Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

1. Sammanfattning
Föreliggande rapport är resultatet av ett FoU-projekt med syfte att utvärdera,
analysera och testa metoder för utvärdering vid anbudsförfaranden inom
uppdragsarkeologin. Projektet har utförts av projektledaren Jan Ottander,
Länsstyrelsen Västra Götaland, på uppdrag av Riksantikvarieämbetet,
Samhällsavdelningen.
Fokus i undersökningen har legat på de handlingar som producerats av
länsstyrelserna, vilket innefattar förfrågningsunderlag, utvärderingsprotokoll
och beslut. Samtliga handlingar från de 60 anbudsförfaranden som
genomfördes 2008 och 2009 har analyserats. Som komplement till bilden
som analysen av anbudshandlingarna ger har intervjuer med länsstyrelser
och undersökare varit en viktig grund för inhämtande av erfarenheter. Därutöver
har rapporter kring myndighetsupphandling enligt lagen om offentlig
upphandling (LOU) bidragit med teoribakgrund för analysen, liksom en
test av två matematiska utvärderingsmodeller.
Studien har utifrån statistik och analyserande resonemang kunnat visa
på ett antal faktorer för respektive modells styrkor och svagheter samt i de
fall detta varit möjligt, presenterat förslag för att motverka de brister som
kunnat påvisas. Oavsett val av modell för utvärdering utgör förfrågningsunderlaget,
med dess kriterier, grunden för både undersökarnas möjlighet
att upprätta anbud liksom för länsstyrelsens slutliga bedömning av kvalitet
och kostnadseffektivitet. Vid sidan av de kriterier som anges i förfrågningsunderlaget
är länsstyrelsens formulerande av ambitionsnivån en avgörande
faktor för undersökarnas möjlighet att anpassa undersökningen till vad som
efterfrågas. Värdering och bedömning av ambitionsnivån har genom studien
också visat sig vara den vanligaste anledningen till att anbud förkastas
vid utvärderingen eller att besluten blir överklagade. Otydligt formulerade
ambitionsnivåer kan också generera stora kostnadsdifferenser anbuden
emellan.
Som ett avslutande moment analyserades de vanligaste utvärderingsmodellerna
som används inom offentlig upphandling enligt LOU, för att
klargöra tillämpbarheten i ett arkeologiskt anbudssammanhang. För två
matematiska utvärderingsmodeller genomfördes därefter en fiktiv test för
att nå klarhet över deras stabilitet och förutsättningar vid utvärderingen av
god kvalitet till rimlig kostnad.
Sammanfattningsvis kan studien konstatera att både brister och fördelar
finns med alla de modeller som analyserats och att man bör vara väl medveten
om dessa inför val av utvärderingsmodell och inför upprättande av förfrågningsunderlag.
Därigenom skapas goda förutsättningar för undersökare att
upprätta anbud, liksom för länsstyrelsen att upprätta förfrågningsunderlag
samt att genomföra utvärderingen. Förhoppningsvis kan detta arbete ligga
till grund för både en utveckling och kvalitetssäkring av anbudsförfaranden
samt även stimulera till nyttjande av andra modeller, än de två som hittills
använts vid upphandling av arkeologiska undersökningar.