pdf, nytt fönster - Skellefteå kommun

EN SPECIALUTGÅVA AV
SKELLEFTEÅTIDNINGEN
2012/2013
”De som tittar
vill ju att det hela
tiden ska utvecklas.”
NICLAS LUNDBERG OM SUCCÉKLIPPEN SOM SETTS AV MILJONER
CREATIVE SUMMIT SKAPAR MÖTEN I MIDNATTSSOLEN PÄR OCH JOHANNA DRIVER
GÅRDSMEJERI HÄNGIVNA SKEJTARE KREATIVITET – HUR FUNKAR DET? KOCKEN JON OSKAR
OM PASSION OCH NORRLÄNDSKA RÅVAROR MAGNUS STARTADE GRATISTIDNING

MEDARBETARE
Vad gör du helst en fredagskväll?
Therese Eriksson
skriver till vardags
recensioner
i Expressen,
är utbildad
litteratur- och
genusvetare och har skrivit en bok
om Kerstin Ekman. ”Fredagsmys
med mina ungar! Sjörövarglass
och Bolibompa i soffan.”
För informationsgrafikern
Matilda Hall
är kunskapsförmedling
det
centrala. Hon
gör allt från
snygga diagram till animationer
för både lokala enmansföretag och
internationella storföretag.
”Det jag helst gör en fredagkväll
är att ta det lugnt hemma med
min man och mina katter. Och
kanske jobba lite på något hobbyprojekt.”
Paulina Holmgren
jobbade på
skivbolag innan
hon började
frilansa som
fotograf 1998.
Nu är hon
flitigt anlitad för både redaktionella
och kommersiella uppdrag.
”Är en sån som gillar stillhet och
storstadspuls. Skulle gärna mixa
en båttur ut till vår ö, bada bastu
och njuta av nattliga bad med
att vandra runt i SOHO i New
York. Finns väl dock en liten
omöjlig transport- och tidskod
att knäcka för att lösa det.”
Hans-Jörgen
Ramstedt,
fotograf som
bott i Bolivia
några år och
fotat mycket i
Afrika och Centralamerika. Nu
bor han i Skellefteå där han även
driver en handelsträdgård och
tillverkar grillar!
”Fredagskvällarna kan variera
men handlar aldrig om jobb.
Jag förundras över att vi jagar
saker och pengar när det enda
som egentligen gör oss rika är
personerna som omger oss. Ge
mig trevligt sällskap och lite god
mat så är jag rikare och gladare
än farbror Joakim.”
LEDARE
Hej!
Du kanske undrar vad det här är för en tidning egentligen?
Jo, det är ett specialnummer av Skellefteåtidningen
där Skellefteås nya platsvarumärke får synas
lite extra. Blanda lite kreativa människor, många möjligheter,
annorlunda affärsidéer, intressanta personer,
hängivenhet och norrländsk livsglädje så får du ett
smakprov av Skellefteå.
Jag funderade ett tag på vad Skellefteå egentligen är
för mig. Och vissa dagar sitter jag på min balkong och
ser ut över hustaken på Norrböle. Där nere på gatan
kan jag, om jag har tur, se min kompis gå förbi med sin
nyfödda bebis i barnvagn eller min lillebror cykla hem
från jobbet till sin lägenhet några hus bort. Jag lämnar
sonen på förskolan och springer på min storebror och
hans lilla dotter. Jag nickar till kompisen som jobbar i
salongen på väg till stan. Och kör jag ner bilen i ett dike
är min pappa där inom kort och drar upp mig med traktorn.
Närheten och enkelheten. Det bästa med småstäder.
Och Skellefteå är inget undantag.
INGELA HÄLLSTEN
Redaktör
3

4
Skellefteå är en
specialutgåva av Skellefteå­
tidningen och ges ut av
Skellefteå kommun.
Tidningen delas ut till
samtliga hushåll i Skellefteå
kommun och skickas till vissa
utflyttade kommuninvånare.
ANSVARIG UTGIVARE
Pär Lindqvist
REDAKTÖR
Ingela Hällsten
PRODUKTION
Krux
ADRESS
Skellefteå kommun
Informationsenheten
931 85 Skellefteå
FRÅGOR OM
PRENUMERATION
kundtjanst@skelleftea.se
FRÅGOR TILL
REDAKTIONEN
redaktion@skelleftea.se
HEMSIDA
www.skelleftea.se
ISSN
1403­4069
TRYCK
GTC, Luleå
PÅ OMSLAGET
Anki och Niclas Lundberg
FOTOGRAF
Paulina Holmgren
Vill du också få Skellefteå-tidningen
hemskickad?
Mejla kundtjanst@skelleftea.se
Ost från Södra Svedjan.
Sid 24.
Den passionerade kocken.
Sid 7.
”Vi vill att
allt ska finnas
där, som spa
och gym.”
Maria Kabatanya.
Sid 15.
Creative Summit.
Sid 16.

Surströmming och
sura miner. Sid 8.
Sid 20.
6
7
8
14
15
Innehåll
SKATEPARKEN
LOCKAR MÅNGA
”Jag är här varje dag.”
DEN PASSIONERADE
KOCKEN
Jon Oskar Arnason om sprattlande
abborrar och om att starta gourmetrestaurang
i Skellefteå.
SURSTRÖMMING
OCH SURA MINER
Anki Lundberg och hennes
son Niclas om företagslivet,
Swedish Meal Time och yoga.
NOTERAT
Hur många heter egentligen
Marklund och annat viktigt
vetande.
TYCK OM SKELLEFTEÅ
Har du en strålande idé? Läs om
andras idéer och hur du kan sprida
din egen.
15
16
20
24
29
30
32
MARIA KABATANYA
En global språkbegåvning.
CREATIVE SUMMIT
Nya möten på konferens
i midnatts solens land.
DEN KREATIVA HJÄRNAN
Hur blir man kreativ?
OST I SÖDRA SVEDJAN
Pär och Johanna har ett gårdsmejeri
ihop.
MAGNUS – ENERGIKNIPPE
MED EGEN TIDNING
Jobbar ibland 80 timmar i veckan.
SKELLEFTEÅ-SPELET
Utmana dina vänner. Vem vinner?
SKICKA VIDARE
10 personer svarar.

I KORTHET:
Älvsbackabron
vinner pris
Skellefteå kommun har med Älvsbackabroprojektet
vunnit utmärkelsen årets kommunaltekniska
projekt 2012 av Svenska
Kommunal-Tekniska föreningen. Älvsbackabron
har konstruerats och tillverkats
av Martinsons Träbroar. Bron invigdes 25
augusti 2011 och namngavs efter omröstning
av Skellefteå kommuns invånare.
STJÄRNKLART, BYSKE!
Byske camping, norra Sveriges enda femstjärniga
sådan, är femstjärnigt även 2013.
Välförtjänt, säger vi!
Varje dag är en skatedag
Skatekulturen i Skellefteå har alltid varit stark. Och inte lär den
bli sämre med den nya skateparken på Vitberget, som sedan ett
drygt år tillbaka är ett vattenhål för Skellefteås spontanidrottare.
TExT: INGELA HÄLLSTEN FOTO: CARINA WALLIN
– Förutsättningarna är mycket bättre nu.
Vi kan arrangera tävlingar och locka hit
större namn och proffs för uppvisningar,
säger Anders Anderson som är en av drivkrafterna
i Skellefteå Skateboard.
– Vi är vana att själva fixa ställen att åka
på och bygga med eget material, men vi har
alltid haft en dröm om en skatelokal. När
det började dyka upp parker i betong runt
om i Sverige ville vi gärna ha en i Skellefteå
också. Betong är ju det som håller bäst i
längden.
Arbetet med att få till skateparken har
varit en lång process som vuxit fram under
många möten med kommunen och fritidskontoret,
berättar Anders.
– Så fick jag kontakt med Nord Skateparks
som är specialister på skateboardparker
i betong. Det tog jag upp med kommunen
och tillsammans med BMX-föreningen
fick vi ta fram förslag och skisser på ett
område att hålla till på och en utformning
av parken. Kommunen förstod att det är vi
skejtare som bäst vet hur vi vill ha det.
Den färdiga skateparken blev till slut ett
hantverk där nästan allt är byggt för hand.
Läget är soligt och högt och det finns stora
ytor att åka på, en trappa för pauser och
publik och en välbehövlig drickfontän.
Och så en bred skara utövare – skatekulturen
samlar allt från 5-åringar till 40-plussare.
Alla peppar och hejar på varandra,
oavsett vilken nivå man är på, säger Anders.
– Det är en av orsakerna till att det är så
roligt.
Hugo Backman, 16 år, har åkt skateboard
sedan han var åtta år. Han är i
skate parken varje dag, från middagstid till
midnatt. Kompisen Erik Forsell är 18 år
och har åkt sedan april, efter ett uppehåll
på sju år. Det var den nya skateparken som
fick honom att börja igen. Och han berättar
att många av hans kompisar har börjat åka
fast de aldrig testat förr.
Inga krav, inga fasta träningstider, den
fria livsstilen. Det är det man dras till, tror
Anders Andersson. Och med en bra plats
att samlas på lockas fler att bli aktiva och
fortsätta utforska den egna kreativiteten,
både i parken och utanför.
– Som skejtare är man van att se nya möjligheter
överallt, säger han.
Se skateparken live på: http://bit.ly/MWk6lO

Passionerad kock
gillar livsstilen
Islänningen och Pitebon Jon Oskar Arnason var sugen på nya
utmaningar. En gourmetrestaurang vid Skellefteåälven. Och
vintern 2011 kunde de första gästerna sätta sig vid bords.
TExT: INGELA HÄLLSTEN FOTO: STEFAN DAHLqVIST
Nya utmaningar hägrade för delägarna
Jon Oskar Arnason, Sarah Arnason och
Runar Larsen efter flera år i Piteå. Men
den isländska kocken Jon Oskar Arnason
var inte orolig över kundunderlaget.
– De sista två åren hade vi ungefär 10-
20 Skelleftebor per vecka så vi hade känt
av kundgruppen. Och vi visste att vi ville
göra en ny satsning. Läget för restaurangen
var bra, men det blev klart ganska sent att
det blev Skellefteå.
Jon Oskar blev 2012 vald till Kockarnas
kock i norr, en tävling där andra kockar
röstar fram vinnaren. Hur blir man då en
framgångsrik kock?
– Hårt jobb med många arbetstimmar, och
då särskilt när alla andra är lediga, gör att man
verkligen måste gilla livsstilen.
Men enbart hårt arbete räcker inte.
– Passion! Man måste älska det man gör.
Inspiration är också viktigt för att utvecklas.
Och han vet många sätt att bli inspirerad på.
– Vi försöker ha roligt, vi byter meny ofta
och äter gärna på andra ställen. Sedan så testlagar
vi mycket och försöker förbättra det vi
gör, samma rätt kan se lite olika ut från dag till
dag.
OM NORRLÄNDSKA
RÅVAROR
JON OSKAR TYCKER TILL
”Jag vill ha
sprattlande
abborre!”
En favorit är harsyra, den kan man
plocka från maj tills snön
faller. Jag har den ofta i sallader
och som garnityr i stället för neutrala
kryddor. Och jag gillar alla
bär, svamp och särskilt björkskott.
När det kommer till djur är det
viktigt att man har respekt för
råvarorna och att de är färska.
Det har blivit mycket bättre i
Norrland, man är kvalitetsmedveten
och det ställs högre krav.
Abborren glöms förresten ofta
bort, och den kan jag få färsk från
släkt och vänner. Jag vill helst ha
sprattlande abborre!
Jon Oskar Arnason
Bryggargatan
7

PORTRÄTTET
Över 40 miljoner har sett
en skäggig Niclas Lundberg
i kända Youtube­klipp. Och
för mamma Anki, före detta
ägare av Nordic Light, är
nästa projekt ett jättespa på
Vitbergets topp. Annorlunda
idéer är vardag för dessa
lokala profiler.
TExT: THERESE ERIKSSON
FOTO: PAULINA HOLMGREN
Familjen
företagsam

A lltså,
det kan ju räcka med
att det är tisdag!
– Ja, precis, tisdag! Då blir
man ju skitsur.
Jag och fotografen Paulina
sneglar lite på varandra över våra lunchtallrikar
där vi sitter i Nordanågårdens
paviljong. Tisdag? Vi fattar ingenting. Men
för Anki Lundberg och hennes son Niclas är
det glasklart: tisdagar är en uppenbar källa
till irritation. De har det gemensamt, det
där lite häftiga temperamentet som innebär
att de kan explodera för till synes harmlösa
saker som veckodagar. Eller värme. Eller att
mjölken är slut. Men det går lika snabbt över,
försäkrar de, och så blir de sina vanliga glada,
sociala jag igen.
En vecka senare träffas vi
igen, i familjen Lundbergs
sommarhus i Boviken. Det
är en solig och stilla kväll i
början av juli, ett lyckokast i
en annars halvtaskig sommar.
Anki rullar ut sin yogamatta
på klipporna ner mot havet,
och vänder ansiktet mot solen
i en så kallad ”solkrigare”.
De tre hundarna Tindra,
Rockford och Rimbo skäller
ilsket efter fiskmåsar, om de inte buffar på
Anki för att få plats på yogamattan de också.
De är hennes ständiga följeslagare. Havsytan
glittrar, och Ankis långa mörkröda dreads
fladdrar lite lojt i den milda vinden.
yOgA – InTE På BLODIgT ALLvAR
Anki Lundberg har tränat yoga i över tio
år, och är i dag en flitigt anlitad instruktör i
Skellefteå. I början var det frustrerande: hur
skulle hon, som kom från spinningvärlden,
stå ut i yogans långsamma tempo? Men en
vän ställde henne inför ett vad, Anki skulle
testa åtminstone fem gånger innan hon fick
döma ut yoga. Hon blev fast, såklart. Och
sen dess har yogan inte bara haft stor påverkan
på kroppens smidighet, utan också blivit
ett sätt att leva:
– Jag använder yogans fokus på alla områden
i livet. Jag går inte längre från det ena till
det andra, utan ser till att göra en sak i taget,
säger Anki och förlorar sig i ett resonemang
av djupandningens betydelse.
Men att ta saker på blodigt allvar ligger
inte för Anki Lundberg. Hon vill att även
yoga ska få vara lekfullt och glatt, och berättar
särskilt om den kurs i paryoga som hon
ger: där får man gruffa på och skratta åt
sin partner hur mycket man vill. Yogafrälsningen
har dock inte knuffat ut de andra
träningsformerna ur Ankis liv. Fortfarande
håller hon i såväl spinning- som core- &
”Alla barnen har
fått äta surströmming
i klämma från det att
de var åtta månader.”
pumpklasser, både på gamla arbetsplatsen
och familjeförtaget Nordic Light och på
Friskvårdskompaniet, där hon också tränar
seniorer. Blir det för enformigt blir den
ombytliga Anki snart less.
”FAMILjEn SuRIng”
I det runda huset från 1930-talet ska det
snart dukas upp till surströmmingsmiddag.
Tillsammans med maken B-O, sonen Patrik
och dottern Felicia – de andra tre döttrarna
Angelica, Johanna och Cecilia befinner sig
på sina egna håll i landet – hundarna, några
katter och ett gäng nymfparakiter, inväntar
vi Niclas ankomst. Han, som till vardags
läser Cross media interaction design vid
universitetet, arbetar den här sommaren på
North Kingdom.
– Vad jag har bråkat med honom om att
han alltid sitter framför den där datorn, säger
Anki, men kan inte låta bli att samtidigt
trycka på hur mycket bättre hon själv blivit
på att behärska den där maskinen som hon i
grunden är rätt skeptisk till.
– Jag har ju blivit jätteduktig, eller hur?
– Ja, jo, hummar Niclas i ett halvhjärtat
försök till välvillighet.
Familjen Lundberg skulle kunna gå under
namnet ”familjen surströmming”. Det är
bara pappa B-O som förhåller sig någorlunda
neutral till denna norrländska delikatess, för
resten av familjen är suringen en passion.
Rätten serveras en gång i veckan,
året om. Med undantag för under
Ankis sex graviditeter, när snittet
låg på tre gånger i veckan.
– Alla barnen har fått äta surströmming
i klämma från det att
de var åtta månader, säger Anki
som om det var det naturligaste
i världen, och de älskade det där
salta, goda redan från början.
Det är säkert femton, tjugo år
sen sedan jag sist dristade mig till
att prova den här fermenterade lilla fisken
och det gav inte direkt mersmak. Men sitter
man till bords med familjen Lundberg får
man ta seden dit man kommer. De är alla
mycket tålmodiga med min skepsis och min
okunnighet, och någon halvtimme senare
har jag både rensat och petat i mig min första
(och sista?) hela suringsklämma. Mer spännande
är det att prova en tunnbrödmacka
med gii, det smör som Anki tillrett enligt
ayurvedisk princip. Ursvenska klassiker
blandas med österländska på middagsbordet
med självklarhet. Och för Anki och Niclas
är det ingen tvekan om vad man dricker till
maten: mjölk.

”Jag vill göra
något som känns
viktigt, både för
mig själv och
andra.”
11

12
MjöLKEn, MATEn OCH DRöMMARnA
Anki tömmer en liter lättmjölk under den
här måltiden, och kanske slinker också något
glas mellanmjölk ner. När alla barnen bodde
hemma var mjölkkonsumtionen av smått
astronomiska mått, rekordet låg på 55 liter i
veckan. Och Niclas dricker fortfarande mellan
en och två liter om dagen. Plötsligt blir
det mer begripligt varför ett kylskåp tomt
på mjölk kan generera en explosion hos både
mor och son.
Det är inte så märkligt att vi återkomme r
till matprat i det här sällskapet. Niclas
Lundberg har som en av fem skapare av
Swedish Meal Time gjort succé världen över
med Youtube-klipp som haft mellan 40 och
50 miljoner visningar. Med inspiration från
Epic Meal Time (med klipp som Pig Face
Stew och Bacon Tree), började gänget sin
framgångssaga i januari 2011 med att laga
spaghetti & köttfärssås i ett Youtube-klipp
som är antitesen till allt vad finstämda, livsnjutarkockar
brukar göra i rutan.
Här är estetiken sunkigt socialrealistisk,
och tillagningsmetoderna högljutt brutala
och våldsamma. Ambitionen var att göra en
dramatisk och fiktiv skapelse med tydliga
karaktärer, en show helt enkelt, och det
visade sig vara lyckat. Klippen blev så uppmärksammade
att en rad erbjudanden från
stora företag rullade in.
När vi ses ligger dock Swedish Meal Time
på is.
– Kanske räcker det nu, kanske har vi gjort
allt vi kan av den här idén, för de som tittar
vill ju att det hela tiden ska utvecklas och bli
mer extremt för varje gång, funderar Niclas.
Dessutom har han ju rakat av sig det karakteristiska
skägget, som blivit utmärkande
för hans rollfigur. Utan skägg, inga nöjda
fans. Men det handlar också om brist på tid,
med en heltidsutbildning som kräver sitt, och
ett distansförhållande med flickvännen
Helena, som bor i Uppsala, finns helt enkelt
inte utrymme i Niclas liv att lägga den tid
som en utveckling av konceptet skulle behöva.
Just konceptutveckling är något som Niclas
kan tänka sig att syssla med i framtiden,
kanske någonstans i skärningspunkten mellan
kommunikation, design och data. Om
han inte blir snickare i stället. Huvudsaken
är att han får göra något som känns meningsfullt,
och han vill absolut inte vara utbytbar.
– Jag vill göra något som känns viktigt, för
både mig och andra, och vara en viktig roll i
ett större system.
SvInDLAnDE HöjDER
OCH HögA HASTIgHETER
Dessutom måste där finnas lite tid för
äventyrlighet i Niclas liv. Han går igång på
lite farliga grejer (och på att göra bort sig,
men det är ett ämne som mamma strängt
förbjuder honom att berätta mer om), gillar
”Jag använder
yogans fokus på alla
områden i livet.”
adrenalinkicken det ger att hoppa från
branta klippor eller köra fyrhjuling i skogen
i 70–80 km/h. Men han säger, inte utan
besvikelse i rösten, att det numera är få saker
som ger det där ruset.
– Jag har hoppat bungyjump, och det ska
mycket till nu för att toppa det. Jag skulle
vilja dyka riktigt djupt, eller flyga flygplan i
USA där man åker rakt upp i luften för att
sedan störta ner och tumla runt.
Hur är det med mamma Anki då? Har
hon någon dragning till farligheter?
– Jag är ju 55 nu, så jag har lite mer hov,
säger hon genast.
Men så kryper det fram ändå, att hon ju
gillar att åka snabbt. Med bil. Med motor-
cykel. Och med skoter. Fast för en person
som är fast besluten att leva tills hon är 94,
är kanske en viss försiktighet på sin plats?
LIvET EFTER nORDIC LIgHT
– AnKIS vISIOnER
Fortfarande finns så mycket som känns
outrättat i Anki Lundbergs liv. Efter att
hon och B-O sålde företaget Nordic Light i
höstas, väntar nya och spännande idéer runt
hörnet. Som Projekt Lotus, den dröm om ett
hälsohus på toppen av Vitberget som hon och
maken just nu arbetar med att förverkliga.
– Vi vill att allt ska finnas där, som spa och
utegym, förklarar hon. Vitberget har stans
bästa läge, men är alldeles för outnyttjat.
Och vi vill ha stan och Skellefteborna med
oss på tåget, idéer är till för att förverkligas.
Och makarna Lundberg har ju vanan
inne. Nordic Light blev en både lokal och
internationell framgångssaga. När de köpte
företaget i början av 90-talet hade de varit
ett par i tretton år och på åtta av dem hunnit
skaffa de sex barn som Anki visste att hon
vill ha. De var småbarnsföräldrar och Anki
var dessutom av uppfattningen att om hon
skulle ha barn, så skulle hon också vara
hemma med dem tills de började skolan
Ändå satsade de, och även om det kostade
en hel del blod, svett och tårar blev det snart
värt det. När de köpte Nordic Light hade
företaget sex anställda, och när de sålde
knappt tjugo år senare var siffran uppe i 80
anställda i Sverige och 600 i Kina. Hela tiden

har de jobbat parallellt, med olika uppgifter,
och har därför inte behövt nöta på varandra
på jobbet – även om det naturligtvis blev
mycket prat om jobb hemma om kvällarna.
Att leva och arbeta tillsammans har fungerat
bra för paret Lundberg, även om Anki gärna
framhäver att saker och ting brukar bli bäst
när hon får bestämma.
– Ja, jag är ju den enda människan i
världen som blivit gift med någon som är helt
perfekt, inflikar B-O torrt.
DEn IFRågASÄTTAnDE
MODERSKÄRLEKEn
De ironiska slängarna är ett naturligt inslag
i samtalet runt middagsbordet, både den här
kvällen när vi är där på besök och annars.
Samtalsämnena rör sig mellan högt och lågt,
och ibland uppstår en viss rundgång.
– Det är repetitivt som fasen, konstaterar
Patrik. Men han säger också om mamma
Anki att hon är en alltid stöttande och alltid
ifrågasättande mor.
– Jag vill att barnen ska reflektera över saker,
jag kommer alltid att vara på dem, säger
Anki. Men det har också alltid varit viktigt
att de får välja sin egen väg och inte göra det
andra vill att de ska göra.
Morotskakan är uppäten och kaffet urdrucket,
och det börjar bli dags att runda av
kvällen hos Lundbergs. Anki nyper av några
vissna pelargoner och dahlior i de prunkande
krukorna som, tillsammans med prylar
och stilleben i alla möjliga stilar, smyckar
både miljön både ute och inne. Niclas visar
oss glatt den väg över stenarna han sedan
barnsben tagit till och från sommarhuset,
minns precis vilka steg som var de svåraste
utmaningarna för ett par små barnfötter.
Boviken är ett tryggt paradis för honom, och
en samlingspunkt för hela den stora familjen.
Och de hinner nog med en surströmmingsmiddag
till den här veckan.

Noterat
43,1 ÅR
Så gammal är den
genomsnittliga
Skelleftebon.
(Källa: SCB)
VANLIGASTE
EFTERNAMNET?
Det finns 1 287 personer
i Skellefteå med
efternamnet Marklund.
1 268 stycken heter
Lundmark. (Källa: SCB)
BONNSTAN
I Sverige har det funnits drygt 70 kyrkstäder, men det finns
endast 16 ”levande” kyrkstäder kvar, däribland i Skellefteå.
Man byggde dem eftersom det var kyrkoplikt i landet och
man var tvungen att besöka kyrkan. Skellefteå socken innefattade
på 1600­talet även Norsjö och av förståeliga skäl
kunde man inte vandra fram och tillbaka till kyrkan på en dag
när det rörde sig om flera mil. Bonnstan har funnits i närheten
av Skellefteå landsförsamlings kyrka sedan 1600­talet,
men de nuvarande husen kom på plats i mitten av 1830­talet
efter en stor brand som ödelade hela den gamla Bonnstan.
ÅK SKRIDSKOR PÅ SVANDAMMEN
På sommaren bor det svanar där, men i
vinter kan du åka skridskor på svandammen
i Nordanå för första gången. Dra åt skridskorna
och glöm inte termosen med varm
choklad.
”
Sedan frågade han: Går solen
aldrig ner? Nej, sade de, inte för
närvarande. Men när den så småningom
går ner, då är det nästan för alltid.”
– Torgny Lindgren
VISSTE DU ATT…
i butiken Legocenter
i Skellefteå finns
Sveriges och en av
världens största samling
av Lego Star Wars
med över 350 olika
minifigurer och 300
skepp plus ett antal
uppbyggda landskap.

Den globala journalisten
Språkbegåvad som få och nyfiken på omvärlden. Med Skellefteå
som utgångspunkt har Maria Kabatanya gärna hela världen som
arbetsplats.
TExT: INGELA HÄLLSTEN FOTO: CARINA WALLIN
Det var en dåvarande relation som fick
Maria Kabatanya att flytta till Skellefte å
från London i juni 2004. Hon lärde
sig svenska på SFI på rekordsnabba tre
månader i stället för det normala året. Men
Maria nöjde sig inte med det. Efter en
masterutbildning i global journalistik, en
kandidatexamen i statskunskap och jobb på
Sveriges Radio började hon skriva krönikor
för lokaltidningen Norran. Att Maria är
en språkbegåvning är ingen överdrift. Hon
pratar engelska och svenska flytande, har
läst tyska och börjar nu plugga franska.
Dessutom skriver hon förmodligen svenska
bättre än majoriteten av svenskarna själva.
– Jag älskar språk. När jag fick tillbaka
min första krönika och de inte hade ändrat
en bokstav tänkte jag, jag kan ju det här.
Att skriva krönikor har varit en dröm som
gått i uppfyllelse. Nu gör jag det!
”jAg HADE ALDRIg SETT Så MångA
vAPEn FöRuT”
En annan dröm för Maria är att kombinera
skrivandet med globala frågor. Så, inte
oväntat, var hon en av sju noga utvalda som
åkte med Följeslagarprogrammet Israel och
Palestina vintern 2011 och observerade,
rapporterade och dokumenterade många av
de militära vägspärrarna.
– Vi följde utsatta barn till skolan.
Israeliska soldater med vapen öppnade
skolväskorna och skakade böckerna varje
gång de skulle förbi. Det var hemskt. Jag
hade aldrig sett så många vapen förut.
Men jag var aldrig rädd och man vänjer sig
vid det. Däremot blev jag ledsen av att se
hur palestinier lever ett liv med vägspärrar
överallt, när man ska till affären, till
skolan, överallt.
ATTACK MOT uTBILDnIngSMInISTERn
Hon blev själv vittne till en attack på
utbildningsminister Jan Björklund som var
på besök. En bosättarkvinna började skrika
och slå, men träffade Säpovakten i stället
för utbildningsministern.
– Det var en palestinier ibland dem
och det är förbjudet för dem att gå på den
gatan, det var därför hon var så upprörd.
Efter upplevelsen i Palestina siktar Maria
på fler utlandsvistelser. Staden i norr finns
alltid kvar.
– Världen väntar på mig. Som global
journalist är drömmen att ha hela världen
som arbetsfält.
MARIAS TRE
FAVORIT-
KRÖNIKÖRER:
Erik Niva
Marcus Birro
Andres Lokko
TYck oM
skelleFTeÅ!
På geideernaplats.se kan du bidra med din
idé som kan göra Skellefteå ännu bättre.
Här är några av idéerna. Vad tycker du om
dem? Rösta på webbsidan.
SKELLEFTEÅLOGOTYPEN
I SÖDRA INFARTEN
”Södra infarten till Skellefteå är lite trist
och har uppmärksammats på olika sätt.
Varje år åker ett antal bilförare rakt över
rondellen och en del blir fast i snön. När
man kommer söderifrån när mörkret lagt
sig, man har legat och kört i en hastighet
av 110 kilometer/timme och kommer mot
rondellen ser man inte den utan vad som
syns är gatlysena på vänster sida som ger
en vision av raksträcka.
För att göra cirkulationsplatsen mer
synlig, andras möte av Skellefteå trevligare
och en tydligare information var man är
på väg så är mitt förslag att sätta upp det
nya platsvarumärket i mitten av rondellen.
Lys upp det från olika håll med strålkastare.
”Konstverket” ska vara flera meter både på
bredden och höjden och gärna gjord i tredimensionellt
ut förande. Och varför inte i trä?”
/Minca
SALUHALL I STAN
”Skellefteå borde ha en saluhall i centrum
med fokus på lokalproducerat. Tänk vad
uppskattat det skulle vara att kunna köpa
fräscha färska varor: blommor, kryddor,
fisk, kött med mera. Ta gärna in även det
mångkulturella med dess olika specia liteter.”
/Christina Nyberg
FLER BÅTTURER
”Vi är många som inte äger egen båt men
som ändå vill kunna besöka till exempel
Romelsön. Mitt förslag är att kommunen
engagerar en båtklubb eller båtägare att
köra passagerarturer till några olika öar
med fasta turer som passar en dagsutflykt.
Naturligtvis ska var och en betala sin
resa. Vi måste också, som Piteå och Luleå,
kunna göra vår skärgård tillgänglig för
kommunens invånare. Jag kan tänka mig
att rekreation kopplat med företagsevenemang
kan utvecklas som Hindersön i Luleå.
Och varför inte en räkbåt i Skellefteå
skärgård?”
/Cecilia
15

Internationell
konferens med en
familjär känsla
Några av världens hetaste föreläsare från den digitala industrin, 300 deltagare med alla sinnen
öppna och en exotisk midnattssol. Intensiva diskussioner i natten och skapande av nya nätverk.
Creative Summit är en konferens som sticker ut på alla sätt och vis.
J
ag kan ärligt talat säga att
jag aldrig varit på ett
ställe där det funnits en
högre koncentration av
löjligt kreativa männi skor”.
Orden kommer från Jeff Voris
från Disney, en av de talare som
medverkade vid Creative Summit 2009.
Sedan dess har citatet blivit en tagline för
konferensen.
En internationell, kreativ samlingsplats
långt uppe i norr? Ja, logiken är ju egentligen
enkel: att slippa åka runt halva världen för att
få nya impulser.
– I Skellefteå finns det så många duktiga
företag inom den digitala industrin, och vi
ville inspirera och presentera de extraordinära
kreativa lösningar som utvecklas här. Så varför
då inte bjuda in till en egen internationell
konferens? säger Peter Mandalh, som har
varit projektledare för alla fem upplagorna av
Creative Summit. Det är också hans kommu-
TExT: LARS WESTERLUND FOTO: PATRICK DEGERMAN
nikationsbyrå Wdo som utvecklat konferenskonceptet
tillsammans med företagsnätverket
The Lodge.
TOPPnAMnEn KOMMER
FöR uPPLEvELSEn
Kommer inte berget till Mohammed får
Mohammed komma till berget, alltså. Eller
i Creative Summits fall, namn som Clemens
Dopjans, från Adidas, Peter Espersen från
Lego, Collin Pearsall och Andy Orrick från
The Mill, Jess Greenwood från Contagious,
Perry Chen från Kickstarter, Brian Solis
från Future Works och Miguel Moreno från
Coca-Cola. Bland andra. 2011 års höjdpunkt
var Oscarsvinnaren Lorne Peterson,
specialeffekternas mästare och George Lucas
högra hand vid produktionen av samtliga
Star Wars-filmer.
– Vi genomför alltid konferensen i mitten
av juni, veckan före filmfestivalen i Cannes. På
så sätt blir det enklare att få hit amerikanska
föreläsare som då bara behöver göra en resa
över Atlanten, säger Peter Mandalh.
Byrån North Kingdom, den digitala
industrins starkast lysande stjärna i Skellefteå,
har förstås bidragit väldigt mycket med sitt internationella
nätverk. Men det handlar också
om en bra införsäljning av ett starkt varumärke.
Här har Peter bland annat tagit med
sig erfarenheter från åren som projektledare för
gratisfestivalen Trästockfestivalen.
– Vi betalar inte gage till föreläsarna utan
bara resor och hotell. I stället får de en bra
upplevelse, ett par semesterdagar och ett rikt
erfarenhetsutbyte med andra kreativa människor.
Vi kommunicerar inte heller ut orten
Skellefteå utan pratar om ”Midnattsolens land
långt upp i vildmarken”. Det har fungerat hur
bra som helst.
Ett krav har även varit att föredragshållarna
ska komma en dag innan konferensen börjar
för att lära känna varandra och få en känsla för
platsen som de befinner sig på.

David Eriksson, North Kingdom,
Jesse Schell, Schell Games och
John McDonald panelpratar.
– Mitt starkaste minne från första året var
när jag skjutsade Akihito Abe, från japanska
Ogilvy One, upp till Malå för att fiska. Han
var hänförd över naturen och undrade om
det verkligen bodde folk häruppe mitt ute i
skogen, säger Peter.
MöTET I FOKuS
Där de flesta internationella konferenserna
kring digitala medier är fokuserade på ett
speciellt område, har Creative Summit valt
att ha en extremt bred profil.
– Vår filosofi är att idéer oftast uppstår i
skärningspunkten mellan olika områden.
Just mötena är det viktigaste med konferensen,
betonar Peter.
– På Nordanåområdets gräsmattor, under
båtturerna på älven och under de 5–6 timmar
långa middagarna händer det mycket. Tankar
och idéer utbyts, nya nätverk skapas och det
blir också en hel del affärer.
InTE FöR STORT
Från en endagskonferens med 150 deltagare,
de flesta från regionen, har Creative Summit
vuxit väsentligt.
– Sedan 2009 kör vi två dagar på Nordanåteatern
och antalet deltagare har utökats
till närmare 300 personer. 2010 hade vi en
extremt bra uppställning av föredragshållare
och hälften av besökarna kom från andra delar
av Sverige och från andra länder. Vi har aldrig
betalat för reklam utan lanserar enbart konferensen
i sociala medier och i ett nyhetsbrev.
Men det är inga som helst problem att fylla
platserna, säger Peter.
– Men mycket större än så här ska vi inte
bli. Vi vill inte riskera att förstöra den intima
och familjära känslan som blivit ett signum för
Creative Summit.
InTE BLI BEKvÄM
Konceptet är dock under ständig utveckling.
Man får inte bli för bekväm, menar Peter.
– Fortsätter vi bara i samma hjulspår blir det
till sist stiltje i konferensen. Vi måste ständigt
skapa oro och spänning.
Ett led i det var bokningen av Jonathan
Harris, som kom till 2012 års konferens med
sin unika mix av datavetenskap, antropologi
och storytelling. Utöver att hålla föredrag
visade han en utställning som sedan pågick
under hela sommaren på Skellefteå Konsthall.
2013 blir det ytterligare förändringar, då
Creative Summit siktar på att ha enbart kvinnliga
talare.
– Det har varit lite mansdominerat på talarsidan
och det finns minst lika många duktiga
kvinnor som män inom den digitala världen,
säger Peter Mandalh.

”Detta år hade
vi en extremt bra
uppställning.”
creaTive suMMiT
År För År
2007. Det första Creative Summit var en
endagskonferens på Brunnsteatern med en
maxgräns på 150 deltagare. Internationella
gäster var Akihito Abe från Ogilvy One
och Mike Williams från Ubermore.com.
Skellefteåbaserade filmproducenten Mathias
Fjellström samt David Eriksson från North
Kingdom stod också på scenen.
2008 blev det ingen konferens, men 2009
utökades i stället Creative Summit till två
dagar. Tillsammans med toppnamn inom
Disney och Coca-Cola fanns kreatörer från
The Mill och Gustav von Sydow som just
hade lanserat företaget Burt.
2010 talade bland andra representanter från
Zentropa, Lego och Adidas på konferensen.
Creative Summit öppnade dörrarna för vd:ar
och marknadschefer från alla industrier så
att de skulle få upp ögonen för de digitala
mediernas möjligheter. Det lockade bland
annat en hel del deltagare från trä- och
gruvindustrin.
– Fortsätter vi bara i samma
hjulspår blir det till sist stiltje i
konferensen. Vi måste ständigt
skapa oro och spänning, säger
Peter Mandalh.
Jonathan Harris var inte bara
talare på Creative Summit. Han
hade också en konstutställning
på Skellefteå Konsthall.
Speldesignern Jesse Schell,
grundare och vd för den
amerikanska spelstudion Schell
Games, var en av talarna på
Creative Summit 2012.
2011 fick konferensen ett luftigare program
med mer utrymme för möten och mingel.
Bland de tre föreläsarna per dag fanns bland
andra Jess Greenwood från Contagious och
Perry Chen från det glödheta bolaget Kickstarter.
Specialeffektskungen Lorne Peterson
tog deltagarna med på en visuell resa från
1970- talets fram till dagens datorgrafik i
filmindustrin, och fick stående ovationer.
2012 deltog talare som Jesse Schell från
spel studion Schell Games och Alf Rehn,
professo r och framtidsguru inom management,
innovation och entreprenörskap.
Olivia Solon från Wired blev akut sjuk och
ersattes av John McDonald, en kanadensisk
ingenjör som satt i publiken. Jonathan Harris
konstnärskap bidrog till att öka Creative
Summits spänn vidd ytterligare.
Arbetet med 2013 års konferens kan följas
på creativesummit.se.
Creative Summit arr angeras med stöd från
Dinolab, Infotech i Umeå, Film i Väster botten,
Adobe och EU:s strukturfonder.
19

20
”Kreativitet
kan vara
ett högrisk-
beteende.”
Vad är egentligen kreativitet? Kan vem som helst bli
en framgångsrik kreativ person? Och vad krävs för att den
kreativa processen ska bli så lyckad som möjligt?
TExT: THERESE ERIKSSON ILLUSTRATION: MATILDA HALL

D
e allra flesta har nog
tänkt det någon gång:
att det vore härligt om
man kunde vara lite
mer kreativ, en person som
skapar något helt eget och unikt och som
därigenom förmår leva lite mer här och nu.
På behörigt avstånd från det ekorrhjul man
annars flåsar runt i. Men kreativitet är ett
knepigt begrepp. Vad står det för – egentligen?
Hur vet man om man är en kreativt
lagd person? Och kanske framför allt, hur
går man sedan vidare?
nySKAPAnDE OCH MEnIngSFuLLT
Fredrik Ullén är konsertpianist och professor
i kognitiv neurovetenskap på Karolinska
Institutet i Stockholm. Större delen av sitt liv
har han levt i dessa båda världar, och hans
egna intressen har också kommit att påverka
inriktningen på forskningen. Genom att
studera musik och musiker, arbetar han med
att undersöka vad som händer i hjärnan vid
den kreativa processen.
– Vi använder bland annat improvisation
som ett exempel på kreativt beteende, och
det har visat sig att främre delen av hjärnan
– pannloben – som är viktig för tänkande
överlag, också är väldigt aktiv under improvisationer
och andra kreativa uppgifter. Medan
det finns en tydlig skillnad om musiker spelar
efter noter eller ur minnet, det kan skötas
mycket mer via andra områden i hjärnan eftersom
det inte kräver lika mycket kreativitet.
Innebörden av ett ord som kreativitet
har förmodligen olika betydelser för olika
individer, men den allmänna definitionen
av begreppet brukar lyda i stil med att för
att något ska betraktas som kreativt ska det
dels vara originellt och nyskapande, dels
användbart eller meningsfullt på något vis.
I vissa studier skiljs också på kreativa och
mindre kreativa yrken, där de förra ofta har
med konstnärligt utövande eller uppfinningar
att göra.
”Vi är så vana
att tänka att
vissa människor
är kreativa och
andra inte.”
HuR COACHAR MAn I KREATIvITET?
Intresset för kreativitet och den kreativa
processen är stort även utanför de vetenskapliga
fälten hjärnforskning och psykologi.
Anna Lovind driver tillsammans med sin
syster Eva Nylander det nystartade företaget
Happy Arty, där coachning i kreativitet är
en av grundpelarna. Projektet startades dels
utifrån en längtan efter att själva leva ett mer
kreativt liv, dels utifrån viljan att uppgradera
hur man ser på och talar om kreativitet –
från hobby, pyssel och konstnärligt utövande
till en bredare fråga om hur man är och
verkar i världen.
– Happy Arty är en blogg om kreativitet
Fredrik ulléns Tips För den soM vill
öva upp sin kreaTiva FörMÅga:
– Kreativitet kräver tid. unna dig att sätta av tid, och
försök ha ett avslappnat och lekfullt förhållningssätt.
Hjärnan får annars svårt att hinna med att vara
kreativ.
– Släpp på den mentala kontrollen! Är det stressigt
och man jobbar mot tydliga mål hela tiden, blir också tänkandet rutinmässigt.
– Kom ihåg att smarta, kreativa lösningar ofta dyker upp i ovanliga situationer,
som när man springer eller åker buss. Det är också något för ansvariga på
arbetsplatser att ha i minnet.
och om kreativt företagande, ett företag som
kommer att erbjuda kurser och coachning,
och en plattform för samarbeten med andra
aktörer som verkar inom samma område,
berättar Anna Lovind. Hennes arbete utgår
från erfarenheter som skrivarcoach och
redaktör, och dessutom tjugo års utövande av
meditation.
– Vi är så vana att tänka att vissa människor
är kreativa och andra inte. Och med
kreativa menar vi i regel konstnärliga. Jag
tycker att det är en för snäv definition. Kreativitet
är ingen egenskap utan ett sätt att vara
och förhålla sig till livet och det man gör.
Det är vad coachningen handlar om för mig.
Att identifiera var och ens uttryck, och hitta
formerna för att aktivt uttrycka det.
ALLA LIKA – ALLA OLIKA?
Att det finns skillnader mellan människor
när det gäller fallenhet för kreativt utövande,
är dock en självklarhet för Fredrik Ullén. Vid
tester av exempelvis kreativ problemlösning,
har det visat sig att det finns individuella
skillnader i olika system i hjärnan. Kreativa
personer har exempelvis en särskild receptor
för signalsubstansen dopamin. Här finns
också en twist som ger nytt bränsle åt den
gamla föreställningen att kreativitet ofta föds
ur kaos och kris:
– Det har visat sig att dopaminsystemet
i hjärnan hos kreativa personer till viss del
liknar det som finns hos personer med en
schizofreni-diagnos, berättar Ullén, och det
finns alltså en bekräftad koppling mellan
kreativitet och psykisk sjukdom. Man har
också sett en överrepresentation av biopolär
sjukdom bland släktingar till kreativa.
Han understryker dock vikten av att inte
romantisera det hela; för en person med dessa
gener som förblir frisk kan det vara en fördel
för den kreativa processen, medan för den
som faktiskt utvecklar psykisk sjukdom är
det förstås förödande. Det är inte gynnsamt
för kreativiteten att befinna sig i ett depressivt
eller ångestladdat tillstånd.
Vad är då egentligen gynnsamt? Om man
är begåvad med en särskild fallenhet eller
talang, hur ska man bäst förvalta den? Vilka
förutsättningar krävs för att den kreativa
processen ska bli så lyckad som möjligt?

Fredrik Ullén är noga med att påpeka att
en kreativ talang inte är sig själv nog, att
vistas i en miljö där den tas på allvar och kan
få utlopp är avgörande för vad som ska bli av
den. När man undersökt berömda kreativa
personer, har alltid faktorer som goda lärare,
kontakt med andra som verkar inom samma
fält och en tillåtande och uppmuntrande omgivning
varit viktig.
– Är man ung ska man försöka komma i
bra miljöer, träffa likasinnade, bra lärare och
bra skolor, inte tveka att gå upp i det. Men
man får inte heller glömma expertisen, för
att bli framgångsrikt kreativ krävs mycket
träning och tid. Man måste vara hängiven,
säger Ullén.
FLOw – DET KREATIvA TILLSTånDET
Inom psykologin talar man ofta om flow,
som är en benämning på ett tillstånd som är
särskilt koncentrerat utan att vara ansträng-
TvÅ lokala kreaTörer oM den kreaTiva processen
1. Hur ser den kreativa
processen ut för dig, från
idé till färdig produkt?
JOHANNA AHLARD, Ursviken
Illustratör som designar mönster till
barn tyger och barnkläder i egen firma:
1. Ofta föds en idé ögonblicken just
innan jag ska somna. Jag får för det
mesta teman som jag ska illustrera. Om
det finns tid så låter jag temat mogna ett
par dagar i huvudet sedan sätter jag mig ner och ritar. Det färdiga
motivet blir aldrig precis som jag tänkt mig, men med övning har det
blivit lättare att få idéerna att bli så starka så att de inte bleknar ut
när de ska ritas upp.
2. Jag ”samlar” på former och färger i huvudet. Vad som helst kan
ge mig en idé. Allting behöver inte vara verkligt och det finns inga
lagar för hur det ska se ut för att vara rätt för mig. Att samla på
former och färger gör att hjärnan får väldigt svårt att koppla av.
Men det ger också en aldrig sinande idébank.
ande. Det är lyckligt konnoterat, man
glömmer tid och rum. Flow ses under kreativa
aktiviteter, men också vid till exempel
sportprestationer eller dataspel. Även Anna
Lovind pratar om vikten av att befinna sig på
den platsen:
– Det meditativa tillståndet är en förutsättning
för allt skapande. Eller flow, eller
medveten närvaro, eller vad man väljer att
kalla det.
Att vara en kreativ person är vanligen
positivt laddat, men – om man bortser från
kopplingen till psykisk sjukdom – finns där
några baksidor med att vara en kreativt sinnad
människa? Enligt Fredrik Ullén vore det
inte optimalt för ett samhälle om det enbart
bestod av väldigt kreativa medborgare. Han
menar att för till exempel en arbetsplats är
det viktigt att det också finns mer produktiva
personer som i stället för att vara idésprutor
jobbar på som vanligt.
2. Hur får du dina idéer?
– Kreativitet kan också vara ett högriskbeteende.
Nya idéer är väldigt ofta dåliga idéer,
infall och impulser är inte alls alltid särskilt
lyckade, i många fall hade varit bättre att
följa den gamla vägen.
En KREATIv vÄRLD = En BÄTTRE vÄRLD?
Men att kreativa begåvningar förvaltas och
sätts värde på är naturligtvis berikande
också för samhället i stort. För Anna Lovind
handlar det om varje människas möjlighet
att sätta sitt unika avtryck.
– Världen består av människor och människor
blir starkare och lyckligare när de är
klara över vilka de är och vad de har att ge
– och hur de ska ge. Tanken om konkurrens
som drivkraft blir överflödig när människors
olikheter är utgångspunkten. Världen blir en
vänligare och generösare plats.
LINDA MARKLUND, Skellefteå
Bakverks kreatör och tårtdesigner som
framställer bakverk för olika festliga
tillställningar i företaget Mina Magiska
Bakverk AB:
1. Utifrån den idé jag har arbetat fram så
börjar jag alltid från scratch. Är det en
tårta jag ska göra så tillverkas dekorationerna i det första skedet,
dessa ska vara klara när baket påbörjas (sockerpynt har lång
håll barhet). Bäst av allt är när hela tårtan är bakad, fylld och täckt.
Då återstår dekoreringsmomentet som är själva grand finale på
allt arbete – det är en sån glädje att få se om resultatet motsvarar
planerna!
2. Jag har samlat på mig en hel del litteratur i ämnet, fina böcker
som pryder väggen i mitt kök. Naturligtvis hämtar jag också många
idéer från nätet, många timmars googlande och fantastiska bildforum
som Pinterest och Flickr där man själv både kan publicera
och spara ner andras bilder. I huvudet har jag också min egen
idébank med en mängd tårtfantasier, kakdrömmar och annat som
bara väntar att få bli förverkligat!

1 2 3 4
23

Ett kreativt sinne, och nästan oändligt med tid och tålamod krävs
för att producera ost i ett eget gårdsmejeri. Ändå tvekade inte
mjölkbönderna Pär och Johanna Hellström: I byn Södra Svedjan
utanför Skellefteå tillverkar de ost enligt gammal hantverkstradition.
TExT: ANN JOHANSSON FOTO: HANS-JÖRGEN RAMSTEDT
Ost gjord med
kärlek, kreativitet
och omsorg

N
är vi kommer lyser
solen generöst över sjön
Storkågeträsk och visar
upp en nästan överjordiskt
vacker landsbygd. På
gräsmattan står ett dukat bord med kaffe,
hembakt bröd och förstås – egengjord ost.
– Här har generationer av bönder brukat
jorden, det ligger ett värde i att veta vilken
historia marken runtomkring har, det känns
som ett kulturarv att förvalta, tycker Pär och
Johanna.
Hon är född i en lantbrukarfamilj. För Pär
däremot var det en helt ny värld som öppnades
när paret träffades. En värld som han
trivdes i. När Johannas pappa fick problem
med hälsan på 1980-talet kändes det naturligt
att ta över gården med 19 mjölkkor.
För tretton år sedan köpte de gården i
Södra Svedjan. Antalet mjölkkor har vuxit
till 40. Omkring 400 000 liter mjölk levereras
till Norrmejerier varje år.
FåTT SLÄngA OST
Erfarenheten de hade var förutsättningen för
att våga ta ett nytt, oprövat steg, säger Pär:
– Annars hade vi nog inte ens tänkt på att
starta ett gårdsmejeri. Det var jättespännande
att göra den satsningen, som att öppna ett
paket där man lagt in allt man lärt sig i livet.
Båda började med att gå kurser i osttillverkning
i olika omgångar via Eldrimner,
nationellt centrum för mathantverk. På
vägen har de även fått expertråd av den
franske ostmästaren Michel Lepage.
– Det har tagit oss flera år innan vi ens
kunnat börja tillverka ost, vi har fått slänga
kilovis med ost som inte smakat helt rätt, och
börja om från början. Samtidigt har vi haft
fenomenalt skojigt under tiden, säger Pär och
Johanna och ler samstämt.
Båda delar filosofin att bra matlagning
måste få ta den tid som krävs. Bakom ligge r
ett brinnande intresse för mat som ett hant -
verk från grunden. Och nyfikenhet: Tidigare
hade de gått charkkurs och lärt sig göra ”både
salami och bratwurst”, berättar Johanna.
SvEnSK-FRAnSK TRADITIOn
För ett par år sedan slog paret till och byggde
om en gammal mjölkladugård enligt mejerikonstens
alla regler. Företaget Svedjan Ost
föddes.
Jag och fotografen får ta på oss skyddskläder
och stövlar för en rundtur. I varsitt
kylrum ligger kilovis med blåmögelost och
hårdost på lagring.
Osten förenar både västerbottnisk och
fransk osttradition.
– Vi låter hårdostens ytskikt blomstra,
som fransmännen uttrycker det. Med det
menas att den får mögla på utsidan. Mögelenzymerna
klipper sönder ostens fetter och
proteiner, och gör att smakens karaktär får
mogna fullt ut, berättar Pär och Johanna.
De använder inga kemiska bekämpningsmedel
i växtodlingen korna äter av. I och
med att de använder opastöriserad mjölk till
osten får de med traktens särskilda blandning
av mjölksyrabakterier i ystningskaret.
– På så vis blir osten från vår gård unik.
Att mjölken är opastöriserad gör samtidigt
att vi måste vaka över tillverkningsprocessen
som hökar och hålla extra koll på bakteriekulturen,
säger Pär.
vÄSTERBOTTnISK OSTTRADITIOn
Pär tar fram en av de åtta kilo tunga hårdostarna,
lagrad i nio månader. Den liknar en
stor, mönstrad sten. Vi får provsmaka en bit.

Smaken är en aha-upplevelse, en mix av runt,
syrligt, sött och starkt på samma gång.
Men om ytan är fransk så är insidan desto
svenskare, berättar Johanna:
– Osten är grynpipig. Med det menas att
den innehåller många och små
pipor, hålrum, som ger en grynig
konsistens.
Förutom ostarna Svecia och
Prästost är även länets stolthet –
Västerbottensosten – grynpipig.
Denna kom till av en slump: Mejerskan
Eleonora Lindström reste
på 1860-talet ända från hemgården
i Burträsk till Västergötland
för att lära sig göra Västgötaost.
Väl hemma började hon
experimentera. Men hon använde en
lite för hög temperatur och rörde lite
för länge och misslyckades. I stället
för Västgötaost skapade Eleonora
Västerbottensosten, helt oanandes
om vilken storsäljare den skulle bli.
Att våga experimentera är viktigt, menar
Pär.
– Tillverkningen är en väldigt kreativ,
men också känslig process som kräver otro-
ligt mycket tålamod. Det gäller att få luftfuktigheten
och temperaturen att stämma
exakt, säger Pär som arbetat mest i mejeriet
medan Johanna mer skött ruljangsen på
gården.
”Vi har fått
slänga kilovis
med ost.”
BERöM FRån LEPAgE
Hela 500 liter mjölk går åt för att göra 50
kilo hårdost eller 60 kilo blåmögelost. Osten
görs av kornas morgonmjölk som från en
tank pumpas in i mejeriets ”hjärta”, själva
ystkaret. På vägen är det viktigt att mjölkens
fettkulor behålls intakta.
– Mögelkultur tillförs det som ska bli
blåmögelost. Hårdostarna måste skötas noggrant
under mognaden så att ytans
mögel fördelas jämnt. Under hela
processen gäller det att göra stickprover,
lukta, smaka och känna:
Osten måste vara både lagom
syrlig och smidig. Om det inte blir
bra måste man utvärdera varför,
förklarar Pär.
Förutom till byns lanthandel säljs
osten till en gourmetrestaurang och
en ostbutik i Skellefteå. Belöning
för mödan fick Pär och Johanna
när den franske ostmästaren nyligen
provsmakade och utbrast ”Ce n´est
pas mal”, Det var inte illa (reds övers),
berättar Pär med stolthet i rösten.
– Lepage tyckte att osten kunde
utvecklas långt.
HELHETSSyn På LIvET
Medan vi pratat har det blivit hög tid att
släppa ut gårdens kossor på bete. Det är en
27

28
mäktig syn när de rusar ut i hagen under
ivriga skall från familjens vallhund.
Johanna pekar och berättar om de stora
pölsakok de haft i en gryta ute på gården.
Helt efter lokalt recept förstås. Kanske något
som skulle få munnen att vattnas på självaste
Torgny Lindgren, ”Norsjösonen” och
författaren som skrivit en hel roman i den
västerbottniska pölsans tecken.
Både Pär och Johanna menar att
deras intresse för mat som hantverk
egentligen är del av en helhetssyn
på livet. Det handlar inte bara om
agri- eller mjölksyrakultur utan
om kultur i stort.
– Under somrarna brukar vi
ordna kulturaktiviteter. Vi har berättarteater-
och musikkonserter
och varje år öppnar vi gården för
konstnärer och hantverkare som
vill ställa ut, berättar Pär och Johanna
som själva spelar folkmusik.
En hölada har byggts om och
fungerar som berättarscen. Marknadsföringen
sker ”mun till mun”
och ofta fylls ladan av intresserade. Pär och
Johannas tre barn är också engagerade och
hjälper till då de kan.
– Allt vi gör här på gården handlar nog
i grunden om en form av lokalt hantverkstänkande,
konstaterar paret.
KÄRLEK DRIvKRAFTEn
De visar upp en ostform som Pärs mormor
använde på sin gård. Den grånade formen
tycks knyta ihop flera generationer med liv.
”Att våga
experimentera
är viktigt.”
Ekonomihistorikern Lena Sommestad har i
boken ”Från mejerska till mejerist” beskrivit
hur kvinnorna före 1890-talet nästan helt
stod för mejeritillverkningen hemma på gårdarna.
Mejerskorna ersattes sedan undan för
undan av de moderna mejerierna, när Sverige
industrialiserades.
Kanske är cirkeln sluten – nu när så många
söker en motvikt till den raffinerade industritillverkade
maten går kanske gårdsmejeriet
en ny framtid till mötes? Och kanske är det
värt allt slit?
–Så småningom hoppas vi förstås
få en bärighet i mejeriet, och kanske
kunna tillverka uppemot sex, sju ton
ost per år.
– Kanske blir osten någons guldkant
i tillvaron. Drivkraften är nog
att få berätta vad livet med lantbruk
handlar om. Osttillverkningen är
en av flera olika berättelser, och
handlar om all den kunskap som
ligger bakom att mjölken kommer
in i ystkaret. Det ligger en väldig
kärlek och daglig möda bakom det,
avslutar Pär.

I KORTHET:
skrotarna spelas in
i skellefteå
Barn- och ungdomsserien Skrotarna, som
har premiär i SVT i januari 2013, spelas in i
Skellefteå. I serien heter staden Hedvig City
och i regissörsstolen sitter Ted Kjellson. I
rollerna syns flera mer eller mindre kända
Skelleftebor.
en plats för stora idéer
I Skellefteå finns ovanligt bra förutsättningar
för alla människor att tänka nya tankar
och välja sin egen väg. Det är grunden i
Skellefteås nya platsvarumärke, som lanserades
i maj i år.
Med platsvarumärke menas en gemensam
identitet som kan ägas av alla Skelleftebor
tillsammans. Syftet är att skapa en
tydligare bild som kan stärka Skellefteås
attraktionskraft i den ökade konkurrensen
om medborgare, företag och besökare.
Baserat på tidigare profileringsarbeten
och synpunkter från medborgardialoger,
fokusgrupper och expertgrupper, har Skellefteå
fått fyra kärnvärden: Hållbarare livskraft,
Ärligare öppenhet, Modigare idékraft
och Närmare Mångsidighet.
Som sammanfattande begrepp används
”Ge idéerna plats”, en uppmaning som ska
hålla platsvarumärket levande och aktuellt.
En egen symbol har Skellefteå också fått,
med en stabil bas och en flexibel punkt
eller ring som kan fyllas med olika innehåll
beroende på sammanhang.
Mer om platsvarumärket kan man hitta
på skelleftea.se
Under Trästockfestivalen hölls tävlingen #Skellit, där
besökarna fick göra sina egna tolkningar av Skellefteås
nya symbol. Vann gjorde Hanna Sjöströms bidrag.
Från fotograf till
tidningsmakare
Starta tidning utan förkunskaper? Ja, varför inte? Och den
lokala anknytningen är viktig om man frågar Magnus Lindkvist.
TExT: INGELA HÄLLSTEN FOTO: SARA MARKLUND
Magnus Lindkvist vet en del om att ta
för sig. Det är inte många 24-åringar
som hunnit med att köpa en studio och
försörja sig som fotograf under tre år, varit
frilansjournalist, startat en nöjesportal
och nu, tillsammans med delägaren
Peter Ziolkowski, startat gratistidningen
Megafonen våren 2012. Utan redigeringskunskaper.
– Jag satt på möte med tryckeriet och
det pratades om cmyk och andra trycktermer.
Jag nickade och sa ja, och gick
sedan hem och googlade vad det betydde.
På skrivbordet står burkar med energidrycker
och Magnus har under perioder
åkt hem och sovit fem timmar för att
sedan åka tillbaka och jobba.
– Det är svårt att få tiden att räcka till.
Jag jobbar ibland 80 timmar i veckan.
Men framför mig sitter ändå en brunbränd,
vältränad kille som ser allt annat
än trött ut.
FAKTA OM MAGNUS:
vILL göRA SuPERLOKAL TIDnIng
Magnus vill att tidningen ska visa vilket
utbud av nöje och aktiviteter som finns
i och runt Skellefteå. Och den lokala
anknytningen håller han hårt på när
reportagen ska göras.
– Vi vill att det ska vara superlokalt.
Modet ska till exempel vara från stan.
Det är även viktigt att det finns kul saker
att göra här för 18–20-åringarna. De
ungdomar som flyttar härifrån för att
plugga eller jobba pratar antingen gott
om stan eller inte. Pratar de gott flyttar de
kanske tillbaka.
Direkt jag lämnar soffan efter intervjun
sätter sig Magnus vid datorn och
fortsätter jobba. Ja, det gäller ju att nyttja
dygnets alla timmar.
Namn: Magnus Lindkvist
Ålder: 24
Bakgrund: Semestrade i uSA som 17-åring där han gjorde sin första
intervju med dåvarande Skellefteå AIK-spelaren Brett Harkins. när han
sålde in reportaget till västerbottens Folkblad hade han aldrig skrivit för
någon tidning tidigare. Magnus startade Fotograf Skellefteå som 19-åring
och är fotograf, redigerare, skribent och delägare i Megafonen.

Slaget om Skellefteå
14
15
Jomenvisst!
Ett extra
slag.
9 10 11
8
Vinn över dina vänner i Skellefteå­spelet.
Ni behöver en tärning och varsin pjäs.
Ta dig i mål, men se upp för hindren på vägen!
12
16
Heter du Lundmark
eller Marklund? Gena
i så fall till ”alla är vi
släktingar­rutan”.
Du genar över MAx­restaurangen
för att slippa rödljusen i korsningen
vid E4:an. Hoppa till nummer 19.
7
grafik Carina Wallin Foto Stefan Persson, Carina Wallin,
Matton, ringside­event.se
17
18
3 Ooops! 6
Stå över
ett kast. 5
2
19
Start
Du uttalar å:et i Skellefteå.
Stå kvar ett kast och lär
dig en läxa.
20
29
30
35
36
37
21
å 31
Jomenvisst!
Ett extra
slag.
28
Helt galet! Du träffar Brolle
på ett Café i Kåge. Du sitter
kvar och sjunger duett med
honom i ett kast.
33
34
38
Alla är vi
släktingar
Du ramlar ur din gummibåt i
älven. Trampa vatten i ett
kast.
Oj, här står det en älg.
Du får snabbt gå vidare till
rutan efter om du vet vad en
älgko som inte fött någon
kalv heter*.
Om inte, stå kvar ett kast. 23
27
39
Ooops!
Stå över
ett kast.
25
26
43
40
41 42
50 51
49
44
Mål
Slå ett slag med
tärningen. Om du får en 2:a
hoppa vidare till nummer 29.
Ooops!
Stå över
ett kast.
54 56
45
Nu jere
gocke*
börja om
från start
52
Räkna upp 5 aktuella
Skellefteå AIK-spelare.
Kunde du inga?
Skämmes! Stå kvar
ett kast.
47 48
Jomenvisst!
Ett extra
slag.
Du trycker gasen i botten
när en bil blinkar och vill
köra in framför dig.
Helt normalt beteende.
Gasa vidare till nummer 45.
*kviga
*Nu är det kört

Lokal utdelning
Gruppförsändelser
till hushåll och
företag i Skellefteå
kommun
9 0 0 0 0 1 8 0 4
Extern utdelning
Posttidning B
Vi drog ut på stan och bad en slumpmässigt utvald person svara på en fråga.
Sen fick den personen välja en ny person och ställa en fråga. Så här blev det.
vad ska du göra i sommar?
Chrissa Karambotis, 20, Skellefteå
– jobba på campingen.
vad tycker du om en
centrumbro?
Patrick Ström, 39, Norsjö
– nog kan det väl vara bra.
vad önskar du dig i julklapp?
Susanne Johansson, 32, Sunnanå
– En utlandsresa. gärna till Spanien!
vilket är ditt favoritprogram?
Sofia Lindmark, 12, Sunnanå
– Ser på det mesta, har inget som favorit.
vilken är din favoritmat?
Adam Strand, 14, Boden
– Tacos kanske.
vilken är din favoritbil?
Barbro Larsson, 53, Tuvabacken
– En Mini Cooper cab, en sån vill jag ha!
vad ska du göra på nyårsafton?
Robin Stoltz, 21, Boliden
– Festa, som vanligt.
vilken är din favoritmat?
Erik Allansson, 27, Åre
– Entrecote!
vilket är ditt favoritprogram?
Marika Vallgren, 69, Vebomark
– nyheter och sport, speciellt hockey.
Är det kul att gå på stan
eller följer du bara med?
Martin Burman, 69, Morö Backe
– Haha, jag följer bara med.
TExT: INGELA HÄLLSTEN FOTO: CARINA WALLIN ILLUSTRATION: MATILDA HALL