Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

50 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin Undersökarnas synpunkter Merparten av undersökarna angav att det sätt länsstyrelserna anger ambitionsnivån på är mycket varierande samt att den ofta uppfattas som otydlig och svår att förhålla sig till vid upprättande av anbud. Benämningar som ”hög”, ”låg” eller liknande ansågs av fyra undersökare vara otillräckliga som grund för avvägning och anpassning, speciellt i de fall begreppet ”hög” används slentrianmässigt vid anbudsförfarande. Även relationen till procentangivna kriterier bedömdes av flera inte utgöra något stöd för anpassning till ambitionsnivå, då procentsatserna ofta är oförändrade från anbud till anbud. Alla undersökare upplevde det som mer eller mindre svårt att anpassa anbudet till angiven ambitionsnivå. Vissa angav att anpassningen fungerade relativt bra i vissa län och att det var svårare att hitta rätt nivå i andra. Begreppet ”hög” var enligt många svårt att förhålla sig till, speciellt i de fall det inte preciserats närmare vad innebörden är eller i de fall formuleringar gjorts i svepande ordalag. Hur hög är ”hög” och vad är rimligt? Några undersökare menade att det handlar om att kunna läsa länsstyrelsens tankar eller att man får försöka läsa mellan raderna för att hamna rätt. Någon upplevde att länsstyrelsen, först efter det att anbuden utvärderats, tar ställning till vad som för anbudet är en passande ambitionsnivå. Undersökarna tillfrågades hur ambitionsnivån är formulerad när den är väl beskriven samt hur man skulle vilja att den tydliggjordes i förfrågningsunderlaget. De svar som inkom var av olika karaktär och pekade åt olika håll, även om en ökad tydlighet kring innebörden av angiven ambitionsnivå var gemensamt för dem. Om begrepp såsom ”hög” eller ”låg” används krävs, enligt fem undersökare ett förtydligande av dess innebörd. Tre undersökare betonade att det, speciellt vid förundersökning, underlättade om länsstyrelsen kunde ange en minsta andel som skulle undersökas. Antingen i procent angiven eller till antal räknat, beroende på vad som åsyftas. Fyra undersökare ansåg att vid slutunderökning borde tydliga prioriteringar anges i förfrågningsunderlaget över vad som ska, respektive inte ska, undersökas. Endast två undersökare tog upp förhållandet mellan angiven kunskapspotential och ambitionsnivå, som grund för att kunna anpassa och hitta rätt nivå. Någon undersökare menade att formuleringar såsom; ”Undersökningen ska åtminstone svara på…” vore tydliggörande och en annan menade att ambitionsnivån behöver kopplas mer till den angivna inriktningen. 4.2.9 Övergripande erfarenheter Länsstyrelsernas synpunkter De positiva erfarenheter som länsstyrelserna betonade från genomförda anbudsförfaranden var att kompetensen höjts generellt hos undersökarna samt att kvaliteten på undersökningsplanerna blivit mycket bättre. Anbudsläsning och utvärdering har även höjt kompetensen hos Länsstyrelsen. Konkurrenssituationen har också medfört att nivån överlag höjts på undersökningsplaner och att man kan notera en tydligare koppling till aktuellt forskningsläge. Som positiva bieffekter noterades även att kvalitetssäkringen hos undersökarna förbättrats och att exempelvis tider hålls bättre och att rapportskulder minskar.
De negativa erfarenheterna som framhölls av länsstyrelserna var främst den ökade tidsåtgången för handläggningen, vilket får konsekvenser för övrigt arbete, skapar långa handläggningstider samt minskar utrymme för tillsyn och uppföljning. Som handläggare saknade flera också möjlighet att påverka förslagen till undersökning samt möjlighet till att ha en dialog och diskussion med undersökarna innan beslut. En annan vanlig negativ synpunkt gällde det arkeologiska samtalet och debatten mellan undersökarna, vilket av flera länsstyrelser upplevdes som reducerad eller obefintlig som följd av konkurrensen. Det arkeologiska utbytet/diskussion kring arkeologin mellan undersökarna har enligt flera minskat. Att den undersökare som genomfört tidigare undersökning (utredning/förundersökning) ”håller inne” med information i samband med anbud lyftes också fram som ett problem. Flera länsstyrelser var också ifrågasättande till om arkeologin förbättrats i stort eller om den vetenskapliga kvaliteten höjts till följd av anbudsförfarande. Undersökarnas synpunkter De positiva erfarenheter som betonades av undersökarna var en kvalitetshöjning vilket genererat vassare frågeställningar och tydligare undersökningsplaner, vilket framhölls av tre undersökare. Fyra undersökare, varav tre privata, såg positivt på konkurrenssituationen vid anbudssammanhang då detta ökar möjlighet till att erhålla uppdrag respektive att förfarandet ger utrymme för fler aktörer på marknaden. Två undersökare menade att konkurrensen leder till utveckling samt ökad professionalitet. Någon ansåg att kompetens och kunskapsläge ökat hos både undersökare och länsstyrelse och någon annan att det är positivt att genom utvärderingarna få respons på det anbud man lämnat. Att hela kedjan värderas borgar för god kvalitet. De negativa erfarenheterna som framhölls av undersökarna handlade bland annat om konsekvenserna av pressade anbudspriser, vilket betonades av fem av sju undersökare. Det som i detta sammanhang främst lyftes fram var kortade rapporttider (i förhållande till fälttid), som enligt fyra undersökare bedömdes vara mycket olyckligt för möjligheten till både tolkning och bearbetning av resultat från undersökningen. Utvecklingen mot allt mer begränsade eller nedskurna rapporttider ansågs också stämma dåligt överens med ökade krav på formulerandet av preciserade och avancerade frågeställningar i undersökningsplan. De pressade priserna får även negativa konsekvenser för analysval och konserveringskostnader, vilka av undersökarna medvetet hålls låga för att öka möjligheten att ta hem anbudet vid slutlig prisjämförelse. Flera ser också negativt på all den tid som läggs på att skriva anbud, varav två av dessa menar att otydligheter i förfrågningsunderlag, främst avseende ambitionsnivån, medverkar till att stora resurser lagts i onödan om man missförstått dessa delar i förfrågningsunderlaget. Tre undersökare har synpunkter på länsstyrelsernas utvärdering, varav den ena anser att de bestämmer vad de vill ha först när anbuden utvärderas och att besluten utformas för att anpassas till den undersökare man vill gynna. Den andre anser att det ibland kan saknas en trovärdig vetenskaplig kvalitetsbedömning och den tredje menar att olikheter i upphandlingsförfarandet och bedömning länsstyrelserna emellan är negativt. Intervjuer 51
Page 1: FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5: Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7: Arkeologiska undersökningar längs
Page 10 and 11: 8 Bedömnings- och utvärderingsmet
Page 12 and 13: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 16 and 17: 14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 68 and 69: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 102 and 103:
100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122:
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?