2001nr01.pdf - Öckerööarnas Släktforskarförening

Medlemstidning för Öckerööarnas Släktforskarförening
Nr 1 2001 Årg 3
Styrelsen år 2001
Ordförande Jan Rohman
Kassör Helene Sörensson
Sekreterare Agneta Zachariasson
Ledamöter Rolf Nilsson
Gunnar Alexandersson
Eivor Olsson
Sune Segersäll
Suppleanter Sture Larsson
Bengt Knutsson
Styrelsen Meddelar
?? Artiklar till tidningen tas tacksamt emot. Det kan vara upptäckter i de egna forskningarna som kan vara av
intresse, antavlor, domstolsprotokoll, intervjuer, foton, något roligt ni stött på i forskningen etc. Materialet
kan vara maskinskrivet, handskrivet, på diskett eller mailade direkt till oss. Exempel på innehåll kan ni hitta
här i tidningen. Vi som tar emot dessa bidrag och som även redigerar det övriga materialet är:
Agneta Zachariasson Korshamnsv 37 430 91 Hönö agneta.031965041@telia.com
Helge Svensson Krabbev 11 430 91 Hönö helgeson@telia.com
?? Föreningens postgironr 71 19 28 - 2
?? Den som vill ha ett medlemskort/bevis kan kontakta den som är ansvarig på måndagarna och få ett sådant.
?? Bingolotter finns att köpa hos Sigges på Hönö och hos Norgårdens Grönsaker. Stöd föreningen
genom att köpa era lotter där.
?? Föreningens brevlåda hänger i forskarsalen på väggen till vänster när ni kommer in. Glöm inte att lämnna
era förslag, önskemål, ris och ros där.
?? Manusstopp 31 augusti 2001
ÖÖSF
?? Utflykt 1: Lördagen den 19 maj beger vi oss på en guidad stadstur på Marstrand. Om du vill åka med så
anmäl dig senast 1 maj till Agneta (tel 96 50 41 eller mail agneta.031965041@telia.com). Tider och
färdsätt meddelas senare till dem som anmält sig.
?? Utflykt 2: Torsdagen den 31 maj tar Helge Svensson med oss på forntidspromenad Rödbergen på Hönö.
Samling kl 18 vid gamla dansbanan (numera parkeringsplats) i Ersdalen.
1

Protokoll fört vid Öckerööarnas släktforskarförenings årsmöte 2001-02-24
Närvarande vid årsmötet: 28 personer
§1 Jan Rohman hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat.
§2 Till ordföranden för årsmötet valdes Jan Rohman.
§3 Till sekreterare för årsmötet valdes Jan Rohman
§4 Till justeringsmän att jämte ordföranden justera dagens protokoll valdes Helge Svensson och Gösta Andersson
§5 Dagordningen godkändes.
§6 Frågan om årsmötets behöriga utlysande godkändes.
§7 Styrelsens verksamhetsberättelse upplästes och godkändes.
§8 Revisorernas berättelse upplästes och godkändes efter vissa rättelser
§9 Ansvarsfrihet för styrelsen för det gångna verksamhetsåret beviljades.
§10 Som ordförande i föreningen omvaldes Jan Rohman.
§11 Som ordinarie ledamöter valdes Heléne Sörensson, Gunnar Alexandersson, Rolf Nilsson, Eivor Olsson, Sune Segersäll
och Agneta Zachariasson. Som suppleanter valdes Bengt Knutsson och Sture Larsson.
§12 Som revisorer omvaldes Eva Westin och Barbro Parment. Till revisorsuppleant omvaldes Anders Börjesson.
§13 Som ledamöter i valberedningen valdes Claes-Göran Sörensson (sammankallande) och Jan Nilsson, som suppleant
omvaldes Gerd Ludvigsson.
§14 Styrelsens verksamhetsplan upplästes och godkändes.
§15 Fastställande av budgeten. Årsmötet beslutade att den löpande budgeten beslutas av styrelsen under året.
§16 Som firmatecknare för föreningen utsågs ordföranden och kassören att var för sig teckna föreningen.
§16 Övriga ärenden som hänskjutits till årsmötet: Ragnar föreslog att vi skall ha en utflykt i Röd, Helge Svensson åtar sig
gärna att guida.
§17 Ordföranden förklarade årsmötet avslutat och tackade alla för visat intresse
VERKSAMHETSBERÄTTELSE för ÖÖSF år 2000
Styrelsen har under året bestått av:
Jan Rohman (ordförande)
Rolf Nilsson
Agneta Zachariasson (sekreterare)
Heléne Sörensson (kassör)
Claes-Göran Sörensson
Gunnar Alexandersson
Eivor Olsson
Suppleanter har varit Sture Larsson och Solvej Olsson
Revisorer Eva Westin och Barbro Parment, suppleant Anders Börjesson
Valberedningen Noomi Axelsson (sammankallande) och Tore Magnusson, suppleant Sune Segersäll
?? Verksamheten har under året bestått av förutom sedvanligt årsmöte, 6 st styrelsemöten.
?? Den 6 maj var vi på en forntidspromenad ledd av Anders Abrahamsson och Madeleine Rohman
?? Den 30 september hade vi en utflykt till Kungälvs fästning och Ragnhildsholmen med guidad visning.
?? Den 9 oktober var Gustav Carlsson på biblioteket och berättade för oss om gamla mynt
?? Den 11 november hade vi vår årliga Anbytarträff och som föreläsare Olga Dahl som talade om handskriftstolkning.
?? Bingolotto-försäljningen har minskat något.
?? Under året som gått har vi fått 13 nya medlemmar så vi är nu är nu 86. Årsavgiften har varit 100 kr
?? Böcker och disketter finns i lager till ett saluvärde av ca 5000 kr
Styrelsen
VERKSAMHETSPLAN för år 2001
Vi kommer även i år att fortsätta med:
?? Måndagsträffar, vår och höst med någon ansvarig för varje måndag
?? Anordna ett antal träffar med spännande föredragare eller utflykter, varav minst en anbytarträff. Nästa träff beslutas på
första styrelsemöte, utskick kommer (se första sidan av tidningen ”Styrelsen meddelar”)
?? Knyta kontakter med andra forskare i andra socknar
?? Fortsätta med renskrivning/tolkning av husförhör, mantalslängder, bouppteckningar och inflyttningslängder. Vi önskar
att någon anmäler sitt intresse till någon i styrelsen att hjälpa till med detta arbete.
?? Att fortsätta ge ut en medlemstidning 2 gånger per år
?? Att fortsätta sälja Bingolotter för att ha ekonomi för att köpa in mikrokort, litteratur och annat för verksamheten
Styrelsen
2

Ekonomisk berättelse för Öckerööarnas släktforskarförening
1/1 2000 – 31/12 2000
Inkomster Utgifter
Medlemsavgifter 8 500,00 Tryckningskostnader 876,00
Försäljning 800,00 Microkort, Cd, Böcker 24 616,00
Bingolotto 18 816,00 Trycksaker, kont.material 6 096,00
Bidrag, gåva 3 000,00 Blommor, konfektyr 200,00
Ränta 12,69 Medlemsavgifter 593,00
Kaffebröd 579,00
Föredrag, Guide 2 125,00
Kontoavgift 385,00
Försäkring 950,00
Summa inkomster31 128,69 Summa utgifter 36 420,00
Årets underskott - 5 291,31
Tillgångar 2000-12-31
Behållning från 1999 14 005,41
Årets underskott - 5 291,31
Behållning till 2001
Postgirot 6 361,10 pg 71 19 28 – 2
Kontant 2 353,00 8 714,10
Behållning på pg 429 52 41 – 6 (Konto för Bingolotto) 17 490,17
Heléne Sörensson Eva Westin Barbro Parment
Kassör Revisor Revisor
3

Revisionsberättelse för år 2000
Undertecknade revisorer för Öckerööarnas släktforskarförening har granskat räkenskaperna för 1999 och funnit
att de är förda mycket väl. Samtliga utgifter och inkomster är styrkta med verifikationer. Därför föreslår vi att
styrelsen beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsårets förvaltning.
Kära Släktforskarvänner!
Öckerö 19 februari 2001
Eva Westin Barbro Parment
Ordföranden har ordet
Det har nu gått några år sedan jag blev ordförande i föreningen. Ett kort tag innan hade jag
fått besvär med höfterna, det var faktiskt så besvärligt att jag fick sluta mitt civila arbete. Det
var då som jag för första gången blev intresserad av släktforskning. Det var genom min fars
kusin Sture Rohman. Det var då som jag blev erbjuden och antog att bli ordförande i
släktforskarföreningen. Det har jag inte ångrat. Från att ha varit hemma och vara sysslolös
fick jag plötsligt en meningsfull sysselsättning. Det har ibland varit jobbigt, många
telefonsamtal, träffa och ta kontakt med folk osv, men det har hela tiden varit mycket
inspirerande. Samtidigt som höfterna med åren blivit bättre bl.a. genom ändrade matvanor, så
kan jag inte annat än att se positivt på de gångna åren. Jag skall naturligtvis inte ta äran åt mig
för att det har gått bra för oss. Det finns i föreningen en kärna som drar det tunga lasset, en
kärna som jag gärna vill att den blir större. Det behövs fler som kan hjälpa till vid
måndagsträffarna, renskrivning av husförhörslängder m.m. Genom inkomster från bingolottot
har vi kunnat köpa mikrokort och annat material i en utsträckning som inte hade vari möjligt
utan dessa pengar. Jag önskar er alla ett fortsatt trevligt släktforskarår!
Jan
Släktforskarprogrammet DisGen
På årsmötet nyligen talade Kjell Weber om släktforskarprogrammet DisGen som är utvecklat
av släktforskarföreningen Dis och är helsvenskt. En ny version av programmet är på gång.
Intresset för programmet var mycket stort och flera av våra medlemmar avser att köpa det.
Kostnaden tycks ligga under vad andra program kostar. En fördel är bland annat de ”faddrar”
som går att ringa till när man behöver hjälp och stöd. Kjell Weber är själv en sådan fadder.
Om intresset är tillräckligt stort kommer ÖÖSF att anordna en kurs i DisGen. Är du
intresserad så hör av dig till någon i styrelsen.
Red.
4

Pärmar på Öckerö Bibliotek
Askim Husförhör microfichekort
Backa Husförhör microfichekort
Björlanda Husförhör microfichekort
Gullholmen Husförhör microfichekort
Harestad Husförhör microfichekort
Hålta Husförhör microfichekort
Jörlanda Husförhör microfichekort
Klädesholmen Husförhör microfichekort
Klövedal Husförhör microfichekort
Kungälv Husförhör microfichekort
Lundby Husförhör microfichekort
Lycke Husförhör microfichekort
Långelanda Husförhör microfichekort
Marstrand Husförhör microfichekort
Mollösund Husförhör microfichekort
Morlanda Husförhör microfichekort
Myckleby Husförhör microfichekort
Norum Husförhör microfichekort
Romelanda Husförhör microfichekort
Rönnäng Husförhör microfichekort
Röra Husförhör microfichekort
Solberga Husförhör microfichekort
Spekeröd Husförhör microfichekort
Stala Husförhör microfichekort
Stenkyrka Husförhör microfichekort
Styrsö Husförhör microfichekort
Säve Husförhör microfichekort
Tegneby Husförhör microfichekort
Torp Husförhör microfichekort
Torsby Husförhör microfichekort
Torslanda Husförhör microfichekort
Tuve Husförhör microfichekort
Valla Husförhör microfichekort
Västra Frölunda Husförhör microfichekort
Ytterby Husförhör microfichekort
Öckerö Husförhör microfichekort
Ödsmål Husförhör microfichekort
Örgryte, Karl Johan förs. Hfl register microfichekort
V+Ö Hisingen Bou och register över Bou microfichekort
V+Ö Hisingen Småprotokoll microfichekort
Inlands Södre Bou microfichekort
Gbgs och Bohus län Fö, Vi, Dö 1921-1927 microfichekort
Övriga pärmar
Öckerö Register för Dödbok, 3 olika
” Fö, Vi, Dö 1684-1860
” Emigranter
” Personalia, 2 pärmar
” C1,C2,C3,C4 fotokopia
5

” C1,C2,C3 renskrift
” Gravstensinventering
Öckerö diverse utskrifter Register över Hönö och Öckerö kyrkogårdar med kartor, om Daniel Hildebrand, Telefonkatalog för
Öckerö 1908 och 1923, Lotsar
Hönö Röd Husförhör
Södra Bohuslän Ortregister
Eriksson, L-E Släktutredningar
Eistrand, Arvid Släktutredningar, två pärmar
Fransson, Daniel Fö, Vi, Dö Klövedal, Valla och Öckerö
” Mtl Klövedal, Stenkyrka, Valla, Öckerö
Karlsson, Henrik Mtl Öckerö
Utbult Släktutredning
Brandförs. verket Sillsalterier och Trankokerier, Öckerö
Inlands Södre Register
Inlands Södre Härad Register, vigsel
Mollösund Fö, Vi, Dö 1711-1802, Mtl 1830-1845
Morlanda Register över fiskelägen
” Register över gårdar och personer
” Torp och backstugor 1700, 1800
” Fö 1711-1800
” Vi, Dö 1711-1800
” Mtl 1755-1790
” Mtl 1795-1810
Myckleby Fö, Vi, Dö 1688-1800
Röra Mtl 1755-1840
Stala Mtl 1755-1845
Tegneby Mtl 1755-1805
” Mtl 1810-1840
Från vår bygd Gårdarna Röra, Stala och Tegneby
Kyrkobok Livetorp, Lunden, Tegneby m.m.
Vigselbok Kville, Fjällbacka/Kville, Svenneby, Lur, Bottna. Kville Dödbok
Forskningstips och idéer
Internetlänkar
Vi har nu installerat vår dator i släktforskrrummet på biblioteket. Nyckel till skåpet finns hos bibliotekspersonalen
och lämnas endast ut mot medlemsbevis i ÖÖSF. I skåpet finns datorn, CD-skivor samt förteckning
över innehåll och CD-skivor. Känn efter att skåpet är låst när du lämnar, låset är lite lurigt. Datorn startas och
stoppas på sedvanligt Windowssätt.
6

Skomakaren (Sôrn=sulan) Anders
Niklasson var född i Torsby 1817. Han var
gift tre gånger och hade sammanlagt
femton barn födda mellan 1841 och 1885.
Hans andra gifte var med Beata
Andersdotter i Toreby Mellangård i
Harestad. Där kom familjen sedan att bo,
tillsammans med Beatas föräldrar och en
broder till henne. Så långt är allt ”normalt”,
men då hände det tragiska!
Utdrag ur polisrapport:
”Måndagen den 17 november 1862,
omkring kl nio, hade Niklas Andersson
varit hos bemälde Emanuel Svensson med
skoarbete, sittande helt nära fönstret, som
endast låg 6-8 qvarter över jorden. Trenne,
i samma rum varande personer hörde
plötsligt ett skott avlossas genom fönstret
och såg samtidigt Niklas Andersson falla
ned.”
Niklas var ”Sôrns” äldste son, 20 år
gammal vid tillfället. Han var dessutom
förlovad och hans fästmö väntade barn. De
stod just i begrepp att ta ut lysning för att
gifta sig i december då Niklas skulle bli
myndig.
Polisrapporten fortsätter:
”Mördade hemmasonen, skomakararbetaren
Niklas Johan Andersson från
Toreby Mellangård i Harestad socken av
Torsby Pastorat, var född den 20 december
1841 av föräldrarna, bonden och
skomakaren Anders Niklasson och Beata
Andersdotter. Har jämte nådemedlens
bruk, städse gjort sig känd för en stilla och
hedrande vandel.
C J Heijl
Obduktion förättades i Harestads Kyrka
den 25 november 1862.”
Så följer ett intyg från prästen:
”Att ihjälskjutne Niklas Johan Andersson
från Toreby, genom sin fader, Anders
Niklasson, anmält att han ämnar ingå
”SÔRNS”
insänt av Gun Jonsson
7
äktenskap med hemmadottern Regina
Andersdotter i Kollstorp, och att lysning
till äktenskap utfärdats samma vecka som
Niklas Andersson blev skjuten, varder
härmed intygat.
Torsby Prästgård 15 december 1862
Carl Johan Heijl
v. pastor”
Vad var det då som hände och varför? Jo, i
Toreby Lillegård, där mordet ägde rum,
bodde tidigare nämnde Emanuel Svensson.
Han hade tagit över gården efter sin fader
Sven, som nu bodde ”på undantag”. Far
och son var, av allt att döma okontanta,
varför vet väl ingen, men man kan ju lätt
föreställa sig att den gamle ville fortsätta
att bestämma även om han lämnat över
”rodret”. Det var med all säkerhet så att det
var sonen han tänkte ta livet av.
Här följer diverse inlägg från
mordhistorien:
”För mord häktade undantagsmannen
Sven Claesson från Toreby i Harestads
socken av Torsby Pastorat, är född den 7
februari 1805. Har med hjälplig
kristendomskunskap haft fritt tillträde till
H H Nattvard och är uti närvarande
ministeralbok inte antecknad såsom
straffad för grövre brott, men är i
allmänna opinionen ansedd såsom en
våldsam och högst vådlig människa. Han
är gift med Anna Eriksdotter, med vilken
han har tvenne söner och tvenne döttrar.
Attesteras: Torsby Prästgård 24 november
1862
Carl Johan Heijl
v.P.S.”
”Såsom tillägg till prästbeviset för den för
mord tilltalade bonden Sven Claesson från
Toreby i Harestads s:n, får jag ödmjukt
anföra att han, för sin ogudaktiga levnad,
varit år 1851 kallad inför Harestads
sockens kyrkoråd, varifrån det vid tillfället
förda protokollet upplyser sålunda:

Protokoll hållet i Kyrkorådet i Harestad
den 8/7 1851
Sedan det kommit till kyrkorådets kännedom
att åboen Sven Claesson i Toreby,
som visat stark böjelse för starka drycker
och särdeles då för en stormande levnad,
utfar i svordomar samt hotar medmänniska
så att han av många är fruktad, så hade
undertecknad ordförande låtit genom
ordningsmannen i laga tid kalla honom att
kl 3 inför kyrkorådet sig inställa, för att erhålla
varningar och härefter föra en
kristlig och anständig vandel. Sven
Claesson tillstädeskom, föreställandes sin
obetänksamma vandel, nekar till allt vad
som honom förehölls och framkastar
varjehanda försmädliga utlåtelser mot
några av kyrkorådets ledamöter. De
förmaningar som honom gjordes syntes
inte verka något beslut att ändra sig,
varefter han avträdde sedan påminnelsen
blivit lämnad hur vådligt det är för den
människa som trotsade Gud och
människors lagar, icke besinnen i tid vad
dess frid tillhör.
UT SUPRA På kyrkorådets vägnar
M Rodhe, Niklas Mattsson, Anders
Johansson, Anders Olausson, Anders
Andersson”
Tydligen var Sven Claesson något svår att
ha att göra med även för andra än sonen
Emanuel, vars predikament belyses väl av
följande:
Vittnesmål i mordhistorien
Maria Skönesdotter har varit i tjänst hos
Sven Claessons son, Emanuel, ca 2 år och
vittnar att: Den 28 sistlidna maj, kom Sven
Claesson hem från Kungälv, stönande och
svor att ett liv skulle gå. Så tar han en
skarpladdad bössa och säger att Emanuel
skall dö, om det så ska kosta honom hans
eget liv. Han frågade var den tusandjävulen
var. Emanuel gick på gärdet och
betade sina hästar. Emanuel såg fadern
komma, och tog till flykten. Sven jagade
honom ända till Flateby. Då Sven ej kunde
hinna opp honom återvände han och var
lika vred.
8
Så gick han ut ännu en gång med samma
vapen och sa att han nog skulle få tag på
Emanuel. Sven Claesson återkom ej förrän
kl 12 på natten och frågade efter sin
täljkniv. Då han ej fick den, tog han en
hammare och en sten med sig i sängen och
sa att han skulle ha dem till försvar. Så
förbjöds drängen och pigan att öppna för
Emanuel. Han ville själv ta emot med
vapen.
På morgonen var han lika vred och
Emanuel vågade ej ingå i sitt hus förrän
Sven Claesson var utgången. Emanuel
kunde då gå in och gömma bössan. Sen
återkom Sven Claesson och frågade efter
bössan och fattade tag i Emanuel, men
Emanuel rörde ej honom. Så sprang Swen
efter en yxa och sa att Emanuel skulle dö.
Emanuel tog då till flykten och Sven ett
stycke efter i språng. Emanuel sprang
neråt Toreby.
Den 13 sistlidne november såg jag Sven
Claesson stå, hemsk och vred, med en
täljkniv i ena handen och en bössa i den
andra och ropade att Emanuel skulle
släppa honom, men Emanuel ropade att
han inte vågade. ”Då dödar han mig!”
Han ropade att de skulle ta kniven från
Sven men det dröjde en lång stund innan
någon vågade. Men då Emanuel höll
honom så fast om båda armarna att han
inte kunde röra sig, dristade sig
skomakaren Sven Andersson fram och tog
först kniven och sedan bössan från Sven
och sprang sedan ner mot Toreby med
Sven Claesson skyndsamt efter. Emanuel
blödde mycket. Han hade sår på vardera
handen samt ett i vänstra låret. Byxorna
mot såret var sönder.
Maria Skönesdotter
Sven Claesson införpassades efter mordet
till Centralfängelset i Göteborg. Han
dömdes till livstids straffarbete och blev
efter laga dom förpassad till straffängelset
i Landskrona dit han kom den 23 juli 1863.
I fängelsets noteringar står att ”livstidsfången
Sven Claesson från Toreby
Lillegård, dog 14 juni 1882, 77 år 4 mån. 7
dagar gammal, dödsorsak bronkitis.

Begravd av Slottspastor i Landskrona 16
juni 1882.”
Dags att återvända till ”Sôrn” och hans
familj. Än är det inte slut på bedrövelserna.
Flickan, som den mördade Niklas var
förlovad med, hette Regina och var från
Kollstorp. Hon fick efter sin fästman ärva
ett fickur värderat till 12 Riksdaler, resten
gick till fadern och syskonen som fick dela
på 230 Riksdaler enligt bouppteckningen i
början av januari 1863.
Utdrag ur födelsebok:
”Född 13 januari 1863 i Kollstorp,
Harestad: Niklas August (u.ä.) Moder
Regina Andersdotter. Uppgiven fader till
barnet var ihjälskjutne Niklas Johan
Andersson i Toreby, trolovad med Regina
Andersdotter. Hon fick absolution 17 mars
1863.
Faddrar till Reginas son voro: Anders
Niklasson i Toreby (farfar, Anders
9
Andersson i Kollstorp (morfar Johannes
Andersson i Höga, Anna-Britta Persdotter
i Kollstorp, Anna Gustava Andersdotter i
Toreby (faster) Anna Maria Andersdotter i
Kollstorp (moster)
Utdrag ur dödbok:
Död i Harestad 20 mars 1863 Niklas
August, son till hemmadottern Regina
Andersdotter i Kollstorp. Dödsorsak:
slag.”
”Sôrn” hade som sagt fjorton barn till.
Äldsta dottern i tredje äktenskapet, Ida
Beata Andersdotter, blev gift med en
fiskare från Hönö, Edvard Andersson.
Dessa fick nio barn, vars ättlingar är
spridda över Hönö med omnejd. Ett av
Idas barnbarn har dock hittat tillbaka till
”mödernejorden”. Hon heter Kerstin
Hansson, född Antonsson, och är numera
boende i Glose och sambo med Ingemar
Johansson på Fläskholmen, född på
Knippla.
RÄKNING
Över den kostnad som förorsakats genom den för mord å min son Niklas Andersson
anklagade Sven Claesson i Toreby
Nov 17 Till undertecknad för tvenne dagars besvär och tidsspillan
då min son blev skjuten 3 Rdr
Särdkilda kostnader vid samma tillfälle 2 Rdr
Nov 25 För mina besvär vid operation av herr doktor 1 Rdr
Nov 27 En resa till Kungälv för att närvara vid rannsakningen av för mordet
anklagade S C 2 Rdr
Dito till min son Olaus för att såsom vittne höras i målet 1 Rdr
Dec 16 För en resa till Kungälv vid ytterligare en rannsakning 2 Rdr
Begravningskostnad enligt särskild räkning 76:36
Summa R.m.t. Rdr 87:36
Toreby 16 dec 1862
Anders Niklasson

Ett litet exempel på dels hur prisläget var 1916, dels vad man kunde inhandla i
en välsorterad lanthandel
Insänt av Gun Jonsson
RÄKNING
knappnålar, spik 0:25 frimärke 0:60
2 hg jäst 0:28 kardemumma 0:10
2 kg vetemjöl 0:74 1 kg pudersocker 0:63
Kista, svepning, biljetter 19:60 1½ kg kaffe 3:75
4 kg bit 2:72 2 kg puder 1:26
¼ sagogryn 0:18 ½ russin, ¼ plommon 1:10
10 kanel, ¼ potatismjöl 0:17 tändstickor 0:35
Senap 0:15 6 l fotogen 1:44
2 b. anjovis 1:20 1 kg smör 2:40
ättika, ½ kg såpa 0:43 1 l salt, ¼ bit 0:23
Skorper 1:75 småbröd 1:50
8 flaskor Vin 8:00 ? 2:35
Kontant utlagt 3:00 Kontant utlagt 5:00
Kontant utlagt 5:25 Kontant utlagt 0:75
Kontant utlagt 10:50 Cigarrer 1:00
Summa totalt kronor 76:68
Betalt den 21/2 1916
J Johansson, Toreby och Harestad
MjölnareHans Andersson
I anslutning till den omfattande släkttavlan
som var med i första numret av tidningen
förra året, kan det ju vara lämpligt att
berätta lite mer om Hans och hans son
Magnus.
Både Hans Andersson och hustrun Anna
kom från Flateby under 1790-talet. Han
blev snart ägare till stora markområden i
Bergagården. Han ansåg det nödvändigt
med en kvarn på Hönö och byggde en för
att främst använda den för eget bruk men
även andras. Han brydde sig inte om att
begära tillstånd. För detta fick han böta och
blev ålagd att ta bort kvarnen. Det gjorde
han inte trots stora ansträngningar från
myndigheternas sida. Han blev instämd till
Kvarnarna på Hönö
Av Helge Svensson
10
tinget och fick böta flera gånger. Till slut
gav myndigheterna upp och lät Hans
behålla kvarnen.
Hans avled i kolera 1834 och sonen
Magnus övertog kvarnen och drev den i 15
år. Om Magnus kan det berättas att han vid
ett tillfälle hade hyst en från Älvsborgs
fästning förrymd livstidsfånge. För detta
fick han utöver böter 8 dagars fängelse.
Kvarnen på Heden
Kommunens enda kvarvarande kvarn står
på Heden. Den är en s.k hättkvarn, de
drivande delarna sitter placerade i en hätta
högst upp på kvarnen och kan drivas runt
med hjälp av ”rumpestången” så att

vingarna kommer att stå mot vinden.
Kvarnen stod först i Hållsunga Östergård
”Stenlia” i Torsby och ägdes då av
Johannes Persson. ÅR 1845 skiftades hans
egendom och kvarnen tillföll då sonen Per
Johannesson ”Stenli-Per”. Per och hans
hustru dog båda i nervfeber i maj 1870.
Eftersom deras barn var små, lejdes
soldaten Lars Frimodig att sköta kvarnen.
Men då det fanns ytterligare två kvarnar i
bygden och ytterligare en under byggnad
så ansågs kvarnen olönsam och såldes
därför till Hönö. 1873 hade August Olsson
”Träskarn” köpt mark på Heden och där
ställdes kvarnen upp. Han betalade 60
riksdaler för marken. Säljare var enligt
köpebrevet Andreas Larsson och Janne
Olsson. August Olsson var född 1844 och
kom från Torrebräcka i Torsby. Efter att ha
bott här mellan 1864 och 1867 kom han
tillbaka 1875 och hade året innan gift sig
med Petronella Johannesdotter från Hönö.
De bosatte sig på Heden och fick flera
barn. Omkring sekelskiftet övertogs
kvarnen av Alfred Borg född 1855. Han
kom från Holta och var son till förre
soldaten Bengt Borg som från 1885 varit
mjölnare på Björkö. Alfred gifte sig 1881
med Johanna Maria Andreasdotter. De fick
många barn.
Kvarnen var igång tills i slutet av 1920talet
och har stått stilla sedan dess. Numera
äger och underhåller Hönö Hembygdsförening
kvarnen.
I en bok som Kerstin Berg har skrivit,
(finns på biblioteket) står berättat om
Stenli-Per och hans kvarn när den stod i
Stenlia. Per var enligt de gamlas mening en
ärlig mjölnare, alla tycks inte ha varit det.
Kvarnen var ett kärt tillhåll för byns
manliga innevånare under de långa
höstkvällarna. Där samlades de och övade
fingerkrok, handtag, båtsmanstag och
11
rotdrag. Allt som tilldrog sig i bygden
diskuterades i kvarnen.
Efter Pers och hans hustrus död då
Frimodig skötte kvarnen, finns det också
kvar en berättelse om hur han en höstnatt
under malningen fick se Stenli-Per komma
ner för trappan. Han såg tydligt benen och
skinnpälsen. Han fick dock tagit sig
samman och fick slagit på bromsen och
revat seglen varefter han sprang hem.
Efter denna spökhistoria kunde berättelsen
om kvarnen vara slut. Det är den dock inte
riktigt. För något år sedan ringde en herre
som bodde i Tumlehed i Torslanda och
talade om att han var barnbarnsbarn till
Frimodig. Han talade om att Frimodigs
hustru hade avlidit 1886.
Enligt bouppteckningen efterlämnade hon
Enkomannen Lars Frimodig och deras fem
barn.
Frimodig själv levde i många år till och det
finns ett fotografi av honom. Tumlehedbon
har varit och besökt kvarnen ett par gånger.
Var stod kvarnarna?
De exakta placeringarna på Hönö och Rörö
är ju inte så svårt. I båda fallen finns ju
Kvarnberget kvar på kartorna. Inte heller i
Skarvik är det svårt att fastställa den exakta
placeringen. På ett vykort från början av
1900-talet, då det kostade 2 öre att skicka
kortet lokalt, ser man kvarnen bland den
övriga bebyggelsen. Kvarnen revs 1911. På
Rammen skall finnas märken kvar i berget.
I vattnet strax utanför har man nyligen
hittat en kvarnsten. Hur den hamnade där
är oklart, kanske tappades den då kvarnen
flyttades till Rörö. Avsikten är bärga den.
Var skall den ligga när man fått upp den ?
Olika förslag finns. De andra kvarnarnas
exakta lägen är oklara. Någon kanske vet?
Hör av er!
En liten läsövning: Vad Engelsmännens hage använts till är
det ingen som vet, en del källor hävdar att platsen skulle ha
använts som grönsaksland där bl.a. lime odlades Facit se sid 20
Helge

Skarviks Holme Björkö Sven Svensson
Skarvik Björkö Elias Svensson
Rammen Anders Andersson
Rörö Tobias Linneroth G.M.Palm
Grötö Elias Eliasson
Hönö Bergagård Hans Andersson
Hönö Heden August Olsson
1800 1825 1850 1875 1900 1925
Kvarnar i Öckerö Kommun Namnen betecknar förste ägaren, det kan finnas fler senare.
Uppgifterna hämtade ur Nathan Odenviks bok Öckerö Socken
12

Fotsättning på Nils Munck-släkten
Insänt av Jan Rohman
*** Generation I ***
f
2 Niels Munk, född 1595 i Östrup, Jylland, Danmark,
död 1644 i Kärreberg,
Stala. Adelsman i Kärreberg, Stala.
[ Far 4 ] [ Mor 5 ] [ Maka 3 ] [ Proband 1 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Regitze Munk., född i Kärreberg, Stala.
* Else Munk., född i Kärreberg., Stala.
* Ingeborg Munk, född 1622, se ana 1.
* Rickard Munk., född 1624 i Kärreberg, Stala. Bosatt i
Hassinggaard, Kjär Härad.
Gift 1653-07-19 med
Else Nielsdotter Munk, född i Mölgaard, Danmark, död
1663-09-10
i Bandsholm, Havbro. Bosatt i Hassinggaard, Kjär Härad.
* Christen Munk., född 1628 i Kärreberg, Stala. Bosatt i
Kärreberg., Stala.
Gift med
Else Kristine Pedersdotter Krabbe Olsnäs, född i
Olsnäs, Stenkyrka Tjörn.
Gift 1663-08-.. med
Else Nielsdatter Munk Mölgaard, född i Bandsholm,
Havbro.
m
3 Elin Reersdotter-Green., född 1605 i Kärreberg,
Stala., död 1665
i Kärreberg, Stala.. Bosatt i Kärreberg., Stala.
[ Far 6 ] [ Mor 7 ] [ Make 2 ] [ Proband 1 ]
Gift med föregående ana
*** Generation II ***
ff
4 Niels Munk till Östrup, född 1552 i Hungstrup,
Jylland.Danmark.,
död 1626-05-29 i Östrup, Hornum. Adel i Östrup,
Hornum.
[ Far 8 ] [ Mor 9 ] [ Maka 5 ] [ Son 2 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Christen Munk. Bosatt i Kärreberg.
* Anne Munk, född i Östrup, Hornum Härad.
* Else Munk, född i Östrup, Hornum Härad. Bosatt i
Österhassing, Kjär Härad.
* Niels Munk, född 1595, se ana 2.
fm
5 Kerstin Lauritsdotter-Vognssen, född 1570 i Wester
Hassingggaard,
Kärr Härad Danmark.. Bosatt i Wester Hassinggaard,
Kärr Härad Danmark.
[ Far 10 ] [ Mor 11 ] [ Make 4 ] [ Son 2 ]
Gift med föregående ana
mf
6 Reer Olofsson-Green., född 1580 i Rossön., Stala.,
död 1626-31-.. i Rossön., Stala.. Lantbrukare. Adelsman.
i Kärreberg., Stala.
[ Far 12 ] [ Mor 13 ] [ Maka 7 ] [ Dotter 3 ]
13
Gift med nästa ana
Barn:
* Laurits Olofsson-Green, född i Rossön., Stala.. Soldat
Fänriks grad.
* Börta Reersdotter., född i Rossön., Stala.. Bonde i
N.Hoga.gm, Engelbrekt Jonsson, Stala.
* Elin Reersdotter-Green., född 1605, se ana 3.
* Olof Reersson, född 1610 omkr i Rossön., Stala., död
1675 omkr. Bonde i Rossön.gm, Anna Jons,dr-Björn.,
Stala.
mm
7 Ingeborg Trulsdotter, född i Hjälmvik, död i Rossö.,
Stala.. Bosatt i Kärreberg., Stala.
[ Far 14 ] [ Mor 15 ] [ Make 6 ] [ Dotter 3 ]
Gift med föregående ana
*** Generation III ***
fff
8 Niels Munk till Hungstrup, född i Hungstrup, Hellum
Härad. Adel i Hungsrup, Hellum Härad.
[ Far 16 ] [ Mor 17 ] [ Maka 9 ] [ Son 4 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Laurits Munk, född i Hungstrup, Hellum Härad.
Bosatt i Brandstorp å östby, Skjeberg Norge.
* Niels Munk till Östrup, född 1552, se ana 4.
ffm
9 Maren Jensdatter Seefeld.
[ Make 8 ] [ Son 4 ]
Gift med föregående ana
fmf
10 Laurits Jörgensen Vognsen til Ström, född 1500 i
Ström, Tönsberg Norge. Adel i Ström, Hjärtum.
[ Maka 11 ] [ Dotter 5 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Kerstin Lauritsdotter-Vognssen, född 1570, se ana 5.
fmm
11 Anne Pedersdotter- Månesköld, född 1500 i Olsnäs,
Stenkyrka, död 1655
i Flade, Knivholt. Adel.
[ Far 22 ] [ Mor 23 ] [ Make 10 ] [ Dotter 5 ]
Gift med föregående ana
mff
12 Olof Hermansson-Green till Rossö., född 1550 i
Rossö, Stala, död
i Rossön, Stala. Adelsman Rossö Säteri i Rossön, Stala.
[ Far 24 ] [ Maka 13 ] [ Son 6 ]
Gift med nästa ana
Gift med
Birgitta (Berete) Persdotter-Måneskjöld, född
i Olsnäs Född före 1594-04-01, Stenkyrka, död 1647-03-
06 i Rossön, Stala.
Bosatt i Rossön, Stala.
Barn i första giftet:
* Reer Olofsson-Green., född 1580, se ana 6.
mfm
13 NN NN.
[ Make 12 ] [ Son 6 ]

Gift med föregående ana
mmf
14 Truls Amundsson. Bosatt i Hjälmvik.
[ Far 28 ] [ Mor 29 ] [ Maka 15 ] [ Dotter 7 ]
Gift med
Anna.
Gift med nästa ana
Barn i andra giftet:
* Ingeborg Trulsdotter, se ana 7.
mmm
15 Anna Reersdotter?. Bosatt i Hjälmvik, Stala.
[ Make 14 ] [ Dotter 7 ]
Gift med föregående ana
*** Generation IV ***
ffff
16 Laurits Munk till Hungstrup, född i Halkjär, Aars
Härad. Adel i Hungstrup, Hellum Härad.
[ Far 32 ] [ Mor 33 ] [ Maka 17 ] [ Son 8 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Niels Munk till Hungstrup, se ana 8.
* Jesper Munk til Hungstrup, född i Hungstrup,
Hellum Härad. Adel i Hungstrup, Hellum Härad.
* Christoffer Munk til Kragelund, född i Hungstrup,
Hellum Härad.
* Kirsten Munk til Törslevgaard, född i Hungstrup,
Hellum Härad.
* Birgitte Munk til Svendstrup, född i Hungstrup,
Hellum Härad.
fffm
17 Anne Jespersdatter Lunov. Bosatt i Hungstrup,
Hellum Härad.
[ Make 16 ] [ Son 8 ]
Gift med föregående ana
fmmf
22 Peder Knutsson-Måneskjöld, född 1529 i Arlöse,
Fyllinge, Halland, död 1607-10-30 i Olsnäs, Stenkyrka.
Adel i Olsnäs, Stenkyrka.
[ Far 44 ] [ Mor 45 ] [ Maka 23 ] [ Dotter 11 ]
Gift 1530 i Stenkyrka med nästa ana
Barn:
* Kerstin Pedersdotter-Månesköjld, född i Olsnäs,
Stenkyrka.
* Barbro Pedersdotter-Månesköjld, född i Olsnäs,
Stenkyrka.
* Isak Pedersson-Månesköjld, född i Olsnäs, Stenkyrka.
* Anne Pedersdotter- Månesköld, född 1500, se ana 11.
* Birgitta Pedersdotter -Månesköjld, född 1500 i
Olsnäs, Stenkyrka.
* Knut Pedersson-Månesköjld, född 1550 i Arlöse,
Halland.
* Olov Pedersson-Månesköjld, född 1560 i Arlöse,
Halland.
fmmm
23 Bodil Lauritsdotter-Green, född 1540 i Sundsby,
Valla. Adel i Olsnäs, Stenkyrka.
[ Far 46 ] [ Mor 47 ] [ Make 22 ] [ Dotter 11 ]
Gift 1530 i Stenkyrka med föregående ana
mfff
14
24 Herman Jakobsson-Green till Rossö., född 1520 i
Rossön., Stala., död 1600 i Rossön., Stala. Bosatt i Rossö,
Stala.
[ Far 48 ] [ Son 12 ]
Barn utan känd moder:
* Olof Hermansson-Green till Rossö., född 1550, se
ana 12.
* Gunnila Hermansdotter- Green, född 1550 omkr i
Rossön, Stala, död 1625 omkr.
Gift med Simon.
mmff
28 Anund.
[ Maka 29 ] [ Son 14 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Truls Amundsson, se ana 14.
mmfm
29 .
[ Make 28 ] [ Son 14 ]
Gift med föregående ana
*** Generation V ***
fffff
32 Niels Munk til Halkjär, född i Havbro, Aars Härad,
död 1507 i Halkjär, Aars Härad. Adel i Halkjär, Aars
Härad.
[ Far 64 ] [ Mor 65 ] [ Maka 33 ] [ Son 16 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Laurits Munk till Hungstrup, se ana 16.
* Otte Munk til Gessinggaard, född i Halkjär, Aars
Härad.
ffffm
33 Birgitte Ottesdatter Böistrup. Bosatt i Halkjär, Aars
Härad.
[ Make 32 ] [ Son 16 ]
Gift med föregående ana
fmmff
44 Knut Jensen-Måneskjöld, född 1500 i Orresholm,
Norge. Adel.
[ Far 88 ] [ Mor 89 ] [ Maka 45 ] [ Son 22 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Jens Knutsen-Måneskjöld.
* Björn Knutsen-Måneskjöld, död 1595.
* Jörgen Knutsen-Måneskjöld.
* Peder Knutsson-Måneskjöld, född 1529, se ana 22.
fmmfm
45 Anna Pedersdotter-Haar.
[ Make 44 ] [ Son 22 ]
Gift med föregående ana
fmmmf
46 Laurits Olovsson-Green, född 1520 i Sundsby,
Stenkyrka Tjörn, död
i Sundsby, Valla. Adel i Sundsby, Valla.
[ Far 92 ] [ Mor 93 ] [ Maka 47 ] [ Dotter 23 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Axel Lauritsson-Green, född i Sundsby, Valla, död
1585 i Sundsby, Valla. Adel i Sundsby, Valla.
* Börge Lauritsson-Green, född i Sundsby, Valla. Adel.

* Bodil Lauritsdotter-Green, född 1540, se ana 23.
* Gudrun (Gurren) Lauritsdotter-Green, född 1545 i
Sundsby, Valla.
* Anders Lauritsson-Green, född 1550 i Sundsby,
Valla, död 1614-04-.. i Sundsby, Valla. Adel.
fmmmm
47 Bertha (Bente) Andersdotter Jernskiägg-Baden,
född i Skottorp, Halland, död i Sundsby, Valla. Adel i
Sundsby, Valla.
[ Far 94 ] [ Mor 95 ] [ Make 46 ] [ Dotter 23 ]
Gift med föregående ana
mffff
48 Jakob Hermansson-Green till Rossö., född i Rossö.,
Stala., död i Rossön., Stala.. Adelsman lantbrukare. i
Rossön., Stala.
[ Far 96 ] [ Son 24 ]
Barn utan känd moder:
* Herman Jakobsson-Green till Rossö., född 1520, se
ana 24.
*** Generation VI ***
ffffff
64 Gunde Munk i Havbro, född i Havbro, Aars Härad.
Adel i Havbro, Aars Härad.
[ Maka 65 ] [ Son 32 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Niels Munk til Halkjär, se ana 32.
* Abel Munk, född i Havbro, Aars Härad.
* Else Munk, född i Havbro, Aars Härad.
fffffm
65 Karen Nielsdatter Skadeland. Bosatt i Havbro, Aars
Härad.
[ Make 64 ] [ Son 32 ]
Gift med föregående ana
fmmfff
88 Jens Henrichsson-Måneskjöld, född 1470 i Rise,
Sverige. Adel i Orreholm, Norge.
[ Far 176 ] [ Mor 177 ] [ Maka 89 ] [ Son 44 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Ellen Jensdotter-Måneskjöld, född 1400 i Rise,
Sverige. Adel.
* Knut Jensen-Måneskjöld, född 1500, se ana 44.
fmmffm
89 Ingeborg Svendsdotter-Orre t, Orreholm, född i
Orreholm, Norge. Adel.
[ Make 88 ] [ Son 44 ]
Gift med föregående ana
fmmmff
92 Olov Lauritsson-Green, född 1490 i Sundsby, Valla.
Adel.
[ Far 184 ] [ Mor 185 ] [ Maka 93 ] [ Son 46 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Arild Olovsson-Green, född 1400 i Sundsby, Valla.
Adel.
* Laurits Olovsson-Green, född 1520, se ana 46.
fmmmfm
93 Anna Andersdotter-Darre, född 1400 i Brålanda,
15
Tjörn. Bosatt i Sundsby, Valla.
[ Mor 187 ] [ Make 92 ] [ Son 46 ]
Gift med föregående ana
fmmmmf
94 Anders Nilsson-Jernskiegg (Baden), född i
Helsingör. Borgmästare Slottsherre i Skottorp slott,
Halland.
[ Far 188 ] [ Maka 95 ] [ Dotter 47 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Bertha (Bente) Andersdotter Jernskiägg-Baden, se
ana 47.
* Axel Andersson-Jernskiegg (Baden), född i Skottorp,
Halland.
* Otto Andersson-Jernskiegg (Baden), född i Skottorp,
Halland.
* Laurits Andersson-Jernskiegg (Baden), född i
Skottorp, Halland.
fmmmmm
95 Bodil Axeldotter-Bang, född i Skottorp, Halland.
Bosatt i Skottorp slott, Halland.
[ Make 94 ] [ Dotter 47 ]
Gift med föregående ana
mfffff
96 Herman Reersson-Green till Rossö., född i Rossön.,
Stala., död i Rossön., Stala.. Adelsman lantbrukare. i
Rossön., Stala.
[ Far 192 ] [ Mor 193 ] [ Son 48 ]
Barn utan känd moder:
* Jakob Hermansson-Green till Rossö., se ana 48.
*** Generation VII ***
fmmffff
176 Henrich Måneskjöld till Rise, född 1400. Adel.
[ Far 352 ] [ Maka 177 ] [ Son 88 ]
Gift 1400 med nästa ana
Barn:
* Knut Henrichsson-Måneskjöld, född 1400. Adel i
Rise, Sverige.
* Ellen Henrichsdotter-Måneskjöld, född 1400. Adel.
* Jens Henrichsson-Måneskjöld, född 1470, se ana 88.
fmmfffm
177 Kerstin Jensdotter-Ribbing, född i Damstorp.
[ Far 354 ] [ Make 176 ] [ Son 88 ]
Gift 1400 med föregående ana
fmmmfff
184 Laurits Laurensson-Green till Tjörn, född 1440
i Ål Greensholm v, Roxen, Vånga Ög., död i Sundsby,
Valla. Bosatt i Sundsby, Valla.
[ Far 368 ] [ Maka 185 ] [ Son 92 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Olov Lauritsson-Green, född 1490, se ana 92.
fmmmffm
185 Birgitta Magnusdotter-Gren, född 1450 i
Gimmersta slott, Sverige. Bosatt i Sundsby, Valla.
[ Far 370 ] [ Mor 371 ] [ Make 184 ] [ Son 92 ]
Gift med föregående ana
fmmmfmm

187 Sigfrid Jonsdotter-Drotning, född i Tjörn.
[ Far 374 ] [ Mor 375 ] [ Dotter 93 ]
Barn utan känd fader:
* Anna Andersdotter-Darre, född 1400, se ana 93.
fmmmmff
188 Nils Andersson-Jernskiegg (Baden), född i
Köpehamn, Danmark. Borgmästare i Hälsingör,
Danmark.
[ Far 376 ] [ Son 94 ]
Barn utan känd moder:
* Anders Nilsson-Jernskiegg (Baden), se ana 94.
mffffff
192 Reer Reersson-Green till Rossö., född i Rossön,
Stala, död 1546
i Rossön., Stala. Var knape blev Adlad. i Rossön, Stala.
[ Far 384 ] [ Maka 193 ] [ Son 96 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Herman Reersson-Green till Rossö., se ana 96.
mfffffm
193 Anna Torbjörnsdotter., född i Olsnäs, Stenkyrka,
död i Rossön., Stala.. Bosatt i Rossön., Stala.
[ Make 192 ] [ Son 96 ]
Gift med föregående ana
*** Generation VIII ***
fmmfffff
352 Knut Måneskjöld Till Rise, född 1400.
[ Far 704 ] [ Son 176 ]
Barn utan känd moder:
* Henrich Måneskjöld till Rise, född 1400, se ana 176.
fmmfffmf
354 Jens Pedersson-Ribbing, född 1300*. Adel.
[ Far 708 ] [ Mor 709 ] [ Dotter 177 ]
Barn utan känd moder:
* Kerstin Jensdotter-Ribbing, se ana 177.
fmmmffff
368 Laurens Stensson-Green, född 1300 i Aal, Sverige.
[ Far 736 ] [ Mor 737 ] [ Son 184 ]
Barn utan känd moder:
* Laurits Laurensson-Green till Tjörn, född 1440, se
ana 184.
fmmmffmf
370 Magnus Stensson-Gren, född 1300 i Ål Grensholm
vid Roxen, Vånga Ög, död 1475 trol i Eskilstuna Kloster.
Adel i Gimmersta o Grensholm.
[ Far 740 ] [ Mor 741 ] [ Maka 371 ] [ Dotter 185 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Ivar Magnusson_Green, född 1400 i Sverige. Riksråd.
* Ceciia Magnusdotter_Green, född 1400 i Sverige.
* Märtha (Margareta) Magnusdotter_Green, född
1400 i Sverige.
* Birgitta Magnusdotter-Gren, född 1450, se ana 185.
fmmmffmm
371 Märtha Karlsdotter-Sture (Gumse), född 1400.
Bosatt i Sverige.
[ Make 370 ] [ Dotter 185 ]
16
Gift med föregående ana
fmmmfmmf
374 Jon N. Bosatt i Tjörn.
[ Maka 375 ] [ Dotter 187 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Sigfrid Jonsdotter-Drotning, se ana 187.
fmmmfmmm
375 Katarina Ormsdotter-Drotning, född i Tjörn.
Bosatt i Tjörn.
[ Far 750 ] [ Make 374 ] [ Dotter 187 ]
Gift med föregående ana
fmmmmfff
376 Anders Nilsson-Jernskiegg (Baden), född i Ettinge
eller Birkholt,
Själland Danmark. Borgmästare i Köpenhamn, Danmark.
[ Far 752 ] [ Mor 753 ] [ Son 188 ]
Barn utan känd moder:
* Nils Andersson-Jernskiegg (Baden), se ana 188.
mfffffff
384 Reer Hermansson, född i Rossön, Stala, död i
Rossön., Stala. Bonde i Rossön, Stala.
[ Far 768 ] [ Son 192 ]
Barn utan känd moder:
* Reer Reersson-Green till Rossö., se ana 192.
* Beritte Reersdotter, född i Rossön, Tegneby.
Gift med
Torkildt Jonssön.
* Anna Reersdotter, född i Rossön, Tegneby.
Gift med Anders.
[ Son 740 ]
fmmmffmfmf
1482 Nils Magnusson-Sture = 1474
[ Dotter 741 ]
fmmmfmmmff
1500 Jon Toersson-Drotning, död 1400.
Godsägare,Länsfogde i Viken i Tjörn.
[ Son 750 ]
Barn utan känd moder:
* Orm Jonsson-Drotning, se ana 750.
fmmmmfffff
1504 Peder Jernskiegg, född i Norge. Adel i Ellinge
eller Birkholm, Danmark.
[ Maka 1505 ] [ Son 752 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Jakop Pedersson-Jernskiegg, född i Ellinge eller
Birkholm, Danmark.
* Anders Pedersson-Jernskiegg, född i Ellinge eller
Birkholm, Danmark.
* Nils Pedersson-Jernskiegg, född 1300, se ana 752.
fmmmmffffm
1505 NN Baden-ättling. Bosatt i Ellinge eller Birkholm,
Danmark.
[ Make 1504 ] [ Son 752 ]
Gift med föregående ana

Den guidade utflykten till Bohus fästning
och Ragnhildsholmen blev ett lyckat besök
i strålande solsken. Ett femtontal medlemmar
ställde upp. Den kvinnliga guiden
var med oss på båda platserna. Hon var
verkligen kunnig, och berättade allt som
var värt att veta om dessa gamla ruiner.
Här ser ni oss nedanför Fars Hatt
Mycket spännande har hänt under seklens
gång , och genom guiden fick vi veta en
hel del om dessa händelser. Här följer
valda delar ur fästningens och borgens
turistbroschyrer. Kungälvs fästning som
började byggas i början av 1300-talet hade
ett strategiskt läge och sägs ha varit en av
nordens starkaste borgar. Den byggdes
som försvar för Norges sydliga gräns. På
1300-talet blev Bohus regeringssäte och
uppehållsort för den svensk-norske
unionskungen Magnus Eriksson och hans
gemål Drottning Blanka. Under hela
medeltiden blir borgen plats för
riksrådsmöten, underhandlingar och
festligheter för Nordens styrande män och
kvinnor. Under 1500-talet anfölls borgen
sex gånger av svenskarna utan att kunna
intas. Hur borgen såg ut på medeltiden vet
man inte till alla delar. Under 1600- talet
blev borgen utsatt för sin kanske hårdaste
belägring . Bohus var då svenskt och det
var norrmän som med 10-15000 man
skulle inta Göteborg och Bohus. Det
lyckades inte, men skadorna på fästningen
Rapport från året som gått
Av Helge Svensson
17
var omfattande. Men under detta
århundrade gjordes också stora
ombyggnadsarbeten. Då uppfördes bl.a.
kanontornet Fars hatt, som ännu står kvar i
full höjd. Här finns också bevarad
fängelsehålan i tornkällaren, 6 meter djup
och helt utan dagsljus. Under Karl X11’s
krig mot Norge bortfördes flertalet kanoner
till Svinesund. På 1700-talet gjordes
reparationer av de mest förfallna murarna.
Och i slutet av 1700-talet lät man rasera
stora delar av fästningen. Under 1800-talet
användes ruinen som stenbrott av
kungälvsborna. Men i början av 1900-talet
startade omfattande utgrävnings- och
restaureringsarbeten, och idag är ruinen ett
statligt byggnadsminnesmärke. På
fästningen förekommer numera ofta
vigslar, och sommartid anordnas konserter
och annan underhållning på borggården där
en scen byggts upp.
Bland de många händelser som guiden
berättade, och som fastnat i minnet, är vad
”Dammen”, som ligger på yttre
borggården, har använts till. Före 1580
försåg den borgens besättning och husdjur
med färskvatten. Men den användes också
under häxprocessernas tid.
Här står vi vid dammen
Den som ansågs vara häxa blev kastad i
dammen. Sjönk hon var hon oskyldig, flöt
hon blev hon avrättad. Häxorna fick också
inta en dryck innehållande bolmört, som

växte runt fästningen. De blev då
sinnesförvirrade med försvagad tankeverksamhet.
Till och med deras barn kunde
man låta dricka giftet. De kunde då
hallucinera och bekräfta sin mammas resor
till Blåkulla. Det blev då lättare att fälla
laga dom. Från dammen kunde man också
se den lilla fönsterglugg bakom vilken
rummet är beläget där 1700-talsteologen
Tomas Leopold hölls inspärrad i 37 år för
sina irrläror. Han ifrågasatte kyrkan starkt.
Efter denna rundvandring fortsatte färden
till Ragnhildsholmen. Denna slottsruin
ligger några kilometer från Kungälv vid
Nordre Älv . Här lät Håkon Håkonsson
anlägga ett slott i mitten av 1200-talet. På
andra sidan älven låg den norska staden
Hela gänget mitt inne i borgen
Kungahälla. Den grundades i början av
1100-talet. Men redan 1135 plundrades
och brändes staden av en vendisk flotta
som bestod av ca 6000 man. De fick med
sig guld och ädelstenar. En träflisa från
Jesu kors som de också var ute efter var
emellertid gömd bakom kyrkan och
hittades inte. Den finns nu förvarad i
Trondheims kyrka. När flottan anlände
ropade de till stadens befolkning, ca 1500
personer, att de var fredliga och ville
handla. Dessa ställde då upp sig på
bryggan, som var 1 km lång och tog emot
dem istället för att gömma sig. De
slaktades brutalt. Starka män och vackra
kvinnor fick följa med tillbaka som slavar.
Slottet fick sitt namn efter Ragnhild, som
på den tiden kunde ställa till med gästabud
som kunde vara i 30 dagar. På den tiden
18
hade slottet sådana bekvämligheter som
rinnande vatten och toalett inne. De
inbjudna var den tidens betydande
personer. Slottet eller borgen var i bruk
endast under ett halvsekel varefter det
övergavs. Inte förrän i slutet av 1800-talet
påbörjades utgrävningarna av borgen, och
då gjordes många fynd. Även Selma
Lagerlöf gjorde tillsammans med en
amatörarkeolog utgrävningar vid borgen.
Hon vistades då hos en bror som bodde i
Kungälv. Brodern hade förresten en son
som hette Nils Holger!!
Besöken på de båda historiska platserna
avslutades med konsumerande av de
medhavda mackorna och kaffet i slänten
ner mot älven. Det var en lyckad och
lärorik dag.
Ett tack till Madelaine Rohman för hennes anteckningar
från utflykten
Under året har vi också haft besök av två
stycken gästföreläsare, Olga Dahl som
kunnigt och engagerande talade om hur
handstilarna har förändrats under århundradena,
samt ynglingen Gustav
Karlsson som talade om gamla mynt,
diskret sufflerad av fadern. Inte dåligt av
en ung grabb att ha ett sådant intresse för
sin hobby. Ett råd till eventuell upphittare
av ett gammalt mynt. Gör inte som en av
åhörarna gjorde. Han putsade upp ett mynt
från 1803 som han hittat i trädgårdslandet
med stålull för att få det riktigt blankt. Han
visste inte att det då tappar sitt värde.
Efterlysning
Min farfars farfars farfar hette Inge Olsson,
född 1737. Han gifte sig 1765-01-02 med
Annika Olofsdotter på Rörö och dog 1785-
04-12. Vet någon var han kom ifrån?
Min frus morfars morfar hette Carl Gustaf
Olsson Skutevik född 1816-01-03 i
"Bohuslän". Han var rotebåtsman i
Skarvik, Björkö och gift med Maria
Ericsdotter född ca 1811. Är det någon
som kan bidra med mera uppgifter om
dem?
Hälsningar
Björn Johansson b.j@sverige.nu

Riksarkivet
Den som är intresserad av att hänga med
till Stockholm för ett besök på Riksarkivet
en eller flera dagar, förslagsvis i höst, kan
höra av sig till Rolf Nilsson
Domstolsprotokoll
I västra och östra Hisings härad A 1a:Nr,
33.
Den 3/1 1856
Instämt till tinget Johannes Hermansson.
Åtalad för att ha slagit Andreas Hansson,
Hönö Röd. Johannes hade återtagit en dörj
i Andreas båt och därvid yttrat att den
skulle inte lämnas tillbaka. Då skulle hår
och hull ryka. Andreas menade nämligen
att dörjen var hans. Vittnen var Olaus
Christoffersson, Anders Bengtsson, Nils
Larsson, Gustav Andersson och hans
hustru Petronella Andersdotter. Olaus hade
sett slagsmålet. Anders vittnade att
Andreas i minst två månader måst hålla sig
vid sängen eller avstå sig från arbete.
Också de andras vittnesmål gick i samma
riktning.
Vittnen som på grund av fjordfärd och
islägg behövde tre dagar för dit och
hemfärd begärde 3 rdl 16 sk banko var.
Johannes ansåg att det var Andreas som
var orsak till slagsmålet.
Domslag den 7/2 1855
Johannes fick böta för fyra slag därav två
mindre sår uppstod. Till rätten 2 rdl 16
sk.b. Till Andreas för sveda och värk
läkare och tidsspillan 40 rdl. Och till
vardera vittnen 3 riksdaler.
19
Personerna i denna rättegång. Johannes
Hermansson inflyttad från Bokenäs 1848.
Olaus Christoffersson (fader Olaus) från
Harestad, Anders Bengtsson var infödd
rödbo, likaså Petronella Andersdotter,
hennes man Gustav Andersson kom från
Klädesholmen. Dessa sistnämnda var
farföräldrar till ”Gustav i Kvia”. Nils
Larsson var inflyttad från Solberga och gift
med Carolina Magnusdotter i Röd.
Andreas Hansa var näst äldste son till Hans
Svensson, han var far till Ingas Kaneles,
Hanses Alfred med flera.
Hämtat ur boken ”Röd – en by på Hönö”
Efterlysning
Vem var Anders Utbult?
I släkten Utbults släktkrönika från 1950
talet finns en historia om hur namnet
Utbult kom till.
Han skulle på ett fientligt krigsfartyg, som
han blivit tvingad till att lotsa in till
Göteborg, ha låst inne besättningen.
Besättningsmännen deltog i en fest under
däck och det var då han passade på att låsa
dem inne. För säkerhets skull satte han för
en järnbult. Han seglade sedan in till
Älvsborgs fästning och överlämnade
fartyget till kommendanten. Det var då han
fick namnet Utbult vilket betyder en bult
på utsidan. Enligt samma källa skulle han
ha kommit från Onsalatrakten innan han
hamnade på Öckerö. Innan han ändrade
namn skulle han ha hetat Andersson. Vi
tror oss veta att någon eller några har
försökt att ta reda på var han kom ifrån.
Det skulle vara roligt om ni hörde av er.
Ring eller skriv till oss.
Red.
Facit till
En liten läsövning: Vad Engelsmännens hage
använts till är det ingen som vet, en del källor
hävdar att platsen skulle ha använts som
grönsaksland där bl.a. lime odlades.

Göran Johanssons foto från gångna tider
Nilsens-Karl och Blenda m sonen Knut Karlsson
Här tar Josefin och Erik ”Rättarn”
Andersson igen sig efter uträttat arbete
”Snickar-August” Niklasson år 1938
20

Bertil Larsson som springpojke år 1936
Betty Larsson, Augusta o Doris Granberg tvättar vid tvättstugan år 1945
Martin o Albertina Bryngelsson m barnen Kristina (g Persson) o Olle-på-Hamna
21