Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

som beställare ska därmed inte underskattas i sammanhanget och är något
som ständigt bör utvecklas och förbättras, för att öka professionaliteten och
kvaliteten i anbudsprocessen.
5.1.5 Överklaganden
Statistiken visar att antalet överklaganden har ökat mellan åren 2008 och
2009 och statistiken visar också att risken för överklagande är större vid
användandet av den argumenterande modellen, jämfört de anbud som
utvärdera genom poängvägning. Av intervjuerna framkom att 75 % av de
tillfrågade länsstyrelserna har haft överklagade anbud och drygt 70 % av
undersökarna har överklagat beslut. En negativ konsekvens som båda nämner
är den ökade tidsåtgång och det merarbete som en överklagan innebär
samt de konsekvenser det får för genomförandet av undersökningen. En
erfarenhet man på länsstyrelserna fått är ökad noggrannhet av uppföljning
av formalia såsom skall-krav liksom att utvärderingsprotokollet överensstämmer
med förfrågningsunderlaget. Erfarenheter från överklaganden
som nämnts från undersökarna är mest negativa och sägs av många leda
till en långvarigt dålig relation med Länsstyrelsen. Av de länsstyrelser som
använder poängvägningsmodellen har tre av dessa haft överklagade beslut
(tre av sex länsstyrelser). De länsstyrelser där den argumenterande modellen
används har fem av sex haft beslut som överklagats.
Orsaken bakom ökningen av antalet överklagningar har inte närmare
studerats inom ramen för detta arbete men flera olika förklaringar kan,
enligt min mening, vara tänkbara till denna utveckling. Sänkta beloppsgränser
för när anbud ska genomföras medför ökad konkurrens om fler
av de mest kostnadskrävande undersökningarna, jämfört med tidigare år
(>30 prisbasbelopp). Mycket tid läggs ner på upprättande av anbud, vilket
genererar en kostnadsförlust i de fall anbudet tilldelas någon av konkurrenterna,
speciellt kännbart blir det i de län där få anbud genomförs. Att
då söka svagheter eller felaktigheter i det vinnande anbudet, alternativt i
Länsstyrelsens utvärdering och bedömning, kan vara en sätt att reagera på
utfallet vid anbudsförfarandet i syfte att få detta ändrat. 2007 års kostnader
för arkeologiska undersökningar var nära dubbelt så höga som år 2008. Statistiken
för 2009 finns ännu ej publicerad men enligt Riksantikvarieämbetets
statistik skiljer sig inte detta år nämnvärt åt från 2008 års kostnader. Detta
får konsekvenser för undersökarnas möjlighet att behålla personal, vilket
under rådande konkurrenssituation också kan ha varit bidragande till att
antalet överklaganden ökat. Antalet undersökare som vann upphandlingar
var också högre 2009 än 2008, vilket ökat konkurrensen ytterligare. Likaså
har länsstyrelserna i högre grad valt att förkasta anbud 2009, vilket även det
kan ha resulterat i det ökade antalet. Ytterligare en orsak till ökningen kan
hänga samman med att man som undersökare vill ”testa” systemet med de
reviderade föreskrifterna innan de funnit sin slutliga form (RAÄ rapport,
överklaganden av beslut enligt 2–4 kap. KML, s. 23).
Trots den negativa utvecklingen har utvärderingarna, enligt min mening,
blivit både bättre och tydligare under 2009 och handläggningen av anbudsförfarande
hos länsstyrelsen visar generellt på en ökad säkerhet och pro-
Analys och slutsatser 59