Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

48 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin Modellen gör det lätt att jämföra anbud. Då bedömningen görs på ”mjuka värden” passar det bättre att värdera i ord än i siffror. Modellen ger utrymme att värdera sådant som kan vara svårt att poängsätta. Den ger möjlighet att värdera kvalitet kontra pris. Prisets ”riktighet” i förhållande till kvalitet säkras. Bedömningen görs inte om kostnaden är hög eller låg utan om den är rimlig. Nackdelarna med modellen beskrevs av länsstyrelserna på följande sätt: Modellen tar mycket tid i anspråk vid utvärderingstillfället! Vissa anser att det är svårt veta hur mycket man ska skriva för att budskapet ska nå fram samt att modellen har en lägre grad av genomsiktlighet. Några ansåg att risken för överklagande var större och att man måste vara försiktig i sina omdömen och väga orden för att undvika detta. Då det till viss del rör sig om subjektiva värderingar kan man ej visa svart på vitt i siffror på hur man värderar. Någon ansåg också att modellen kan upplevas som svår att förstå för undersökaren. Undersökarnas synpunkter Fördelarna som undersökarna angav sammanfattas enligt följande: Sex av sju undersökare besvarade frågan. Hälften av dessa ansåg att den argumenterande värdering ger ökad förståelse för vad man gjort bra eller dåligt i anbudet. Modellen ansågs av två ge en mer nyanserad respektive fördjupad förklaring till värderingen samt att detta ökar förståelsen för den bedömning länsstyrelsen gjort. Länsstyrelsen tvingas formulera sig och utvärderingen motiveras. Nackdelarna som undersökarna angav sammanfattas enligt följande: Modellen ansågs av flertalet (sex av sju) kunna vara mer eller mindre otydlig. Utvärderingen försvårade möjligheten att utläsa skillnader mellan anbuden och relevansen kunde ibland kännas osäker. Någon ansåg att den i vissa fall kunde vara förvirrande och att man saknade underlag att förhålla sig till. En annan undersökare tyckte modellen var för intetsägande för att användas för kvalitets- eller kompetenshöjande åtgärder hos undersökarna. Undersökarna tillfrågades även om vilken modell de ansåg var bäst vid anbudsutvärdering. Sex undersökare besvarade frågan och av dem ansåg fyra att poängvägning med tydlig skriftlig motivering var att föredra. En av dessa undersökare ansåg också att endast två kriterier borde utvärderas – Genomförande och Pris. Av övriga två undersökare ansåg den ena att det inte spelar någon roll vilken modell som används. Det viktiga är att utvärderingen är tydlig och begriplig. Den andra undersökaren tyckte att man antingen ska ha ett klart definierat poängsystem eller att man använder sig av två värderingskategorier: Godkänd eller Underkänd med i förväg formulerade definitioner med förklarande och motiverande text. 4.2.8 Ambitionsnivå Länsstyrelsernas synpunkter Alla länsstyrelser ger någon form av direktiv på vad och hur lämningen ska undersökas, kopplat till undersökningens inriktning. Dessa direktiv eller klargjorda prioriteringar kan i förfrågningsunderlaget utgöras av vad man
ska lägga särskild vikt vid, respektive vad av och/eller hur, fornlämningen ska undersökas. Direktiven kan vara kopplade till specifik tidsperiod, prioriteringar inom undersökningsytan, metodval, dokumentationsnivå etc. Vissa länsstyrelser har valt att ange detaljerade anvisningar kring genomförandet medan andra mer underförstått överlåter denna bedömning till undersökarna. Begreppen låg och hög (och ibland normal, medel eller medelhög) används (enligt intervjusvaren) av åtta av tolv tillfrågade länsstyrelser. Några av dessa använder generellt alltid ”hög” när upphandlingen avser särskild undersökning. Flera länsstyrelser betonar betydelsen av att inte vara allt för styrande i förfrågningsunderlaget för att skapa utrymme för undersökarna att utveckla sina frågeställningar och förslag till genomförande. Endast två länsstyrelser angav förhållandet mellan angiven kunskapspotential och ambitionsnivå som vägledande för undersökarna att hitta rätt i ambitionsnivån. Från en handläggare kom ett förslag om att man exempelvis kunde precisera de kvaliteter som fornlämningen besitter i relation till ambitionsnivån avseende innehåll, kunskapsmässigt, och så vidare, för att tydliggöra vad som avses med angiven nivå. Flertalet Länsstyrelser anser det vara mer eller mindre komplicerat att ange ambitionsnivån och endast två (av tolv) länsstyrelser ansåg att detta inte vållade några problem. Problemen uppfattades av flertalet utgöras av hur man genom ord eller anvisningar klargör angiven ambitionsnivå. Hos vissa nämndes även värderingar av lämningstyper som ett problem, i de fall man som handläggare saknar tillräcklig kompetens. Förutom problemen med att på ett tydligt sätt definiera ambitionsnivån betonades svårigheten även ligga i avvägningen mellan hur styrande Länsstyrelsen ska vara i förfrågningsunderlaget för att ändå skapa tillräckligt fria ramar för undersökarna att formulera frågeställningar och förslag, liksom betydelsen av att stimulera och ge utrymme för nya tankar och infallsvinklar, metodutveckling och så vidare. Endast två länsstyrelser, vilka haft ett litet antal anbud under den aktuella perioden, ansåg att angiven ambitionsnivå hade uppfattats ”rätt” av undersökarna. En av dessa har dock endast haft ett anbud och den andra länsstyrelsen var en av dem som inte ansåg att det var komplicerat att ange ambitionsnivå i förfrågningsunderlaget. Övriga länsstyrelser ansåg att undersökarna, i högre eller lägre grad, hade svårt att förstå innebörden i ambitionsnivån vid några eller flera av genomförda anbud. Skillnaden i ambitionsnivå kunde i dessa upphandlingar noteras i stora kostnadsdifferenser, skillnader i beräknad fältinsats samt problem med att prioritera insatserna. Likaså kunde undersökarnas olika förförståelse, kunskapsbakgrund och erfarenhet att gräva den aktuella fornlämningstypen vara av betydelse. Otydligheter i förfrågningsunderlaget eller att undersökarna frångår anvisningarna var en annan anledning som nämndes till att ambitionsnivån kunde missuppfattas. Intervjuer 49
Page 1: FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5: Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7: Arkeologiska undersökningar längs
Page 10 and 11: 8 Bedömnings- och utvärderingsmet
Page 12 and 13: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 16 and 17: 14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 68 and 69: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 100 and 101:
98 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 102 and 103:
100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122:
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?