Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

72 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin och länsstyrelsen får istället ägna mer tid åt att väga de slutliga förslagen om genomförande mot varandra, i förhållande till kostnadens rimlighet. Utvärderingsprotokollet blir därmed tydligare. Modellen kommer att vara kompetenshöjande för båda parter. Undersökare får bättre insikt i länsstyrelsearbetet och länsstyrelsen blir i högre grad involverad i diskussionen kring det arkeologiska kunskapsläget och vetenskaplighet, liksom genomförandet i dess olika bemärkelser. Nackdelar Modellen är resurs- och tidskrävande och kräver sannolikt ökad grad av specialistkompetens om dialogen med undersökarna ska blir fruktsam. Enligt kammarkollegiets vägledning föreslås att en arbetsgrupp bör skapas från myndighetens sida, vilken deltar i samtliga möten under dialogen. Inför dialogen krävs också förberedelsetid för inläsning och för klargörande av vilka frågor som ska diskuteras vid mötet. Varje dialogomgång med respektive anbudsgivare skall dessutom dokumenteras och utvärderas fram till dess dialogen förklaras avslutad. Konsultation av experter kan också vara nödvändig mellan dialogtillfällena. Tidigare arkeologiutredningar har redan innan de nya föreskrifterna implementerades visat på behovet av personell förstärkning inom länsstyrelsen. Införandet av en upphandlingsmodell som, mot bakgrund av höjda kompetenskrav samt som kan förväntas vara ännu mer resurs- och tidskrävande än nuvarande modeller, kan komma att ha negativ konsekvens på övrig handläggning. Ett ökat krav på hög kompetens på länsstyrelsen blir troligen också nödvändigt vid användandet av denna modell med större behov av specialister, som komplement till övrig bred och generell kunskap inom länsstyrelserna. Det är idag 21 fristående myndigheter med samma uppdrag. Om ökat samarbete mellan länen, inom nätverken eller på mer central nivå skulle utvecklas, kan man på sikt tänka sig att resurser med ”rätt” kompetens från de olika länen kan samarbeta vid exempelvis upphandlingssammanhang. Andra möjligheter kan också vara tänkbara i form av anlitandet av extern expertis från exempelvis universitet eller liknande.
7. Modelltest För att pröva modellers betydelse för utfallet har genomförda anbudsförfaranden prövats i en annan modell, där detta varit möjligt. Alla anbud som utvärderats genom poängvägningsmodellen har studerats avseende lämplighet/möjlighet att tydliggöra skillnader i procentsättning av kriterierna. Avsikten var att pröva hur stor påverkan modellen har för valet av undersökare/anbud, liksom den påverkan procentsättningen har för utfallet. Det var därför lättast att använda en genomförd utvärdering enligt poängvägningsmodellen, där värdering var poängsatt/betygsatt och kriterierna värderade i procent enligt angivelserna i förfrågningsunderlaget. Vid prövning av annan matematisk utvärderingsmodell, liksom annan procentsättning av kriterierna, har ingen omvärdering av respektive länsstyrelses ursprungliga bedömning gjorts. Den tidigare genomförda utvärderingen och gjorda bedömningen/betygssättningen har därmed legat som grund för värderingen i den nya modellen. Då länsstyrelserna inte lägger samma innebörd i de huvudkriterier som utvärderats och viktats matematiskt har jämförelser, liksom omberäkningar av genomförda upphandlingar, ibland varit komplicerad. Jämförbarheten är därmed inte helt likvärdig, vilket kan ha påverkat resultatet. 7.1 Test 1 – Poängvägningsmodellen Som första test prövades att förändra procentsättningen av ett antal anbud enligt poängvägningsmodellen. De anbud som inte prövats i ”nya” procentsatser är de som vid utvärderingen endast viktats avseende Genomförande och Pris, då jämförelsen med andra länsstyrelsers viktning av kriterier varit svår att översätta på ett likvärdigt sätt. Likaså har de ärenden där lägsta pris och högsta betyg i genomförande sammanfaller inte studerats närmare, då utfallet inte skulle förändras vid ny viktning eller i de fall där endast en anbudsgivare gått vidare till prisjämförelse. Avseende övriga länsstyrelsers anbudsförfaranden där poängvägningsmodellen använts har alla dessa utvärderingar studerats för ny viktning för att klargöra hur utfallet påverkas av i förfrågningsunderlaget angivna procentsatser. Av dessa har 12 stycken testats i nya procentsatser, alternativt att lägsta pris tagits bort för att pröva om utfallet förändras avseende rangordning eller ny anbudsvinnare. De viktningar som prövats är de som var använda vid upphandlingar under 2009, avseende särskild undersökning och ser ut enligt följande: Utvärderingskriterier Vikt Vikt Vikt Vikt Kompetens Företag/personal 20 % 25 % 20 % 10 % Vetenskaplig relevans 25 % 30 % 30 % 20 % Genomförande 25 % 25 % 30 % 35 % Kostnad 30 % 20 % 20 % 35 % Ett urval av dessa redovisas vid respektive exempel nedan. Utvärderingskriterier Vikt Vikt Vikt Kompetens Företag/personal 30 % 20 % 0 % Kvalitet/Genomförande 40 % 55 % 50 % Kostnad 30 % 25 % 50 %
Page 1:
FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5:
Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
8 Bedömnings- och utvärderingsmet
Page 12 and 13:
Arkeologisk undersökning i medelti
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25: 22 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 58 and 59: Arkeologiska undersökningar längs
Page 68 and 69: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 102 and 103: 100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 110 and 111: Arkeologiska undersökningar längs
Page 122: 120 Bedömnings- och utvärderingsm
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?