Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

46 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin
het, genomsiktlighet och rättssäkerhet. Poäng kopplas till beskrivande text
för att öka förståelsen hos undersökarna. Modellen upplevs också vara ett
stöd vid värderingen och ett sätt att uttrycka och öka tydligheten i vad och
hur man värderar. Dessutom betonades att modellen gör det enklare att
förstå länsstyrelsens bedömning för dem som inte är insatta i arkeologin
(exempelvis företagaren) samt för domstol vid ett eventuellt överklagande.
Nackdelarna med modellen beskrevs av länsstyrelserna på följande sätt:
Man analyserar inte kostnad i förhållande till kvalitet och genomförande,
varför priset blir utslagsgivande. Det är svårt att ange ”rätt” procentsats i
förfrågningsunderlaget liksom att sätta ”rätt” betyg vid utvärderingen. Det
finns inga nyanser i betyget. Små skillnader i anbud är svårt att omvandla till
en siffra och kan få stor konsekvens i betygssättningen. Modellen upplevs
som stel och man är vid utvärderingen låst vid den viktning man angett.
Svårighet finns också vid att hantera låga kostnader.
Undersökarnas synpunkter
Fördelarna som undersökarna angav sammanfattas enligt följande:
Sex av sju tillfrågade undersökare hade erfarenhet från poängvägningsmodellen.
Fem av dessa betonar att modellen ger en ökad tydlighet, både
avseende vad länsstyrelsen bedömer som bra eller dåligt samt att det för
undersökarna, genom betygssättningen, ger möjlighet att avläsa nyanser
i bedömningen av anbudets olika delar. Flertalet av dessa betonade också
betydelsen av resonerande motivering, för förståelsen av det betyg som getts.
Att kombinera betyg med motivering ansågs tvinga fram en ökad tydlighet
hos länsstyrelsen. Modellen beskrevs av en undersökare som kvantifierbar
och därför utvärderingsbar. Någon angav att den upplevdes som mer objektiv
och någon annan ansåg att den underlättar konkurrenssituationen.
Nackdelarna som undersökarna angav sammanfattas enligt följande:
Hälften av undersökarna betonade bristen på definitioner för olika betygsnivåer,
alltså vad som krävs för att uppnå ett visst betyg vid utvärderingsmomentet.
Avsaknad av bedömningsgrunder ansågs försvåra möjligheterna att
anpassa anbudet till vad som efterfrågas samt minskar läsbarheten i utvärderingen.
Två undersökare angav att modellen ger en skenbar objektivitet,
fast den bygger på subjektiva värderingar. Procentsättning av kriterierna
ansågs inte ge mycket stöd vid upprättande av anbud då de sällan skiljer sig
åt anbuden emellan. Avseende kompetenskriteriet ansåg två undersökare
att företagets kompetens borde utgöras av skall-krav i förfrågningsunderlaget
och två att personalens kompetens borde anges som skall-krav. En
undersökare ansåg att vetenskaplig relevans och genomförande borde utgöra
ett (1) kriterium, då dessa hänger samman och det är orimligt att få högt
betyg på det ena och lågt på det andra. Från en undersökare föreslogs att
bedömningen Godkänd respektive Underkänd borde räcka vid utvärdering
av angivna kriterier.
Argumenterande modellen
Länsstyrelsernas synpunkter
Fördelarna som länsstyrelserna angav sammanfattas enligt följande: