl räddningstjänsten<br />
ta tag i det problemet<br />
också.<br />
Ge brandmän och befäl några<br />
timmars specialutbildning<br />
om automatlarm samt lite<br />
grundläggande i konsten att<br />
informera. Väl på plats kan<br />
räddningspersonalen samtidigt<br />
passa på att sprida lite allmänt<br />
brandvett till företrädarna<br />
för objekten.<br />
Ulf Jonasson<br />
Deltidspolitiker<br />
Även fallolyckor<br />
kan förebyggas<br />
väg att gå.<br />
Uppsala civilförsvarsförening<br />
deltog i Räddningsverkets kampanj<br />
”Svarta katten” om säkerhet<br />
i hemmet. Något motsvarande<br />
som gäller äldre personers<br />
risk för skador, fallskador<br />
samt skador som sker på grund<br />
av glömska, finns inte. Civilförsvarsföreningarna<br />
i Uppsala län<br />
har varit inne på att kunna delta<br />
i utbildning av hemtjänstpersonal<br />
och personal på äldreboende<br />
i Hemsäkerhet (göra hemmet<br />
tryggare).<br />
Bertil Kolmodin<br />
Uppsala<br />
Ordet fritt/Nyheter<br />
Foto: LOTTA LANS<br />
Branden i Åmål fick ett häftigt förlopp och i akutskedet blev dramatiken stor. Fyra barn räddades via<br />
utskjutsstege, sedan hävaren drabbats av tekniskt fel. En kvinna föll från tredje våningen och skadades.<br />
Dramatisk brand<br />
– då fungerade<br />
inte hävaren<br />
Vid en dramatisk brand i<br />
Åmål försenades räddningsinsatsen<br />
av ett tekniskt fel<br />
på hävaren.<br />
En kvinna skadades svårt<br />
när hon föll från tredje våningen.<br />
Fyra barn kunde<br />
hjälpas ner av brandmän på<br />
utskjutsstege.<br />
Strax före midnatt natten till<br />
en onsdag i början av mars vaknade<br />
en hyresgäst i ett flerfamiljshus<br />
i centrala Åmål av<br />
skrik och ljudet av krossat glas.<br />
När hon tittade ut såg hon att<br />
det brann kraftigt i övre delen<br />
av ett trapphus. I ett krossat<br />
fönster på tredje (översta) våningen<br />
stod en kvinna omringad<br />
av rök med ett spädbarn i<br />
famnen. Ytterligare tre barn<br />
skymtade där innanför. Yrvakna<br />
grannar skaffade snabbt<br />
fram en stege. Men den var för<br />
kort och räckte inte ända upp.<br />
Panikslagna<br />
När den första räddningsstyrkan<br />
kom fram sex-sju minuter<br />
efter larm hade situationen förvärrats<br />
ytterligare. Kvinnan i<br />
fönstret höll sin äldsta dotter<br />
framför sig och hon i sin tur<br />
hade sin lillasyster i famnen.<br />
Mamman och flickan var panikslagna<br />
och ville kasta ner babyn<br />
till människorna på marken.<br />
Lyckligtvis gjorde de inte det.<br />
Till råga på allt blev det ett<br />
tekniskt fel på den hävare som<br />
brandpersonalen först försökte<br />
resa mot de nödställda. I stället<br />
fick de snabbt upp en utskjutsstege.<br />
En brandman<br />
klättrade upp och tog emot<br />
spädbarnet som snart var i säkerhet.<br />
Rökgaspuff<br />
Andra brandmän hjälpte på<br />
samma sätt ner de andra barnen.<br />
Mamman däremot var nyopererad<br />
och relativt orörlig.<br />
Dessutom hade brandförloppet<br />
accelererat och nästan hela<br />
lägenheten stod i lågor. När det<br />
blev kvinnans tur att klättra ut<br />
på stegen kom en rökgaspuff<br />
och hon förlorade taget och<br />
föll till marken. I fallet fick hon<br />
en fraktur på ena benet. Dessutom<br />
hade hon kraftiga brännskador<br />
på ryggen och huvudet.<br />
Hon fördes därför i helikopter<br />
till brännskadeavdelningen på<br />
lasarettet i Linköping.<br />
Under tiden hade branden<br />
spridit sig ytterligare. Hela det<br />
hundraåriga hyreshuset måste<br />
evakueras. En man i en grannlägenhet<br />
måste hjälpas ut via<br />
stege, alla de övriga kunde ta<br />
sig ut på egna ben. När förstärkning<br />
anlände och brandpersonalen<br />
äntligen kunde<br />
33<br />
koncentrera sig på släckningen,<br />
var det redan för sent. Branden<br />
hade spridit sig såväl uppåt<br />
till vinden som neråt till en<br />
lägenhet på andra våningen.<br />
– Huset var putsat med stomme<br />
och bjälklag av trä. Jag bedömer<br />
att vindsbjälklaget var<br />
genombrunnet efter bara en<br />
halvtimme och att bjälklaget<br />
mellan tredje och andra våningen<br />
höll cirka 50 minuter.<br />
En timme efter vår ankomst rasade<br />
den ena gavelspetsen och<br />
vi kunde bara utföra utvändig<br />
släckning, berättar ställföreträdande<br />
räddningschef Anders<br />
Olsson, Bengtsfors, som var<br />
räddningsledare vid branden.<br />
Se över lägesbrytarna!<br />
Det tekniska felet på hävaren,<br />
av fabrikat Bronto, var allvarligt,<br />
men tyvärr är det inte helt<br />
ovanligt.<br />
– En lägesbrytare till en av<br />
bommarna fungerade inte och<br />
det medförde att korgen inte<br />
kunde lyftas, säger Anders Olsson.<br />
Det finns med andra ord all<br />
anledning att på brandstationerna<br />
runtom i landet.kontinuerligt<br />
se över denna detalj på<br />
fordonen.<br />
Ulf Erlandsson
34 Nyheter <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Brandmän övar på Regina-tåg<br />
120 brandmän i Dalarna har<br />
övat inför tågolyckor på länets<br />
nya regionaltåg.<br />
– Avsikten är att räddningstjänsten<br />
ska kunna<br />
göra en snabbare insats vid<br />
en eventuell olycka, säger<br />
Agne Sjögren, Tåg i Bergslagen.<br />
Sommaren 2001 sattes 14 så<br />
kallade Reginatåg i trafik i Dalarna.<br />
Nu, ett och ett halvt år senare,<br />
har räddningstjänstens<br />
personal utbildats i hur tågen<br />
fungerar.<br />
– Vi skulle gjort det här mycket<br />
tidigare, men vi har inte haft<br />
tillgång till något reservtåg att<br />
öva på tidigare, säger projektledare<br />
Agne Sjögren.<br />
Insatskort finns<br />
– Men vad jag förstår är det här<br />
unikt och det har varit mycket<br />
uppskattat bland räddningskårerna.<br />
Vi är ganska ensamma<br />
om att bjuda in räddningstjänsten<br />
för utbildning och övning.<br />
Insatskort är också framtaget i<br />
samarbete med Banverket, säger<br />
Sjögren.<br />
Foto: BONS NISSE ANDERSSON<br />
Räddningspersonal på besök på järnvägsstationen i Falun för att lära sig mer om Reginatåg. Räddningsledaren<br />
Kjell Erikhans och hans mannar guidas här av Mikael Prenler från Tåg i Bergslagen.<br />
Brandmännen har utbildats i<br />
tågets tekniska funktioner, som<br />
högspänning, tryckluft och<br />
Klockradio ersätter<br />
telefonvarning<br />
runt Barsebäck<br />
11 000 hushåll runt kärnkraftverket<br />
i Barsebäck tilldelas<br />
under våren varsin<br />
klockradio med specialinbyggda<br />
funktioner för att<br />
varna vid ett utsläpp.<br />
Räddningsverket har på regeringens<br />
uppdrag utvecklat en<br />
ny RDS-mottagare (Radio Data<br />
System) som ska ersätta den<br />
nuvarande varningsmöjligheten<br />
via telefon. Denna försvinner<br />
när Telia byter ut sina gamla<br />
telefonväxlar mot modern så<br />
kallad Axe-teknik.<br />
– Posten har nyligen påbörjat<br />
utdelningen av apparater och i<br />
slutet av<br />
april räknar<br />
vi med att<br />
alla berörda<br />
hushåll ska<br />
ha fått, säger<br />
Erik Bern på<br />
Räddningsverketsriskochmiljöavdelning.<br />
Inom den<br />
inre beredskapszonen – cirka<br />
en och en halv mil runt kärnkraftverket<br />
– finns cirka 24 000<br />
hushåll. Hälften har sedan<br />
länge övergått från telefonvarning<br />
till radio, nu ska de återstående<br />
hushållen också kunna<br />
nås via radio.<br />
Apparaten fungerar som en<br />
vanlig radio, men har också några<br />
specialfunktioner. När allmänheten<br />
ska varnas blir displayen<br />
röd och texten ”viktigt<br />
meddelande” kommer upp.<br />
Samtidigt hörs en skarp varningssignal,<br />
varpå mottagaren<br />
automatiskt slår om till Sveriges<br />
Radio P4 där närmare information<br />
ges om det som hänt.<br />
Mottagaren sätts igång och<br />
varnar även om den är frånslagen<br />
när meddelandet sänds.<br />
Varje apparat kostar cirka en<br />
tusenlapp. Det rör sig alltså om<br />
en totalkostnad på cirka 11 miljoner<br />
kronor plus distribution.<br />
Givetvis kan radion komma<br />
till användning<br />
för att<br />
varna allmänheten<br />
vid andra typer<br />
av allvarliga<br />
olyckor,<br />
exempelvis<br />
vid transporter<br />
av farligt<br />
gods.<br />
Risken att<br />
apparaterna ska försvinna för<br />
att användas som extraradio i<br />
exempelvis sommarstugor är<br />
liten – radion är nämligen så<br />
sinnrikt programmerad att den<br />
enbart fungerar i zonen runt<br />
kärnkraftverket i Barsebäck.<br />
nödutrustning. De har lärt sig<br />
hur man tar sig in i tågen om<br />
dörrarna inte går att öppna,<br />
hur strömmen bryts och hur<br />
man slår ut de ”okrossbara”<br />
fönsterrutorna.<br />
Fordonstillverkaren, Bombardier<br />
Transportation, har lagt<br />
ner mycket jobb på att göra tågen<br />
säkra. Bland annat är golv<br />
och dörrar brandhärdade, barriärer<br />
finns i golv och tak och tyger<br />
är flamsäkra. På tågen finns<br />
ett antal rökdetektorer som är<br />
mycket känsliga och utlöses<br />
snabbt.<br />
– Tjuvröker du på toaletten,<br />
stannar tåget, säger Agne Sjögren.<br />
Utbildning i fler län<br />
Utbildningen kommer nu att<br />
genomföras även i Örebro och<br />
Gävleborgs län.<br />
Räddningsverket välkomnar<br />
initiativet från Tåg i Bergslagen:<br />
– Om alla tågoperatörer tänkte<br />
i samma banor, vore mycket<br />
vunnet säkerhetsmässigt. Nu<br />
efterlyser vi fler initiativ ute i<br />
landet. Att tänka till i förväg, innan<br />
olyckan är framme, är tyvärr<br />
inte så vanligt, säger Tom<br />
Thörn, på räddningstjänstavdelningen<br />
vid Räddningsverket.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Gästrike Räddningstjänstförbund tillhandahåller räddningstjänst åt fyra kommuner<br />
i Gästrikland, det är Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo kommun.<br />
Antalet invånare i Gästrikland är ca 145 000.<br />
Räddningstjänsten består av heltidsstyrkor i Gävle och Sandviken samt deltidsstyrkor<br />
i Hofors, Ockelbo, Bergby, Hedesunda, Storvik och Österfärnebo.<br />
Gästrike Räddningstjänstförbund<br />
söker<br />
BRANDINGENJÖR/RISKINGENJÖR<br />
Vi söker Dig som har gått brandingenjörslinjen och/eller riskingenjörslinjen från LTH<br />
med påbyggnadsår på Revinge. Du skall bland annat arbeta med kommunernas riskanalyser,<br />
framtida handlingsprogram samt övriga förebyggande brandskyddsfrågor. Efter en<br />
introduktion kommer Du att ingå i befälsberedskap och placeras i särskilt schema. Arbetet<br />
kommer att formas delvis av den nya lagen om Skydd mot olyckor.<br />
Vi vill ha en person som trivs med att arbeta med andra och kan samarbeta, men som även<br />
kan arbeta ensam. Du är utåtriktad och intresserad av att lösa brandtekniska uppgifter. Erfarenhet<br />
av riskanalyser är en merit, men det viktiga är att Du är intresserad av att arbeta<br />
med människor. Vi vill att Du skall kunna uttrycka Dig väl i tal och skrift och att Du innehar<br />
körkort med lägst B*.<br />
Räddningstjänsten sätter stort värde på mångfald hos personalen och därför ser vi gärna<br />
kvinnliga sökanden, personer med invandrarbakgrund samt personer med erfarenhet från<br />
skilda områden i samhället.<br />
Din ansökan skall vara oss tillhanda SENAST 31 MARS <strong>2003</strong><br />
Sänd ansökan till:<br />
Gästrike Räddningstjänstförbund, Hamntorget 8, 803 10 Gävle eller via e-post:<br />
gastrike.raddning@gavle.se<br />
För vidare information kontakta:<br />
Mats Granat, räddningschef, tel: 026-179667, 070-4141063, mats.granat@gavle.se,<br />
Tommy Törling, stf räddningschef, tel: 026-179666, 070-4141040, tommy.torling@gavle.se<br />
Hemsida: www.gastrike-rtj.se<br />
Fackliga kontaktpersoner<br />
Erik Klingström, CF, tel: 026-17 96 52, 070-414 10 66, Ola Käll, SKTF, tel: 026-17 96 56,<br />
070-414 10 44, Per-Arne Persson, Kommunal Gävleborg, tel: 026-17 96 59, 073-942 52<br />
40, Peter Bergh, BRF, 070-619 73 77.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Personalutbyte<br />
Lärare blir operativ<br />
i räddningstjänsten<br />
Lärare på skolan får erfarenhet<br />
från operativ räddningstjänst,<br />
brandmästare från<br />
räddningstjänsten utvecklas<br />
som instruktör.<br />
Revinge och räddningstjänsten<br />
i Kristianstad byter<br />
personal med varann.<br />
Johan Sjöberg anställdes som<br />
lärare i Revinge 1994, han kom<br />
direkt från brandingenjörsutbildningen.<br />
Nu har Johan hamnat i operativ<br />
räddningstjänst. Ett dygn<br />
i veckan är han vakthavande<br />
brandingenjör i Kristianstad.<br />
– Att få praktisk erfarenhet är<br />
ju nu något som många lärare<br />
eftersträvar. För de som är utbildade<br />
brandmän har det funnits<br />
möjlighet till semestervikariat,<br />
men på befälssidan är<br />
Willis AB representerar Willis Group i<br />
Sverige. Willis Group är en av världens<br />
största Risk Management rådgivare och<br />
försäkringsmäklare med fler än 13000<br />
medarbetare i 100 länder. Willis AB har<br />
kontor i Stockholm (huvudkontor), Göteborg,<br />
Malmö, Örebro och Sundsvall. Antalet<br />
anställda är 125 . Sedan vår start i<br />
Sverige 1991 har vi varit mycket framgångsrika<br />
och vuxit till en av landets största<br />
konsulter inom Risk Management.<br />
Willis AB söker en<br />
brand/risk ingenjör till<br />
vårt kontor i Stockholm<br />
Vi erbjuder en stimulerande , kreativ och<br />
utvecklande miljö.<br />
Vi söker en söker en brand/risk ingenjör<br />
för anställning på vår egendomsavdelning.<br />
Avdelningen består av 11 brand/riskingenjörer.<br />
Du kommer huvudsakligen att arbeta tillsammans<br />
med företagets kommunavdelning<br />
där du kommer att ha ett uttalat kundansvar<br />
för tekniktjänster mot kommuner<br />
och landsting.<br />
Vi tror att Du idag arbetar som brandingenjör<br />
på Räddningstjänsten eller eventuellt<br />
som brandkonsult.<br />
Vi söker Dig som är ambitiös, noggrann,<br />
självgående och har lätt för att samarbeta.<br />
Du kommer att resa en hel del och ha varierande<br />
arbetstider. Arbetet består av besiktnings-verksamhet<br />
samt drivande/deltagande<br />
i diverse projekt.<br />
det svårare, säger Johan Sjöberg.<br />
Han jobbar i rullande skift<br />
som vakthavande befäl, genomför<br />
övningar och gör egna<br />
orienteringar.<br />
Vad har du för personlig<br />
nytta av utbytet?<br />
– Jag tror jag vinner i trovärdighet<br />
gentemot eleverna. Det<br />
blir enklare att ha en bank av<br />
händelser att använda i skolan.<br />
Totalt sett gör det jobbet mer<br />
omväxlande.<br />
Johan Sjöberg jobbar 25 procent<br />
av sin tid i Kristianstad.<br />
Motsvarande tid jobbar Hans<br />
Lindell, brandmästare från<br />
räddningstjänsten, som lärare<br />
på skolan, främst inom taktik/kem<br />
för deltidsbrandmän.<br />
– Vi har också haft personal<br />
på skolan som utbildat i perso-<br />
Platsannonser<br />
För tjänsten gäller<br />
■ att Du har Brandingenjörsexamen alternativt<br />
är Civilingenjör inom Riskhantering.<br />
■ att Du har goda kunskaper i svenska och<br />
engelska (engelska är vårt koncernspråk)<br />
■ Tillträde snarast<br />
Frågor ?<br />
Vill Du veta mer är Du välkommen att<br />
höra av Dig till avdelningschef Per Rymark<br />
på telefon<br />
08-463 89 00 eller skicka ett mail till<br />
rymarkp@willis.com<br />
Du kan också få information på<br />
www.willis.se<br />
Hur, När och Var<br />
Märk kuvertet med ”Brandingenjör” och<br />
skicka Din skriftliga ansökan senast<br />
<strong>2003</strong>-04-15 till:<br />
Willis AB<br />
Per Rymark<br />
Mäster Samuelsgatan 6<br />
111 44 Stockholm<br />
nalhantering, säger Micael<br />
Svensson i Kristianstad.<br />
För räddningstjänsten i Kristianstad<br />
är syftet med utbytet<br />
att man ökar tillgången till<br />
brandingenjörer och att<br />
brandmästare i kåren får möjlighet<br />
att utvecklas som pedagoger<br />
och instruktörer.<br />
– Det är också ett sätt att<br />
marknadsföra oss. Vi har hittills<br />
inte haft problem med rekrytering,<br />
men vi ser det ändå<br />
som viktigt att profilera nordöstra<br />
Skåne inom brandingenjörsyrket<br />
Samarbetet mellan räddningstjänsten<br />
i Kristianstad<br />
och Räddningsverkets skola i<br />
Revinge är än så länge ett projekt<br />
fram till utgången av 2004.<br />
Som medarbetare i Willis kommer Du att bli en viktig kugge i ett<br />
vinnande lag<br />
Läs <strong>Sirenen</strong> på nätet: http://sirenen.srv.se<br />
Annonsera i <strong>Sirenen</strong><br />
– boka senast 3 april<br />
<strong>Sirenen</strong> är perfekt för dig<br />
som ska rekrytera personal<br />
inom sektorn befolkningsskydd<br />
och räddningstjänst.<br />
Ingen tidning inom branschen<br />
har sådan täckning<br />
som <strong>Sirenen</strong>.<br />
Nästa nummer trycks den<br />
24 april. För att vi ska hinna<br />
få med din annons vill vi att<br />
du förhandsbokar utrymme<br />
senast den3 april samt lämnar<br />
färdig annons senast den<br />
10 april.<br />
Våra spaltbredder är:<br />
1 spalt 41 millimeter<br />
2 spalter 87 millimeter<br />
3 spalter 134 millimeter<br />
4 spalter 180 millimeter<br />
<strong>Sirenen</strong><br />
är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen<br />
inom räddningstjänsten och befolkningskyddet. Är du inte redan<br />
prenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis!<br />
Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />
651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40<br />
❐<br />
❐ Adressändring<br />
❐<br />
Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på <strong>Sirenen</strong><br />
Avsluta prenumerationen<br />
Namn ………………………………………………………………………<br />
Gatuadress ………………………………………………………………<br />
Postadress …………………………………………………………………<br />
Vid adressändring/avslut<br />
Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………<br />
Vid adressändring<br />
Gamla gatuadressen………………………………………………………<br />
Gamla postadressen………………………………………………………<br />
Vill Du ansvara för<br />
och utveckla<br />
Civilt försvar och<br />
räddningstjänst?<br />
Besök vår webbplats där du får mer information:<br />
www.w.lst.se och välj länk lediga tjänster<br />
eller ring enhetschef Pelle Björklund 023-815 73<br />
eller försvarsdirektör Leif Alenius 023-811 04<br />
Välkommen med din ansökan<br />
35<br />
5 spalter 227 millimeter<br />
Priset är 15 kronor per<br />
spaltmillimeter (plus<br />
moms).<br />
Vad annonsen kostar räknar<br />
du ut enligt följande<br />
exempel: En annons som är<br />
134 millimeter bred (3 spalter)<br />
och 150 millimeter hög<br />
kostar 6 750 kronor (3 x 150<br />
x 15).<br />
Ring eller e-posta om du<br />
har några frågor. Kontaktperson<br />
för annonser är i första<br />
hand Per Larsson, tel<br />
054-13 51 02. Är han inte<br />
inne kan du även tala med<br />
Gunno Ivansson eller Stig<br />
Dahlén.
36 Platsannonser <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Regeringen nobbar<br />
skogsbrandflyget...<br />
Det finns ingen skyldighet<br />
för staten att svara för<br />
skogsbrandbevakning med<br />
flyg.<br />
Det slår regeringen fast i<br />
ett beslut.<br />
Sex länsstyrelser – Västerbotten,<br />
Västernorrland, Gävleborg,<br />
Norrbotten, Värmland<br />
och Halland – har i varsina skrivelser<br />
begärt att ansvarsförhållandena<br />
ändras så att staten får<br />
ansvaret och finansierar verksamheten.<br />
De sex skrivelserna<br />
kom till regeringen under perioden<br />
19 augusti-17 september.<br />
27 februari kom beslutet, undertecknat<br />
av försvarsminister<br />
...men länsstyrelserna<br />
har inte gett upp<br />
Försvarsdirektörer från sex<br />
län vill att Räddningsverket<br />
agerar kraftfullt mot regeringen<br />
för att skogsbrandflyget<br />
ska kunna fungera som<br />
tidigare.<br />
Den gemensamma skrivelsen<br />
från försvarsdirektörerna kom<br />
till Räddningsverket i januari,<br />
innan regeringens beslut som<br />
refereras ovan.<br />
Försvarsdirektörerna frågar<br />
om verket verkligen gjort vad<br />
det kunnat.<br />
– Vi tycker att vi gjort det. Vi<br />
har uppmärksammat departementen<br />
om problemet. Men<br />
finns inga pengar, kan vi heller<br />
inte utföra uppdraget, konstaterar<br />
Lennart Larsson, Räddningsverket.<br />
Räddningsverket<br />
i ord och siffror<br />
Räddningsverkets årsredovisning<br />
för 2002 har lämnats till<br />
regeringen.<br />
I årsredovisningen redovisas<br />
verksamheten enligt regleringsbrevets<br />
mål och återrapporteringskrav<br />
och den omfattar<br />
därför endast en del av verkets<br />
verksamheter.<br />
Viktiga händelser under året<br />
var förberedelserna för ny lagstiftning<br />
och ny utbildning för<br />
skydd mot olyckor.<br />
Förberedelser för ombildning<br />
av verkets utbildningsverksamhet<br />
till ett Centrum för risk- och<br />
säkerhetsutbildning samt inrättandet<br />
av ett Nationellt centrum<br />
i Karlskoga för erfarenhetsåterföring<br />
från olyckor var<br />
också viktiga händelser.<br />
Ladda hem årsredovisningen i<br />
PDF-format från verkets webbplats<br />
www.srv.se eller beställ<br />
ett tryckt exemplar från publikationsservice,beställningsnummer<br />
I99-100/03, telefax<br />
054-13 56 05.<br />
Leni Björklund, som avslår<br />
länsstyrelsernas begäran.<br />
Regeringen anser att syftet<br />
med räddningstjänstlagstiftningen<br />
inte är att befria enskilda<br />
från ansvar och kostnader,<br />
utan att staten ska hålla en organisation<br />
som kan ingripa<br />
när den enskilde inte bemästrar<br />
olyckssituationen. Men utgångspunkten<br />
är att den enskilde<br />
har det primära ansvaret<br />
för att skydda sin egendom och<br />
för att inte orsaka olyckor.<br />
När riksdagen beslutade om<br />
Räddningsverkets verksamhet<br />
för <strong>2003</strong> fanns tre motioner<br />
om fortsatt bidrag till skogsbrandflyg.<br />
De avslogs.<br />
– Samtidigt handlar det inte<br />
enbart om pengar. Vårt beslut<br />
ligger i linje med att ansvaret<br />
måste ligga på intressenterna,<br />
skogsägarna själva. Att frita<br />
skogsägarna det ansvaret kräver<br />
ett politiskt beslut.<br />
Lennart Larsson ser två alternativ:<br />
– Endera får vi medel och kan<br />
fortsätta, eller så får någon annan<br />
ta hand om det. Det pågår<br />
trevanden med att få igång<br />
brandflyg med annan huvudman<br />
på vissa håll. Vi stödjer<br />
gärna sådana initiativ.<br />
Helsingborg är en av Sveriges mest offensiva städer med bra boende, goda kommunikationer,<br />
universitet, dynamiskt näringsliv och en väl utbyggd offentlig verksamhet.<br />
De kommunala förvaltningarna och bolagen omsätter c:a 6 miljarder kr.<br />
Närmare 8.000 anställda ger 118.000 kommuninvånare service, utbildning och<br />
omsorg av hög kvalitet. Helsingborg är som enda skandinaviska stad medlem i<br />
The League of Historical Cities. Vi strävar också efter större mångfald i arbetslivet.<br />
Varje medarbetares insats är viktig för att vi gemensamt skall förverkliga visionen;<br />
att göra Helsingborg till den mest attraktiva staden i Sverige.<br />
Helsingborgs brandförsvar<br />
söker<br />
Räddningslärare<br />
Tjänsten är förlagd till Brandorama, en unik utbildningsanläggning som nu har bl.a utökats<br />
med ännu en brandsal. Räddningsläraren deltar i Brandoramas förekommande utbildningsverksamhet.<br />
Brandorama riktar sig till alla som behöver utbildning för att kunna förhindra<br />
och förebygga olyckor. Kursdeltagarna är i åldrarna 8 till 80 år. Kurserna innehåller<br />
allt från enkel brand- och olycksvett till högskolekurser i teori och praktik. Kontakterna<br />
med näringslivet och organisationer i vår region är omfattande. Våra utbildningsavtal<br />
spänner över allt från processindustrier till sjukvård. Arbetsuppgifterna består i att till<br />
hälften delta i kurser och undervisning, den övriga tiden disponeras för egen utveckling,<br />
kursutveckling, planering, underhåll och övriga förekommande verksamheter på Brandorama.<br />
Du skall vara brandman eller motsvarande, med pedagogisk läggning och intresse för utbildning.<br />
Tidigare erfarenhet av pedagogisk verksamhet inom räddningstjänst är meriterande.<br />
Du skall ha hög social kompetens och skall kunna anpassa Din lärarstil till kursdeltagarnas<br />
mognad. Arbetet kräver att Du skall kunna bära andningsskydd så AFS Rök &<br />
Kemdykningskrav uppfylls<br />
Sjukvårdsutbildning är meriterande. Körkort minst B** erfordras.<br />
Vi tillämpar individuell lönesättning.<br />
Tjänsten är en tillsvidareanställning.Tillträde snarast.<br />
Upplysningar om tjänsten lämnas av avd.chef Jimmy Theander, 042-10 62 32 eller Janne<br />
Mollberg, 042-10 63 23,<br />
Din ansökan skickar Du till Helsingborgs brandförsvar, Gåsebäcksvägen 2,<br />
252 27 Helsingborg.<br />
Sista ansökningsdag: <strong>2003</strong>-03-14, märk kuvertet ”Räddningslärare”<br />
PostScript-bild<br />
(BRSL03.eps)
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Brandmän inom vården<br />
Orust följer efter Sveg<br />
Brandman i en vecka, undersköterska<br />
i tre.<br />
Så ska räddningstjänsten<br />
på Orust lösa värvningsproblemen<br />
till deltidskåren.<br />
Modellen att kombinera tjänster<br />
inom räddningstjänst med<br />
jobb inom vård och omsorg<br />
har tidigare prövats med framgång<br />
i Sveg.<br />
Orust har nyanställt fyra deltidsbrandmän,<br />
tre män och en<br />
kvinna. Från och med mars<br />
hyrs de ut till omsorgen i kommunen<br />
efter ett rullande schema.<br />
Tre av dem har undersköterskeutbildning<br />
och två av<br />
dem är redan deltidsbrandmän.<br />
Tillsammans fyller de ut<br />
en heltidstjänst som brandman.<br />
Bakgrunden är svårigheten<br />
att klara beredskapen dagtid<br />
på en av stationerna, samtidigt<br />
som kommunen haft svårt att<br />
få folk inom äldreomsorgen.<br />
– Vi måste tänka så här i framtiden<br />
om vi ska få folk till våra<br />
deltidsstyrkor, säger Christer<br />
Hellekant, ställföreträdande<br />
räddningschef på Orust.<br />
Och han tror på en utveckling<br />
av konceptet:<br />
– Både skolan och privata företag<br />
har redan visat intresse<br />
för att vara med i en framtida<br />
satsning med samma system.<br />
Man kanske till och med kan gå<br />
så långt att alltid pröva möjligheten<br />
att rekrytera deltidsbrandmän<br />
i samband med att<br />
kommunala tjänster tillsätts.<br />
– När en vaktmästartjänst<br />
tillsätts, kan man ha som krav<br />
att det ingår tjänst som deltidsbrandman,<br />
föreslår han.<br />
Deltidsbrandmännen är projektanställda<br />
i två år.<br />
De första två veckorna kommer<br />
de fyra att gå bredvid varandra<br />
på något av äldreboendena<br />
i kommunen. Därefter<br />
blir det en veckas grundutbild-<br />
Platsannonser<br />
Helsingborg är en av Sveriges mest offensiva städer med bra boende, goda kommunikationer,<br />
universitet, dynamiskt näringsliv och en väl utbyggd offentlig verksamhet.<br />
De kommunala förvaltningarna och bolagen omsätter c:a 6 miljarder kr.<br />
Närmare 8.000 anställda ger 118.000 kommuninvånare service, utbildning och<br />
omsorg av hög kvalitet. Helsingborg är som enda skandinaviska stad medlem i<br />
The League of Historical Cities. Vi strävar också efter större mångfald i arbetslivet.<br />
Varje medarbetares insats är viktig för att vi gemensamt skall förverkliga visionen;<br />
att göra Helsingborg till den mest attraktiva staden i Sverige.<br />
Helsingborgs brandförsvar<br />
söker<br />
Chef för Brandorama<br />
ning på brandstationen, där de<br />
redan utbildade deltidsbrandmännen<br />
är handledare åt de<br />
två nya.<br />
Utredningen om deltidsbrandmän<br />
Regeringsuppdraget att kartlägga<br />
orsakerna till rekryteringsproblemen<br />
bland deltidsanställda<br />
brandmän refererade vi i<br />
förra <strong>Sirenen</strong>.<br />
Nu finns rapporten färdig i<br />
tryck och kan beställas från<br />
Christer Hellekant på Orust<br />
konstaterar att både skolan<br />
och företag visat intresse för<br />
personalsamarbete med räddningstjänsten.<br />
Räddningsverkets publikationsservice<br />
eller laddas ner som<br />
PDF-fil från nätet (www.srv.se)<br />
Best nr: P30-426/03.<br />
Beställningsadresser se sidan<br />
24 i detta nummer.<br />
Arbetsuppgifterna består av att leda och utveckla verksamheten på Brandorama.<br />
Brandorama riktar sig till alla som behöver utbildning för att kunna ingripa vid och förebygga<br />
olyckor. Kursdeltagarna är i åldrarna 4 till 80 år. Kurserna innehåller allt från enkelt<br />
brand- och olycksvett till högskolekunskaper i teori och praktik. Brandorama är en unik<br />
anläggning med mycket moderna utbildningsanordningar. Brandorama expanderar och<br />
byggs ut ytterligare under <strong>2003</strong>. Kontakterna med näringslivet och organisationer i vår region<br />
är omfattande. Verksamheten är så gott som ekonomiskt självbärande.<br />
För ytterligare info se www.helsingborg.se/brand/.<br />
Du skall vara brandingenjör eller motsvarande med intresse för ekonomi, personalledning<br />
samt ha pedagogisk läggning.<br />
Tjänsten är en tillsvidareanställning med tillträde snarast.<br />
Sista ansökningsdag: <strong>2003</strong>-04-01<br />
Upplysningar om tjänsten lämnas av Mats Rosander, vice brandchef (042- 10 60 02)<br />
Fackliga företrädare: SACO: Kenney Pihl (0702-) 10 60 45, SKTF: Jan Nilsson (0702-)<br />
10 60 43, SKAF: Bo Paulsson 042- 10 60 00 vx<br />
Din ansökan skickar Du till Helsingborgs brandförsvar, Gåsebäcksvägen 2,<br />
252 27 Helsingborg.<br />
Annonsbokning senast 3 april<br />
Räddningstjänsten Storgöteborg söker<br />
Larm- och ledningsoperatörer<br />
till räddningscentralen<br />
Räddningstjänsten<br />
Dala Mitt<br />
söker<br />
heltidsbrandmän<br />
Räddningstjänsten Dala Mitt är ett kommunalförbund<br />
bestående av räddningstjänsterna i Borlänge, Falun och<br />
Säter.<br />
Kommunalförbundet är fyra år gammalt och här ges<br />
stora möjligheter att vara med och skapa en räddningstjänst<br />
som svarar mot samhällets behov i framtiden.<br />
Vi har tagit bort gränsen mellan den förebyggande och<br />
skadeavhjälpande verksamheten, och målet är att all<br />
verksamhet ska ha sin utgångspunkt i väl kända och klargjorda<br />
risker.<br />
För ytterligare information hänvisar vi till vår hemsida<br />
www.dalamitt.se.<br />
För mer information om tjänsterna, besök vår hemsida,<br />
www.raddningstjansten.goteborg.se<br />
37<br />
Räddningstjänsten Storgöteborg är Sveriges<br />
största räddningstjänst med ca 1000 anställda.<br />
Räddnings-tjänsten svarar för räddningstjänst<br />
och förebyggande skydd i Göteborg,<br />
Mölndal, Kungsbacka, Härryda och Partille.<br />
Verksamheten är organiserad som kommunalförbund<br />
och har fått förnyat förtroende att bedriva<br />
ambulanssjukvård för Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
(SU).<br />
Östra Skaraborg – landskapet mellan Vänern och<br />
Vättern. Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo,<br />
Karlsborg och Gullspång har bildat ett kommunalförbund<br />
med uppgift att svara för räddningstjänsten.<br />
Området har 115 000 inv. och en yta av 3 100 km 2 .<br />
RÄDDNINGSTJÄNSTEN<br />
ÖSTRA SKARABORG<br />
söker<br />
Brandingenjör<br />
Du, kvinna eller man, kommer att ha ett övergripande ansvar<br />
för våra åtta deltidskårer, innefattande verksamhetsutveckling,<br />
övnings- och personalplanering. En viktig<br />
uppgift är att genom övningar implementera nya metoder<br />
och tekniker, samt att utveckla den operativa verksamheten<br />
ur taktisk och teknisk synvinkel. Du förväntas även<br />
särskilt bevaka deltidspersonalens intresse och behov<br />
inom organisationen.<br />
Organisatoriskt ingår Du i den operativa avdelningen, där<br />
du tillsammans med övriga brandingenjörer, inre befäl<br />
och övrig personal arbetar med utveckling av verksamheten.<br />
Du kommer att medverka i projekt för att utveckla<br />
och förbättra räddningstjänstens arbetsmetoder vid räddningsinsatser.<br />
Genom att ingå i brandingenjörsberedskapen kommer Du<br />
att aktivt delta i den operativa verksamheten.<br />
Mer information hittar Du på vår hemsida<br />
www.skovde.se/rt.<br />
Ansökan oss tillhanda senast den 15 april <strong>2003</strong> under<br />
adress Räddningstjänsten, Majorsgatan 1, 541 40 Skövde.
38 Krypto <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Toppvinsten till Falköping<br />
Den här gången kom den först öppnade rätta<br />
lösningen från Falköping. Vi på <strong>Sirenen</strong> säger<br />
grattis till Flora Bromander och övriga vinnare.<br />
Rätt lösning av krypto nr 1/03 gav följande<br />
mening i de tonade rutorna:<br />
Kan man bli vaccinerad här<br />
1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret<br />
etc): Flora Bromander, Falköping.<br />
2:a pris (pulversläckare, typ ABE klass I, för bilen, husvagnen,<br />
båten): Eva García H, Uppsala.<br />
3–6:e pris (cykelhjälm): Lars-Olov Zetterblom,<br />
Bromma, Lennart Hall, Kungälv, Marie-Louise Eriksson,<br />
Bengtsfors, Jack Dunberg, Kungsbacka.<br />
7–10:e pris (resebrandvarnare): Jan-Erik Dantorp,<br />
Åkarp, Magnus Storm, Borghamn, Birger Swahn,<br />
Rättvik, Olavi Lång, Skyttorp.<br />
Lösningen till kryptot 1/03<br />
Samma tal – samma bokstav<br />
Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.<br />
Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden.<br />
Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstav<br />
hela kryptot igenom.<br />
Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en<br />
mening som har koppling till bilden.<br />
1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,<br />
kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare.<br />
Skicka lösningen senast den 14 april till: ”Kryptot”,<br />
<strong>Sirenen</strong>, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.<br />
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Eget skyltreglemente?<br />
Näst Sista<br />
Utrymningsvägar och nödutgångar<br />
blockerade på de mest<br />
häpnadsväckande sätt har du<br />
som läser <strong>Sirenen</strong> sett många<br />
exempel på senaste året på<br />
denna sida.<br />
I regel brukar dock själva<br />
skyltningen vara enligt alla konstens<br />
regler. Men denna gång<br />
har vi fått ett bidrag från Stefan<br />
Särdqvist på Räddningsverkets<br />
skola i Revinge som visar en aldrig<br />
skådad ”skyltvariant”.<br />
Han hittade nödutgången hos<br />
en möbelhandlare. ”Reservutgången”<br />
är upplyst, skyltad och<br />
fritt tillgänglig – ja helt enkelt<br />
fungerande. Fast möbelhandlarn<br />
har nog inte läst på skyltreglementet...<br />
Redaktionen tar gärna emot<br />
fler bilder av detta slag. Du som<br />
får bilden publicerad belönas<br />
med <strong>Sirenen</strong>s eftertraktade Tshirt.<br />
Är du intresserad, uppge i<br />
så fall önskad storlek (S, M, L, XL<br />
eller XXL) och adress. Foto: STEFAN SÄRDQVIST<br />
Jan-Erik Bertilsson slutade 13<br />
mars som räddningschef i Falkenberg.<br />
Vicechefen Bengt-Ove<br />
Ohlsson är tillförordnad chef i<br />
avvaktan på att frågan om eventuellt<br />
sammangående mellan<br />
räddningstjänsterna i Halmstad<br />
och Falkenberg har färdigutretts.<br />
Bertilsson fortsätter<br />
som konsulent i Brandförsvarsföreningen<br />
i Halland, där han 1<br />
april tar över efter Rolf Rask.<br />
Pontus Löfving, 26, började<br />
13 januari som brandingenjör<br />
vid Gästrike räddningstjänstförbund.<br />
Han kommer direkt från<br />
brandingenjörsutbildningen<br />
och påbyggnadsåret i räddningstjänst.<br />
Brandingenjör Markus Glenting,<br />
27, har anställts på enheten<br />
för kommunal riskhantering<br />
vid räddningstjänsten i Stockholm.<br />
Kristian Levy har sagt upp sig<br />
som brandingenjör i Malmö<br />
och tagit steget över sundet.<br />
Han jobbar nu på förebyggande-<br />
avdelningen vid Köpen-<br />
Redaktion<br />
Stig Dahlén<br />
Chefredaktör<br />
och ansvarig utgivare<br />
054–13 51 04, e-post:<br />
stig.dahlen@srv.se<br />
Per Larsson<br />
Reporter<br />
054–13 51 02<br />
e-post:<br />
per.larsson@srv.se<br />
Gunno Ivansson<br />
Layoutare, reporter<br />
054–13 51 06<br />
e-post:<br />
gunno.ivansson@srv.se<br />
hamns Brandvesen.<br />
Färske brandingenjören Anders<br />
Persson har två jobb. Han<br />
delar sin tid mellan skyddsavdelningen<br />
vid räddningstjänsten<br />
i Malmö och som lärare på<br />
Räddningsverkets skola i Revinge.<br />
Mats Rosander, ställföreträdande<br />
chef i Helsingborg, lämnar<br />
räddningstjänsten och blir<br />
trafikchef och vice vd för Helsingsborgs<br />
hamn.<br />
Bengt Persson lämnar av hälsoskäl<br />
sin tjänst som räddningschef<br />
i Krokom. Tillförordnad<br />
chef fram till 1 september blir<br />
ställföreträdaren Sören Sjöling.<br />
Acko Ankarberg Johansson<br />
och Ola Rask är sedan årsskiftet<br />
nya i Räddningsverkets styrelse.<br />
<strong>Sirenen</strong>s uppgift är att beskriva<br />
utvecklingen inom Räddningsverkets<br />
ansvarsområden och stimulera<br />
till debatt i dessa frågor.<br />
Enbart Inledaren på sidan 2 är<br />
att betrakta som Räddningsverkets<br />
officiella linje.<br />
Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.<br />
Adress: <strong>Sirenen</strong>, L 257,<br />
651 80 Karlstad.<br />
Telefax: 054–13 56 40<br />
e-post: sirenen@srv.se<br />
Prenumeration är gratis. Beställes<br />
skriftligt genom att skicka in<br />
prenumerationstalongen som<br />
<strong>Sirenen</strong><br />
Räddningsverkets tidning<br />
Acko Ankarberg Johansson, 38,<br />
bor Huskvarna och är kommunalråd<br />
för kd i Jönköpings kommun.<br />
Hon sitter också med i<br />
Kommunförbundets styrelse.<br />
Ola Rask, 62, bor i Stockholm,<br />
är socialdemokratisk riksdagsledamot<br />
och ledamot i försvarsutskottet<br />
och krigsdelegationen.<br />
Avgått ur Räddningsverkets<br />
styrelse har Erik Langby<br />
och Urban Ahlin.<br />
Kjell-Göran Gustafsson, räddningschef<br />
i Laholm, har avlidit<br />
efter en längre tids sjukdom.<br />
Han blev 57 år. Peter Söderström<br />
är tillförordnad räddningschef<br />
fram till 11 april, då<br />
Per-Åke Eriksson tar över som<br />
tillförordnad chef.<br />
■ ■ ■ HÖR AV DIG<br />
när personer på ledande poster<br />
i din organisation byter<br />
jobb eller någon nyanställs.<br />
Adresser finns härnedan.<br />
finns i slutet av varje nummer.<br />
Upplaga: 38 000 exemplar.<br />
Adressändring görs genom att<br />
fylla i talongen som finns i slutet<br />
av varje nummer. Talongen faxas,<br />
054-13 56 40 eller skickas<br />
till: Prenumeration, <strong>Sirenen</strong>,<br />
L 257, 651 80 Karlstad.<br />
Kom ihåg att uppge gamla<br />
adressen vid adressändring!<br />
Tryck: VLT Press, Västerås.<br />
Tryckt på miljövänligt papper.<br />
Nästa nummer, 3/03, utkommer<br />
den 28 april.<br />
39<br />
Åtta sidor i detta nummer fokuserar på de gifter<br />
och onyttigheter brandmän inandas i onödan vid<br />
bland annat eftersläckning och som hotar deras<br />
hälsa. Det känns nästan som om <strong>Sirenen</strong> plöjer obruten<br />
mark – trots att det handlar om ett så angeläget ämne<br />
som 20 000 brandmäns och befäls hälsa. Det räcker med<br />
att ögna igenom brandmännens svar på <strong>Sirenen</strong>s enkät<br />
– de säger det mesta om problemet.<br />
Jag är oerhört förvånad att ingen tagit tag i detta arbetsmiljöproblem.<br />
När <strong>Sirenen</strong> skissade<br />
på temat fanns det<br />
ingen som hade några<br />
raka svar, vare<br />
sig på Räddningsverket,Arbetsmiljöverket<br />
eller i den<br />
kommunala räddningstjänsten.<br />
De<br />
som borde skämmas<br />
mest är räddningscheferna – det är de som enligt lag<br />
ansvarar för sin personals arbetsmiljö.<br />
Inte heller på central nivå har mycket gjorts. Myndigheterna<br />
använder varje år tiotals miljoner kronor för<br />
forsknings- och utvecklingsprojekt om allt möjligt och<br />
omöjligt. Men ingen har brytt sig i projekt som har klarlagt<br />
farorna vid eftersläckning och som skräddarsytt effektiva<br />
och praktiska andningsskydd för brandmän.<br />
Skydd som de tar på sig när akutskedet är över och när<br />
de inte längre orkar jobba vidare i helskydd med tuber<br />
på ryggen. Eftersläckning är en stor del av arbetsinsatsen<br />
vid bränder och det är i detta skede, när det fortfarande<br />
ryker och pyr, som luften är som giftigast att andas.<br />
Varför reagerar inte brandmännen själva?<br />
Arbetsmiljöverket har ett tungt ansvar. Men även Räddningsverket.<br />
900 anställda är vi – och nästan ingen har<br />
engagerat sig. Häpnadsväckande! I stället prioriteras<br />
studier och lilafärgade rapporter om hur exempelvis<br />
tallbar påverkas av vådautsläpp av klorgas eller projekt<br />
med slutsatser typ att risken för skogsbränder är mindre<br />
om det har varit en regnrik sommar.<br />
Märkligt är också att brandmännen själva och deras<br />
fack inte engagerat sig när den egna hälsan så påtagligt<br />
står på spel. Det tycks vara viktigare att krampaktigt slå<br />
vakt om nuvarande arbetstider, att man alltid måste<br />
vara fem man för att rökdyka, att kvinnor inte ska rökdyka<br />
och så vidare.<br />
<strong>Sirenen</strong>s kartläggning av den ”skit” brandmän inandas<br />
i onödan är varken vetenskaplig eller akademisk, men du<br />
brandman eller befäl som läst temat – ta intryck och tänk<br />
på dig själv, din och kollegornas hälsa nästa gång du är<br />
på utryckning till en brand! Det ökar möjligheterna att<br />
förebygga skador.<br />
■ ■ ■ Det är 9 mars när detta skrivs och vi står på randen<br />
till ett krig som kan orsaka en världskris. Jag passerade<br />
nyss en kiosk och kastade ett öga på Expressens<br />
löpsedel. Nej, inget om kriget, inget om någon annan<br />
viktig nyhet heller – det är alltså som vanligt. I stället<br />
basunerade ”tidningen med sting” på löpet ut att Brandsta-Olle<br />
hade brutit snoppen. Hur lågt kan inte en tidning<br />
sänka sig för att sälja lösnummer<br />
och hur långt kan inte brandmännen<br />
från Helsingborg sträcka<br />
sig för att hålla fyr i kändisskapet!<br />
■ ■ ■ Räddningsverket är en<br />
myndighet som ska ge service<br />
och vara tillgänglig. En intern<br />
mätning av inkomna telefonsamtal<br />
under februari<br />
visar att Risk- och miljöavdelningen<br />
missade 25<br />
procent av samtalen,<br />
Räddningstjänstavdelningen<br />
20 procent.<br />
Bäst var Avdelningen<br />
för brandfarliga och<br />
explosiva varor,<br />
3 procent.<br />
Brandmän<br />
äventyrar<br />
hälsan<br />
Sista ordet<br />
från Stig Dahlén<br />
<strong>Sirenen</strong>s chefredaktör<br />
Stig Dahlén är chefredaktör för <strong>Sirenen</strong>. De åsikter som framförs<br />
i denna kolumn är hans personliga och har inget med<br />
Räddningsverkets ståndpunkter att göra.
<strong>Sirenen</strong><br />
Räddningsverkets tidning<br />
<strong>Nr</strong> 2 <strong>2003</strong><br />
Tog friår och gjorde drömresan<br />
Vågor höga som trevåningshus<br />
satte drömmen på prov<br />
för Kenneth Jönsson och Monica<br />
Strandh.<br />
Men den egenhändigt<br />
byggda 43-fots seglaren Qcoon<br />
bestod prövningarna<br />
och de nådde Västindien.<br />
Nu anlöper de öar med<br />
paradisiska namn som Martinique,<br />
Grenada, Mustique,<br />
Trinidad och Tobago.<br />
Kenneth Jönsson tog ett friår<br />
från jobbet som brandman i<br />
Lund och 5 september 2002<br />
seglade han och Monica ut från<br />
Skanörs hamn.<br />
De svarar på <strong>Sirenen</strong>s e-postintervju<br />
med hälsningar från Tobago<br />
och en fläkt av solvarm<br />
korallsand och klarblått hav<br />
når ett Sverige kvar i vinterns<br />
grepp.<br />
Hur fick ni idén att bygga<br />
båten och att göra resan?<br />
– Min sambo Monica och jag<br />
har resor, gärna till udda platser,<br />
som ett av våra intressen. Vi<br />
tyckte det kunde vara kul att ta<br />
sig fram på egen köl och började<br />
titta efter båttyper som klarar<br />
att segla på de stora haven.<br />
Efter att ha besökt seglarmässor<br />
över hela världen och varit<br />
på otaliga båtvarv fastnade vi<br />
för att få en båt byggd i stål efter<br />
våra egna idéer.<br />
Skeppskonstruktör Arne<br />
Borgheim i Danmark hjälpte<br />
oss att rita en 43-fots segelbåt.<br />
Skrovet byggdes på ett litet<br />
varv på Jylland och fraktades<br />
med lastbil till Skanör.<br />
Har ni gjort mycket själva?<br />
– Inredningen har jag byggt<br />
själv. Det mesta av skåp, soffor,<br />
bord och kojer är av mahogny.<br />
Durken (golvet) är av ett ljust<br />
träslag – ramin – och rufftaket<br />
av finsk glasbjörk. Utvändigt är<br />
allt trä teak. Fem år tog det att<br />
bygga båten<br />
Har du seglat tidigare?<br />
– Den här segelbåten är vår<br />
tredje. Vår första segelbåt köpte<br />
vi 1990, en Vindö 30, och några<br />
år senare blev det en Najad<br />
34. Men den tycker jag är för liten<br />
för en tuffare Atlantsegling<br />
med tanke på all utrustning<br />
som behövs.<br />
Hur ser resrutten ut?<br />
– Vi valde den traditionella<br />
rutten för Västindienseglare,<br />
först till Kanarieöarna och i<br />
vårt fall vidare till Martinique.<br />
Ett av delmålen är karnevalen<br />
på Trinidad i början av mars.<br />
Hittills har vi anlöpt Martinique,<br />
St Lucia, St Vincent, Caricou,<br />
Mustique, Union, Canuhan<br />
och Grenada.<br />
Vi kommer nog inte att segla<br />
båten hem igen utan lägga upp<br />
henne för förvaring på Trinidad<br />
eller Grenada – redo för<br />
nästa semester. Kanske fortsätter<br />
vi jorden runt eller seglar i<br />
Asien. Vietnam hägrar, innan<br />
massturismen får fäste.<br />
Har ni mött några strapatser<br />
eller är det bara medvind och<br />
sol i ryggen?<br />
– Överfarten över Atlanten tog<br />
20 dygn från Las Palmas till<br />
Martinique. Den var tuff. Mycket<br />
hög sjö, vågor stora som trevåningshus<br />
rullade in från alla<br />
håll. Det var svårt att sova, äta<br />
och det blev<br />
långa vakter<br />
eftersom vi<br />
bara är två i<br />
besättningen.<br />
Men vi<br />
klarade oss<br />
med få skador:<br />
en brutenspirarbom<br />
och en<br />
spricka i avgassystemet.<br />
Hur ser en vanlig dag ut på Qcoon?<br />
– För underhåll av båten har vi<br />
ett motto på resan: ”En sak ska<br />
åtgärdas varje dag”. I övrigt simmar<br />
vi, dyker, surfar, umgås med<br />
andra seglare och planerar nya<br />
seglingsmål. Att gå i land och<br />
proviantera kan ta en hel dag innan<br />
vi fått tag i alla varor.<br />
Q-coon har både kyl och frys<br />
ombord, men ligger vi i hamn<br />
gillar vi att äta på små lokala<br />
ställen och prova inhemska rätter.<br />
Har äventyret motsvarat<br />
drömmen så här långt?<br />
– Det mesta stämmer med vår<br />
dröm om segling i turkosblått<br />
vatten och möten med andra<br />
kulturer. Men det har tagit<br />
Fakta/Q-coon<br />
Posttidning B<br />
Returadress: L 257<br />
651 80 Karlstad<br />
Byggd i stål i Vraa, Jylland<br />
1997-98, inredd i Skanör<br />
1998-2002<br />
Längd: 13,8 m<br />
Bredd: 4,0 m<br />
Djupgående: 2 m<br />
Rigg: 18,5 m Cutter rigg<br />
Motor: Vetus Deutz 106 hk,<br />
120 A generator för hushållsladdning,<br />
Vetus bogpropeller<br />
Övrigt: GPS, radar, ekolod, autopilot,<br />
nödsändare, VHF, dator,<br />
radio, TV, video Inredning:<br />
Förpik med tre kojer, salong,<br />
pentry med 100 l kyl, 130 l<br />
frys och fyrlågig gasspis, aktersalong<br />
med dubbelkoj, totalt<br />
åtta bäddar ombord.<br />
Kenneth Jönsson, brandman<br />
i Lund, tog ledigt ett år och tillsammans<br />
med Monica Strandh<br />
gav han sig iväg på seglats till<br />
Västindien. Den 43 fot långa<br />
segelbåten Q-coon har han till<br />
stora delar byggt själv och det<br />
tog honom fem år.<br />
längre tid än vi trodde att varva<br />
ned och njuta av dagarna som<br />
går alldeles for fort. Först nu<br />
här på Tobago känns det som<br />
att vi kommit ifatt tiden.<br />
Saknar du något hemifrån?<br />
– Det ska i så fall vara Kalles<br />
kaviar och min bil!<br />
EVA-LENA LINDBÄCK