Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

48 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin
Modellen gör det lätt att jämföra anbud. Då bedömningen görs på ”mjuka
värden” passar det bättre att värdera i ord än i siffror. Modellen ger utrymme
att värdera sådant som kan vara svårt att poängsätta. Den ger möjlighet
att värdera kvalitet kontra pris. Prisets ”riktighet” i förhållande till kvalitet
säkras. Bedömningen görs inte om kostnaden är hög eller låg utan om den
är rimlig.
Nackdelarna med modellen beskrevs av länsstyrelserna på följande sätt:
Modellen tar mycket tid i anspråk vid utvärderingstillfället! Vissa anser att
det är svårt veta hur mycket man ska skriva för att budskapet ska nå fram
samt att modellen har en lägre grad av genomsiktlighet. Några ansåg att
risken för överklagande var större och att man måste vara försiktig i sina
omdömen och väga orden för att undvika detta. Då det till viss del rör sig
om subjektiva värderingar kan man ej visa svart på vitt i siffror på hur man
värderar. Någon ansåg också att modellen kan upplevas som svår att förstå
för undersökaren.
Undersökarnas synpunkter
Fördelarna som undersökarna angav sammanfattas enligt följande:
Sex av sju undersökare besvarade frågan. Hälften av dessa ansåg att den
argumenterande värdering ger ökad förståelse för vad man gjort bra eller
dåligt i anbudet. Modellen ansågs av två ge en mer nyanserad respektive
fördjupad förklaring till värderingen samt att detta ökar förståelsen för den
bedömning länsstyrelsen gjort. Länsstyrelsen tvingas formulera sig och
utvärderingen motiveras.
Nackdelarna som undersökarna angav sammanfattas enligt följande:
Modellen ansågs av flertalet (sex av sju) kunna vara mer eller mindre otydlig.
Utvärderingen försvårade möjligheten att utläsa skillnader mellan anbuden
och relevansen kunde ibland kännas osäker. Någon ansåg att den i vissa fall
kunde vara förvirrande och att man saknade underlag att förhålla sig till. En
annan undersökare tyckte modellen var för intetsägande för att användas för
kvalitets- eller kompetenshöjande åtgärder hos undersökarna.
Undersökarna tillfrågades även om vilken modell de ansåg var bäst vid
anbudsutvärdering. Sex undersökare besvarade frågan och av dem ansåg
fyra att poängvägning med tydlig skriftlig motivering var att föredra. En
av dessa undersökare ansåg också att endast två kriterier borde utvärderas
– Genomförande och Pris. Av övriga två undersökare ansåg den ena att det
inte spelar någon roll vilken modell som används. Det viktiga är att utvärderingen
är tydlig och begriplig. Den andra undersökaren tyckte att man
antingen ska ha ett klart definierat poängsystem eller att man använder sig
av två värderingskategorier: Godkänd eller Underkänd med i förväg formulerade
definitioner med förklarande och motiverande text.
4.2.8 Ambitionsnivå
Länsstyrelsernas synpunkter
Alla länsstyrelser ger någon form av direktiv på vad och hur lämningen ska
undersökas, kopplat till undersökningens inriktning. Dessa direktiv eller
klargjorda prioriteringar kan i förfrågningsunderlaget utgöras av vad man