Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

36 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin Urvalet utgick från de undersökare som lämnat anbud i Östergötlands och Stockholms län under den aktuella perioden och skulle representera erfarenheter och perspektiv från både privata företag, länsmuseer och två UV-kontor. Totalt kontaktades åtta undersökare varav fyra av dessa intervjuades vid besök på respektive kontor och där övriga fyra undersökare ombads inkomma med svar via e-post. Tre av dessa sistnämnda besvarade frågorna. Alla undersökare utom en hade medverkat i anbudssammanhang hos flera olika länsstyrelser och hade erfarenhet från utvärdering av både poängvägningsmodellen samt argumenterande värdering. De samlade svaren redovisas under respektive rubrik, där länsstyrelsernas svar redovisas överst och där undersökarnas svar följer under detta. 4.2 Sammanställning av resultatet 4.2.1 Personell bemanning samt kvalitetssäkring Länsstyrelsernas synpunkter Normalt sett är det en handläggare på länsstyrelsen som är ansvarig för upphandlingen, där eventuella kollegor utgör stödpersoner vid utvärderingen. I de fall bemanningen endast utgörs av en person som handlägger uppdragsarkeologiska ärenden, alternativt anbudsförfaranden, sköts utvärderingen vanligen av ansvarig handläggare tillsammans med Länsantikvarien som stödperson. Länsantikvarien är aktivt medverkande i anbudsförfarande, speciellt vid granskning av utvärderingsprotokollet samt beslut på flertalet länsstyrelser, även om minst två handläggare medverkat vid utvärderingen. Vid de länsstyrelser där flera handläggare deltar sker vanligtvis inläsningen av anbud enskilt, inklusive preliminär bedömning, innan ett första möte hålls för diskussion kring värdering. Utifrån diskussionen upprättas ett utvärderingsprotokoll som, antingen under skrivandets gång eller som färdigskriven version, granskas av den eller de kollegor som agerar stödperson och av Länsantikvarien, om denne/denna är delaktig. Drygt hälften av länsstyrelserna har någon gång använt sig av extern kompetens vid utvärderingssammanhanget. Flertalet var också positiva till att göra detta i framtiden. Främsta orsaken till användandet av extern kompetens grundade sig på bedömningen att man saknade tillräcklig specialistkompetens i den aktuella frågan/ärendet eller att man ville höja kompetensen för att säkra den vetenskapliga bedömningen. Vid tre fall (tre olika länsstyrelser) har handläggare med aktuell specialistkompetens inhämtats från andra länsstyrelser. I de fall förtagarens beställarstöd medverkat vid upphandling har dennes uppgift varit begränsad till frågor kring formalia och personen har ej varit inblandad kring värderande bedömningar av innehåll eller liknande. Exempel finns också på användandet av specialistkompetens från enskilda konsulter eller att man knyter upp personer från universitet. Kvalitetssäkringsrutiner fanns mer eller mindre utarbetade vid alla länsstyrelser. Tydligast fanns det fastlagda rutiner kring anbudsöppning samt beslut. För att öka objektiviteten vid utvärderingarna betonades också vikten av att flera personer var delaktiga, vilka då ofta oberoende av varandra, läst in sig samt på egen hand gjort bedömningar kring respektive anbud. Få
länsstyrelser hade någon fastställd mall för utvärderingsprotokollet och ett mindre antal uppgav att de hade framtagit en checklista för genomgång av skall-kraven. Vid ungefär hälften av besluten i samband med anbud är jurist medverkande, men endast undantagsvis har de tagit del av innehållet i utvärderingen. I samband med att de nya föreskrifterna trädde i kraft var andelen dock högre. Flera av de länsstyrelser som inte använder sig av juridisk kompetens menar att juristerna generellt sett saknar tillräckliga kunskaper kring det uppdragsarkeologiska systemet, varför de nu klarar det själva. Undersökarnas synpunkter Drygt hälften av undersökarna uppgav att en (1) person är huvudansvarig för anbudet och att i de flesta fall finns ytterligare minst en person som agerar bollplank alternativt bidrar med specialistkunskap för det aktuella uppdraget. Övriga undersökare uppger att två eller flera personer delar på ansvaret för upprättande av anbud och samarbetar genom att exempelvis besvara olika delar av kravspecifikationen. Totalt två till upp emot sex personer uppgavs kunna vara involverade i arbetet. I flertalet fall har chef eller VD en slutlig översyn på anbudet innan det lämnas till länsstyrelsen. Majoriteten av undersökarna uppger att de anlitar extern eller intern expertis som också medverkar i, alternativt rådfrågas, vid anbudsskrivandet. Möjligheten att samarbeta med externa underkonsulter upplevdes av vissa undersökare som komplicerad, då underkonsulter ibland inte ville åta sig uppdrag från fler än en anbudsgivare. Inom vissa sakområden var expertis anställd av konkurrerande undersökare, vilket omöjliggjorde ett samarbete för det aktuella uppdraget. Tidsåtgången för anbudsskrivande varierar något anbudsgivarna emellan. Fem av sju tillfrågade uppger att en normal tidsåtgång ligger någonstans mellan 80–120 timmar och övriga två uppskattar tidsåtgången till 150–200 timmar. Ett fåtal uppgav att en i förväg definierad (och för uppdraget anpassad) tidsåtgång var bestämd inför upprättande av varje anbud och några angav att man anpassar tiden efter faktiska förutsättningar och utifrån uppdragets storlek. Alla undersökare uppgav att de hade utvecklat kvalitetssäkringsrutiner för anbudsförfarande. Några har tagit fram ett arbetsdokument, flödesschema eller manual för upprättande av anbud och några angav att man använder förfrågningsunderlaget som grund för detta. Chef eller person i ledande ställning gör vanligen en värdering av anbudets rimlighet avseende kostnaden samt går igenom skall-satser. Slutlig genomgång av kostnadsberäkningen görs vanligen av chef eller VD och hos ett mindre antal undersökare av ekonomihandläggare. Drygt hälften av undersökarna angav att man kontinuerligt tar in konkurrenters handlingar efter beslut, för genomläsning och jämförelse samt för anpassning till den berörda länsstyrelsen inför kommande upphandlingar. Vissa av dessa gör även sammanställningar av olika länsstyrelsers prisnivåer för olika fornlämningskategorier respektive gör analys och statistiska beräkningar över vad som värderats högt och lågt vid olika anbudssammanhang och så vidare. Som grund för anbudsupprät- Intervjuer 37
Page 1: FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5: Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7: Arkeologiska undersökningar längs
Page 10 and 11: 8 Bedömnings- och utvärderingsmet
Page 12 and 13: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 16 and 17: 14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 68 and 69: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 88 and 89:
86 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122:
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?