Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

80 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin 7.1.4 Resultat – Test 1 Vid genomgång av genomförda anbud enligt poängvägningsmodellen kunde konstateras att i drygt en tredjedel av besluten sammanfaller högst utvärderingspoäng/betyg för övriga kriterier med det anbud som också uppvisar lägsta pris. Kostnadseffektiviteten får i dessa upphandlingar därmed betraktas som god! I dessa ärenden har självfallet en justering av kriterierna inte någon påverkan på vinnande anbud. Vid ytterligare två upphandlingar där poängvägning använts har bara ett anbud gått vidare, varför justerad ny viktning ej varit aktuell. Likaså har inte de anbud där viktningen för genomförande och pris ursprungligen värdesatts till 50/50 prövats i nya procentsatser – totalt fem anbud, då omvandlingen till andra länsstyrelsers kriterier varit svår att översätta. Totalt sett har en justering av procentsättning för kriterierna gett ny anbudsvinnare i fem upphandlingar varav tre av dessa exemplifierats ovan. Dessa fem upphandlingar var fördelade på fyra olika länsstyrelser. För övriga studerade anbud (7 stycken) kvarstår vinnande anbud, oavsett att procentsatserna för valda kriterier ändrats. Rangordningen har i dessa fall ibland ändrats för de anbud som inte vunnit men några mer omfattande förändringar av resultatet var alltså inte noterbara. För de anbud som haft fler än två kriterier kan man konstatera att justerad procentsättning förändrat val av vinnande anbud i drygt 40 % av upphandlingarna. Störst påverkan på rangordning liksom utslag av ny vinnare av anbud kunde noteras i de fall kriterierna endast utgjordes av Genomförande och Pris med en viktning om 50 % vardera. Enligt min mening minskar det länsstyrelsens möjlighet att uppvärdera vissa kvalitativa aspekter i undersökningen/ anbudet samt att det gör utvärderingen mer generell och mindre tydlig. Utvärderingsinstrumenten blir också mer trubbiga då många värderade aspekter sammanvägts till en siffra (alla utom priset). I de upphandlingar flera undersökare ges högsta betyg för genomförandet blir priset därmed helt utslagsgivande. Samma sak gäller även för övriga procentsättningar, vid vilken fler kriterier viktas, där en hög andel högsta betyg (5p) riskerar att öka prisets genomslag vid den totala poängräkningen. Att bli mer restriktiv vid betygssättningen samt differentiera betygen i underkriterier inom respektive huvudkriterier skulle sannolikt ge en mer nyanserad bild av bedömning och betygssättning. Att ge högsta betyg skulle kunna likställas med att förslaget inte kan bli bättre eller att det motsvarar något exceptionellt, vilket säkert inte avspeglar den faktiska bedömningen i alla de anbud där högsta betyg utdelats. Vad man i övrigt kan se i ovanstående exempel är att ibland ganska små justeringar av procentsatserna kan få avgörande betydelse för det totala utslaget. Viktningen av kriterierna är därför viktiga att relatera till och se över inför varje ny upphandling, så att de anpassas till fornlämningens kunskapsvärde och angiven ambitionsnivå. Vad man inte kan utläsa ur utvärderingsprotokollen, där poängvägning använts vid utvärderingen, är om länsstyrelsen ansåg att det var ”rätt” anbud som vann. Alltså om det (ofta) lägre priset och högre slutpoängen också var
likvärdig med den mest kostnadseffektiva undersökningen. Den angivna viktningen för kriterierna möjliggör inte en sådan slutlig värdering av kostnadens rimlighet i förhållande till det förväntade vetenskapliga utbytet annat än i de fall kostnaden eller tidsåtgången bedöms som orimlig och anbudet inte går vidare till slutlig prisjämförelse. Sammanfattningsvis visar testet på att viktningen av kriterierna bör vid upprättandet av förfrågningsunderlaget övervägas noggrant, för att på bästa sätt kunna anpassas till den aktuella undersökningen. En allt för generös betygssättning bör också undvikas, då priset därigenom riskerar att bli en för dominerande faktor vid sammanvägningen. Användandet av decimaltal eller underkriterier (som del av det viktade huvudkriteriet) ger ökad differentiering mellan anbuden och redovisar enligt min mening tydligare de kvalitativa skillnader som värderats i det enskilda anbudet. En medvetenhet ska också finnas om att lägsta pris har påverkan på betygssättningen av alla övriga anbud, oavsett att detta inte vinner upphandlingen. Råder det osäkerhet om ett sådant anbud motsvarar eller kan leva upp till angiven ambitionsnivå samt om det kan generera ”god” arkeologi, bör man starkt överväga att förkasta det. Modelltest 81
Page 1:
FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5:
Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
8 Bedömnings- och utvärderingsmet
Page 12 and 13:
Arkeologisk undersökning i medelti
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33: 30 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 58 and 59: Arkeologiska undersökningar längs
Page 68 and 69: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 102 and 103: 100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 110 and 111: Arkeologiska undersökningar längs
Page 122: 120 Bedömnings- och utvärderingsm
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?