Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ningsgrunder, har av undersökarna ibland uppfattats som otillfredsställande.<br />
Förfrågningsunderlaget utgör själva beställningsdokumentet utifrån vilket<br />
undersökarna har att upprätta anbud. Likaså är det mot förfrågningsunderlaget,<br />
<strong>och</strong> kraven som där anges, som undersökningsplanerna ska speglas vid<br />
utvärderingen. En tydlig beställning borde därför underlätta undersökarnas<br />
möjlighet att anpassa undersökningsplanerna till det som efterfrågas,<br />
liksom länsstyrelsens värdering av kvaliteten i anbuden. Idag har flertalet<br />
överklaganden sannolikt sin grund i otydligheter i förfrågningsunderlaget.<br />
Andra exempel på detta kan vara stora kostnadsdifferenser anbuden<br />
emellan liksom ett förhållandevis stort antal anbud som inte går vidare till<br />
prisjämförelse. Förutom att dåligt anpassade anbud försvårar utvärderingsmomentet<br />
innebär det också att undersökare lägger ner stora resurser på<br />
anbudsskrivande, med oklara förutsättningar om hur <strong>och</strong> vad som kommer<br />
att värderas. Länsstyrelsen har därför en mycket viktig roll i att formulera<br />
förfrågningsunderlaget på ett sådant sätt att tolkningsutrymmet över vad<br />
som efterfrågas, <strong>och</strong> hur detta kvalitativt ska utvärderas, minimeras.<br />
Genom analys av den statistik som tagits fram över förfrågningsunderlag,<br />
utvärderingsprotokoll, beslut <strong>och</strong> domar samt genom de svar som inhämtades<br />
vid intervjumomentet kan ett antal för- <strong>och</strong> nackdelar konstateras som<br />
kan kopplas till respektive modell som idag använts vid anbudsutvärdering.<br />
Dessa kan sammanfattas enligt följande:<br />
Poängvägningsmodellen<br />
+ Jämförelsevis kort tid för anbudsutvärdering<br />
+ Jämförelsevis litet antal överklaganden<br />
+ Procentsatta kriterier ger ökad tydlighet i vad som värderas<br />
vid viktningen<br />
+ Betygssättningen upplevs som stöd vid utvärderingen<br />
- Priset kan få för stort genomslag vid utvärderingen<br />
- Svårighet att vid upphandling ange ”rätt” procentsättning<br />
av kriterierna<br />
- Ändrad viktning av procentsatserna kan förändra rangordning<br />
samt vinnande anbud<br />
- Ett annat anbuds lägsta pris har påverkan på alla övriga anbud<br />
Argumenterande värdering<br />
+ Ökad möjlighet att värdera hel heten i anbudet<br />
+ Prisets rimlighet kan ställas mot anbudets kvalitet.<br />
+ Modellen upplevs förenkla vägningen av, <strong>och</strong> utvärderingen<br />
av/mellan, anbud.<br />
- Tidsödande utvärderingsmoment<br />
- Ökad risk för överklaganden<br />
- Mindre tydlig/transparent för undersökarna, inför upprättande<br />
av anbud.<br />
Det finns också ett antal moment där ingen skillnad statistiskt kunnat<br />
påvisas, oavsett val av utvärderingsmodell. Dessa kan sammanfattas enligt<br />
följande:<br />
Slutsatser 109
Change language