Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

44 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin
(3 av 6 länsstyrelser). Av dem som använder den argumenterande modellen
har 5 av 7 länsstyrelser haft överklaganden.
Undersökarnas synpunkter
Fem av sju tillfrågade undersökare sade sig ha överklagat länsstyrelsens
beslut vid anbudssammanhang. Två av dessa uppger att de inte längre har
för avsikt att överklaga mot bakgrund av ekonomiska skäl, då tidsåtgången
för detta är avsevärd, att relationen med både företagare och länsstyrelse
försämras genom ett överklagande samt att Förvaltningsrätten endast tittar
på formalia. Orsaken till att man överklagat har uppgetts vara att man som
undersökare vill markera felaktigheter i utvärderingen/bedömningen, att det
kan finnas en personlig nytta för företaget att överklaga eller att det kan vara
till nytta för systemet. De negativa konsekvenserna av överklaganden har av
tre undersökare uppgetts leda till försämrad relation till länsstyrelsen. Man
får länsstyrelsen ”onda öga” på sig, vilket hänger kvar i fortsatta kontakten
med myndigheten. Positiva effekter som nämnts kan vara att man genom
överklaganden prövar systemet samt att man genom detta uppnått ett tydligare
bedömnings- och utvärderingsförfarande.
4.2.6 Kostnaden
Länsstyrelsernas synpunkter
I princip alla länsstyrelser gör en bedömning av vad som kan förväntas vara en
rimlig kostnad inför en upphandling och den beslutade kostnaden ligger i de
allra flesta fall i nivå med den förväntade. Fyra länsstyrelser anger att kostnaden
ofta eller ibland ligger något lägre än förväntat och två länsstyrelser
har i något enstaka fall upplevt att kostnaden ligger högre. Flera länsstyrelser
gör skuggberäkningar utifrån tidigare undersökningar, fornlämningstyp,
markslag, topografi och så vidare, alternativt använder en egen databas för
bedömning av kostnaden inför upphandlingen. Den fornlämningstyp som
nämnts som svårast att beräkna kostnaden för är undersökning av stadslager.
En länsstyrelse betonade att priset inte ska vara avgörande utan kvalitet
i förhållande till kostnaden och en annan att Länsstyrelsen inte har något
egenintresse att sänka priserna.
I de fall kostnaden varierat stort mellan anbuden anfördes många olika
orsaker till detta. Det som vanligen nämndes var missförstånd avseende
uppfattningen av angiven ambitionsnivå. Bristande förundersökningar, otydliga
förfrågningsunderlag, skillnader i undersökningsmetodik, förförståelse
samt erfarenhet av liknande grävningar, var några av de annars vanligaste
anledningar som ansågs ligga till grund för kostnadsvariationer.
Hälften av de intervjuade länsstyrelserna ansåg att kostnaden får, eller
kan få, ett allt för stort genomslag i utvärderingarna. Främst är det de länsstyrelser
som använder poängvägningsmodellen som anser att priset kan få
för stor betydelse. Av dessa var det endast en Länsstyrelse som svarade att
priset inte haft denna betydelse i genomförda upphandlingar, medan övriga
ansåg att priset haft mer eller mindre stor betydelse vid val av undersökare.
Grunden till ”problemet” ansågs generellt hänga samman med viktningen i
procent, vilket omöjliggör en värdering efter det att kostnaden tagits fram.