Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
38 <strong>Bedömnings</strong>- <strong>och</strong> <strong>utvärderingsmetoder</strong> <strong>inom</strong> <strong>uppdragsarkeologin</strong><br />
tande uppgav några att man bygger upp egna kunskapsbanker bestående av<br />
anbud, kartmaterial, rapporter <strong>och</strong> övrig relevant källitteratur, för långsiktig<br />
kunskapsuppbyggnad <strong>och</strong> inför kommande uppdrag.<br />
4.2.2 Erfarenheter från anbudsutvärdering samt beslut<br />
Länsstyrelserna tillfrågades om de (eventuella) svårigheter som kan upplevas<br />
vid utvärdering av anbud med betoning på de vanligast förekommande<br />
kriterierna: kompetens, vetenskaplig relevans, genomförande, pris med<br />
mera. Undersökarna tillfrågades om erfarenheter från att anpassa anbuden<br />
till ovan angivna kriterier.<br />
Länsstyrelsernas synpunkter<br />
Kompetens – De svar som länsstyrelserna gav rörde främst bedömningen<br />
av personalens kompetens hos undersökarna, vilken upplevdes som olika<br />
svårt att utvärdera av de handläggare som intervjuats. De svårigheter som<br />
är mest framträdande var hur man ska värdera praktisk fälterfarenhet kontra<br />
akademisk examen. Hur man ska värdera en disputerad arkeolog i det<br />
aktuella anbudet när berörd fornlämning inte har med något med avhandlingsämnet<br />
att göra eller i de fall där fälterfarenheten år låg eller ”gammal”?<br />
Värderingen av personalens kompetens kan också upplevas vara en känslig<br />
fråga då detta blir direkt kopplat till en enskild person. En annan faktor som<br />
komplicerar bedömningen kan vara att angiven personal inte behöver vara<br />
den som sedan kommer att leda grävningen. Detta problem kan vara avgörande<br />
om personen hyser specialistkompetens, som man vid utvärderingen<br />
bedömt som betydelsefull <strong>och</strong> betygsatt/värderat högt. De länsstyrelser där<br />
vanligen endast två undersökare finns representerade vid anbudsförfaranden<br />
ansåg inte att värderingen av kompetens vållade några problem. Personalens<br />
kompetens bedömdes där generellt som hög <strong>och</strong> man ansåg sig ”känna till”<br />
företagen, respektive ansvarig personal, väl.<br />
Företagets kompetens nämndes endast kortfattat av länsstyrelserna <strong>och</strong><br />
tycktes inte vålla några större problem vid utvärderingen. De aspekter som<br />
ändå nämndes var problemen med värderingen av ett litet företag kontra<br />
ett stort alternativt ett relativt nystartat, med jämförelsevis kort erfarenhet,<br />
kontra de sedan länge etablerade grävande institutionerna. Företagets erfarenhet<br />
av liknande uppdrag avseende komplexitet, omfattning <strong>och</strong> karaktär<br />
betonades också i detta sammanhang som av betydelse för värderingen.<br />
Vetenskaplig relevans – En svårighet som anfördes av flera länsstyrelser var<br />
möjligheten för handläggarna att själva hänga med i ”forskningsfronten” eller<br />
att de inte besitter en för den aktuella undersökningen tillräcklig kunskap.<br />
Bedömningen av den vetenskapliga relevansen, beskrivning av kunskapsläge<br />
med mera kan till viss del också bli styrd av undersökarnas beskrivning <strong>och</strong><br />
redogörelse. Redovisningen kan också skilja sig åt sinsemellan respektive<br />
kopplas samman med av undersökaren framtaget forskningsprogram, vilket<br />
man sällan har tid att läsa in sig på. Förmågan att koppla samman redovisat<br />
kunskapsläge med av undersökarna angivna frågeställningar är en annan<br />
brist som noterats vid utvärderingen. Även stora textmängder har anförts