Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

80 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin
7.1.4 Resultat – Test 1
Vid genomgång av genomförda anbud enligt poängvägningsmodellen
kunde konstateras att i drygt en tredjedel av besluten sammanfaller högst
utvärderingspoäng/betyg för övriga kriterier med det anbud som också
uppvisar lägsta pris. Kostnadseffektiviteten får i dessa upphandlingar därmed
betraktas som god! I dessa ärenden har självfallet en justering av kriterierna
inte någon påverkan på vinnande anbud. Vid ytterligare två upphandlingar
där poängvägning använts har bara ett anbud gått vidare, varför justerad
ny viktning ej varit aktuell. Likaså har inte de anbud där viktningen för
genomförande och pris ursprungligen värdesatts till 50/50 prövats i nya
procentsatser – totalt fem anbud, då omvandlingen till andra länsstyrelsers
kriterier varit svår att översätta.
Totalt sett har en justering av procentsättning för kriterierna gett ny
anbudsvinnare i fem upphandlingar varav tre av dessa exemplifierats ovan.
Dessa fem upphandlingar var fördelade på fyra olika länsstyrelser. För
övriga studerade anbud (7 stycken) kvarstår vinnande anbud, oavsett att
procentsatserna för valda kriterier ändrats. Rangordningen har i dessa fall
ibland ändrats för de anbud som inte vunnit men några mer omfattande
förändringar av resultatet var alltså inte noterbara. För de anbud som haft
fler än två kriterier kan man konstatera att justerad procentsättning förändrat
val av vinnande anbud i drygt 40 % av upphandlingarna.
Störst påverkan på rangordning liksom utslag av ny vinnare av anbud
kunde noteras i de fall kriterierna endast utgjordes av Genomförande och Pris
med en viktning om 50 % vardera. Enligt min mening minskar det länsstyrelsens
möjlighet att uppvärdera vissa kvalitativa aspekter i undersökningen/
anbudet samt att det gör utvärderingen mer generell och mindre tydlig.
Utvärderingsinstrumenten blir också mer trubbiga då många värderade
aspekter sammanvägts till en siffra (alla utom priset). I de upphandlingar
flera undersökare ges högsta betyg för genomförandet blir priset därmed
helt utslagsgivande.
Samma sak gäller även för övriga procentsättningar, vid vilken fler
kriterier viktas, där en hög andel högsta betyg (5p) riskerar att öka prisets
genomslag vid den totala poängräkningen. Att bli mer restriktiv vid betygssättningen
samt differentiera betygen i underkriterier inom respektive
huvudkriterier skulle sannolikt ge en mer nyanserad bild av bedömning och
betygssättning. Att ge högsta betyg skulle kunna likställas med att förslaget
inte kan bli bättre eller att det motsvarar något exceptionellt, vilket säkert
inte avspeglar den faktiska bedömningen i alla de anbud där högsta betyg
utdelats.
Vad man i övrigt kan se i ovanstående exempel är att ibland ganska små
justeringar av procentsatserna kan få avgörande betydelse för det totala
utslaget. Viktningen av kriterierna är därför viktiga att relatera till och
se över inför varje ny upphandling, så att de anpassas till fornlämningens
kunskapsvärde och angiven ambitionsnivå.
Vad man inte kan utläsa ur utvärderingsprotokollen, där poängvägning
använts vid utvärderingen, är om länsstyrelsen ansåg att det var ”rätt” anbud
som vann. Alltså om det (ofta) lägre priset och högre slutpoängen också var