Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

Bakgrund
Föreliggande rapport är resultatet av ett FoU-projekt som utvärderar uppdragsarkeologins
anbudsförfaranden. Projektet är ett led i Riksantikvarieämbetets
samlade arbete med att utveckla kvaliteten inom uppdragsarkeologin.
De olika insatserna syftar bland annat till att ge underlag för
arbetet med vägledning till Kulturminneslagen (KML). Här behöver göras
formuleringar av vad god kvalitet i uppdragsarkeologin innebär och hur
arbetet bör bedrivas för att uppnå denna. Andra insatser i detta arbete är
olika seminarier och de nationella konferenserna om kvalitet i uppdragsarkeologin
(2009) och rapportering och dokumentation (2011). Under 2009
pågick ett FoU-projekt med syftet att definiera kriterier för bedömning av
kvalitet inom uppdragsarkeologin (Kritz 2010). Ett annat FoU-projekt som
genomfördes 2008 berör i viss mån detta område och syftade till att ta fram
en modell för utformandet av handlingsprogram för uppdragsarkeologin.
Riksantikvarieämbetet har sedan arbetat med ett inriktningsdokument om
handlingsprogram för uppdragsarkeologin.
FoU-projekten ger möjlighet till fördjupning, vilket ger stort värde för
kvalitetsarbetet. De ger också underlag till kommande utvärderingar av
uppdragsarkeologins kvalitet, måluppfyllelse och kostnadseffektivitet. I
förlängningen kan resultaten även ligga till grund för studier om uppdragsarkeologins
samhällsnytta, det vill säga i vilken utsträckning verksamheten
uppfattas som nyttig eller betydelsefull av samhället.
Sedan revideringen av Riksantikvarieämbetets föreskrifter för uppdragsarkeologi
(KRFS 2007:2) har antalet anbudsförfaranden per år ökat
markant inom uppdragsarkeologin. Många länsstyrelser har under 2008
och 2009 gjort sitt första anbudsförfarande. De cirka 30 anbudsförfaranden
som görs årligen kan tyckas fåtaliga i relation till de närmare 1200 beslutade
arkeologiska undersökningarna men de står för närmare hälften av den
sammanlagda kostnaden för uppdragsarkeologin. Anbudsförfaranden har
bland länsstyrelsens handläggare ofta setts som en tidskrävande process där
det finns ett riskmoment i möjligheten att undersökare som inte tilldelats
undersökningen överklagar länsstyrelsens beslut. Ett överklagande medför
att processen förlängs, ofta med minst ett halvår. Detta är naturligtvis en
oönskad situation för alla inblandade. Från länsstyrelsehåll har därför efterfrågats
stöd vid utvärdering och bedömning av undersökningsplaner och en
analys av metoder för utvärdering vid anbudsförfaranden.
Länsstyrelsen har ansvar för att de arkeologiska undersökningar som
utförs är av vetenskapligt god kvalitet och genomförs till en kostnad som inte
är högre än motiverat (2 kap. 13§ KML). Uppdragsarkeologins föreskrifter
innehåller bestämmelser om hur länsstyrelsen ska beställa arkeologiska
undersökningar med syfte att garantera kvalitet och kostnadseffektivitet.
Att finna metoder för att bedöma kvalitet i relation till kostnaden i uppdragsarkeologins
undersökningsplaner är en komplicerad uppgift, vilket
detta FoU-projekt tydligt visar.