Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

More documents

Recommendations

Info

8 Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin De undersökningsplaner som upprättas inför stora undersökningar är ofta omfattande och närmast att likna vid forskningsansökningar. Att upprätta förfrågningsunderlag och att bedöma undersökningsplanerna är en svår och resurskrävande arbetsuppgift för de länsstyrelser som har många anbudsförfaranden. De kriterier som ska utvärderas måste tydligt framgå i förfrågningsunderlaget och länsstyrelsen ska sedan bedöma om undersökningsplanerna kan förväntas resultera i en undersökning av god kvalitet. I Riksantikvarieämbetets vägledning för uppdragsarkeologi förordas ingen särskild metod eller modell för utvärdering av undersökningsplaner. Istället framhålls att kvalitetskriterierna bör rangordnas och att det i förfrågningsunderlaget tydligt ska framgå enligt vilka kriterier undersökningsplanerna kommer att bedömas. Det finns för närvarande ingen samsyn i hur undersökningsplaner bör utvärderas i samband med anbudsförfaranden utan olika länsstyrelser har prövat olika metoder. Vissa länsstyrelser använder olika matematiska beräkningsmodeller medan andra ger en argumenterande motivering och redovisar sin bedömning i textform. De matematiska beräkningsmodellerna kan ge en bild av att metoden tydligt kommer att peka ut vilken undersökningsplan som är mest kostnadseffektiv. I en rapport som givits ut av Konkurrensverket framgår dock att förtjänster och brister finns i alla modeller (Andersson & Lunander 2004 respektive Bergman & Lundberg 2009). Det vanligaste problemet är att priset får ett alltför stort genomslag i utvärderingarna. Utifrån den löpande uppföljning som görs av Riksantikvarieämbetet finns även tecken på att just de arkeologiska undersökningar som föregås av anbudsförfaranden är under stark prispress, vilket i sin tur kan leda till kvalitetssänkningar. De modeller som idag används av flera länsstyrelser för anbudsutvärdering är inte skapade för att tillämpas på utvärdering av undersökningsplaner inför arkeologiska undersökningar utan för upphandling av andra typer av varor och tjänster. Det finns dessutom många olika sätt att tillämpa modellerna, till exempel valet av kriterier som ska ligga till grund för bedömning och hur dessa kriterier ska poängsättas. Skillnader mellan länen finns också i hur viktningen görs av de olika kriterierna det vill säga vilken procentsats som sätts för varje kriterium samt för prisets procentandel. Hur dessa moment utförs är avgörande för hur modellen fungerar när kvalitetskriterierna ställs mot priset. Under 2008 fattades 29 beslut genom anbudsförfarande och under 2009 genomfördes och beslutades 31 anbud inom uppdragsarkeologin. Av de anbud som beslutats under 2008 överklagades fem stycken och av 2009 års anbud överklagades åtta stycken. Under 2010 gjordes däremot endast ett överklagande (enligt Riksantikvarieämbetets statistik som bygger på de uppgifter som levererats från domstolarna). Mellan åren 2008–2009 var trenden således negativ i det perspektivet att antalet överklaganden ökade. Detta skapar, förutom merarbete för alla inblandade parter: förvaltningsrätten, undersökaren och länsstyrelsen, också förseningar av viktiga samhällsintressen, såsom byggnation, vägar och järnväg liksom detaljplaner för bostäder, industri med mera.
FoU-projektet gör en utvärdering av de metoder som har använts vid anbudsförfaranden under 2008 och 2009, det vill säga de två första åren sedan revideringen av föreskrifterna. Utifrån faktiska fall prövas olika metoder för utvärdering och matematiska beräkningsmodeller testas i olika scenarier. Studien innefattar även ett inhämtande av erfarenheter från upphandlingar gjorda enligt LOU. Några utvärderingsmetoder som är vanliga för upphandling av tjänster enligt LOU men som inte tidigare används för att utvärdera arkeologiska undersökningsplaner prövas också. Syftet med analysen är att öka medvetenheten om de olika metodernas styrkor och svagheter. Förhoppningsvis kan studien leda till att länsstyrelsens handläggare känner en större tillförsikt vid utvärderingen. Den kan också ge inspiration till att pröva nya modeller och att anpassa de man använder för att få ett utfall som ger god kvalitet i den aktuella undersökningen. Föreliggande FoU-projekt ger ett bra underlag för Riksantikvarieämbetets vägledningsarbete med att beskriva hur utvärderingsmetoderna kan användas, vilka fördelar samt fallgropar som kan finnas med respektive metod. Eva Skyllberg Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet Bakgrund 9
Page 1: FOU-RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄM
Page 4 and 5: Riksantikvarieämbetet Box 5405, SE
Page 6 and 7: Arkeologiska undersökningar längs
Page 12 and 13: Arkeologisk undersökning i medelti
Page 16 and 17: 14 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 60 and 61:
58 Bedömnings- och utvärderingsme
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Arkeologisk undersökning i medelti
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
100 Bedömnings- och utvärderingsm
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Arkeologiska undersökningar längs
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122:
show all

Bedömnings- och utvärderingsmetoder inom uppdragsarkeologin ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?