Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

Valet av hur att ange ambitionsnivån avspeglar sannolikt till viss del olika
syn på vad man vill få in för typ av anbud vid en upphandling. En hårt styrd
ambitionsnivå med många direktiv formar anbuden därefter, vilket i sig
borde underlätta utvärderingsmomentet och jämförelsen anbuden emellan
avsevärt. Enligt min mening finns det dock nackdelar med en för hård styrning
då man därigenom riskerar att få in snarlika anbud, med risk för att
undersökarnas olika förslag till genomförande begränsas i allt för hög grad.
Utrymmet för ”nytt” tänkande och för ”nya” frågeställningar och metodval
kan därmed minska, vilket på sikt kan reducera kunskapstillväxten. En diffust
angiven ambitionsnivå kan å andra sidan skapa otydliga direktiv för
undersökarna att förhålla sig till vid upprättandet anbud, vilket kan försvåra
utvärderingen samt kan skapa stora kostnadsdifferenser anbuden emellan.
Den av Länsstyrelsen angivna ambitionsnivån måste dessutom vara
tydligt kopplad till den beskrivna kunskapspotentialen, vilka inte behöver
vara likvärdiga om man anger den i termer av låg/hög/normal eller liknande.
För att ta vara på en fornlämnings kunskapsinnehåll, oavsett om det är högt
eller lågt, får ambitionsnivån anpassas efter förutsättningarna. En exempelvis
låg eller medelhög kunskapspotential behöver därför inte automatiskt
genomföras med en likvärdig ambitionsnivå. Insatserna som krävs måste,
enligt min mening, istället värderas utifrån de förutsättningar som råder för
dokumentationen av den enskilda lämningen. En hög ambitionsnivå kan
ibland därför vara motiverat för att angiven kunskapspotential ska kunna
tas tillvara, även om denna bedömts som jämförelsevis lägre.
5.1.3 Kostnaden
Vid en jämförelse av de beslut där lägst anbudspris vann, alternativt inte vann
upphandlingen, kan man konstatera att vald utvärderingsmodell inte tycks
ha någon direkt inverkan på utslaget. Totalt två tredjedelar av anbuden som
med lägst pris gick vidare till prisjämförelse har tagit hem anbudet, oavsett
val av utvärderingsmodell. Skillnader finns dock i länsstyrelsernas syn på
kostnaden där de som använder poängvägningsmodellen ansåg att priset
får, eller kan få, ett allt för stort genomslag i utvärderingarna. Grunden till
”problemet” ansågs generellt hänga samman med viktningen i procent, vilket
omöjliggör en värdering efter det att kostnaden tagits fram, såvida anbudet
som helhet bedömts som rimligt. Av de länsstyrelser som använder sig av
den argumenterande modellen var det endast en länsstyrelse som ansåg att
det finns en risk i att priset får alltför stort genomslag, eller negativt påverkar
bedömningen i utvärderingarna.
I princip alla länsstyrelser gör en bedömning av vad som kan förväntas
vara en rimlig kostnad inför en upphandling och den beslutade kostnaden
ligger i de allra flesta fallen i nivå med den förväntade. I de fall kostnaden
varierat stort mellan anbudsgivarna betonades ambitionsnivån som en avgörande
faktor i detta sammanhang.
Majoriteten av undersökarna anser att kostnadsvariationer mellan anbuden
hänger samman med otydligheter i förfrågningsunderlaget, i synnerhet
då avseende den angivna ambitionsnivån. Skillnader i bedömningen på olika
länsstyrelser av vad som anses vara en rimlig kostnad betonades också. En
Analys och slutsatser 57