Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

44 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin (3 av 6 länsstyrelser). Av dem som använder den argumenterande modellen har 5 av 7 länsstyrelser haft överklaganden. Undersökarnas synpunkter Fem av sju tillfrågade undersökare sade sig ha överklagat länsstyrelsens beslut vid anbudssammanhang. Två av dessa uppger att de inte längre har för avsikt att överklaga mot bakgrund av ekonomiska skäl, då tidsåtgången för detta är avsevärd, att relationen med både företagare och länsstyrelse försämras genom ett överklagande samt att Förvaltningsrätten endast tittar på formalia. Orsaken till att man överklagat har uppgetts vara att man som undersökare vill markera felaktigheter i utvärderingen/bedömningen, att det kan finnas en personlig nytta för företaget att överklaga eller att det kan vara till nytta för systemet. De negativa konsekvenserna av överklaganden har av tre undersökare uppgetts leda till försämrad relation till länsstyrelsen. Man får länsstyrelsen ”onda öga” på sig, vilket hänger kvar i fortsatta kontakten med myndigheten. Positiva effekter som nämnts kan vara att man genom överklaganden prövar systemet samt att man genom detta uppnått ett tydligare bedömnings- och utvärderingsförfarande. 4.2.6 Kostnaden Länsstyrelsernas synpunkter I princip alla länsstyrelser gör en bedömning av vad som kan förväntas vara en rimlig kostnad inför en upphandling och den beslutade kostnaden ligger i de allra flesta fall i nivå med den förväntade. Fyra länsstyrelser anger att kostnaden ofta eller ibland ligger något lägre än förväntat och två länsstyrelser har i något enstaka fall upplevt att kostnaden ligger högre. Flera länsstyrelser gör skuggberäkningar utifrån tidigare undersökningar, fornlämningstyp, markslag, topografi och så vidare, alternativt använder en egen databas för bedömning av kostnaden inför upphandlingen. Den fornlämningstyp som nämnts som svårast att beräkna kostnaden för är undersökning av stadslager. En länsstyrelse betonade att priset inte ska vara avgörande utan kvalitet i förhållande till kostnaden och en annan att Länsstyrelsen inte har något egenintresse att sänka priserna. I de fall kostnaden varierat stort mellan anbuden anfördes många olika orsaker till detta. Det som vanligen nämndes var missförstånd avseende uppfattningen av angiven ambitionsnivå. Bristande förundersökningar, otydliga förfrågningsunderlag, skillnader i undersökningsmetodik, förförståelse samt erfarenhet av liknande grävningar, var några av de annars vanligaste anledningar som ansågs ligga till grund för kostnadsvariationer. Hälften av de intervjuade länsstyrelserna ansåg att kostnaden får, eller kan få, ett allt för stort genomslag i utvärderingarna. Främst är det de länsstyrelser som använder poängvägningsmodellen som anser att priset kan få för stor betydelse. Av dessa var det endast en Länsstyrelse som svarade att priset inte haft denna betydelse i genomförda upphandlingar, medan övriga ansåg att priset haft mer eller mindre stor betydelse vid val av undersökare. Grunden till ”problemet” ansågs generellt hänga samman med viktningen i procent, vilket omöjliggör en värdering efter det att kostnaden tagits fram.
Då möjligheten finns att inte låta ett anbud gå vidare till prisjämförelse finns dock förutsättningar att motverka betydelsen av ett lågt räknat pris genom en rimlighetsbedömning av genomförandet kontra tid och pris. Av de länsstyrelser som använder sig av den argumenterande modellen var det endast en som ansåg att det finns en risk i att priset får genomslag, eller påverkar bedömningen i utvärderingarna. Övriga ansåg att kostnaden inte var avgörande då värderingen grundar sig på bedömningen av pris i förhållande till kvalitet och dess rimlighet. Undersökarnas synpunkter Sex av sju undersökare anser att stora kostnadsvariationer hänger samman med otydligheter i förfrågningsunderlaget som rör den angivna ambitionsnivån. Tre undersökare menar även att man utifrån olika grävtraditioner, erfarenheter, kompetens och intressen tolkar ambitionsnivån olika undersökarna emellan, vilket har påverkan på priset. Fyra undersökare anser att otydligheter i förfrågningsunderlagets övriga delar såsom angiven inriktning, fynd- och rapporteringsanvisningar, avgränsningar och så vidare kan ha betydelse för kostnadsvariationer. Andra faktorer som nämndes var bristfälliga förundersökningar, lågt beräknade rapporttider och konserveringskostnader, skillnader i metodval, taxor och reseavstånd samt olika förkunskaper och olika traditioner undersökarna emellan. På frågan om undersökarna upplever att priset får/kan få ett allt för stort genomslag i utvärderingarna svarade två stycken Ja och två Nej. Övriga tre undersökare svarade både ja och nej, vilket kan spegla att man haft olika erfarenhet från olika länsstyrelser samt att bedömningen om prisets betydelse kan skilja sig åt från anbudsförfarande till anbudsförfarande. De synpunkter som kopplats till svaren skiljer sig också åt mellan undersökarna. Någon menar att vissa länsstyrelser väljer anbud där kostnaden ligger i mittsegmentet medan andra väljer lägsta pris utan att beakta anbudens kvalitet. En annan menar att i de fall länsstyrelsen varit tydlig i förfrågningsunderlaget ska priset få stort genomslag och när de inte varit tydliga avspeglar det skillnader i ambitionsnivå. 4.2.7 Utvärderingsmodell Av de 12 intervjuade länsstyrelser som haft anbud under 2008 och 2009 använder sig nu sex stycken av den argumenterande/värderande modellen och sex stycken av poängvägningsmodellen. Orsaken till val av modell för utvärdering av anbud har nämnts under avsnitt 3.2. För att nå insikt över de erfarenheter man fått från användandet av respektive modell ombads länsstyrelserna respektive undersökarna beskriva de för- respektive nackdelar som noterats vid anbudsförfarande. Fördelarna samt nackdelar kan sammanfattas enligt följande: Poängvägningsmodellen Länsstyrelsernas synpunkter Fördelarna som länsstyrelserna angav sammanfattas enligt följande: Modellen anses skapa goda förutsättningar att nå objektivitet, förutsägbar- Intervjuer 45
Page 1: FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5: Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7: Arkeologiska undersökningar längs
Page 10 and 11: 8 Bedömnings- och utvärderingsmet
Page 12 and 13: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 16 and 17: 14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 68 and 69: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 96 and 97:
94 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122:
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?