Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

50 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin
Undersökarnas synpunkter
Merparten av undersökarna angav att det sätt länsstyrelserna anger ambitionsnivån
på är mycket varierande samt att den ofta uppfattas som otydlig
och svår att förhålla sig till vid upprättande av anbud. Benämningar som
”hög”, ”låg” eller liknande ansågs av fyra undersökare vara otillräckliga som
grund för avvägning och anpassning, speciellt i de fall begreppet ”hög”
används slentrianmässigt vid anbudsförfarande. Även relationen till procentangivna
kriterier bedömdes av flera inte utgöra något stöd för anpassning till
ambitionsnivå, då procentsatserna ofta är oförändrade från anbud till anbud.
Alla undersökare upplevde det som mer eller mindre svårt att anpassa
anbudet till angiven ambitionsnivå. Vissa angav att anpassningen fungerade
relativt bra i vissa län och att det var svårare att hitta rätt nivå i andra.
Begreppet ”hög” var enligt många svårt att förhålla sig till, speciellt i de fall
det inte preciserats närmare vad innebörden är eller i de fall formuleringar
gjorts i svepande ordalag. Hur hög är ”hög” och vad är rimligt? Några undersökare
menade att det handlar om att kunna läsa länsstyrelsens tankar eller
att man får försöka läsa mellan raderna för att hamna rätt. Någon upplevde
att länsstyrelsen, först efter det att anbuden utvärderats, tar ställning till vad
som för anbudet är en passande ambitionsnivå.
Undersökarna tillfrågades hur ambitionsnivån är formulerad när den är väl
beskriven samt hur man skulle vilja att den tydliggjordes i förfrågningsunderlaget.
De svar som inkom var av olika karaktär och pekade åt olika håll,
även om en ökad tydlighet kring innebörden av angiven ambitionsnivå var
gemensamt för dem. Om begrepp såsom ”hög” eller ”låg” används krävs,
enligt fem undersökare ett förtydligande av dess innebörd. Tre undersökare
betonade att det, speciellt vid förundersökning, underlättade om länsstyrelsen
kunde ange en minsta andel som skulle undersökas. Antingen i procent
angiven eller till antal räknat, beroende på vad som åsyftas. Fyra undersökare
ansåg att vid slutunderökning borde tydliga prioriteringar anges i förfrågningsunderlaget
över vad som ska, respektive inte ska, undersökas. Endast
två undersökare tog upp förhållandet mellan angiven kunskapspotential
och ambitionsnivå, som grund för att kunna anpassa och hitta rätt nivå.
Någon undersökare menade att formuleringar såsom; ”Undersökningen
ska åtminstone svara på…” vore tydliggörande och en annan menade att
ambitionsnivån behöver kopplas mer till den angivna inriktningen.
4.2.9 Övergripande erfarenheter
Länsstyrelsernas synpunkter
De positiva erfarenheter som länsstyrelserna betonade från genomförda
anbudsförfaranden var att kompetensen höjts generellt hos undersökarna
samt att kvaliteten på undersökningsplanerna blivit mycket bättre. Anbudsläsning
och utvärdering har även höjt kompetensen hos Länsstyrelsen.
Konkurrenssituationen har också medfört att nivån överlag höjts på undersökningsplaner
och att man kan notera en tydligare koppling till aktuellt
forskningsläge. Som positiva bieffekter noterades även att kvalitetssäkringen
hos undersökarna förbättrats och att exempelvis tider hålls bättre och att
rapportskulder minskar.