Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

68 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin
preciserat och där skall-kraven kan formuleras på ett sådant sätt att genomförandet
av den arkeologiska undersökningen motsvarar länsstyrelsens krav
och förväntningar. Exempel på sådana ärenden kan vara beredande och
kunskapsinhämtande undersökningar, såsom särskild utredning och eventuellt
även förundersökning, där syftet främst är att ta fram ett underlag
inför ärendets fortsatta prövning. Kraven från länsstyrelsen bör vid val av
denna modell vara mycket tydligt preciseras avseende ambitionsnivå och
kompetens liksom omfattning av exempelvis fältinsatserna intensivt/extensivt
inom området/ytan, undersökningsmetodik, analysbehov, rapportering
etc. Man kan kortfattat säga att det är länsstyrelsen som genom skall-kraven
säkerställer förutsättningarna för god kvalitet och att valet av undersökare
slutgiltigt helt relateras till lägsta pris vid slutlig prisjämförelse.
En fördel med modellen är att utvärderingsmomentet sannolikt inte
blir särskilt tidsödande samt att anbudet är transparant, i den meningen
att undersökarna ges goda förutsättningar att räkna på genomförandet.
En risk med modellen är att länsstyrelsen blir direkt styrande samt måste
förutse alla delar och delmoment av undersökningen vid upprättandet av
förfrågningsunderlag. Likaså ställer det höga krav på länsstyrelsen avseende
kunskap och kompetens samt kännedom om aktuellt området och/eller de
fornlämningar som berörs av undersökningen. Modellen kommer inte heller
skapa förutsättningar för exempelvis metodutveckling inom arkeologin
eller öppna upp för nya tankar och idéer, om inte länsstyrelsen preciserar
detta i förfrågningsunderlaget. Modellen kan sannolikt också upplevas som
stel och mekanisk.
6.2.5 Argumenterande värdering
Utvärderingsmodellen är vid sidan av poängvägningsmodellen den vanligast
förekommande utvärderingsformen vid arkeologiska anbudsförfaranden och
har använts vid hälften av alla upphandlingar. Modellen är mig veterligt inte
använd vid upphandling enligt LOU och kan närmast liknas vid en bedömning
av en forskningsansökan. Vid utvärderingen bedöms anbuden enligt
de kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget och där länsstyrelsen ofta
särskilt anger under vilka punkter stor vikt kommer att läggas, vid bedömningen
av undersökningsplan/anbud. Ofta betonas här att det inte bara är
de enskilda delarna som värderas utan lika mycket hur dessa hänger samman
och relaterar till varandra i undersökningsplanen. Vid slutlig bedömning av
anbuden görs en samlad bedömning av kostnadens rimlighet i förhållande
till undersökningsplan, varefter den mest kostnadseffektiva undersökningsplanen/anbudet
antas.
Användbarhet vid arkeologisk upphandling
Vid samtal med handläggare från de länsstyrelser som använt poängvägningsmodellen
framkom en rad för- och nackdelar, vilka redovisas under
avsnitt 4.2.7 ”Utvärderingsmodell”. För- och nackdelar sammanfattas även
i avsnitt 7.