Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
54 <strong>Bedömnings</strong>- <strong>och</strong> <strong>utvärderingsmetoder</strong> <strong>inom</strong> <strong>uppdragsarkeologin</strong><br />
respektive avläsa nyanser <strong>och</strong> skillnader, var en positiv konsekvens vid poängvägningsmodellen<br />
som framhölls vid intervjun. För den argumenterande<br />
värderingen betonades att länsstyrelsen där bättre kan värdera prisets relation<br />
till kvalitet samt att utvärderingen av undersökarna upplevdes kunna ge en<br />
ökad förståelse för hur anbudet bedömts. Oavsett val av modell framkom<br />
att majoriteten av handläggarna var nöjda med sin valda utvärderingsmodell<br />
<strong>och</strong> hade inte för avsikt att byta. Sannolikt har man nu inarbetat rutiner<br />
för genomförandet av anbudsförfarande såsom mallar <strong>och</strong> arbetssätt, vilka<br />
utvecklats <strong>och</strong> förbättrats successivt. Insatsen som krävs för att pröva annan<br />
modell blir därmed hög. Några av de länsstyrelser som intervjuades uppgav<br />
dock, (utan att frågan ställdes) att om fördelarna med annan modell kunde<br />
påvisas fanns ingen ovilja till att byta eller pröva annan utvärderingsmodell.<br />
Av sex undersökare ansåg fyra av dessa att poängvägningsmodellen var att<br />
föredra. Två undersökare menade att val av modell inte var avgörande, utan<br />
att det betydelsefulla var att värderingen är tydlig <strong>och</strong> begriplig<br />
5.1.1 Kriterier vid anbudsutvärdering<br />
Majoriteten av länsstyrelserna använder i princip samma kriterier vid utvärdering<br />
av anbud, oavsett modell. Dessa är vanligen benämnda Kompetens,<br />
Genomförande <strong>och</strong> Vetenskaplig relevans/förankring. Flertalet länsstyrelser<br />
som använder den argumenterande modellen anger i förfrågningsunderlag<br />
från 2009 vad man avser att lägga särskild vikt vid, vid utvärderingen såsom<br />
undersökarens förmåga att anpassa undersökningsplanens ambitionsnivå<br />
till fornlämningens potential, vetenskaplig kvalitet <strong>och</strong> genomförande, eller<br />
metod- <strong>och</strong> analysval i relation till frågeställningarna. De tendenser som<br />
kan skönjas vid poängvägningsmodellen är att värdesättandet av kriteriet<br />
Genomförande har ökat <strong>och</strong> att vikten för Kostnaden minskat. Man kan<br />
också konstatera att flertalet länsstyrelser använder en oförändrad viktning,<br />
oavsett vad som ska undersökas vid särskild undersökning. Samma sak<br />
gäller i princip även för den argumenterande modellen, där angivelserna i<br />
förfrågningsunderlaget ofta är likadana från anbud till anbud.<br />
Intervjuerna med undersökare visade generellt på ett behov av ökad tydlighet<br />
om vad som efterfrågas samt vad, <strong>och</strong> på vilka grunder, utvärderingen<br />
kommer att göras. Flera undersökare ansåg att det är olyckligt att värderingen<br />
av kriterierna skiljer sig åt mellan länsstyrelserna <strong>och</strong> att man därför<br />
tvingas anpassa anbudets innehåll samt pris till den Länsstyrelse det gäller.<br />
Flera undersökare ansåg också att personalens kompetens istället borde<br />
formuleras som ett skall-krav med minimikrav istället för ett kriterium.<br />
De kriterier som anges i förfrågningsunderlaget utgör en central grund,<br />
utifrån vilken undersökarna har att upprätta sitt anbud. Länsstyrelsens<br />
beställarroll <strong>och</strong> tydlighet i denna, är således till stor del avgörande för<br />
undersökarnas möjlighet att anpassa anbudet till de förutsättningar som<br />
anges. Enligt min mening måste större vikt läggas vid angivelserna av hur<br />
man värdesätter kriterierna, oavsett val av utvärderingsmodell, så att dessa<br />
anpassas till både det aktuella uppdraget <strong>och</strong> den enskilda lämningens<br />
potential. Detta kan handla om exempelvis förmågan att formulera relevanta<br />
frågeställningar utifrån kunskapsläge eller angiven inriktning, beröra