Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

aspekter. Kvalitetsbedömningen sker helt och hållet ske genom prövning
mot de obligatoriska kraven. De anbudsgivare som klarar de obligatoriska
kraven konkurrerar därefter mot varandra i en ren priskonkurrens. I en formell
mening kan detta tolkas som att vikten för kvalitet är noll, men detta
är självklart missvisande, eftersom upphandlingen kan prioritera kvalitet
högt genom att uppställa höga obligatoriska krav.
För- och nackdelar med Prisauktionssmodell
I konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport, 2009:10 kännetecknas
modellen av följande: Om varan eller tjänsten som upphandlas är relativt
lätt att beskriva och behoven möjliga att översätta till kvalitetskriterier i
form av obligatoriska krav är en tilldelning baserad på lägsta pris att föredra.
Detta gäller faktiskt i särskilt hög grad när det är kritiskt att en viss minsta
kvalitetsnivå inte understigs. Lägsta pris kan alltså kombineras med högt
ställda krav på kvalitet. Modellen ställer dock höga krav på upphandlande
myndighet, som måste ha god kännedom såväl om vilka behov som finns
hos den som ska använda varan eller tjänsten som om vad marknaden kan
erbjuda. Vidare krävs att kvalitet låter sig beskrivas och helst också mätas
eller dokumenteras med relativt hög precision.
Metoden är lämplig när det inte är kritiskt att en viss minsta kvalitetsnivå
uppnås, men där man kan befara att överkvalitet blir mycket dyrbar.
(Uppdragsforskningsrapport 2009:10, s. 8)
Användbarhet vid arkeologisk upphandling
Modellen har hittills inte prövats vid någon arkeologisk upphandling,
men är förenlig med föreskrifternas 18 §. Om förslaget till undersökning/
undersökningsplan vid anbudsutvärderingen bedöms uppfylla kriteriet för
god kvalitet och kostnadseffektivitet hänger alltså intimt samman med, dels
länsstyrelsens förmåga att utforma skall-kraven på ett sådant sätt att man
får det man efterfrågar, dels undersökarens anpassa undersökningen efter
detta. Prisjämförelsen vägs därmed inte i relation till kvalitet utan ställs
mot undersökarens/anbudets förmåga att leva upp till de av länsstyrelsen
ställda skall-kraven.
Ur Handboken anges följande: ”Ett förfrågningsunderlag ska vara utformat
så att det är ett fullgott underlag för upprättande av undersökningsplanen.
Länsstyrelsen ska sålunda ange förutsättningar för undersökningen och
tydliga ramar/riktlinjer för undersökningens genomförande. Det normala
tillvägagångssättet bör vara att länsstyrelsen dels anger undersökningens
syfte, inriktning, ambitionsnivå och målgrupper, dels efterfrågar undersökarens
förslag till preciserade frågeställningar och metoder för genomförandet
av undersökningen. Den möjlighet länsstyrelsen har att detaljstyra en
undersökning bör endast användas i de fall då detta bedöms vara av särskild
nödvändighet (Vägledning 2007: avsnitt 3.1, s. 13–14).
Mot bakgrund av ovanstående ges därmed möjlighet till användande
av modellen om länsstyrelsen anser det vara nödvändigt att detaljstyra en
undersökning, vilket användande av denna utvärderingsform också kräver.
Modellen skulle kunna vara tillämplig vid undersökningar där syftet är väl
Utvärderingsmodeller 67